Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2007:3
Romerna och Svenska kyrkan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande en motion 2007:9 om romerna och Svenska kyrkan. Utskottet anser att det är viktigt att Svenska kyrkans stift och församlingar inspireras, uppmuntras och motiveras att arbeta för och tillsammans med romer, men föreslår avslag på motionen då ett mångsidigt arbete redan pågår på många håll inom Svenska kyrkan och utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av det.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:9, punkt 1.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:9, punkt 2.

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:9, punkt 3.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2007:9 av Anki Erdmann m.fl., Romerna och Svenska kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att fortsätta arbetet för och tillsammans med romer.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att församlingar och stift inspireras, uppmuntras och motiveras att arbeta för och tillsammans med romer.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ansvara för att romska organisationer och romska företrädare får kännedom om Svenska kyrkans intentioner till ett fortsatt gott samarbete med romer och för att förbättra romernas situation såväl inom Svenska kyrkan som inom samhället i övrigt.

Utskottet

Bakgrund

Romerna är tillsammans med samer, sverigefinnar, tornedalingar och judar en av de grupper som erkänns som nationella minoriteter i Sverige. Antalet romer som lever i Sverige uppskattats enligt uppgift på Riksförbundet Roma Internationals hemsida på Internet till 50 000 personer. Sveriges romska befolkning är inte homogen utan har sina rötter i flera olika länder. Det finns variationer i den romani som talas, bl.a. beroende på interaktionen med det språk som talats av den omgivande befolkningen. Förutom de språkliga variationerna finns skillnader och variationer mellan de olika grupperna när det gäller tradition och kultur.

År 1998 utsåg Nämnden för kyrkolivets utveckling en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett informationsmaterial för församlingarnas kontakt med romerna, främst med tanke på kyrkliga handlingar År 2000 gav Svenska kyrkan ut en bok i tidskriftsserien Mitt i församlingen, Ja Devlesa! Gå med Gud! Om romerna och Svenska kyrkan, Mitt i församlingen 2000:1. Boken var ett resultat av ett samarbete mellan Romernas riksförbund och Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling. I samband med Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg år 2000 hölls dels ett seminarium och dels en gudstjänst i vilken dåvarande ärkebiskopen KG Hammar bad romerna om ursäkt för den behandling som Svenska kyrkan utsatt dem för under århundraden.

Kyrkomötets behandling efter år 2000 av frågor om romernas situation

Kyrkomötet har vid ett par tillfällen efter år 2000 behandlat frågor om romernas situation. Vid 2002 års kyrkomöte behandlade Kyrkolivsutskottet en motion med förslag om att på nationell nivå samla erfarenheter om Svenska kyrkans integrationsarbete, utveckla metoder för detta arbete och göra arbetet känt genom att skapa en idé- och kunskapsbank. Utskottet underströk i sitt betänkande vikten av att människor med annat förstaspråk än svenska, i Sverige kan behålla och växa i sin kristna tro. Vidare återgav utskottet i sina överväganden en del av vad det skrivit i sitt yttrande till Budgetutskottet 2002:1y över Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003–2005:

Utskottet beklagar [---] att arbetet med invandrar- och flyktingfrågor främst kommer att skötas inom ramen för etablerade samarbeten med andra kyrkor och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Här finner utskottet att det skulle vara värdefullt om utrymme skapades för ett mer aktivt engagemang på Svenska kyrkans nationella nivå.

Avslutningsvis angav utskottet att det ville prioritera en kartläggning och utvärdering av integrationsarbetet inom Svenska kyrkan, såväl inom som utom landets gränser, men ville inte explicit uttrycka att detta bäst skulle ske genom en idé- och kunskapsbank. Utskottet föreslog därför att motionen 2002:91 skulle avslås. Kyrkomötet följde utskottets förslag till beslut.

I Budgetutskottets betänkande 2002:1 föreslogs, med anledning av Kyrkolivsutskottets yttrande, att Kyrkostyrelsen tillsammans med berörda styrorgan omgående och i kommande skrivelser skulle identifiera vilka samhällsfrågor man vill sätta fokus på och då också säkerställa tillgång till profilerat kyrklig sakkunskap i dessa frågor.

