Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2007:5
Klimat- och energifrågor i Svenska kyrkan

Sammanfattning

I det här betänkandet behandlas motionerna 2007:13, 2007:56 och 2007:57. Utskottet ser fram emot resultatet av det arbete som initierades vid förra årets kyrkomöte och med anledning av motion 2007:13 föreslår utskottet att inkludera klimatfrågorna i det arbetet. Utskottet föreslår att kyrkomötet avslår motionerna 2007:56 och 2007:57, men att det etiska perspektivet i motion 2007:57 beaktas i det fortsatta arbetet med en handlingsplan. Till betänkandet finns en reservation.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2007:13 uppdra åt Kyrkostyrelsen att påskynda arbetet med den handlingsplan för miljöfrågorna i Svenska kyrkan som Kyrkostyrelsen fått i uppdrag att utarbeta.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:56, punkt 1.

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:56, punkt 2.

4. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:56, punkt 3.

5. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:57, punkt 1.

6. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:57, punkt 2.

7. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:57, punkt 3.

8. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:57, punkt 4.

9. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:57, punkt 5.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2007:13 av Anna Karin Hammar och Marta Axner, Klimatplaner i Svenska kyrkan

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samråd med stiften och Församlingsförbundet utveckla koncept för klimatplaner att följa på nationell nivå respektive med möjlighet att bruka i stift och församlingar.

Motion 2007:56 av Eva Hallström, Effektmål för klimat, energi och etik

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utforma ett effektmål för den påverkan Svenska kyrkan har på klimatet.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utforma ett effektmål för den användning Svenska kyrkan har av energi och hur energieffektiviseringen har skett inom Svenska kyrkan.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utforma ett effektmål för den användning Svenska kyrkan har av energi och anknyta det till etik.

Motion 2007:57 av Eva Hallström, Nationellt klimat-, energi- och etikprogram

1. Kyrkomötet beslutar att avsätta 2 miljoner kronor varje år under planeringsperioden 2008-2010 till att medfinansiera ett nationellt klimat-, energi- och etikprogram för Svenska kyrkan.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att i samarbete med etik och energi utforma och utveckla ett nationellt klimat-, energi och etikprogram utifrån det program som redan används ute i landet.

3. Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram en energiomställningsplan.

4. Kyrkomötet beslutar att medel till ett nationellt klimat-, energi- och etikprogram tas från kyrkobyggnadsbidrag.

5. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheter att sprida kunskaperna inom detta program även till internationell nivå.

Utskottet

Bakgrund

Klimatförändringar handlar om övergripande förändringar som drabbar hela jordens klimatsystem. Ett ändrat klimat får en mängd olika följder då hela ekologiska system förändras genom t.ex. torka och översvämningskatastrofer, svårigheter med livsmedelsförsörjning och sjukdomsspridning. Energiförbrukningen är starkt kopplad till klimatfrågan då en stor del av världens energi kommer från fossila bränslen som kol och olja. Den största delen av utsläppen av växthusgaser är relaterade till energianvändning och handlar således om uppvärmning av fastigheter, transporter och även om hur mat produceras. Kemikalieutsläpp, avsaknad av sopsortering samt övergödning påverkar miljön allvarligt, men detta har inte samma internationella övergripande systempåverkan som ett förändrat klimat.

Omställningen mot en hållbar utsläppsnivå av växthusgaser är en stor utmaning för det globala samfundet. Av de rapporter som FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade under våren 2007 står det klart att utvecklingsländerna kommer att drabbas särskilt hårt av klimatförändringens effekter. Effekterna är svåra att förutse liksom konsekvenserna i människors liv, men det är tydligt att klimatkonsekvenserna kan komma att hindra genomförandet av FN:s millenniemål.

Svenska kyrkans arbete i klimatfrågor

Svenska kyrkan har på flera sätt drivit klimatfrågan bl.a. genom Svenska kyrkans miljövärn som på olika sätt har arbetat med att uppmärksamma klimatfrågorna i församlingarnas arbete. Klimatfrågan har lyfts fram i gudstjänster och sammankomster. I Svenska kyrkans utvecklingssamarbete är frågor om livsmedelstrygghet och ekologisk hållbar utveckling prioriterade frågor, varför givetvis klimatfrågan är en viktig del också i detta arbete.

Enligt Svenska kyrkans finanspolicy och dess grundläggande utgångspunkter finns principen om förvaltarskap med att vårda naturen och inte utnyttja naturtillgångar. De företag som Svenska kyrkan ska investera i ska sträva efter att respektera och skydda miljön, ta hänsyn till kommande generationer och minimera skadeverkningar på det globala ekosystemet och den lokala miljön.

