Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2007:5
De kristnas situation i Mellanöstern

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2007:45 som föreslår Kyrkomötet besluta att inom ramen för 2006 års beslut av Kyrkomötet angående Mellanöstern uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera en långsiktig satsning på bildning och utbildning inom Svenska kyrkan med teologiska, historiska och människorättsliga utgångspunkter om konflikterna i Mellanöstern, med särskild tonvikt på den mellan Palestina och Israel. I motionen föreslås också att Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att i det fortsatta arbetet särskilt uppmärksamma situationen för våra kristna bröder och systrar i hela Mellanöstern.

Utskottet menar att det redan pågår ett intensivt arbete inom ramen för det som motionen föreslår. Utskottet pekar som ett exempel på satsningen på Svenska teologiska institutet. Utskottet vill också se Svenska kyrkans engagemang i Lutherska världsförbundets lägenhetsprojekt på Olivberget i östra Jerusalem som ett exempel på ett konkret arbete som kan vara underlag för fördjupad kunskap om situationen i Mellanöstern, inte minst om de kristnas situation.

Med hänvisning till det stora och omfattande arbete som redan pågår inom Svenska kyrkan när det gäller utbildning om situationen i Mellanöstern föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motionen 2007:45. Utskottet föreslår dock att Kyrkomötet, i anledning av motionen 2007:45, ger Kyrkostyrelsen till känna att arbetet med att öka kunskapen och engagemanget inom Svenska kyrkan omkring situationen i Mellanöstern, inte minst omkring de kristnas situation, fortsatt skall ha hög prioritet, detta särskilt i den nationella nivåns uppdrag att stödja stiften i deras arbete.

En reservation finns till utskottets beslut.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motionen 2007:45 ge Kyrkostyrelsen till känna att arbetet med att öka kunskapen och engagemanget inom Svenska kyrkan omkring situationen i Mellanöstern, inte minst omkring de kristnas situation, fortsatt skall ha hög prioritet, detta särskilt i den nationella nivåns uppdrag att stödja stiften i deras arbete.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:45.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2007:45 av Marianne Kronberg, De kristnas situation i Mellanöstern

1. Kyrkomötet beslutar att inom ramen för 2006 års beslut av Kyrkomötet angående Mellanöstern uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera en långsiktig satsning på bildning och utbildning inom Svenska kyrkan med teologiska, historiska och människorättsliga utgångspunkter om konflikterna i Mellanöstern, med särskild tonvikt på den mellan Palestina och Israel.

2. Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att i det fortsatta arbetet särskilt uppmärksamma situationen för våra kristna bröder och systrar i hela Mellanöstern.

Utskottet

Bakgrund

Allmänt

FN-resolutionen 181 från 1947, den s.k. delningsresolutionen, innebar att det brittiska protektoratet Palestina delades i en israelisk stat för judar och en palestinsk stat för araber. De araber som bodde i Palestina och grannländerna accepterade inte delningen. Den israeliska staten bildades 1948 medan den palestinska staten ännu inte blivit verklighet. Konflikten har lett till fyra krig, stora flyktinggrupper och ett konstant krigsliknande tillstånd. Innevarande år är det 40 år sedan Israels ockupation av de palestinska områdena Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem inleddes. Under 2007 har den interna palestinska konflikten mellan Fatah och Hamas lett till att Hamas ensidigt tagit över makten i Gazaremsan medan Palestinas president Mahmoud Abbas har kontroll över Västbanken. Detta har fått till följd att Gazaremsan i princip isolerats från stora delar av omvärlden med svåra konsekvenser för de över en miljon palestinierna i området. Samtidigt pågår i augusti 2007 samtal om Västbanken mellan Israels premiärminister Ehud Olmert och president Abbas.

