|
Utdrag ur Kyrkostyrelsens protokoll
Utdrag ur protokoll fört vid Kyrkostyrelsens sammanträde den 15 juni 2005.
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, ledamöterna Levi Bergström, Thomas Söderberg, Curt Forsbring, Britt Louise Agrell, Marianne Kronberg, Britas Lennart Eriksson, Jan Erik Ågren, Anna Lundblad Mårtensson, Iréne Pierazzi, Gerd Gullberg-Johnson, Staffan Holmgren och Nils Gårder samt tjänstgörande ersättarna Bo Lennart Anbäcken och Kristina Lejdström.
Föredragande: Rättschefen Maria Lundqvist Norling
Kyrkostyrelsen beslöt
att med den ändring i arbetsutskottet förslag som innebär att en nämnd för utbildning, forskning och kultur inrättas i övrigt bifalla arbetsutskottets förslag och till Kyrkomötet avge skrivelsen 2005:8 Förtroendevalda styrorgan på nationell nivå m.m.
Reservation
Mot Kyrkostyrelsens beslut att föreslå att en nämnd för utbildning, forskning och kultur inrättas reserverade sig KG Hammar, Britt Louise Agrell, Anna Lundblad Mårtensson, Jan Erik Ågren och Nils Gårder enligt följande:
Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut
Vi menar att Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut borde ha haft följande lydelse.
1. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen.
2. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i arbetsordningen för Kyrkomötet.
3. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i ersättningsstadgan.
4. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i instruktionen för Nämnden för internationell mission och diakoni,
5. Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.
6. Kyrkomötet beslutar att instruktionerna för Kyrkofondens styrelse och för Nämnden för kyrkolivets utveckling skall upphöra att gälla den 25 september 2006.
Ändringar i kyrkoordningen
Vi menar att Kyrkostyrelsens förslag till ändringar av 10 kap. 6 §, och 12 kap. 9 § kyrkoordningen borde ha haft följande lydelse.
Nuvarande lydelse
|
Föreslagen lydelse
|
10 kap. Den nationella nivåns uppdrag
6 § För samordning, planering och utveckling skall det finnas följande nämnder:
1. Nämnden för internationell mission och diakoni, med särskilt ansvar för insatserna rörande internationell mission och diakoni.
2. Nämnden för kyrkolivets utveckling, med särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete.
3. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet med särskilt ansvar för att främja församlingslivet i utlandsförsamlingarna och övriga verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan.
|
6 § För samordning, planering och utveckling skall det finnas följande nämnder:
1. Nämnden för internationell mission och diakoni, med särskilt ansvar för insatserna rörande internationell mission och diakoni.
2. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet med särskilt ansvar för att främja församlingslivet i utlandskyrkan.
|
12 kap. Kyrkostyrelsen, m.m.
Nämnderna för planering, samordning och utveckling
9 § Nämnden för internationell mission och diakoni består av elva ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. I nämnden skall en av ledamöterna vara biskop.
|
9 § Nämnden för internationell mission och diakoni består av elva ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. En av ledamöterna skall vara biskop.
|
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet består av biskopen i Visby stift och åtta ledamöter, som väljs av Kyrkomötet.
För ledamöterna i respektive nämnd väljer Kyrkomötet lika många ersättare.
Ändringar i ersättningsstadgan
Vi menar att Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 8 § ersättningsstadgan borde ha haft följande lydelse.
Nuvarande lydelse
|
Föreslagen lydelse
|
8 § Till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Nämnden för kyrkolivets utveckling samt Nämnden för internationell mission och diakoni utgår ett fast årligt arvode motsvarande 100 procent av ett basbelopp och till vice ordföranden i dessa organ ett fast årligt arvode motsvarande 12,5 procent av ett basbelopp.
|
8 § Till ordföranden i Nämnden för internationell mission och diakoni utgår ett fast årligt arvode motsvarande 100 procent av ett basbelopp och till vice ordföranden i dessa organ ett fast årligt arvode motsvarande 12,5 procent av ett basbelopp.
|
2.1 Utgångspunkter och övergripande förslag
Vi menar att avsnittet ”Kyrkostyrelsens överväganden” borde ha haft följande lydelse.