Svenska kyrkan har lämnat remissyttrande över rapporter bl.a. med anknytning till Kontrollstation för klimatpolitiken 2004. Kyrkostyrelsen lämnade i september ett yttrande över rapporten Kontrollstation för klimatpolitiken 2008 för att påverka det klimatpolitiska handlingsprogrammet i Sverige.

Svenska kyrkan har varit delaktig i initiativet Klimat nu, ett samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen, Folkbildningsförbundet, FN-förbundet samt Svenska Röda Korset, som avslutades 2003. Det handlade om att sprida kunskap om klimatfrågan.

Internationellt samarbete

Genom Kyrkornas världsråd har Svenska kyrkan sedan länge följt klimatfrågan. Det är en fråga som inte minst engagerar samarbetsorganisationer och kyrkor i Afrika, Asien och Stillahavsöarna. Kyrkornas världsråd har en s.k. konsultativ status hos FN och har deltagit som representant för frivilligorganisationerna vid förhandlingarna inom ramen för Klimatkonventionen sedan beslutet om konventionen fattades i Rio de Janeiro 1992. Svenska kyrkan har vid flera tillfällen deltagit i Kyrkornas världsråds delegation vid dessa möten.

European Christian Environmental Network (ECEN) är ett nätverk inom Kyrkokonferensen för europeiska kyrkor (KEK) som under de senaste tio åren sammanfört de europeiska kyrkornas miljöarbete. Svenska kyrkan har varit aktiv i ECEN under den största delen av dess framväxt, både som bidragsgivare och i dess styrgrupp. Så sent som i september 2006 stod Svenska kyrkan värd och arrangör för den sjätte konferensen inom ECEN, då ett hundratal delegater från 26 olika länder deltog. Flera länder i Europa och deras kyrkor arbetar med klimatfrågorna och energieffektivisering. I både Storbritannien och Nederländerna finns det utformade klimatprogram som innehåller åtgärder för energibesparing. Tyskland är ett av de länder som arbetar mycket aktivt med energi och klimatfrågan.

En av de viktigaste frågorna i dessa internationella nätverk är att koppla ihop behovet av kraftiga utsläppsminskningar i Nord med stöd till klimatomställningsarbete i fattiga länder, vilka enligt FN:s klimatpanel kommer att drabbas värst av de förväntade klimatförändringarna.

Tidigare behandling i Kyrkomötet

Miljöfrågorna har behandlats vid flera kyrkomöten de senaste åren. I Kyrkolivsutskottets betänkande 2005:13 om Svenska kyrkans miljöansvar framgår det hur miljöarbetet i Svenska kyrkan har utvecklats till en omfattande verksamhet i stift och församlingar och hur Svenska kyrkan aktivt bidrar nationellt och internationellt. I Kyrkolivsutskottets betänkande 2006:4 om miljöfrågorna i Svenska kyrkan kompletteras bilden av det etablerade miljöarbete som finns i stift och församlingar och som stöds av den nationella nivån. I stiften finns det stiftsmiljövärn och miljösamordnare som stödjer församlingarnas arbete. De flesta stift bedriver ett aktivt samarbete i dessa frågor med Sensus studieförbund och Svenska kyrkans Församlingsförbund.

I Kl 2005:13 behandlades frågan om energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler i offentlig verksamhet, som för Svenska kyrkans del omfattar församlingshem och kyrkobyggnader. Svenska kyrkans Församlingsförbund har uppgiften att bistå med rådgivning och information till pastorat och församlingar som arbetar med energiomställning. Utskottet konstaterade att Miljödiplomeringssystemet, med förebilder i Agenda 21-arbetet bidragit till att miljöarbetet utvecklats brett i Svenska kyrkan. De flesta stift är i dag medlemmar eller överväger medlemskap i nätverket Etik och energi. Etik och energi är en samarbetsorganisation för energiomställning och det finns antikvarisk och juridisk expertis kopplat till verksamheten. Den nationella nivån stödjer Etik och energi med personella och ekonomiska resurser. Nämnden för kyrkolivets utveckling gav ett produktionsbidrag till Etik och energis utgivning av en handbok för församlingarnas etik- och energiarbete.

2006 års kyrkomöte beslutade att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta en handlingsplan för det fortsatta arbetet med miljöfrågorna i Svenska kyrkan. En nationell arbetsgrupp håller på att inrättas som ska ta sig an frågan. Det har parallellt med föreberedelsen för handlingsplanen utarbetats ett utkast till riktlinjer för kyrkans arbete med klimatfrågor i syfte att lägga en grund för Svenska kyrkans ståndpunkter och inriktning i klimatarbetet.

