|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2007:1
|
|
|
|
Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar
|
|
|
Sammanfattning
Betänkandet behandlar en skrivelse från Kyrkostyrelsen, som föreslår att en behörighetsgivande utbildning införs som krav för att anställas som kyrkoherde. I skrivelsen föreslås därför ändringar i kyrkoordningens 34 kap. 9 § samt övergångsbestämmelser. Vidare föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att utarbeta en utbildningsplan för den nya utbildningen samt får fullfölja arbetet med utbildningens finansiering. Utskottet har inte något att erinra mot Kyrkostyrelsens förslag utan tillstyrker det i sin helhet. Kyrkorättsutskottet har beretts möjlighet att yttra sig över ärendet. Deras yttrande bifogas bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 34 kap. 9 § samt övergångsbestämmelser enligt bilaga 1.
2. Kyrkomötet beslutar att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta utbildningsplan för behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar.
4. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att fullfölja arbetet med utbildningens finansiering i enlighet med vad som redovisats i skrivelsen.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:5 Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar
1. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 34 kap. 9 § samt övergångsbestämmelser.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta utbildningsplan för behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att fullfölja arbetet med utbildningens finansiering i enlighet med vad som redovisats i skrivelsen.
Andra utskott
Från Kyrkorättsutskottet har inhämtats ett yttrande, Kr 2007:1y. Detta är fogat till betänkandet som bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
2003 års kyrkomöte beslutade mot bakgrund av en motion att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda hur en lämplig obligatorisk kyrkoherdeutbildning skulle kunna utformas. På Kyrkostyrelsens uppdrag tillsatte Avdelningen för utbildning, forskning och kultur en utredning om kyrkoherdeutbildning.
I utredningen beskrivs prästers utbildning och uppgifter i äldre tid och hur dessa förändrats. och man refererar till tidigare utredningar om chefs- och ledarskapsutbildningar i Svenska kyrkan. Utredningen kartlägger, beskriver och drar slutsatser av den chefs- och ledarskapsutbildning som bedrivs i Svenska kyrkans stift, inom näringsliv, statsförvaltning och idéburna organisationer i Sverige samt av Kyrkledarhögskolan vid Uppsala universitet och Johannelunds teologiska högskola. Vidare beskrivs chefs- och ledarskapsutbildningar i Norska kyrkan och i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
I utredningens slutrapport Att bli kyrkoherde – Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar föreslås ändringar i kyrkoordningen så att den som söker en kyrkoherdetjänst måste ha genomgått en behörighetsgivande utbildning för att kunna anställas. Förslag lämnas om utbildningens omfattning, utformning, examination, dimensionering, rekrytering, antagning, ekvivalering av andra chefs- och ledarskapsutbildningar samt om finansiering av utbildningen. Vidare föreslås att den behörighetsgivande utbildningen ska anordnas i samarbete med högskola/universitet.
Slutrapporten har varit utsänd på en bred remiss. Samtliga inkomna remissyttranden bejakar behovet av chefs- och ledarskapsutbildning i Svenska kyrkan. De förslag som Kyrkostyrelsen nu lägger fram överensstämmer i huvudsak med förslagen i utredningens slutrapport.
Ändring i kyrkoordningen
En överväldigande majoritet av de remissinstanser som yttrat sig bejakar behovet av en behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar och välkomnar förslaget om att en sådan ska införas. Kyrkostyrelsen delar också denna uppfattning och föreslår i likhet med utredningen att en ändring införs i 34 kap. 9 § kyrkoordningen (bilaga 1).
För att klargöra att den behörighetsgivande utbildningen under en femårsperiod inte är ett obligatoriskt krav vid anställning av kyrkoherde föreslår Kyrkostyrelsen också att en övergångsbestämmelse införs i kyrkoordningen. Motivet är att många kommer att sakna den föreskrivna utbildningen under denna period och att det vore olämpligt om en undantagsbestämmelse om särskilda skäl snarare blir regel än undantag.