De kristnas situation

I Israel/Palestina finns 15 olika kristna kyrkor och samfund. De tre största är den grekisk-ortodoxa, den grekisk-katolska (Melkitiska) samt den romersk-katolska kyrkan. Bland de mindre märks den anglikanska kyrkan, den armeniska, den assyriska samt den lutherska kyrkan. Antalet kristna i Israel/Palestina beräknas uppgå till 160 000 varav 50 000 inom de palestinska områdena Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Detta är under två procent av befolkningen i Israel/Palestina. Som jämförelse kan nämnas att andelen kristna i området 1922 var 9,4 procent och 1947 7,3 procent.

Den främsta orsaken till den minskade andelen kristna är emigration. Denna har sina främsta orsaker i svårigheter att hitta försörjning samt det oroliga politiska och säkerhetsmässiga läget. Det är främst de som tillhör de s.k. aktiva åldrarna som lämnar området. Det är också vanligt att hela familjer emigrerar. De protestantiska kyrkor som kom till området under 1800-talet gav stort utrymme för skolutbildning. Detta innebar att kristna palestinier fick en god utbildningsnivå men också att de kom i kontakt med väst. Det är bidragande orsaker till att den kristna minoriteten bland palestinierna har lättare att emigrera.

Kyrkoledare i området liksom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF) gör bedömningen att det är viktigt att kristna får möjlighet att kunna fortsätta leva i området. Mellanösterns kristna råd (MECC) menar att den växande muslimska fundamentalismen, etniska konflikter, brist på säkerhet, ökningen av bombattentat och svårigheter att se en framtid gör att kristna i Irak mer och mer lämnar landet. Rådet beskriver situationen i Israel/Palestina så att staten Israels hårda politik i de ockuperade palestinska områdena har stärkt de radikala islamisterna i regionen, vilket gör de kristnas situation mer och mer osäker. MECC ser det som en central ekumenisk uppgift att bevara och stärka den kristna närvaron i Mellanöstern. Det handlar då inte bara om att bevara numerären utan också möjligheten till ett värdigt liv för enskilda kristna och de kristna församlingarna. MECC pekar på att det handlar om kristna som på olika sätt alltid varit en del av de samhällen där kyrkan har sitt historiska ursprung och understryker att enskilda kristna och kyrkan har en central roll att spela i arbetet för fred och försoning i området. I detta sammanhang menar man att dialogen mellan kristna och muslimer är viktig och uttrycker också att man ser det som nödvändigt att kyrkor i väst fortsätter att fördjupa sin kunskap om de kristnas situation i Mellanöstern. Detta för att komma bort från relationer som präglas av givande-mottagande till en mer ömsesidig gemenskap som i sig ger stöd för den kristna minoriteten i området.

The Amman Call

KV samlade i juni 2007 till en internationell fredskonferens i Amman, Jordanien på temat Churches together for Peace and Justice in the Middle East med anledning av att det är 40 år sedan Israels ockupation av palestinska områden inleddes. Svenska kyrkan deltog aktivt i förberedelserna för denna konferens och var representerad vid dess genomförande. Kyrkoledare från Israel/Palestina betonade vikten av att kyrkorna runt om i världen engagerar sig i arbetet för en rättvis fred i området. Konferensen uttryckte vikten av att kyrkorna bidrar med andliga, teologiska och etiska perspektiv på konflikten och ledde fram till uppropet The Amman Call, i vilket världens kyrkor uppmanas till ett enat och uthålligt arbete i strävan efter en rättvis fred som gagnar alla folk i regionen. Kyrkorna måste fortsätta att utveckla sitt engagemang för försoning i Mellanöstern och genom en fördjupad dialog och konkreta åtgärder vara med och bidra till ett slut på ockupationen och till en livskraftig utveckling i regionen. Uppropet understryker också vikten av att folkrätten följs. I samband med konferensen grundades Palestine Israel Ecumenical Forum.

