|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2007:3
|
|
|
|
Kollekt
|
|
|
Sammanfattning
Betänkandet behandlar två motioner om kollekt. I den ena motionen föreslås att första söndagen i advent skall utgöra dag för rikskollekt till Svenska kyrkans internationella arbete. Utskottet föreslår avslag på motionen med hänvisning till att dagen är mer lämpad som dag för församlings- eller stiftskollekt. I den andra motionen föreslås att församlingen skall ges möjlighet att välja bland de för söndagen föreslagna rikskollekterna. Utskottet föreslår avslag på motionen med motiveringen att dagens regelverk är väl avvägt.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:29
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:85
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2007:29 av Bertil Murray och Seth Henriksson, Rikskollekt till internationellt arbete första söndagen i advent
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att göra första söndagen i advent till en rikskollektdag för Svenska kyrkans internationella arbete.
Motion 2007:85 av Per Ingvarsson, Låt församlingarna välja kollektändamål själv
Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och till Kyrkomötet 2008 lägga fram ett förslag om hur församlingarna på ”rikskollektsöndagarna” kan ges möjlighet att bland de för söndagen föreslagna rikskollekterna fritt får välja kollektändamål.
Andra utskott
Ekumenikutskottet har getts möjlighet att yttra sig. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Bestämmelser om kollekt finns i 43 kap. kyrkoordningen. Antalet rikskollekter får vara högst trettio varje år. Kyrkostyrelsen bestämmer kollektändamål och vilka dagar som rikskollekter för de olika ändamålen skall tas upp. Beslut om rikskollekter får fattas för högst tre år framåt i tiden.
Vid 2004 års kyrkomöte behandlades motion 2004:11 av Per Ingvarsson om riks- och stiftskollekternas avskaffande (EE 2004:4). Läronämnden angav i sitt yttrande (Ln 2004:8y) över motionen bl.a. att rikskollekter uttrycker kyrkans enhet på nationell nivå. Kyrkolivsutskottet lyfte i sitt yttrande (Kl 2004:2y) fram värdet av det lokala engagemanget och frivilligheten i val av kollektändamål. Budgetutskottet (B 2004:3y) betonade att ”rikskollekten synliggör ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkan i sin helhet”. Ekonomi- och egendomsutskottet delade de övriga utskottens inställning och föreslog avslag på motionen mot bakgrund av att den gällande fördelningen mellan riks-, stifts- och församlingskollekter är väl avvägd. Kyrkomötet avslog motionen.
Vid 2005 års kyrkomöte behandlade Ekonomi- och egendomsutskottet (EE 2005:3) en motion av Per Ingvarsson om Valfrihet för församlingarna att välja rikskollekt. Motionären föreslog att Kyrkostyrelsen skulle ”utreda och till Kyrkomötet 2006 lägga fram ett förslag om hur församlingarna kan ges valfrihet att bland rikskollekterna välja de ändamål som är mest angelägna just för deras församling”. Kyrkolivsutskottet yttrade (Kl 2005:4y) sig över motionen:
Utskottet önskar vid detta kyrkomöte ytterligare understryka att de gemensamma kollekterna i stiften och i hela Svenska kyrkan är ett starkt uttryck för att vi hör ihop och synliggör att vi arbetar för gemensamma mål. Dessa kollekter lyfter blicken ut över församlingens egen gräns och ställer in våra församlingar i ett större sammanhang där vi handlar gemensamt, som en kyrka. Stifts- och rikskollekterna är därmed ett av uttrycken för vår kyrkosyn.
Till det värdefulla med stifts- och rikskollekterna vill utskottet särskilt lyfta fram att dessa kan beredas grundligt. De ingår i ett långsiktigt arbete där uppföljning och utvärdering av hur kollektmedlen används kan stå som en kvalitetsgaranti för att inte kollekten blir en lösryckt punktinsats.
