|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2007:2
|
|
|
|
Kyrkans socialpolitik i en ny tid
|
|
|
Sammanfattning
Detta betänkande behandlar motion 2007:5 om Kyrkans socialpolitik i en ny tid. Då frågan är angelägen och förutsättningar finns för arbetet föreslår utskottet Kyrkomötet att bifalla motionen.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2007:5
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:5 av Marianne Kronberg m.fl., Kyrkans socialpolitik i en ny tid
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att planlägga och påbörja processen för en långsiktig inomkyrklig diskussion och reflektion om kyrkans socialpolitiska roll och ansvar i samhället och återkomma med förslag till Kyrkomötet i 2008 års mål- och rambudgetskivelse.
Utskottet
Bakgrund
De socialpolitiska frågorna är något som är föremål för reflektion inom Svenska kyrkan inte minst bland dem som arbetar bland de allra mest utsatta i livets olika skeden. Det finns flera exempel på hur församlingar har tagit initiativ och erbjuder alternativ inom den sociala omsorgen för att människor ska få en bättre välfärd.
Social ekonomi
Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Denna definition fastslås i rapporten Social ekonomi, en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt, 1999 på uppdrag av Kulturdepartementet.
Diskussionen handlar i dag om partnerskap och möjligheter för fler aktörer att kunna samverka i den sociala omsorgen och Sveriges framtida välfärdsutveckling. Reflektionen i Svenska kyrkan omkring församlingens roll i detta sammanhang intensifierades i och med att Svenska kyrkan fick en ny relation till staten. Till skillnad från tidigare finns nu enligt kyrkoordningen och lagen om Svenska kyrkan möjligheter för församlingarna att verka inom den sociala ekonomin och dessutom inte begränsat till att omfatta dem som betalat kyrkoavgift eller råkar befinna sig inom församlingens område.
Kyrkornas EU-kontor är en av de organisationer som bidrar med reflektion så att inte församlingar går in i verksamheter man inte bör bedriva. Kyrkornas EU-kontor tycker det är viktigt att kyrkorna kräver offentlig finansiering så att inte kyrkan bidrar till en nedmontering av välfärdssamhället och att det som görs ska vara professionellt och utföras i partnerskap. Flera andra organisationer bidrar också med erfarenhet och reflektion, bl.a. Hela människan och inte minst Stiftelsen Stora Sköndal genom de undersökningar som genomförs och presenteras i rapporter och i andra publikationer.
Arbete på nationell nivå i Svenska kyrkan
Redan år 2000 tillsattes ett projekt på Svenska kyrkans nationella nivå i syfte att försöka hitta länkarna mellan lokalt utvecklingsarbete i Sverige och globala ekonomiska frågor, liksom länkarna mellan Svenska kyrkans nationella och internationella arbete. I början på år 2001 presenterades en rapport, Att bygga det goda samhället underifrån, förutsättningar för lokal och social ekonomi i ett globaliserat Sverige. Detta projekt ställde flera viktiga frågor som bidrog till ett fortsatt arbete på kyrkokansliet och i de nätverk som arbetar med frågor om social ekonomi.
I tidskriftsserien Mitt i församlingen utkom Gemensamt hushåll, Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin, 2002 samt Kyrkans kroppsspråk, Reflektion för diakonalt arbete, 2003. Båda böckerna behandlar en rad frågor som har med kyrkans delaktighet i social ekonomi att göra, där den förstnämnda bidrar till en reflektion om vad det kan innebära att med kvalitet göra en genomgripande prioritering och ta ett långsiktigt ansvar för verksamhet inom exempelvis vård och omsorg. Den andra riktar in reflektionen på att vidga perspektivet från den enskilda diakonens individualistiska välvilja och handling till ett gemensamt förankrat reflektions- och förändringsarbete. I båda böckerna finns flera exempel från församlingsarbetet där insatser gjorts i den sociala ekonomin. I ett kapitel skrivet av en kyrkojurist redovisas de olika tänkbara företagsformer som kan vara aktuella för Svenska kyrkans församlingar och vilka förutsättningar som gäller för dessa.
