|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2007:9
|
|
|
|
Jämställdhetsfrågor
|
|
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels motion 2007:41 som handlar om att utarbeta en policy för jämställdhet i Svenska kyrkan, och dels motion 2007:44 som handlar om att sprida kunskap inom Svenska kyrkan om Kvinnokonventionen. Utskottet anser att förslaget om en jämställdhetspolicy primärt är en fråga för arbetsgivarna i Svenska kyrkan och för Församlingsförbundet som arbetsgivarorganisation. Även uppgiften att sprida information om FN:s kvinnokonvention anser utskottet är ett ansvar som ligger på församlingar, samfälligheter och stift. Utskottet föreslår därför att motionerna ska avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:41.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:44.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2007:41 av Gun Andersson, Policy för jämställdhet i Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta en policy för jämställdhet i Svenska kyrkan.
Motion 2007:44 av Irene Gustafsson, FN:s kvinnokonvention
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att sprida kunskap om Kvinnokonventionen inom Svenska kyrkan och kräver att detta sker omedelbart.
Utskottet
Bakgrund
I motion 2007:41 konstaterar motionären att den nationella nivån utarbetar handlingsplaner inom olika områden som exempelvis finanspolicy och miljöfrågor för den nationella nivån. Dessa kan stift och församlingar inspireras av i sitt arbete. Motionären anser att rapporter vittnar om att Svenska kyrkan har långt kvar till den jämställdhet man bör uppnå. En kortfattad och tydlig policy för jämställdhet som handlar om kyrkans alla miljöer skulle därför enligt motionären kunna återerövra förtroendet för Svenska kyrkan.
I motion 2007:44 påpekar motionären att JämO efter att tagit del av Kyrkans Tidnings granskning av Svenska kyrkan och förtroendeuppdragen bestämt sig för att granska Svenska kyrkan som arbetsplats och titta närmare på de förtroendevalda. För att säkerställa och främja jämställdheten i Svenska kyrkan anser motionären att man ska ta hänsyn till FN:s kvinnokonvention när beslut fattas, men konventionen är enligt motionären okänd för de flesta. Motionären kräver därför att kunskap om den sprids.
Jämställdhetslagen
Frågor om jämställdhet i yrkeslivet regleras i Jämställdhetslagen (1991:433). Syftet med lagen är att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). Detta ska ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare (regleras i lagen 2 §) och genom aktiva åtgärder (se lagens 3 §).
Arbetsgivarens skyldigheter regleras i 4–11 §§ i lagen, beträffande bl.a. arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor.
I 13 § regleras att arbetsgivaren varje år ska upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. I lagen finns uttryckligt förbud mot könsdiskriminering (15–21 §§) och mot repressalier (22 §).
Kommentarer till jämställdhetslagen finns på hemsida hos JämO, på länken http://www.jamombud.se/lagarna/jamstalldhet/jamstalldhetsla.asp
Kollektivavtal
I Kyrkans Löneavtal § 1 Grundläggande principer för lönesättning anges bl.a. att arbetsgivaren ska kartlägga och analysera de anställdas löner bl.a. som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver jämställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt.
En viktig förutsättning är att arbetsgivaren tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer mellan och inom olika yrkesgrupper eftersom den avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden.
Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan och inom grupper görs utifrån lönepolitisk synvinkel samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper.
Detta finns reglerat i Personalpolitiskt utvecklingsavtal 01, men skrivningen har förts in först i det senast överenskomna löneavtalet. Kapitel 5 i Personalpolitiskt Utvecklingsavtal har som rubrik ”Skydd mot diskriminering” och tar också upp hithörande frågor,
I bilagor till PU-avtalet finns bl.a. handledning för upprättande av jämställdhetsplan.
Alla Församlingsförbundets avtal finns på deras hemsida med länken http://www.forsamlingsforbundet.se/ArticlePages/200706/12/20070612130738_FF000/20070612130738_FF000.dbp.asp
Stiften
Stiften arbetar inom ramen för sin stödjande och främjande roll med frågor som rör jämställdhet. Några exempel på hur stiften arbetar med detta område är följande. I Lunds stift har man en jämställdhetspolicy. De riktlinjer som föreligger i den har antagits av såväl Lunds domkapitel, stiftsstyrelse och församlingsförbund efter samråd med arbetstagarorganisationerna. Jämställdhetspolicyn finns i pdf format på följande länk. https://www.svenskakyrkan.se/lundsstift/jamstalldhet/lunds_stifts_jamstalldhetspolicy_2006_2009.pdf. Deras förhoppning är att policyn ska vara en hjälp och inspiration för jämställdhetsarbetet runt om i stiftet. I Stockholms stift arbetar man med strategisk kompetensutveckling i 17 stockholmsförsamlingar. Ett inslag i det arbetet är seminarier kring jämställdhet och mångfald. Luleå stift anordnar under oktober månad kurser i lönekartläggning.