Kyrkostyrelsens överväganden
Först kan noteras att utredningsgruppens förslag avser den kommande mandatperioden. Den begränsningen framgår också av 2004 års kyrkomötes beslut. Det kan behöva göras en ytterligare översyn av organisationen inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är naturligt att organisatoriska lösningar kontinuerligt måste anpassas till de uppgifter som skall hanteras.
De slutsatser som utredningsgruppen redovisar utgör utgångspunkt för de förslag som gruppen sedan lägger fram. Vi gör inte någon annan bedömning än utredningsgruppen när det gäller de principiella utgångspunkterna. Som gruppen redovisar finns det en viss spänning mellan å ena sidan en effektiv och sammanhållen styrning och å andra sidan en bred delaktighet med många olika och delvis parallella förtroendevalda organ. Det är naturligt att detta leder fram till vad som kan ses som två huvudalternativ. I det ena alternativet klargörs att det endast finns en styrelse under Kyrkomötet med ett samlat ansvar för all verksamhet på nationell nivå. Det innebär att nämndorganisationen avskaffas och att det blir en fråga för styrelsen att avgöra vilka organ den behöver till sin hjälp för att fullgöra de av Kyrkomötet givna uppgifterna. I det andra huvudalternativet finns det kvar nämnder valda av Kyrkomötet och med instruktioner fastställda av Kyrkomötet.
Utredningsgruppen framhåller att den nuvarande nämndorganisationen ger en bred förankring för och delaktighet i arbetet på nationell nivå. Vid en sammanvägd bedömning menar utredningsgruppen att det alternativ där all verksamhet läggs direkt under Kyrkostyrelsen inte är realistiskt, dels med hänsyn till den omfattande verksamhetens komplexitet, dels med hänsyn till vad som är möjligt att förankra i de olika nomineringsgrupperna i dag. Man har därför stannat för att föreslå en reformerad nämndorganisation. Vad gäller Kyrkofondens styrelse har man dock stannat för en annan lösning och föreslår att den inte längre skall finnas kvar.
Vad först gäller Kyrkofondens styrelse så pekar utredningsgruppen på vissa konsekvenser av 2004 års kyrkomötes beslut om kyrkofonden. Kyrkomötets beslut innebar bl.a. att begreppet ”kyrkofonden” i 45 kap § 2 kyrkoordningen utbyttes mot ”den nationella nivåns kapital”. Utredningsgruppen anför i anslutning härtill följande:
Genom detta ställningstagande har det blivit tydligt att ordningen med en särskild styrelse för en del av det egna kapitalet – det värdesäkrade egna kapitalet – fördunklar det ekonomiska ansvar som vilar på Kyrkostyrelsen. De uppgifter som ligger på Kyrkofondens styrelse – förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån, det kyrkliga utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättningen samt de övergripande frågorna när det gäller avgiftsbetalning – bör övertas av Kyrkostyrelsen.
Vi ser ingen anledning att avvika från det som utredningsgruppen föreslagit beträffande Kyrkofondens styrelse. Det är Kyrkostyrelsens förvaltning som granskas vid revisionen och när frågan om ansvarsfrihet prövas av Kyrkomötet gäller den Kyrkostyrelsen och dess ledamöter. Det synes då rimligt att det också är Kyrkostyrelsen som har ansvaret fullt ut för förvaltningen av den nationella nivåns kapital.
I fråga om de nuvarande tre nämnderna för planering, samordning och utveckling –Nämnden för kyrkolivets utveckling, Nämnden för internationell mission och diakoni och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet – föreslår utredningsgruppen vissa förändringar. De båda sistnämna nämnderna föreslås bestå medan Nämnden för kyrkolivets utveckling avvecklas. Samtidigt föreslås inrättande av en ny nämnd för utbildning, forskning och kultur. På denna punkt gör vi en delvis annan bedömning än utredningsgruppen.