Vid 2003 års kyrkomöte behandlades en motion med förslag om att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en uppföljning för att se vad som har gjorts och vad som görs tillsammans med romer runt om i landet. Motionärerna föreslog även att det skulle tas fram förslag på hur Svenska kyrkan ska gå vidare i arbetet för och tillsammans med romerna samt att Kyrkostyrelsen skulle ges i uppdrag att ansvara för att församlingar och stift inspireras, uppmuntras och motiveras att arbeta för och tillsammans med romer.

Kyrkolivsutskottet konstaterade i sitt betänkande att eftersom romerna är en utsatt grupp i samhället är det angeläget att de stöds på olika sätt. Det påtalade att det finns en förväntan i samhället på att Svenska kyrkan aktivt skall stödja denna grupp. Ett stöd som i första hand bör knytas till det diakonala ansvaret på lokal nivå utifrån vistelsebegreppet. Utskottet hänvisade också till det arbete som redan görs inte minst bland finskspråkiga romer.

Vidare påpekade utskottet i sitt betänkande att Nämnden för kyrkolivets utveckling beslutat år 2000 – efter den försoningsakt som hade ägt rum i Göteborgs domkyrka i samband med Svenska kyrkans riksmöte – att arbetet bland romer skulle följas upp efter två år. Utskottet påtalade att den beslutade uppföljningen inte genomförts och föreslog därför att Kyrkomötet skulle besluta att den delen av motionens förslag skulle genomföras. Den efterfrågade uppföljningen ansåg utskottet borde resultera i konkreta förslag till fortsatta insatser för romerna på lokal nivå utan att något ytterligare uppdrag behövde ges till Kyrkostyrelsen i denna fråga. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Rapporten Uppföljning av vad Svenska kyrkan gjort och gör för och tillsammans med romer

Med anledning av 2003 års kyrkomötes beslut har Kyrkostyrelsen gjort en uppföljning som är sammanställd i en rapport. Syftet med uppföljningen var dels att få en aktuell bild av hur Svenska kyrkans kontakter då såg ut dels att uppmuntra och inspirera stift och församlingar att arbeta för och tillsammans med romer. Uppföljningen var klar i december 2005 och rapporten sändes i januari 2006 för kännedom till stiftens enhetschefer, som inbjöds att lämna synpunkter på rapporten. Endast ett stift kommenterade rapporten och det var Luleå stift, som i sitt svar skrev att uppföljningen gett dem värdefull kunskap, uppmärksammat och inspirerat dem till att börja arbeta aktivt med dessa frågor. De hade inte några invändningar mot de föreslagna åtgärderna. Rapporten överlämnades därefter till Nämnden för kyrkolivets utveckling.

I rapporten ges en kort historisk bakgrund om romer i Sverige samt en beskrivning av dagens situation och de personella resurser som finns på Svenska kyrkans nationella nivå för att arbeta med dessa frågor:

Idag finns det en samordnare och en utvecklingssekreterare för minoritetsfrågor som arbetar på Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli. Vidare finns på avdelningen Forskning, utbildning och kultur en utvecklingsenhet och på den tre tjänster som handläggare för diakonalt utvecklingsarbete. En av dessa tjänster omfattar även det Sverigefinska diakonala arbetet och en av tjänsterna är helt inriktad på flykting och integrationsfrågor samt mänskliga rättighetsfrågor. För närvarande har inte någon av dem som innehar dessa olika tjänster på Kyrkokansliet någon aktiv eller planerad kontakt med romer.

Vidare ges en redogörelse av när frågor om romernas situation behandlats av Kyrkomötet efter år 2000 och av hur stiften arbetar med dessa frågor. Det framgår att det endast är tre av stiften, Karlstads, Lunds och Stockholms stift, som på olika sätt och i olika omfattning stödjer och främjar församlingarna i deras kontakter med romer.