Palestine Israel Ecumenical Forum (PIEF)

Denna nya ekumeniska nätverksorganisation inom ramen för KV:s arbete har till uppgift att samordna kyrkorna i Israel/Palestina i deras arbete med opinionsbildning och information med syfte att stödja processer som kan leda fram till en rättvis fred i området. Detta innefattar också samordning av arbetet med de interreligiösa dialogerna och nätverken i området. Svenska kyrkan ser PIEF som en viktig plattform och planerar att vara en aktiv deltagare i arbetet.

Svenska kyrkans engagemang i Mellanöstern

Svenska kyrkan är sedan LVF:s bildande 1947 närvarande och verksam i regionen. Bistånd för en hållbar utveckling, stärkandet av den kristna närvaron och arbetet för fred och försoning har kompletterats med humanitärt bistånd. Sedan utbrottet av den andra intifadan 2000 har detta arbete intensifierats allt eftersom ett växande hjälpbehov har identifierats av kyrkor och organisationer i Mellanöstern som Svenska kyrkan samverkar med.

Augusta Victoria sjukhuset på Olivberget i Östra Jerusalem ägs och drivs sedan 1950 av LVF. Sjukhuset ser som sin huvuduppgift att förse framförallt palestinska flyktingar med kvalificerad sjukvård. Detta sker i samarbete med FN:s organ för palestinska flyktingar UNRWA. Sjukhuset är i dag det enda sjukhus som erbjuder specialistvård inom onkologi och barndialys till palestinska flyktingar.

Svenska kyrkan har en ömsesidig kyrkorelation med Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det heliga landet (ELCJHL), en liten kyrka sett till medlemsantalet (några tusen), men den spelar en stor roll i dialogen mellan olika grupper i den utsatta situationen i området. Svenska kyrkan har två utsända medarbetare som verkar inom ELCJHL och stödjer bl.a. kyrkans skol- och utbildningsprogram. Ett annat exempel på denna samverkan är vänstiftsrelationen mellan ELCJHL och Strängnäs stift.

Svenska kyrkan tar genom Sveriges Kristna Råd (SKR) aktiv del i det av KV organiserade ekumeniska följeslagarprogrammet (EAPPI). Programmet kom till som ett resultat av en förfrågan från kyrkoledarna i Jerusalem. Det syftar till att vara en konkret manifestation av kristen solidaritet genom aktiv närvaro och vittnesbörd liksom genom att observera och informera om brott mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt samt visa solidaritet med dem som med ickevåld kämpar för att få ett slut på ockupationen av Palestina.

Svenska kyrkan tog 2005 i samverkan med Diakonia fram skriften Med vilken rätt?, som beskriver situationen i de ockuperade palestinska områdena ur ett folkrättsligt perspektiv.

Sedan 1951, då Svenska Teologiska Institutet (STI) bildades, har religionsdialog och teologisk reflektion och utbildning varit ytterligare en central verksamhet i Svenska kyrkans engagemang i området. Efter kyrkomötets beslut 2005 om förstärkt verksamhet vid STI har institutet fått en tydligare uppgift i Svenska kyrkans arbete i regionen när det gäller forskning och folkbildning.

Genom olika projekt tillsammans med kyrkor och partner i både Israel och Palestina har Svenska kyrkan en tradition av fredsbyggande arbete i regionen. Exempel på detta är Svenska kyrkans stöd till Rabbis for Human Rights, som grundades 1988 och har som mål att vara en röst för den judiska traditionen kring mänskliga rättigheter, rättvisa och frihet. Organisationen är en viktig partner till Svenska kyrkan i arbetet för rättvis fred i Israel och Palestina liksom för arbetet med interreligiös dialog. Ett annat exempel är Jerusalem Centre for Jewish Christian Relations (JCJCR), en israelisk frivilligorganisation som bl.a. arbetar med att informera i det israeliska samhället om de lokala kristna och deras situation. De gör detta genom samtalsgrupper och gemensamma studiegrupper mellan judar och kristna, främst i norra Israel och i Jerusalem. Svenska kyrkan stödjer också det israelisk-palestinska folkhögskoleprojektet Beit Arabiya.