Arbetsgivarna
Som nämnts ovan är det arbetsgivarna som har det lagenliga ansvaret för jämställdhetsfrågor. Även om stora arbetsgivare har större kompetens och resurser än små, så gäller lagens krav alla arbetsgivare i samma mån.
FN:s kvinnokonvention
Redan 1946, ett år efter det att FN bildats, inrättade FN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc kvinnokommissionen. Den har det övergripande ansvaret inom FN för arbetet på att förbättra kvinnors ställning.
Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt har ett antal juridiskt bindande konventioner utformats. Till de sju konventioner som räknas till FN:s kärnkonventioner hör Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering, i Sverige ofta omnämnd som FN:s kvinnokonvention. Den antogs av FN:s generalförsamling 1979, och har ratificerats av Sverige, och är unik genom sitt krav på att regeringar ska inrikta sitt arbete inte bara på att utrota diskriminering av kvinnor i den offentliga sfären, utan även i det privata livet.
Kvinnokonventionen grundas på principen om jämställdhet och den trädde i kraft i Sverige den 3 september 1981. Konventionen utgörs av 30 artiklar. De första 16 består av definitioner och rättigheter, resten behandlar kommitténs arbete, rapportering, undertecknande av konventionen samt tvister rörande tolkningen.
Artikel 2 och 3 behandlar den grundläggande förpliktelsen att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor. Konventionsstaterna åtar sig inte bara att jämställdhetsprincipen ska finnas med i grundlagen och att skydda kvinnor från diskriminering genom lagstiftning. De ska även se till att vidta åtgärder för att myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner ska avstå från diskriminering.
För konventionen finns det en särskild granskningskommitté, Committee on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, CEDAW. De länder som ratificerat konventionen måste lämna rapport till kommittén vart fjärde år om hur de tillämpar konventionens alla artiklar. Representanter för de berörda regeringarna kallas till möten och får svara på kommitténs frågor. Kommittén rapporterar sedan till Ecosoc och generalförsamlingen samt sänder rapporten för kännedom till kvinnokommissionen.
I Sverige finns CEDAW-Nätverket, vars huvuduppgift är att granska regeringens CEDAW-rapport i en skuggrapport, vilken kompletterar regeringens bild av kvinnors situation i Sverige. I tiden mellan rapporterna arbetar man med att genom information och utbildning öka kunskaperna om kvinnokonventionen, speciellt bland politiker och andra beslutsfattare, journalister och aktivister inte minst inom folkrörelserna i Sverige. Nätverket består av ett tjugotal medlemsorganisationer. En av dessa är Sveriges Kvinnolobby, SKL, en partipolitiskt obunden och ideellt verksam paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse. SKL:s verksamhet utgår från FN:s kvinnokonvention och Beijing Platform for Action (från FN:s kvinnokommissions världskonferens i Kina 1995). Den arbetar för kvinnors demokratiska förutsättningar och livsvillkor i samhället och är en sektion inom The European Women´s Lobby, EWL. Kvinnor i Svenska kyrkan är medlemmar i SKL. SKL:s medlemsorganisationer erbjuds medverka i skuggrapporten utifrån sina kunskaper och engagemang.
Kyrkomötet och ombudsmötets tidigare behandling av jämställdhetsfrågor
Frågor om jämställdhet behandlas regelbundet av Kyrkomötet. 1998 års ombudsmöte fattade beslut om att det en gång under varje mandatperiod ska lämnas en redovisning över jämställdhetssituationen.
Kyrkomötet har därför behandlat skrivelser från Kyrkostyrelsen om jämställdheten i Svenska kyrkan vid två tillfällen år 2000 (KsSkr 2000:5, Kl 2000:2, KmSkr 2000:13) samt år 2004 (KsSkr 2004:6, Kl 2004:1, KmSkr 2004:17). I skrivelserna lämnas en redovisning av jämställdhetssituationen och en del av jämställdhetsarbetet som pågår i Svenska kyrkan. Huvuddelen i den senaste skrivelsen utgörs av statistiska uppgifter rörande förtroendevalda på olika nivåer i Svenska kyrkan men omfattar även analys och reflektion kring dem. Vidare redovisas det arbete med jämställdhetsfrågor som har förekommit på Svenska kyrkans nationella nivå.