Vidare följer en redogörelse av församlingarnas arbete med frågorna. Man kan med en grov generalisering säga att det är två helt olika grupper av romer som församlingarna har kontakt med. Det är dels församlingar som under många år, på en del håll i mer än 20 års tid, har haft kontakter med romer och då företrädesvis inom den finskspråkiga församlingsverksamheten. Dels de församlingar som sedan slutet av 1990-talet kommit i kontakt med romer som flytt till Sverige från f.d. Jugoslavien och nu är asylsökande eller gömda flyktingar, p.g.a. att de fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd, eller romer som redan fått uppehållstillstånd.

För finska romer, svenska romer och resande är religiositeten påtaglig och den spelar en viktig roll i deras vardagsliv. Däremot är det inte alltid de känner sig hemma i Svenska kyrkans gudstjänster utan föredrar de frikyrkliga gudstjänsterna och då oftast Pingstkyrkans. De flesta är medlemmar i Svenska kyrkan men många även i en församling i Pingstkyrkan. Svenska kyrkans församlingar har främst kontakt med svenska romer, resande och finska romer samt från Polen och Centraleuropa, Rumänien, Tjeckien och Slovakien inom det diakonala fältet, dit många vänder sig för olika typer av stöd, som samtal och myndighetskontakter och inte minst för ekonomiskt bistånd. De församlingar som har kontakter med romer har det också i samband med dop och begravningar, vilka som regel sker i Svenska kyrkans ordning även om man också är medlem i ett annat samfund. Vissa församlingar har haft kontakt med romer under en lång tid och de deltar i församlingens olika typer av gruppverksamheter för barn och ungdomar, vuxna och äldre samt i gudstjänsterna. I en del församlingar har man även verksamhet som direkt riktar sig till romer. Några församlingar har i samverkan med kommunen bedrivit speciella romprojekt. Vidare förekommer det att romer varit eller är lönebidragsanställda i församlingen som husmor eller vaktmästare.

De församlingar som främst kommer i kontakt med romer som kommit hit som flyktingar gör det i sitt flyktingarbete, som riktar sig till alla flyktingar utan hänsyn till ursprung eller religion. Det är få av dessa flyktingar med romskt ursprung som är protestantiska trosbekännare. Församlingarnas kontakter med dessa romer sker i samband med verksamheter som exempelvis öppet café som församlingen har på en flyktingförläggning eller i ett församlingshem och dagsutflykter. De vanligaste kontakterna är även här inom det diakonala fältet, med samtal, stöd i kontakter med myndigheter som Migrationsverket samt ekonomiskt och materiellt bistånd. Det är även flera församlingar som ger stöd till gömda flyktingar. Det framgår tydligt i kontakter med medarbetare i dessa församlingar att de upplever att romerna är de mest utsatta bland flyktingarna. Endast två församlingsmedarbetare har angett att det anordnats enstaka tvåspråkiga gudstjänster där romani chib har varit ett av språken.

Rapporten avslutas med förslag till framtida insatser inom tre områden: kompetensutveckling, arbete mot diskriminering av romer, gudstjänst på romani chib.

Av rapporten framgår att det är flera medarbetare i Svenska kyrkan som upplever att de har behov av kompetensutveckling om romernas bakgrund, kultur och seder. Lärdomar finns här att hämta från satsningar på kompetensutveckling som genomförts i församlingar i Göteborgstrakten. Vidare att man skulle kunna inspirera församlingar runt om i landet som arbetar med flyktingar som har romsk etnicitet till erfarenhets- och inspirationsutbyte. Här finns även omfattande arbete och erfarenheter ifrån Malmöregionen och Norrköping som borde kunna tas tillvara. En uppgift för den nationella nivån blir, enligt rapporten, att uppmärksamma stiften på att det finns behov av kompetensutveckling.

I rapporten konstateras att romer, även de som sedan lång tid tillbaka är etablerade i det svenska samhället, fortfarande blir illa bemötta i vårt samhälle och det finns många fördomar mot romer. Här föreslås att Svenska kyrkan skulle kunna visa vägen för majoritetsbefolkningen, dvs. oss som inte är romer, genom att vara en profetisk röst i samhället och uppmärksamma det diskriminerande förhållningssätt gentemot romerna och deras kultur som vi har i Sverige och i övriga länder i Europa.