Ett annat exempel på ett engagemang nära knutet till Svenska kyrkan är Svenska Jerusalemsföreningens arbete i Betlehem med skola och sjukhus

Svenska kyrkan arbetar kontinuerligt med opinions- och påverkansarbete när det gäller situationen i Mellanöstern utifrån de ekumeniska nätverkens (KV, LVF och SKR) förhållningssätt och uttalanden. I detta arbete ger Svenska kyrkan uttryck för ståndpunkten att konflikten i Israel/Palestina står i centrum för hela regionens problem. Arbetet omfattar dialog med företrädare för svenska regeringen och riksdagen liksom med Europeiska unionen. Exempel på detta är den debattartikel som ärkebiskopen publicerade i Svenska Dagbladet 7 juni 2007 tillsammans med ELCJHL:s biskop Munib Younan med anledning av att det är 40 år sedan Israels ockupation av de palestinska områdena inleddes. Ett annat exempel är brev från ärkebiskopen till utrikeministern 10 november 2006 med anledning av våldet mot civilbefolkningen i Gaza samt utrikeschefens uttalande tillsammans med Danske folkekirkens nödhjelp, Finska kyrkans utlandshjälp och Norske kirkens nödhjelp i samma ärende 9 november 2006. Arbetet innebär också stöd till stiften och indirekt till församlingarna i deras arbete att fördjupa kunskap och engagemang kring situationen i Mellanöstern. Svenska kyrkan arbetar med att ta fram en skrift om situationen för de kristna i Mellanöstern under arbetsnamnet Och det fanns inte plats för dem, vilken planeras vara färdig i januari 2008.

Under sommaren 2007 genomfördes på Cypern konferensen Non Muslims in Muslim Societies. Den planerades och leddes av Svenska kyrkans forskningsenhet i samråd med ledande forskare på området och MECC. Konferensen hade bl.a. fokus på den kristna minoritetens situation i Mellanöstern.

Svenska kyrkans nationella nivå bidrar genom insamlade medel och Sidamedel med 15 000 000 kronor i 2007 års budget till kyrkor och organisationer i Mellanöstern. Utöver detta finns också avsatt medel till fortbildning och församlingsutbyte.

Tidigare behandling

Svenska Teologiska Institutet (STI)

Nämnden för Svenska kyrkans mission genomförde 1997–1998 en översyn av verksamheten vid STI och beslutade därefter om följande verksamhetsinriktning:

STI skall vara en plats där Svenska kyrkan

- utvecklas och fördjupas i frågan om kristnas möte med människor av annan tro, särskilt i mötet med judendomen,

- tillsammans med samarbetspartner från den världsvida kyrkan fördjupar sin ekumeniska och teologiska reflektion,

- söker kunskap om kristendomens historiska, religiösa och kulturella rötter,

- söker kunskap om religionernas roll i de politiska konflikterna i regionen.

2004 överlämnades en utredning om STI beställd av Svenska kyrkans utrikeschef. Vid 2005 års kyrkomöte behandlades verksamheten vid STI (KsSkr 2005:4, Mot 2005:82, Eu 2005:1) utifrån denna utredning, som förordade att Svenska kyrkan skall vidta sådana åtgärder som ytterligare stärker intresset för STI. Inriktningen bör vara på grupper som har ett starkt intresse för religionsdialog, ekumenik, Mellanöstern, Israel, Palestina och Jerusalem. Utredningen konstaterar vidare att det finns goda förutsättningar för STI att erbjuda en god utbildnings- och forskningsmiljö för både den teologiska forskningen och utbildningen i allmänhet och Svenska kyrkans egen forskning och utbildning. Utredningen föreslog en målmedveten akademisk verksamhet med forskningsanknytning i samarbete med bland andra Lunds och Uppsala universitet och att en professur inrättas i samarbete med Lunds universitet. STI:s folkbildningsroll i Svenska kyrkan underströks också.