Med anledning av en motion i Kyrkomötet 2004, har en rapport, Äldre- och gruppboenden i Svenska kyrkans församlingar – en kartläggning av förekomst och erfarenhet presenterats under våren 2007 och ska nu göras tillgänglig inom Svenska kyrkan. Kunskapen som finns i de församlingar som presenteras i rapporten är mycket lokalt betingad men kan bidra till inspiration och reflektion för den som tar del av innehållet. I en lägesrapport från Socialstyrelsen 2006, Vård och omsorg om äldre framgår det hur platserna i särskilt boende fortsätter att minska, vilket innebär att många äldre upplever det som enda möjligheten att bo kvar hemma vilket föranlett några församlingar att ta initiativ till olika typer av boende för seniorer. Just nu pågår en planering av ett rikstäckande seminarium våren 2008 utifrån rapporten om äldreboende i kyrkans regi då församlingar som har erfarenhet medverkar liksom Församlingsförbundet som kan bidra med den juridiska expertisen.
Flera stift genomför också satsningar som kan bidra till Svenska kyrkan i stort. Vid t.ex. stiftskansliet i Göteborg pågår ett arbete för att bidra till församlingarnas reflektion av att vara kyrka och rollen i välfärdssamhället. Det erbjuds samlingar där det finns möjligheter att dela lokala erfarenheter inte minst vad gäller samverkan med andra aktörer. Ett samtalsmaterial som kan användas i t.ex. kontraktsutbildningar och rådslag utarbetas i stiftet och kommer att finnas färdigt att användas under hösten 2007. Karlstads stift vill intensifiera samarbetet med kommunernas vård- och omsorgsförvaltningar. Detta sker bl.a. genom manualer till församlingarna samt informationsmaterial om församlingarnas möjligheter att erbjuda stöd till kommunerna.
FAMNA
FAMNA är en riksorganisation som tillvaratar gemensamma intressen för de föreningar, stiftelser och företag som bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte. Gemensamt för organisationerna inom FAMNA är att de vill öka den politiska förståelsen för vad en idéburen, icke vinstdrivande hälso- och sjukvård och sociala tjänster betyder för samhället i stort och för enskilda individer. De vill även bidra till en ökad mångfald inom svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst. De centrala frågorna för FAMNA:s medlemsorganisationer är att de idéburna alternativen ska synliggöras vilket ställer krav på utveckling av den offentliga statistiken, på forskning och rapportering. Den ideella sektorns utveckling stimuleras genom upphandlingsregler som möjliggör en ökad mångfald av aktörer och därför är FAMNA pådrivande i dessa frågor. Medlemsorganisationerna i FAMNA lägger också stor vikt vid kvalitetsutveckling och skapar nätverk för lärande och gemensam utveckling. Bräcke diakoni, Diakonistiftelsen Samariterhemmet, Ersta diakonisällskap, Förbundet S:t Lukas och Stiftelsen Stora Sköndal är några av de 29 medlemsorganisationer som ingår i FAMNA och som genom detta har bidragit i flera offentliga utredningar, arrangerat seminarier och deltagit i seminarier på departement och i andra sammanhang. Kyrkostyrelsens arbetsutskott beslutade i början på september att ett samarbete ska utvecklas mellan FAMNA och kyrkokansliet, men att Svenska kyrkan avstår från att söka medlemskap i organisationen.
Intensifiering av arbetet
I Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008–2010 framgår det i punkt 2.1.7 vikten av en god analys om kyrkan väljer att leverera tjänster på det sociala området. Sedan mitten av augusti finns en handläggartjänst för kyrka och samhälle tillsatt på Avdelningen för utbildning, forskning och kultur, med uppdrag att fortsätta det arbete som pågår och påbörja en samlad reflektion inom området.
Överväganden
Kyrkans socialpolitiska roll är en mycket angelägen fråga och den ligger helt i linje med det planeringsarbete som sker på kyrkokansliet. Som framgår av bakgrundstexten i detta betänkande har flera initiativ tagits som redan bidragit till värdefull diskussion och reflektion. Detta har dock inte hittills skett i en samlad form.
Utskottet konstaterar att det finns förutsättningar att påbörja processen genom att återkomma med förslag i nästa års mål- och rambudgetskrivelse om ett samlat reflektionsarbete på kyrkans alla nivåer om hur kyrkans socialpolitiska roll och ansvar i samhället kan äga rum. Arbete kan planeras i projektform eller på annat sätt.
Det finns anledning att samarbeta med andra aktörer som bidrar med reflektion till exempel Kyrkornas EU-kontor så att inte Svenska kyrkan bidrar till en nedmontering av välfärdsamhället eller inte utför arbetet tillräckligt professionellt.
Utskottet delar motionärernas önskan om att få denna process till stånd och föreslår därför Kyrkomötet att bifalla motion 2007:5.
Uppsala den 27 september 2007
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande,. Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar   
|