Omfattning, utformning och examination
När det gäller utbildningens omfattning föreslår Kyrkostyrelsen i likhet med de flesta remissinstanserna att man följer utredningens förslag. Utbildningens innehåll har däremot många remissinstanser kommenterat liksom var de anser att tonvikten på utbildningen bör ligga. Vidare har flera noterat att det inte sagts något om examination. Kyrkostyrelsen anger därför i sin skrivelse vilka utbildningsdelar de anser att en utbildningsplan för den behörighetsgivande utbildningen ska innehålla. Avsikten är också att i utbildningsplanen ange utbildningens omfattning, och hur examinationen ska ske.
Kyrkostyrelsen avser att knyta den behörighetgivande utbildningen till universitet och högskolor som har religionsvetenskaplig och teologiskt utbildning på avancerad nivå.
Dimensionering, antagning och rekrytering
En viss oro har utryckts i en del av yttrandena att den föreslagna dimensioneringen varit i underkant. Kyrkostyrelsen anger i sin skrivelse att utbildningen behöver dimensioneras så att samtliga intresserade kan antas till utbildningen. Under den kommande femårsperioden avser Kyrkostyrelsen inrätta 100 utbildningsplatser årligen i samarbete med teologiska eller religionsvetenskapliga institutioner på 4–5 platser i landet. Utbildningen kommer därefter att dimensioneras efter de behov som finns.
Kyrkostyrelsen anser att stiften har de bästa förutsättningarna att bedöma antalet framtida kyrkoherdetjänster i respektive stift. De har också god kunskap om vilka präster som kan inspireras att söka till den behörighetsgivande utbildningen. Stiften behöver därför var aktivt rekryterande. Ett urvalskriterium bör vara att den som söker utbildningen är beredd att som egeninsats sköta inläsning och PM-skrivande på sin fritid.
Stiftens olika behov av platser på de behörighetsgivande utbildningarna skiftar och behöver kontinuerligt stämmas av genom överläggningar mellan stiften och den nationella nivån. Antalet platser som tilldelas stiften föreslår Kyrkostyrelsen årligen ska beslutas av Nämnden för utbildning forskning och kultur. Antagning till utbildningen ska därefter ske i respektive stift.
Ekvivalering
Kyrkostyrelsen delar i likhet med flera remissinstanser utredningens förslag att domkapitel ska kunna medge undantag från den behörighetsgivande utbildningen. Det bör vara relativt lätt att ekvivalera den föreslagna kursen med andra utbildningar som en sökande kan komma att åberopa. Trots detta anser man att det finns en risk att domkapitlen gör olika bedömningar vid granskningen av sökande med annan utbildning än den föreslagna.
För att ge stöd åt gemensamma tolkningar konstaterar Kyrkostyrelsen att de överläggningar som redan finns mellan stift/domkapitel och den nationella nivån behöver fortsätta och utvecklas så att frågor om innehåll, utformning, utvärdering och förläggning av kurserna liksom frågor om antagning, dimensionering och ekvivalering behandlas.
Finansiering
Nästan hälften av de remissinstanser som sänt in yttranden har synpunkter på hur kostnaderna ska fördelas. Kyrkostyrelsen konstaterar att kostnader som uppkommer med den föreslagna behörighetsgivande utbildningen finns redan i dag och belastar stift och församlingar.
Utifrån den stora enighet som finns bland remissinstanserna om behovet av den föreslagna utbildningen tror Kyrkostyrelsen att det finns goda förutsättningar för att lösa återstående frågor vad gäller utbildningens finansiering. Avsikten är att pröva dessa frågor i samverkan med stiften och Församlingsförbundet som arbetsgivarorganisation. Utredningsförslaget kommer att utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med finansieringsfrågorna.