Eftersom romani chib är ett erkänt minoritetsspråk i Sverige och är det angeläget att kyrkorna också bidrar till möjligheterna för romerna att fira gudstjänst på sitt eget språk. Det är det av Sveriges minoritetsspråk som har svårast att komma till uttryck. Eftersom romer tillhör fler trossamfund än Svenska kyrkan föreslås i rapporten att frågan om hur man kan bidra till möjligheten att fira gudstjänst på romani chib bör behandlas i Sveriges Kristna Råd.

Avslutningsvis betonas vikten av att det fortsatta arbetet med att utveckla Svenska kyrkans kontakter med romer måste ske i nära samarbete med de olika romska grupperna och utgå ifrån deras behov.

MR-dagar och mångkultursymposium

Svenska kyrkans nationella nivå tar en aktiv del i arbetet med frågor om mänskliga rättigheter och mångkultur. Detta sker bl.a. genom att Svenska kyrkan är en av arrangörerna av MR-dagarna, Forum för mänskliga rättigheter.

Initiativet till MR-dagarna togs 2000 av Föreningen Ordfront, Demokrati Akademin, Fonden för mänskliga rättigheter, Teologiska högskolan i Stockholm och Utrikespolitiska institutet och har arrangerats 2000, 2002, 2004, 2005 och 2006. Numera står 11 organisationer gemensamt som arrangörer, utöver de fem "grundarorganisationerna" Diakonia, Raoul Wallenberg institutet, Sensus studieförbund, Svenska Helsingforskommittén, Svenska kyrkan och Svenska Röda Korset. Syftet med MR-dagarna är:

- att lyfta mänskliga rättigheter på den politiska dagordningen

- att vara en mötesplats för alla som arbetar med mänskliga rättigheter

- att göra alla medvetna om betydelsen av mänskliga rättigheter

- att föra samman forskning och praktik om mänskliga rättigheter

- att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för de som arbetar med mänskliga rättigheter

- att göra mänskliga rättigheter till ett rättighetsgolv som alla kan stå på

- att förändra de som diskriminerar och upprätta de som diskrimineras.

MR-dagarna 2006 hade temat Hur kan vi leva tillsammans – jämlika och olika. Inledningstalare var Soraya Post från Göteborg, ordförande i Roma Women’s Network och ledamot av delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige.

I april 2006 arrangerade kyrkokansliet i samarbete med Stockholms stift, S:t Mikaels församling och studieförbundet Sensus mångkultursymposiet Att mötas i gudstjänst. Det gav en viktig byggsten till det fortsatta arbetet för en kyrka där alla respekteras, blir sedda och bereds plats oavsett kulturell bakgrund eller hudfärg. Symposiet fokuserade på etnisk och språklig mångfald i relation till gudstjänst. Syftet var att tydliggöra att mångkultur är en central fråga för hela Svenska kyrkan och berör alla församlingar. Symposiet ville också ge redskap och verktyg för det mångkulturella arbetet i församlingarna. Efter symposiet har en folder tagits fram, Fyra utmaningar för Svenska kyrkan, med slutsatser från symposiet. Den är uppbyggd kring fyra ord som hördes oftare än andra på symposiet – identitet, makt, delaktighet och gränsöverskridande.

Överväganden

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt att Svenska kyrkans stift och församlingar inspireras, uppmuntras och motiveras att arbeta för och tillsammans med romer. Av betänkandets bakgrundstext framgår det att den uppföljning som gjorts av vad Svenska kyrkan gjort och gör för och tillsammans med romer visar på att ett mångsidigt arbete bedrivs på olika håll inom Svenska kyrkan, inte minst i församlingar. I den rapport som uppföljningen är publicerad i finns förslag till framtida insatser inom tre områden: kompetensutveckling, arbete mot diskriminering av romer samt gudstjänst på romani chib. Utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen kommer att arbeta med att inspirera stift och församlingar att arbeta för och med romer samt med att utveckla arbetet inom de områden som föreslagits i rapporten. Utskottet föreslår dock att motionen avslås då ett mångsidigt arbete pågår i Svenska kyrkan.

Uppsala den 27 september 2007

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Marie Schött

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.

Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.