För arbetet med forskning och kultur finns de av Kyrkostyrelsen tillsatta Svenska kyrkans forskningsråd och Svenska kyrkans kulturråd. Detta har enligt vår mening varit en väl fungerande ordning och det finns inte något i utredningsbetänkandet som talar mot den bedömningen.
Det framgår av det bifogade betänkandet att det funnits diskussioner om inflytandet över utbildningsfrågorna. Detta har medfört att Nämnden för kyrkolivets utveckling har föreslagit att dessa frågor skall handhas av en särskild styrgrupp med ledamöter från nämnden, Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet. Styrgruppen tillsattes i december 2003 och leder nu det fortsatta arbetet med utbildningsfrågorna. Det har alltså visat sig att utbildningsfrågorna är av en sådan strategisk betydelse att det har varit svårt att hantera dem inom ramen för den ordinarie nämndorganisationen. I sammanhanget kan också noteras att enligt 31 kap. 6 § och 32 kap, 6 § kyrkoordningen är det Kyrkostyrelsen som av Kyrkomötet fått uppdraget att besluta vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som skall ha genomgåtts av blivande präster respektive diakoner.
Vi föreslår alltså i likhet med utredningsgruppen att nämnderna för internationell mission och diakoni samt för Svenska kyrkan i utlandet skall finnas kvar och att det görs vissa ändringar i instruktionerna för dessa båda nämnder. Beträffande Nämnden för kyrkolivets utveckling ansluter vi oss till förslaget att den skall upphöra men till skillnad från utredningsgruppen föreslår vi inte inrättande av en ny nämnd för utbildning, forskning och kultur. Det innebär att Kyrkostyrelsen får det fulla ansvaret för de frågor som enligt utredningsförslaget skulle ligga hos den nya nämnden.
Vi återkommer i det följande till de förslag till ändringar i regelsystemet som blir en följd av det principiella ställningstagande som vi här har redovisat liksom till frågor om en fortsatt bredare delaktighet från de förtroendevalda i arbetet med utbildning, forskning och kultur.
2.2 Den nationella nivåns uppgifter
Vi menar att det i avsnittet 2.2.2 ”Överväganden och förslag” borde finnas ett nytt sista stycke av följande lydelse.
Vårt förslag beträffande den nationella nivån uppgifter bör ses samman med det övergripande förslaget avseende nämndorganisationen. Den föreslagna ändringen av 10 kap. 3 § medför att det framgår av kyrkoordningen, liksom det skulle göra med en nämnd för utbildning, forskning och kultur, att forsknings- och kulturfrågorna hör till det som man skall arbeta med på den nationella nivån. Bestämmelserna innebär också att Kyrkomötet ger uppdraget till Kyrkostyrelsen att ansvara för arbetet med forskning och kultur.
2.3 Nämndorganisationen och Kyrkostyrelsen
Vi menar att avsnittet 2.2.3 ”Överväganden och förslag” borde ha haft följande lydelse.
2.3.2 Överväganden och förslag
Vi har tidigare på ett övergripande plan redovisat vad vi föreslår i fråga om den nationella nivåns organisation för den kommande mandatperioden. Det innebär att vi i huvudsak ansluter oss till förslagen i betänkandet Organisation på nationell nivå - Förslag om förtroendevalda styrorgan.
Vårt förslag medför att bestämmelserna om Kyrkofondens styrelse i 10 kap 5 § och 12 kap. 7 och 8 §§ skall upphöra att gälla. Vidare ändras 10 kap. 6 § och 12 kap. 9 § så att där inte finns några bestämmelser om Nämnden för kyrkolivets utveckling. Det behöver göras ändringar av konsekvenskaraktär i ytterligare några paragrafer där olika bestämmelser nu gäller för såväl Kyrkofondens styrelse som för Kyrkostyrelsen och nämnderna. De bestämmelser om Kyrkofondens styrelses närmare uppgifter som finns i kyrkoordningens elfte avdelning om ekonomi och egendom tas upp nedan i skrivelsens avsnitt 3.