Kyrkostyrelsen räknar med att den nationella nivån skall bekosta själva uppdragsutbildningen samt även svara för vissa kostnader utöver de direkta kostnaderna för utbildningens genomförande. Kyrkostyrelsen ser det dock som ett gemensamt intresse att utbildningen kan genomföras och anser det som naturligt att kostnadsansvaret fördelas mellan kyrkans olika nivåer. Stiften bör bidra till vissa kostnader som resor, litteratur, del av internatskostnaderna samt vikariekostnader, i den mån en församling måste anställa en särskild vikarie. Församlingar och samfälligheter som arbetsgivare bör bidra med möjligheten att i tjänsten få genomgå de delar av utbildningen som är förlagda till internat. Den enskilda prästen bör själv och utan någon särskild ersättning svara för de delar av utbildningen som består av inläsning och arbete med PM-uppgifter.
Överväganden
Utskottet välkomnar förslaget som innebär att en behörighetsgivande utbildning införs som krav för att anställas som kyrkoherde samt förslaget till övergångsbestämmelser. Vidare delar utskottet Kyrkostyrelsens förslag att domkapitlen ska kunna ekvivalera dvs. jämföra den föreslagna kursen mot andra utbildningar som en sökande kan vilja åberopa. Utskottet är mycket nöjt med det finansieringsförslag som redovisas i skrivelsen.
Kyrkorättsutskottet har i sitt yttrande förklarat sig ur kyrkorättslig synpunkt inte ha något att erinra mot förslaget till ändringar i kyrkoordningen. Utskottet har inte heller någon erinran, utan tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag i sin helhet.
Uppsala den 27 september 2007
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
Utskottets förslag till ändring i kyrkoordningen
Härigenom föreslås i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) att 34 kap. 9 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
§ 9 Behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde eller på ett längre vikariat än tre månader på en sådan befattning är den som
1. har fyllt 30 år,
2. har varit anställd som präst i Svenska kyrkan i minst tre år,
3. uppfyller de villkor för befattningen som domkapitlet kan ha beslutat om enligt 11 §, och
4. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.
Domkapitlet får medge undantag från villkoren i första stycket 1–2, om det finns särskilda skäl.
Innan någon anställs, skall domkapitlet yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer.
|
§ 9 Behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde eller på ett längre vikariat än tre månader på en sådan befattning är den som
1. har fyllt 30 år,
2. har varit anställd som präst i Svenska kyrkan i minst tre år,
3. har genomgått den utbildning som har fastställts av Kyrkostyrelsen,
4. uppfyller de villkor för befattningen som domkapitlet kan ha beslutat om enligt 11 §, och
5. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.
Domkapitlet får medge undantag från villkoren i första stycket 1–3, om det finns särskilda skäl.
Innan någon anställs, skall domkapitlet yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer.
|
__________
Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2008.
En sökande till en befattning som domprost eller kyrkoherde som inte har genomgått utbildning enligt 34 kap. 9 § första stycket 3 får till utgången av år 2012 förklaras behörig utan beslut om undantag enligt bestämmelserna i 34 kap. 9 § andra stycket.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2007:1y
|
|
|
|
Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar
|
|
|
Till Kyrkolivsutskottet
Kyrkolivsutskottet har önskat yttrande från Kyrkorättsutskottet över Kyrkostyrelsens skrivelse, KsSkr 2007:5, Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar.
I skrivelsen föreslås en ändring i 34 kap 9 § kyrkoordningen innebärande att det införs ett behörighetskrav att ha genomgått den utbildning som har fastställts av Kyrkostyrelsen för att vara behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde eller på vikariat längre än tre månader på en sådan befattning.
I den föreslagna bestämmelsen i 34 kap. 9 § 3 p. kyrkoordningen ställs inget krav på att utbildningen skall vara godkänd. Beteckningen genomgått utbildning förekommer i andra bestämmelser i kyrkoordningen i vad avser prövning av domkapitlet inför präst- och diakonexamen. Det förutsätts i dessa bestämmelser att den genomgångna utbildningen är godkänd. Den här aktuella utbildningen avses omfatta 15 högskolepoäng. Betyg på genomgången kurs utfärdas enligt gällande bestämmelser för högskolan. Prövning av sökandens formella kompetens görs sedan av domkapitlet.
Kyrkorättsutskottet har ur kyrkorättslig synpunkt inget att erinra mot förslaget.
Uppsala den 26 september 2007
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Nanna Tranströmer
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