Kyrkostyrelsens skrivelse följde utredningens förslag och menade att STI har stora förutsättningar att spela en viktig ekumenisk roll genom kontakter med de många kyrkofamiljer och enskilda kyrkor som är representerade i Israel/Palestina. Man framhöll att Svenska kyrkan genom STI får förutsättningar för att öka sina kunskaper om och förståelsen för religionernas roll i mellanösternkonflikten.

Motionen föreslog att Kyrkomötet skulle uppdra till Kyrkostyrelsen att besluta om att tillsätta en styrelse för STI. Utskottet bejakade helt förslagen i skrivelsen och föreslog Kyrkomötet att godkänna den av Kyrkostyrelsen angivna inriktningen och utformningen av den fortsatta verksamheten vid STI och att motionen skulle avslås då dess förslag sammanföll med Kyrkostyrelsens. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag. Kyrkostyrelsen har efter beslutet i Kyrkomötet tillsatt en styrelse för STI och Lunds universitet har inrättat en professur med placering på STI. Processen med tillsättandet av professuren pågår.

HOPP-kampanjen

Svenska kyrkan ställde sig genom ett beslut i Kyrkostyrelsen i mars 2003 bakom det ekumeniska initiativet HOPP-kampanjen som initierades 2004 och avslutades 2006. HOPP-kampanjen syftade till att sprida information om situationen i Mellanöstern och arbeta för en rättvis fred och hade mottot För en rättvis fred i Mellanöstern – häv ockupationen av Palestina. Kampanjen var ett svar på en uppmaning från lokala kristna kyrkor och andra samarbetspartners i Palestina, Israel och regionen som alla gav uttryck för att de behövde stöd i arbetet med att bidra till en rättvis fred genom att verka för ett stopp av ockupationen. Kampanjen var också i linje med KV:s beslut och uttalanden från SKR (årsmötet april 2002). Grundtanken i kampanjen var att internationell lag, folkrätt och mänskliga rättigheter skall gälla och utgöra grunden för en rättvis och varaktig fred i området.

HOPP var en samordnad kampanj för att kunna påverka regeringar i olika länder och EU att driva frågan i kontakter med Israel och Palestina. Bland annat producerades och spreds informationsmaterial och olika mötesplatser arrangerades i stift och församlingar. Efter kampanjens avslutning har en mindre informationsskrift tagits fram av Svenska kyrkan på temat För en rättvis fred i Mellanöstern – häv ockupationen av Palestina. Utvärderingen av kampanjen visar att genomslaget varit stort och att detta inte minst resulterat i ökat resande av olika grupper till området samt en stor efterfrågan på informations- och studiematerial t.ex. studiematerialet Med vilken rätt.

Vid Kyrkomötet 2004 behandlades två motioner om HOPP-kampanjen (Mot 2004:42, Mot 2004:86, Eu2004:2). De föreslog att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att omgående lämna HOPP-kampanjen. Motion 2004:42 föreslog vidare att Kyrkomötet skulle uttala sitt fulla och reservationslösa stöd för Israels rätt att existera bakom säkra och erkända gränser i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 242.

Läronämndens yttrande i anslutning till de två motionerna löd:

Kristen tro uttrycker en helhetssyn, där kropp, själ och ande hör samman. Hela människan ryms i den kristna tron och i ett kristet liv skall såväl kyrkan som den enskilda människan sträva efter att gestalta tro i handling. Därför behövs en dialog mellan erfarenheter och gemensam trostolkning i historia och nutid. Det uppstår ständigt situationer där såväl den enskilde som en församling, ett stift eller en kyrka erfar en skyldighet att visa solidaritet med utsatta människor och deltaga i det offentliga samtalet. Detta ansvar är ofrånkomligt och även om osäkerheten alltid finns där, liksom risken att ta fel, så är det en del av kyrkans uppdrag att i varje tid ge röst åt evangelium och ta ställning i etiska frågor.