Den lokala och regionala självstyrelsen kommer enligt kyrkoordningen till uttryck i att Kyrkomötet inte får besluta i enskilda frågor som faller inom församlingarnas och stiftens ansvarsområden. Hit hör energiförbrukning och val av uppvärmningssystem. Däremot kan den nationella nivån ge ett stöd till det arbete som bedrivs genom t ex Energi och etik.

Hållbar utveckling i mål och rambudget

I Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008–2010 lyfts klimatfrågan fram som en av vår tids viktigaste frågor för världssamfundet att lösa. Frågan om hållbar utveckling handlar om miljö, utveckling och livsstil. Det framgår att klimatfrågan handlar om både praktiska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och om internationella överenskommelser för att minska utsläpp. Det framgår också att det är en utmaning för Svenska kyrkan att tillsammans med hela den världsvida kristna gemenskapen arbeta för människors rätt att ha tillgång till rent vatten. Nödvändigheten av att finna former inom såväl den ekumeniska familjen som religionsgränser lokalt och nationellt för att bidra till att skapa förutsättningar för radikala beslut i syfte att hindra den fortgående klimatförändringen betonas.

Det är många goda krafter som vill bidra i klimatarbetet och i denna fråga finns det förutsättningar att utifrån en gemensam värdegrund samlas i de olika trosinriktningarna för att skapa ett hopp i klimatfrågan. Ärkebiskopen har nyligen tagit initiativ till samtal med religiösa och politiska ledare om möjligheten att utarbeta ett interreligiöst internationellt dokument som skulle kunna signeras i en världskonferens som planeras äga rum i november 2008.

Överväganden

Svenska kyrkan har ett uppdrag att förvalta skapelsen. Det miljö- och klimatarbete som pågår inom Svenska kyrkan kommunicerar Svenska kyrkans kärnvärde Hopp.

Frågorna är mycket aktuella och förra årets Kyrkomötesbeslut om att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta en handlingsplan för det fortsatta arbetet med miljöfrågorna i Svenska kyrkan visar att frågorna är prioriterade. Motionärerna i motion 2007:13 lyfter fram klimathotet och att det kräver viktiga förändringar i energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Klimatfrågorna ingick inte i förra årets kyrkomötesbeslut om handlingsplan och utskottet anser att dessa bör behandlas i arbetet. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet från arbetsgruppen och ser gärna att det skapas förutsättningar på kyrkokansliet så att arbetet kan påbörjas snarast. Utskottet önskar att arbetsgruppen börjar med att tydliggöra vilka delar i miljöarbetet som den nationella nivån ska ansvara för och vad som är en uppgift för stift och församling.

Arbetsgruppen måste få möjlighet att påbörja arbetet utan detaljstyrning från Kyrkomötet och därför väljer utskottet att föreslå Kyrkomötet att avslå motionerna 2007:56 och 2007:57. De etiska perspektiven i motion 2007:57 är dock viktiga att ta med i arbetsgruppens fortsatta arbete för en handlingsplan.

Kyrkobyggnadsbidraget finns inte längre kvar som bidragsform utan detta ingår i stiftsbidragen från nationell nivå. Utskottet vill inte att resurser avsätts ur stiftsbidraget till kyrkobyggnader och utskottet vill inte heller föregripa det utvecklingsarbete som ska planeras av arbetsgruppen. Av dessa anledningar föreslår utskottet avslag på samtliga punkter i motion 2007:57. Det är de verkställande organens uppgift att formulera effektmål utifrån de inriktningsmål som antagits. Utskottet föreslår därför även avslag på motion 2007:56.

Utskottet ser mycket positivt på det initiativ som tagits av Ärkebiskopen att stå värd för det internationella klimatseminariet hösten 2008. Utskottet menar att Svenska kyrkan måste bidra innehållsmässigt till seminariet, både med etiska grundsynsfrågor och med de erfarenheter som finns från det konkreta arbetet.

Uppsala den 27 september 2007

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Marie Nordström

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.

Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation av Terence Hongslo

Jag reserverar mig till förmån för motion 2007:13, 2007:56 samt motion 2007:57, punkt 1, 2, 3 och 5.

I motion 2007:56 tas utarbetning av effektmål upp. Det är viktigt för processen att effektmål utformas så att en utvärdering kan göras.

I motion 2007:57 framställs vikten av att finansiella medel tillskjuts för framtagning av klimat-, energi- och etikprogram och i samarbete med Etik och Energi. Det är av stor vikt att lyfta fram och sprida arbetet som redan görs inom Svenska kyrkan till internationell nivå.