Som tidigare redovisats sägs i 12 kap. 4 § att Kyrkostyrelsen får överlämna ärenden för handläggning till Kyrkofondens styrelse och till någon av nämnderna för planering, samordning och utveckling. Eftersom det finns bestämmelser om till vem Kyrkostyrelsen får överlämna ärenden för handläggning bör avsikten vara att sådant överlämnade kan göras endast till de angivna organen. Samtidigt kan noteras att det i bestämmelserna om jäv i 12 kap. 13 a § talas om ”anställda eller andra personer” som på bl.a. Kyrkostyrelsens uppdrag handlägger ett ärende. För kyrkoråd, kyrkonämnder och stiftsstyrelser finns inga särskilda delegationsbestämmelser i kyrkoordningen. Det fanns däremot tidigare i kyrkolagen. Syftet med förändringen var att det skall vara fritt för de nämnda organen att besluta om delegation. Även vid delegation av beslutanderätt ligger ansvaret för ett beslut kvar hos den som beslutat om delegationen. Kyrkostyrelsen bör ha samma möjligheter som styrelseorganen lokalt och i stiften att överlämna till andra organ och till anställda att handlägga ärenden och fatta vissa beslut. Vi föreslår därför att bestämmelserna om till vem Kyrkostyrelsen kan överlämna ärenden för handläggning tas bort och att det därmed blir klart att även Kyrkostyrelsen har möjlighet att fritt besluta om till vem man vill överlämna ärenden för handläggning och delegera beslut. I sammanhanget finns anledning att notera att de tre särskilda nämnderna – Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden – har en motsvarande ställning på nationell nivå som domkapitlet i stiftet. Det innebär att Kyrkostyrelsen inte kan ge uppdrag till de tre särskilda nämnderna lika lite som stiftsstyrelsen har rätt att överlämna ärenden till domkapitlet. Förbudet mot att delegera beslut om utfärdande av för församlingar, samfälligheter och stift bindande bestämmelser bör finnas kvar.
Förslaget om ändrade bestämmelser i fråga om överlämnande av ärenden för handläggning hör samman med vår syn på en bred delaktighet i arbetet även med de frågor som ligger hos Kyrkostyrelsen. Som tidigare redovisats finns för närvarande av Kyrkostyrelsen tillsatta råd för forskning och för kultur. Det finns också en särskild styrgrupp för utbildningsfrågor. Det blir nödvändigt att även fortsättningsvis ha organ av detta slag tillsatta av Kyrkostyrelsen. Vi räknar med att det bl.a. kommer att behöva tillsättas något organ med uppgift att fatta löpande beslut inom ramen för det ekonomiska utjämningssystemet och rörande den kyrkoantikvariska ersättningen.
De organ som Kyrkostyrelsen behöver utse kommer att ha något varierande sammansättning beroende på vilka uppgifter som de får. Vi ser det som angeläget att det arbete som bedrivs på nationell har en tydlig förankring i Kyrkomötet. Företrädare för Kyrkomötets nomineringsgrupper behöver därför finnas i organ som tillsätts av Kyrkostyrelsen för att arbeta med olika frågor. Detta kan också bidra till den nödvändiga återkopplingen till Kyrkomötet och en återrapportering på ett annat sätt än som sker genom verksamhetsberättelsen.
På många områden behövs expertkunskaper som inte alltid kan förutsättas att de finnas inom Kyrkomötet. Det är t.ex. nödvändigt med en kvalificerad akademisk kompetens när det skall fattas beslut om forskningsstipendier och det behövs personer med stark förankring i det allmänna kulturlivet när Svenska kyrkan arbetar med kulturfrågor.
