Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2007:3
Ändring av handboksgruppens direktiv

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2007:83 om ändring av handboksgruppens direktiv. I motionen föreslås att handboksöversynen gör genomgången av de kyrkliga handlingarna före de övriga gudstjänsterna.

Utskottet delar motionärens uppfattning att hela kyrkohandboksarbetet behöver hållas samman på ett sätt som inte riskerar att frikoppla de kyrkliga handlingarna från huvudgudstjänsten. Detta uppnås sannolikt inte så mycket genom en förändring av handboksgruppens direktiv som genom en ökad parallellitet inom projektet där arbetet med de kyrkliga handlingarna påbörjas innan arbetet med Svenska kyrkans mässordning kommit för långt.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:83.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2007:83 av Per Ingvarsson, Ändring av handboksgruppens direktiv

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ändra direktiven för handboksgruppens arbete så att man i stället börjar en genomgång av de kyrkliga handlingarna och först därefter fortsätter med de övriga gudstjänsterna.

Utskottet

Bakgrund

Motionären framhåller två saker som han finner angelägna beträffande de kyrkliga handlingarna, dels att språket ses över och dels att det behövs en diskussion kring de kyrkliga handlingarna och en fördjupning av teologin kring dessa.

Motionären finner att detta arbete brådskar, dels därför att dop, vigsel och begravning berör 75–80 procent av de kyrkotillhöriga och dels att människors önskemål när det gäller gudstjänstens utformning riskerar att antingen urvattna dessa eller också att andra ”entreprenörer” kommer att ta över, vilket medför att de kyrkliga handlingarna snabbt minskar. Dessa skäl gör att motionären finner att upplägget med att först arbeta med de allmänna gudstjänsterna är en felprioritering. Därför föreslår han att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att ändra direktiven till förmån för ett tidigareläggande av arbetet med de kyrkliga handlingarna.

Direktiven för den pågående kyrkohandboksöversynen går tillbaka till 1996–1997. Församlingsnämnden tog initiativet och direktiven fastställdes av Centralstyrelsen i mars 1997. Alltsedan 1987 hade Kyrkomötet upprepade gånger hänvisat motioner med förslag om ändringar i kyrkohandboken till ”en kommande översyn”. I stiftelsestyrelsens skrivelse till Ombudsmötet 1996, StSkr 1996:501, nämns bland särskilda mål för 1997–1999 ”Den svenska kyrkohandboken jämte musik, Den svenska psalmboken och Den svenska evangelieboken ska ses över”.

Bakom beslutet att göra en översyn av kyrkohandboken fanns behovet av en språklig anpassning till den kommande bibelöversättningen med åtföljande konsekvenser för mässmusiken och dess textunderläggning. Vidare hade Kyrkomötet från år 1986 och framåt samlat förslag till ändringar i kyrkohandboken i en ”bank” som i samband med översynen skulle gås igenom. Kyrkomötet begärde vidare att översynen av kyrkohandboken skulle innefatta arbetet med de ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön samt att till ledning för arbetet med översynen skulle genomföras en utvärdering av hur kyrkohandboken används i Svenska kyrkans församlingar.

Kyrkohandboksgruppens uppdrag var att genomföra en varsam översyn utifrån dessa behov. I mars 1998 fick gruppen som tilläggsdirektiv att stor vikt skulle läggas vid arbetet med att eftersträva ett mer inkluderande språkbruk.

År 2000 lade såväl evangelieboks- som bönboks- och kyrkohandboksgruppen fram sina förslag, som gick på remiss. Vid genomgången av remissvaren bedömde Kyrkostyrelsen att kritiken mot förslagen till bönbok och kyrkohandbok var så starka, särskilt när det gällde det inkluderande språket, att de behövde bearbetas ytterligare. Evangelieboken fastställdes däremot efter viss bearbetning av Kyrkomötet 2002. I samband därmed beslöt Kyrkostyrelsen, att den fortsatta revisionen skulle genomföras med en bok i taget och att det 2005 skulle vara dags för arbetet med kyrkohandboken.