Med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse till 2004 års kyrkomöte inkom en motion (Mot 2004:83). Kyrkolivsutskottet ansåg vid sin behandling av skrivelsen och motionen att den redovisning som gavs i skrivelsen, av jämställdhetssituationen och en del av jämställdhetsarbetet som pågår i Svenska kyrkan samt av några näraliggande frågor som aktualiserats under den tid som förflutet sedan 2000 års kyrkomöte senast behandlade frågorna, gav en bra bild av hur det förhåller sig med jämställdheten i Svenska kyrkan. Utskottet konstaterade med anledning av skrivelsen att det var ett mångfacetterat arbete med dessa frågor som bedrivits på nationell nivå. Utskottet ansåg dock att medvetenheten om jämställdhetsfrågorna behövde öka och föreslog därför att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att sprida skrivelsen till nomineringsgrupperna med en uppmaning att de skulle beakta såväl kön som ålder inför nomineringar till den kommande mandatperioden. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag och Kyrkostyrelsen har effektuerat uppdraget.
Till 2006 års kyrkomöte inkom en motion (Mot 2006:39). Motionären påtalade den sneda könsfördelningen i den av Kyrkostyrelsen tillsatta demokratiutredningen vilken motionären trodde skulle komma att påverka det förtroende man skulle komma att få för utredningen. Motionären föreslog att Kyrkostyrelsen skulle undersöka om Sveriges riksdags och regerings modeller för jämställdhet skulle vara anpassbara för den nationella nivån. Kyrkolivsutskottet delade motionärens intention att man bör uppnå en jämn könsfördelning i såväl de organ som Kyrkostyrelsen tillsätter som i övrig verksamhet. Samtidigt konstaterade man att nomineringsgrupperna inte rent formellt kan åläggas att följa en fastställd jämställdhetspolicy. Utskottet föreslog att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta en jämställdhetspolicy för den demokratiska organisationen på den nationella nivån. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Kyrkostyrelsen utsåg med anledning av uppdraget gruppledarna i de i Kyrkostyrelsen företrädda nomineringsgrupperna att utarbeta ett förslag till en sådan policy. Den utsedda arbetsgruppen konstaterade att 1995 års ombudsmöte hade beslutat, med anledning av en skrivelse från SFRV:s styrelse, att målet för alla typer av förtroendeuppdrag är en jämn könsfördelning. Ombudsmötet ställde sig också bakom de principer för jämställdheten bland de förtroendevalda som redovisades i skrivelsen, att förtroendeuppdrag på Svenska kyrkans nationella nivå ska vara jämnt fördelade och att underrepresenterat kön ska inneha minst 40 procent av platserna i alla valda organ t.ex. verkställande styrelser, nämnder, arbetsutskott, arbetsgrupper och utredningar.
Arbetsgruppen konstaterade att den förtroendevalda organisationen på nationell nivå inte har tillräckliga rutiner för att se till att det högsta beslutande organets beslut om en jämn könsfördelning när personer väljs/utses till olika uppdrag på nationell nivå. Att skapa något regelsystem för detta ansåg man inte skulle låta sig göras, men föreslog att följande åtgärder skulle vidtas så att de förtroendevalda organen kan leva upp till det beslutade jämställdhetsmålet. Dels att gruppledarna för Kyrkomötets nomineringsgrupper kallas till en extra överläggning under våren det första året på varje ny mandatperiod för kontakter dem emellan med hänsyn till jämn fördelning mellan män och kvinnor för olika uppdrag innan personer börjar nomineras av grupperna. Dels att företrädarna för de olika nomineringsgrupperna i Kyrkostyrelsen alltid ska samråda om vilka personer som ska väljas/utses till olika uppdrag innan beslut fattas i Kyrkostyrelsen eller dess arbetsutskott. Kyrkostyrelsen följde arbetsgruppens förslag och ansåg därmed att Kyrkomötets uppdrag var avslutat.