I likhet med utredningsgruppen menar vi att det behöver ske en översyn av vilka olika organ som behövs på nationell nivå. Vi delar bedömningen att det inte är relevant att ha särskilda styrelser för pastoralinstituten.
Liksom utredningsgruppen föreslår vi att ändringar i regelsystemet skall träda i kraft den 25 september 2006. Det nyvalda Kyrkomötets första sammanträdessession äger rum den 25–29 september 2006. Enligt 12 kap 11 § kyrkoordningen skall ledamöter och ersättare i Kyrkostyrelsen och nämnderna väljas av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden. En förändring som skall gälla kommande mandatperiod bör träda i kraft i samband med att Kyrkomötet skall välja nya ledamöter och ersättare.
Det bör noteras att vissa av de kyrkoordningsbestämmelser som behandlas i denna skrivelse också tas upp, om än med andra utgångspunkter, i ytterligare två skrivelser från Kyrkostyrelsen till 2005 års kyrkomöte. Det gäller skrivelserna 2005:7 Fortsatt reglering av Svenska kyrkan i utlandet och 2005:11 Förslag till ändringar i kyrkoordningen. Förslagen till ändringar i kyrkoordningen i dessa båda skrivelser föreslås träda i kraft redan 1 januari 2006. Om Kyrkomötet beslutar i enlighet med Kyrkostyrelsens förslag i de båda nämnda skrivelserna har alltså de ändringar som finns där redan trätt i kraft den 25 september 2006. Förslagen till ändringar i kyrkoordningen i föreliggande skrivelse måste utgå från nu gällande lydelse av kyrkoordningen. Det medför att de ändringar som finns i de båda andra skrivelserna måste finnas med som föreslagna ändringar även i föreliggande skrivelse.
2.4 Nämndernas instruktioner
Vi menar att avsnittet 2.4.2 ”Överväganden och förslag” borde ha haft följande lydelse.
2.4.2 Överväganden och förslag
Vi delar utredningsgruppens bedömning att det bör göras vissa ändringar av förtydligande art i nämndinstruktionerna. De förslag till ändringar i instruktionerna för Nämnden för internationell mission och diakoni och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet som läggs fram i denna skrivelse bygger på utredningsgruppens förslag. I betänkandet sägs att de instruktioner som finns där är preliminära förslag och att arbetet med dessa särskilt gällt bestämmelserna om nämndernas ställning och uppgift. De ändringar i förhållande till utredningsgruppens förslag som vi har gjort innebär i första hand en viss omredigering. Det som i utredningsgruppens förslag i 3 § anges som nämndernas främsta uppgift, nämligen att utarbeta långsiktiga mål och strategier och göra erforderliga prioriteringar i den internationella verksamheten, har vi lyft fram som den grundläggande uppgiften.
I utredningsgruppens förslag till nämndinstruktioner sägs i 1 § att Kyrkostyrelsen har övergripande ansvar för all verksamhet på nationell nivå. En bestämmelse av detta slag hör enligt vår mening snarare hemma i kyrkoordningen än i nämndinstruktionerna. Genom den förändring vi föreslår i 10 kap. 3 § menar vi att det klargjorts att Kyrkostyrelsen har ett övergripande ansvar. Det får också anses följa av det som sägs om Kyrkostyrelsens uppgifter i 12 kap. 1 §. Där framgår att Kyrkostyrelsen leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter.
Vårt förslag innebär vidare att de närmare bestämmelserna om Nämndens för Svenska kyrkan i utlandet uppgifter i 3 § nu anpassas till utformningen av motsvarande bestämmelser i instruktionen för Nämnden för internationell mission och diakoni. Därmed fullföljs det som var intentionen redan vid den bearbetning av övriga nämndinstruktioner som gjordes år 2001. Härtill kan noteras att kyrkoordningen innehåller ett antal mer konkreta uppgifter och beslut som faller på Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.   
|