De direktiv för kyrkohandboksöversynen som Kyrkostyrelsen fastställde i oktober 2005, och som i stort sett är de nu gällande direktiven (kompletteringen i mars 2006 gällde kyrkohandboksgruppens sammansättning i arbetsgrupp och referensgrupp), säger först att de ursprungliga direktiven från 1997–2000 ligger fast. Därefter anbefaller Kyrkostyrelsen en arbetsmetod för den ordning i vilken olika uppgifter skall genomföras och visar till sist på betydelsen av att arbetet skall ges god tid, så att en förankring i stiften och en insamling av erfarenheter av den pågående gudstjänstförnyelsen i kyrkan hinner ske.

Kyrkostyrelsen har markerat två steg för översynsarbetet:

- Första steget omfattar övergripande reflektion över de fasta gudstjänstordningarnas roll i kyrkans liv. Detta skall vara ett huvudinslag i översynsarbetet. Parallellt med detta skall arbetet med Svenska kyrkans mässordning ske.

- Andra steget avser övriga gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Första steget skall inrymma en remissomgång. Efter utvärdering och ett seminarium i Kyrkomötet tillvaratas grundhållning, synsätt och erfarenheter för det arbete som hör till andra steget.

Kyrkostyrelsens motivering för denna ordningsföljd när direktiven fastställdes var alltså att reflektionen över gudstjänstens roll i kyrkan, situationen med en gemensam handbok och uppmuntran till lokal gestaltning samt ytterligare konkreta frågeställningar skall ligga till grund för och påverka utformningen av en mässans grundform. Man såg då även en poäng med att söndagens mässa utgör en grund för övriga gudstjänster och kyrkliga handlingar och menade därför att det var viktigt med avstämning med remissomgång samt seminarium i Kyrkomötet för att ta tillvara grundhållning, synsätt och erfarenheter i det arbete som hör till andra steget. Översynsgruppen har följt denna ordning och befinner sig nu i fasen med reflektion över gudstjänstens roll och struktur samt insamling av erfarenheter i stift och församling för att kunna presentera förslag till grundriktlinjer för Kyrkostyrelsen.

Frågor om översynen av kyrkohandboken har formellt inte funnits på Kyrkomötets bord sedan 1996, då beslutet om översyn av de tre böckerna togs.

Överväganden

Utskottet delar motionärens uppfattning om att arbetet med de fasta gudstjänstordningarna och kyrkliga handlingarna är så intimt förknippade med varandra att en bearbetning av dem förutsätter en hög grad av parallellitet. Frågan om de kyrkliga handlingarnas utformning hastar – den lokala verkligheten utmanar i allt högre grad nu gällande former. Utan att ställa sig bakom motionärens önskan om en förändring av handboksgruppens direktiv menar utskottet att nuvarande direktiv bör kunna tolkas så att gudstjänstens teologiska, liturgiska och pastorala aspekter bäst hålls samman om de ges möjlighet att samspela i ett översynsarbete som i ett tidigt skede av processen tänker in de kyrkliga handlingarna.

Dopets och dopgudstjänstens teologi utgör en naturlig utgångspunkt för var och en som reflekterar över det kristna lärjungaskapets källor och behöver därför genomsyra kyrkans hela gudstjänstliv. På motsvarande sätt återspeglar konfirmation, vigsel och begravning den kristenlivets teologi som skall prägla varje gudstjänsttillfälle. Att först i ett sent skede av översynsarbetet låta huvudgudstjänstens och de kyrkliga handlingarnas perspektiv mötas, förefaller vara mindre välbetänkt.

Gudstjänstutskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motionen.

Uppsala den 27 september 2007

På Gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Johan Dalman

Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Gun Andersson, Anna Karin Hammar, Johan Åkesson, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Lisbet Båfält, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren och Kaya Ålander.

Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.