Stifts- och rikskollekternas antal har minskat för att ge möjlighet till församlingarnas eget engagemang. Utskottet finner att den balans som i dag finns mellan församlingskollekter och stifts- och rikskollekter fungerar väl. Samtidigt ser utskottet att givandet vid riks- och stiftskollekter tenderar att minska. Kollektsystemet behöver i denna situation ses över och förnyas. Det ligger på Kyrkostyrelsen att följa utvecklingen på detta område och vidta de åtgärder som behöver göras. De sätt på vilka det lokala engagemanget möter uttrycken för kyrkans gemensamma handlande kan behöva förnyas.
Budgetutskottet angav i sitt yttrande (B 2005:2y):
Att genomföra en utredning så som motionärerna föreslår ligger delvis i linje med utskottets yttrande från 2004. En sådan utredning bör dock enligt utskottets mening inte bara belysa de ekonomiska konsekvenserna. Den bör framför allt belysa de konsekvenser som en förändring kan innebära för att stärka eller försvaga relationen mellan kyrkans församlingar och det av nationell nivå samordnade internationella arbetet.
Att låta församlingarna i större utsträckning välja vilka ändamål man vill ta upp rikskollekter för behöver dock inte nödvändigtvis påverka förutsättningarna att bedriva arbetet i önskad riktning negativt. Ingen av motionerna argumenterar ju för att helt sluta ta upp rikskollekter.
Utskottet ser inte att genomförandet av en sådan utredning i sig påverkar inriktningen för arbetet på nationell nivå. Den kräver inte heller resurser av en sådan omfattning att den indirekt påverkar verksamhetens inriktning. Men att kräva att en sådan utredning redovisas för 2006 års Kyrkomöte medför enlig utskottets mening alltför dåliga förutsättningar för att frågan skall kunna belysas tillräckligt väl och få tillräcklig förankring i församlingarna och bland dem som i dag är engagerade för det internationella arbetet på olika sätt. Förslag byggda på en alltför snabbt utförd analys riskerar att påverka verksamhetens förutsättningar och därmed inriktning på ett oönskat sätt.
Ekonomi- och egendomsutskottet höll fast vid sin bedömning från 2004. Utskottet angav att detta emellertid inte motsäger ”behov av uppföljning och av åtgärder som kan bedömas lämpliga. Utskottet räknar med att Kyrkostyrelsen bevakar utvecklingen och tar initiativ till nödvändiga förändringar.”
Under inledningen av 2005 arbetade en utredningsgrupp på uppdrag av Kyrkostyrelsen med uppgift att se över principer och kriterier för fastställande av rikskollekter. Gruppens arbete föranledde Kyrkostyrelsen att under 2005 bl.a. besluta en arbetsordning som innebär en treårsplan för rikskollekterna där år 1 fastställs och åren 2–3 anges preliminärt. Kyrkostyrelsen har vid ett flertal tillfällen under 2005 och 2006 behandlat principerna för fastställande av rikskollekter. En utgångspunkt som Kyrkostyrelsen fastlagt är att det skall finnas så få delade kollekter som möjligt. Delade kollekter skall i möjligaste mån avse likartade ändamål.
Vid Kyrkostyrelsens sammanträde i maj 2007 fastställdes rikskollekterna för år 2008. Under 2008 kommer 3 av de totalt 30 rikskollekterna att vara delade. Dessa är: Nyårsdagen – delas lika mellan Kristna Fredsrörelsen och Liv & Fredsinstitutet, 5:e söndagen i påsktiden – delas lika mellan Svenska Kyrkans Unga och KRISS, 18:e söndagen efter trefaldighet – delas lika mellan Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och Förbundet Kristen Humanism och Samhällssyn.
Första söndagen i advent är varken fastställd som dag för rikskollekt 2007 eller 2008.