Ekumenikutskottet betonade i sitt betänkande kampanjens ekumeniska ursprung och varje kristen kyrkas ansvar att aktivt reagera mot uppenbar orättfärdighet i världen. Utskottet gav uttryck för medvetenhet om de svårigheter en kampanj alltid för med sig, med risk för förenklingar och missförstånd och föreslog på grundval av detta att Kyrkomötet skulle avslå de två motionerna, vilket också blev Kyrkomötets beslut.

Guds vägar – judendom och kristendom

Kyrkomötet 2001 behandlade Kyrkostyrelsens skrivelse Guds vägar – judendom och kristendom (KsSkr 2001:5, Eu 2001:1). Skrivelsen innehöll dokumentet med samma namn som var ett resultat av en genomarbetning av frågan om Svenska kyrkan och det judiska folket i ljuset av en grundläggande syn på förhållandet mellan judendomen och kristendomen. I skrivelsen föreslår Kyrkostyrelsen Kyrkomötet att anta dokumentet som grund för Svenska kyrkans fortsatta reflektion och samtal med företrädare för judisk tro och bekännelse. Bakgrunden var ett uppdrag från 1993 års ombudsmöte till SFRV:s styrelse att finna former för Svenska kyrkans avståndstagande från antisemitism. Svenska kyrkans teologiska kommitté fick i uppdrag att bearbeta frågan om Svenska kyrkan och det judiska folket och överlämnade 1998 dokumentet Guds vägar. Judendom och kristendom till Centralstyrelsen och Biskopsmötet. Texten sändes på remiss till bl.a. stift och församlingar och Kyrkomötet hade år 2000 ett seminarium i frågan.

Utskottet välkomnade dokumentet som ett tydliggörande i relation till det judiska folket av Svenska kyrkans avståndstagande från all antisemitism, särskilt sådan som brukar ha kristna förtecken. Utskottet yttrade också att dokumentet kan tjäna som redskap för fortsatt teologisk reflektion och menade bl.a. att

Svenska kyrkan måste starkt avvisa alla resonemang som innebär att anspråk på landområden motiveras med historiska eller religiösa argument. Jerusalem och många andra heliga platser i Israel-Palestina är heliga för judar, kristna och muslimer. Anspråk på dessa platser, liksom på andra landområden, kan dock inte på ett etiskt hållbart sätt grundas på något annat än folkrättens principer. Staten Israels nutida politiska handlande skall därför enligt utskottet självklart bedömas på samma sätt som alla andra staters handlande, och utsättas för samma kritiska granskning. Detta har heller inget samband med den grundläggande synen på det judiska folket eller den judiska tron. Det är inte judendomen eller det judiska folket som i detta fall är aktör, utan staten Israel. Det är med sorg utskottet noterar de brott mot folkrätten som förekommer i Israel-Palestina för närvarande, men detta berör inte innehållet i det föreliggande dokumentet, liksom dokumentet inte ger någon grund för en annorlunda moralisk bedömning av staten Israels agerande i jämförelse med andra staters.

Utskottet föreslog att Kyrkomötet skulle bifalla Kyrkostyrelsens förslag, vilket också blev Kyrkomötets beslut.

Kyrkomötet 2006

Kyrkomötet 2006 behandlade två motioner om Svenska kyrkans engagemang för fred och rättvisa i Mellanöstern (Mot 2006:17, Mot 2006:41, Eu 2006:5). Motion 2006:17 punkt 1 och 2 föreslog att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att ställa resurser till förfogande för att stödja fredsarbetet bland israeler och palestinier och att ställa resurser till förfogande för ett fördjupat teologiskt arbete kring situationen i Bibelns länder.