Jämställdhetsarbete i Svenska kyrkan
Inom kyrkokansliet finns dels en särskild handläggare för bl.a. jämställdhetsfrågor i kyrkans inrikesverksamhet, dels en handläggare för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhetsrelaterade frågor inom den internationella verksamheten. I Kyrkostyrelsens återkommande skrivelser om jämställdheten i Svenska kyrkan lämnas en redogörelse för olika frågor som har varit aktuella i det nationella respektive internationella perspektivet. Av den beskrivningen framgår det även vilka uppgifter som handläggarna regelbundet arbetar med.
Arbete med nationell inriktning
Huvudsyftet med verksamheten är att skapa medvetenhet om jämställdhetsrelaterade frågor i Svenska kyrkan och i det svenska samhället. Arbetet bedrivs inom olika områden, t.ex. diskriminerings- och mångfaldsfrågor samt mänskliga rättigheter (MR), sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang och abortfrågan.
Handläggaren är bl.a. samordnare i ett nätverk av stiftens handläggare för jämställdhets- och kvinnofrågor. Vidare ingår i arbetsuppgifterna att höja kunskapen om mänskliga rättigheter och diskrimineringslagstiftningen i stiften, bland lärare och studenter vid de kyrkliga profilutbildningarna samt hos anställda och förtroendevalda som möter ”mångfaldens utmaningar” i sina sammanhang. Handläggaren svarar också för omvärldsbevakning och analyser utifrån ett könsperspektiv. Relevant material tas fram såsom, Kyrkornas nej till våld mot kvinnor (Lutherska världsförbundet), Mitt ibland oss – förebygga och hantera sexuella övergrepp mot barn (Svenska kyrkan, Församlingsförbundet och Svenska Kyrkans Unga), Ekumeniska riktlinjer vid sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer (Sveriges Kristna Råd), och distribueras till stiften, nätverken med flera. Till handläggarens arbetsområde hör också föredragsverksamhet vid nationella kyrkliga konferenser och stiftsarrangemang samt medverkan i de kyrkliga utbildningarna och vid diakoniinstitutionerna med olika föredrag. Kontaktytorna omfattar ekumeniska nätverk i och utanför Sverige, myndigheter och organisationer, kyrkliga organisationer och frivilligorganisationer.
Arbete med internationell inriktning
Svenska kyrkan är sedan mer än tio år medlem i Aprodev (Association of World Council of Churches Related Development Organisations in Europe), en europeisk samarbetsorganisation för biståndsorganisationer med kyrklig anknytning. Arbetet med jämställdhetsfrågorna är sedan 2003 fullt ut en integrerad del av Aprodevs arbete.
Svenska kyrkans internationella verksamhet samverkar också med bl.a. Svenska Missionsrådet (SMR) och Stiftelsen Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga rättigheters arbete för jämställdhet. Det internationella verksamhetsområdet medverkar också i framtagandet av olika publikationer för att främja jämställdhetsarbetet. Som exempel kan nämnas studien Att handla för jämställdhet – ett genderperspektiv på global handel.
Jämställdhetsperspektivet finns även med i den förberedande kurs som ges för missionärskandidaterna, i de rapporteringsseminarier som årligen ordnas för missionärerna och inom den förberedande utbildning som ordnas för personal rekryterad för Svenska kyrkans katastrofpool.
Överväganden
Det är viktiga frågor som tas upp i de två motioner som behandlas i detta betänkande. Utskottet anser dock att förslaget om en jämställdhetspolicy primärt är en fråga för arbetsgivarna i Svenska kyrkan, dvs. församlingar, samfälligheter, stift och den nationella nivån, och för Församlingsförbundet som arbetsgivarorganisation.
Utskottet tycker motionärens förslag om att ta fram en jämställdhetspolicy är intressant, men ser en fara i att färdigformulerade dokument antas lokalt utan att de föregås av en process. Här ser utskottet själva processen vid framtagandet av en policy som mycket viktig, och anser därför inte det som den nationella nivåns uppgift att utarbeta och fastställa en policy för jämställdhet i hela Svenska kyrkan.
Utskottet kan också konstatera att JämO efter sin omfattande granskning ger Svenska kyrkan ett gott betyg.
När det gäller förslaget om att sprida kunskap om FN:s kvinnokonvention anser utskottet att även det är ett ansvar som främst ligger på församlingar, samfälligheter och stift. Utskottet kan samtidigt konstatera att Svenska kyrkan på olika sätt arbetar med detta och dessutom är en aktiv part i granskningen av hur konventionens artiklar tillämpas i Sverige. Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår båda motionerna.
Uppsala den 27 september 2007
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