Överväganden
Rikskollekt till internationellt arbete första söndagen i advent
Första söndagen i advent är en dag med många gudstjänstbesökare och därmed även en dag med stort givande. Ekonomi- och egendomsutskottet har förståelse för att motionärerna till motion 2007:29 anser det rimligt att ”markera första söndagen i advent som en dag då kyrkan också i kollektsammanhang vänder sina blickar ut mot världen”.
Utskottet gör emellertid bedömningen att församlingarna generellt skulle reagera starkt negativt om första söndagen i advent utses till dag för rikskollekt. Ekumenikutskottet anger i sitt yttrande (2007:2y) att det bör vara ”församlingarna själva som utifrån sina egna prioriteringar bör ha ansvar för att bestämma kollektändamål på de stora högtidsdagarna”.
Ekonomi- och egendomsutskottet anser sammantaget att det finns tungt vägande skäl för att behålla nuvarande ordning och därmed låta församlingen, eller i förekommande fall stiftet, själv välja de kollektändamål som de finner mest angelägna. Motion 2007:29 bör därför avslås.
Låt församlingarna välja kollektändamål själv
Motionären till motion 2007:85 vill ge församlingarna ”möjlighet att bland de för söndagen föreslagna rikskollekterna fritt få välja kollektändamål.”
Ekonomi- och egendomsutskottet instämmer i Läronämndens yttrande från 2004 års Kyrkomöte om att rikskollekter uttrycker kyrkans enhet på nationell nivå. Utskottet vill således poängtera vikten av att det finns en solidaritet inom Svenska kyrkan och att rikskollekterna därmed inte får upplevas som en pålaga. Kyrkostyrelsen har här en viktig uppgift i att säkerställa att rikskollekternas ändamål känns relevant för församlingarna. Detsamma gäller för stiftsstyrelserna vid beslut om stiftskollekt.
Ekonomi- och egendomsutskottet förordade vid 2005 års Kyrkomöte avslag på en motion med samma intention som i motion 2007:85. Några skäl för omprövning av tidigare beslut har inte framkommit. Utskottet anser således att dagens regelverk är väl avvägt och att motion 2007:85 därför bör avslås.
Uppsala den 26 september 2007
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson
Närvarande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Christina Gyberg, Jan Nilsson, Ingvar Eriksson, Karin Perers, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Runar Patriksson och Gunilla Johansson.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets yttrande
2007:2y
|
|
|
|
Rikskollekt till internationellt arbete första söndagen
i advent
|
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2007:29 Rikskollekt till internationellt arbete första söndagen i advent.
Utskottet vill peka på erfarenheten att det är lättast att samla in medel när kollekter går till lokal diakoni och internationellt arbete. Utskottet vill också peka på kollekterna som en möjlighet att informera om och skapa engagemang kring viktiga uppgifter i kyrkans arbete. Kollekt till det internationella arbetet är ett betydelsefullt sätt att påminna om att församlingen är en del av den världsvida kyrkan. Det är viktigt att de stora högtiderna med många kyrkobesökare samlar upp engagemang just kring lokal diakoni och internationellt arbete. De stora insamlingsperioderna när det gäller internationellt arbete, advent-jul och fastetiden, kan med fördel uppmärksammas med kollekt till detta arbete i samband med att respektive insamlingsperiod inleds. Utskottet menar dock att det är församlingarna själva som utifrån sina egna prioriteringar bör ha ansvaret för att bestämma kollektändamål på de stora högtidsdagarna. Utskottet vill vidare hänvisa till Kyrkoordningen 34 kap 4 § som stadgar att det är Kyrkostyrelsen som fattar beslut om fördelning av rikskollekter.
Uppsala den 26 september 2007
På Ekumenikutskottets vägnar
Angela Boëthius
Närvarande: Angela Boëthius, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Agneta Brendt, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Christina Andersson, Birgitta Wrede, Anders Novak, Margareta Nybelius och Anki Erdmann..
Biskoparna Carl-Axel Aurelius och Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