Motion 2006:17 punkt 3 föreslog att Kyrkomötet skulle bekräfta den så kallade Visbydeklarationen som Svenska kyrkan tillsammans med Amnesty International, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset gått samman i. Visbydeklarationen kräver ett slut på det folkrättsvidriga våldet, snara och korrekta rättegångar för politiska fångar, frigivande av alla kidnappade människor och återgång till samtal och förhandlingar med grund i folkrätten. Vidare hävdas israelers och palestiniers rätt att leva inom säkra och internationellt erkända gränser – 1967 års gränser. Visbydeklarationen uppmanar till sist partier, riksdag och regering, EU och andra parter till ett ökat engagemang och handling för dessa mål.

Motion 2006:41 punkt 2 föreslog Kyrkomötet att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samarbete med andra kyrkor och organisationer intensifiera Svenska kyrkans humanitära arbete i Mellanöstern, inklusive arbetet för att häva ockupationen av Palestina och för en rättvis fred i Mellanöstern.

Utskottet konstaterade att de beslut som Kyrkostyrelsen efter Kyrkomötet 2005 fattat om ökade resurser till STI är en god grund för ett fördjupat teologiskt arbete kring den situation som råder i Mellanöstern och att dokumentet Guds vägar. Judendom och kristendom är ett viktigt redskap för det fortsatta teologiska arbetet om situationen i Mellanöstern. Utskottet påminde om Kyrkostyrelsens pågående arbete med att ta fram studiematerial i syfte att fördjupa kunskapen och dialogen med islam och betonade vikten av att Svenska kyrkan fortsätter att stödja de grupper i Mellanöstern som arbetar för fred och försoning, mänskliga rättigheter och dialog. Utskottet konstaterade att det i mål och rambudget redan fanns resurser för ett vidgat och fördjupat stöd för dessa grupper. Utskottet menade att det var befogat att Svenska kyrkan står bakom Visbydeklarationen då den väl speglar den hållning som Svenska kyrkan under lång tid haft i sitt engagemang i konflikten i Mellanöstern men konstaterade att beslutet som sådant redan var fattat på tjänstemannanivå. Utskottet föreslog avslag på motionerna. Mot detta förslag reserverade sig Lars Stjernkvist m.fl. till förmån för punkt två i motion 2006:41. Vid Kyrkomötets överläggning föreslog Birgit Friggebo att Kyrkomötet skulle besluta att anta Visbydeklarationen. Kyrkomötet beslöt dels i enlighet med detta förslag, dels i enlighet med Lars Stjernkvists m.fl. reservation och i övrigt enligt utskottets förslag.

Överväganden

Utskottet delar motionärens uppfattning att situationen i Israel/Palestina och Mellanöstern kräver fortsatt stor uppmärksamhet och engagemang från Svenska kyrkans sida. Utskottet menar att motionens skrivning i sig kan tjäna som ett gott underlag för den bildning och utbildning kring situationen i Mellanöstern som motionären önskar. Utskottet vill understryka det mångåriga och omfattande arbete i Israel/Palestina och Mellanöstern som Svenska kyrkan i eget namn eller i samverkan med andra kyrkor och organisationer är inblandad i.

Utskottet ser det som mycket viktigt att Svenska kyrkan tar tillvara dessa kontakter med kyrkor och ekumeniska organisationer för att bereda möjlighet för människor från Sverige att besöka området och ta del av människors erfarenheter av att leva i denna kontext. Detta är ett bra sätt att lära sig om situationen i Mellanöstern för att sedan när man kommer hem till Sverige ge dessa kunskaper vidare, t.ex. i den lokala församlingen. Detta möter också en önskan hos våra medkristna i området att få besök och bli påminda om att de, i den utsatta situation de lever i, är insatta i den världsvida kyrkans gemenskap.

Utskottet vill uppmärksamma den resurs som Sensus studieförbund och andra studieförbund är i arbetet med att fördjupa kunskaperna om situationen i Mellanöstern.

Kyrkomötet har genom sitt beslut att utveckla verksamheten vid Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI) skapat en god grund för att realisera det som motionären föreslår. Då arbetet med att utveckla verksamheten vid STI precis har inletts menar utskottet att arbetet bör ges möjlighet att hitta sina former innan nya satsningar initieras. Utskottet konstaterar dock för sin del att satsningen på STI sannolikt kommer att innebära att ytterligare resurser måste ställas till denna verksamhets förfogande. Utskottet vill särskilt uppmärksamma möjligheterna att använda STI som en resurs i kyrkans profilutbildningar. Utskottet menar också att erfarenheterna från Svenska kyrkans engagemang i Kyrkornas världsråds ekumeniska följeslagarprogram (EAPPI) bör tas tillvara i arbetet med att öka kunskapen om situationen i Israel/Palestina.

Utskottet vill peka på sambandet mellan detta betänkande och utskottets betänkande Eu 2007:1 över motion 2007:4 om kristen närvaro i Jerusalem. Utskottet föreslår där ett substantiellt ekonomiskt bidrag till Lutherska världsförbundets lägenhetsprojekt på Olivberget i östra Jerusalem. Detta engagemang från Svenska kyrkans sida bör tas tillvara som ett konkret exempel i arbetet med att öka kunskapen om människors situation i Mellanöstern och inte minst om den kristna minoritetens utsatta verklighet i området.

Utskottet ser det som viktigt att den nationella nivån i samverkan med stiften fortsätter att verka för att kunskapen om och engagemanget kring situationen i Mellanöstern på olika sätt förankras i församlingarnas arbete. Det är utomordentligt viktigt att Svenska kyrkan med kraft fortsätter policy- och påverkansarbetet kring fred och rättvisa i Mellanöstern och att erfarenheterna från detta arbete tas tillvara i strävandena att öka kunskapen om situationen i området.

De kristnas situation i Mellanöstern är präglad av den komplicerade politiska och sociala verklighet som råder i området. De kristna är samtidigt utsatta som religiös minoritet. Utskottet vill markera att det är av största vikt att Svenska kyrkan fortsätter att samverka med kyrkor och ekumeniska nätverk i området. Detta för att ge stöd men också för att öka kunskapen inom Svenska kyrkan om de kristnas situation. Utskottet vill samtidigt uttrycka att detta arbete måste ske parallellt med det långtgående arbetet för fred, mänskliga rättigheter och religionsdialog som Svenska kyrkan stödjer i området.

Utskottet föreslår att motionen avslås med hänvisning till det stora och omfattande arbete som redan pågår inom ramen för det som motionen föreslår. Utskottet föreslår vidare att Kyrkomötet beslutar att med anledning av motionen ge Kyrkostyrelsen till känna att arbetet med att öka kunskapen och engagemanget inom Svenska kyrkan omkring situationen i Mellanöstern, inte minst omkring de kristnas situation, fortsatt skall ha hög prioritet, detta särskilt i den nationella nivåns uppdrag att stödja stiften i deras arbete. Detta mot bakgrund av de långtgående satsningarna på STI och Svenska kyrkans engagemang i LVF:s lägenhetsprojekt på Olivberget i östra Jerusalem.

Uppsala den 28 september 2007

På Ekumenikutskottets vägnar

Erik A Egervärn

Peter Lindvall

Närvarande: Erik A Egervärn, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Agneta Brendt, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Christina Andersson, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Anders Novak, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.

Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar

Reservation

Vi reserverar oss till förmån för bifall till motionen 2007:45.

Vi ser det som mycket viktigt att samtliga de konflikter som drabbar de kristna minoriteterna i hela Mellanöstern uppmärksammas i Sverige så att vi här får upplysning och bildning om förhållandena för att öka förståelsen och engagemanget. Vi kan aldrig få för mycket av sådan innformation.

Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson