3 Kyrkofonden/den nationella nivåns kapital

Kyrkostyrelsens förslag: De uppgifter i fråga om kyrkoavgifter och det ekonomiska utjämningssystemet som legat på Kyrkofondens styrelse skall fullgöras av Kyrkostyrelsen. Det skall inte längre finnas några bestämmelser om kyrkofonden i kyrkoordningen. Ändrade paragrafer: 42 kap. 2–5 §§, 44 kap. 1, 3, 6-9, 12, 13, 15 och 19 §§, 46 kap. 6 §. Upphävda paragrafer: 43 kap. 20 §, 45 kap. 1–6 §§, 46 kap. 16 §, 51 kap. 2, 5 och 6 §§. Nya paragrafer: 34 kap. 16 a § och 51 kap. 2 a §.

2004 års kyrkomöte beslutade om vissa ändringar i kyrkoordningens kapitel 45 om kyrkofonden. Tidigare angavs i kapitlets 2 § att ”kyrkofonden skall bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel”. Nu talas om värdesäkring av ”den nationella nivåns kapital”. I Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 2004:9 Vissa frågor kring eget kapital, värdesäkring m.m., vilken låg till grund för Kyrkomötets beslut, konstateras att trossamfundets Svenska kyrkan kapital på nationell utgörs av en sammanläggning av kapital från Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet och det kapital som överfördes från den statliga kyrkofonden. Även om bestämmelserna i kyrkoordningen fortfarande syftar till att det kapital som överfördes från kyrkofonden skall bevaras och värdsäkras så kan det inte sägas att det längre finns något som med rätta kan kallas kyrkofonden. Det blir därmed oegentligt att det på många ställen i kyrkoordningen ändå talas om kyrkofonden. I samband med förslaget att Kyrkofondens styrelse inte skall finnas kvar och mot bakgrund av de beslut som fattades av 2004 års kyrkomöte har gjorts en genomgång av kyrkoordningens bestämmelser om kyrkofonden. Resultatet av den genomgången finns med som förslag till ändringar i kyrkoordningen i det bifogade betänkandet. Utredningsgruppen har dock inte närmare behandlat eller redovisat motiven för dessa olika ändringar. Våra förslag överensstämmer i huvudsak med de som finns i betänkandet.

De ändringar i kyrkoordningen vi föreslår är av lite olika slag. Ett antal ändringar hör direkt samman med förslaget att Kyrkofondens styrelse inte längre skall finnas kvar och att de uppgifter som legat på den styrelsen förs över till Kyrkostyrelsen. Det innebär att där det tidigare stått att Kyrkofondens styrelse svarar för att fullgöra en viss uppgift så talas i förslaget i stället om Kyrkostyrelsen. Det gäller 42 kap. 2–5 §§, 44 kap. 6–9, 12, 15 och 19 §§ samt 46 kap. 6 §.

En grundläggande bestämmelse om Kyrkostyrelsens ansvar för utjämningssystemet har lagts till i 44 kap. 1 §. Där anges att Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för det ekonomiska utjämningssystemet.

I bestämmelserna om de olika komponenterna i det ekonomiska utjämningssystemet sägs nu att avgifter erläggs till och bidrag erhålls från kyrkofonden. Det gäller 44 kap. 3 och 6–9 §§. Genom att det står klart att det är den nationella nivån som svarar för det ekonomiska utjämningssystemet och att det verkställande ansvaret ligger hos Kyrkostyrelsen behöver inte särskilt anges till vem avgifter betalas och vem som betalar ut bidrag. Det framgår också av 44 kap. 12 § att det är Kyrkostyrelsen som fastställer avgifter och bidrag. En motsvarande förändring som i 3 och 6–9 §§ föreslås också i 44 kap. 13 §.

I inledningstexten till kyrkoordningens elfte avdelning sägs att församlingarna visar en ekonomisk solidaritet genom kyrkofonden. Utan att ändra det som i sak står i inledningstexten föreslår vi en ändring som innebär att där inte längre talas om kyrkofonden.

Det relativt kortfattade kapitlet 45 i kyrkoordningen har rubriken ”Kyrkofonden”. Som tidigare redovisats beslutade 2004 års kyrkomöte att det inte längre i 45 kap. 2 § skall talas kyrkofonden. I stället finns där nu bestämmelser om den nationella nivåns kapital. Samtidigt finns i 51 kap. bestämmelser om ekonomisk förvaltning för den nationella nivån. Det finns bestämmelser om medelsförvaltning i 51 kap 2 § som inte helt överensstämmer med bestämmelserna om förvaltning av den nationella nivåns kapital i 45 kap 2 §. Härtill kommer att det i 51 kap. 2 § fortfarande sägs att det finns särskilda bestämmelser för kyrkofonden. Det är uppenbart att förvaltningsbestämmelserna i kapitlen 45 och 51 måste föras samman och harmoniseras.

Ser man på övriga bestämmelser i kapitel 45 så sägs i 1 § att kyrkofonden finansierar det kyrkliga utjämningssystemet och den nationella nivån. Som framgått tidigare är detta inte en korrekt beskrivning av vad som gäller. I 4 § sägs att Kyrkofondens styrelse får ta upp lån för fondens räkning. I och med konstaterandet att kyrkofonden inte finns som en särskild förmögenhetsmassa blir denna bestämmelse inte längre relevant. 5 § är upphävd och i 6 § slutligen finns bestämmelser om möjligheten för Kyrkofondens styrelse att kunna lämna garantier till kyrkliga organ med pensionsåtaganden som behöver kreditgarantier. En motsvarande bestämmelse finns skäl att behålla i kyrkooordningen. Genomgången av bestämmelserna i 45 kap. leder till slutsatsen att kapitlet om kyrkofonden kan utgå ur kyrkoordningen. Detta är också vårt förslag.

Vi föreslår att de bestämmelser om förvaltningen av den nationella nivåns kapital och om värdesäkringen av detta som 2004 års kyrkomöte beslutade förs över till kapitel 51. Vårt förslag innebär att bestämmelserna i 45 kap. 2 § om värdesäkringen av den nationella nivåns kapital och om förvaltningen infogas i 51 kap. 2 §. Bestämmelserna i 45 kap. 3 § om hur beräkningen av värdesäkrad nivå skall göras blir en ny paragraf 51 kap. 2 a §.

Bestämmelserna i 45 kap. 6 § om garantier för pensionsåtaganden avser primärt den situation som inträffande i samband med de ändrade kyrka-statrelationerna. Då bildades Svenska kyrkans försäkringsförening, namnet är numera Svenska kyrkans pensionskassa, till vilken kyrkliga arbetsgivare skulle betala in medel motsvarande den aktuella pensionsskulden. För arbetsgivare som inte hade tillräckliga medel avsatta för att kunna klara inbetalningen har Svenska kyrkan med stöd av bestämmelserna i 45 kap. 6 § och genom beslut av Kyrkofondens styrelse lämnat borgen för banklån avseende pensionsskulder. Avsikten är att lånen skall vara återbetalda senast år 2009. Fortfarande kan dock nya personer hittas som genererar behov av inbetalningar till pensionskassan. Man kan inte bortse ifrån att ett sådant behov skulle kunna innebära att en församling behöver ta upp ett banklån med borgen (dvs. garanti) från nationell nivå. Vi föreslår därför att det förs in en ny 34 kap. 16 a § med motsvarande innehåll som nuvarande 45 kap. 6 §.

I 44 kap. 20 § sägs att Kyrkofondens styrelse skall besluta om fördelningen om ett beviljat bidrag till följd av en indelningsändring behöver delas upp på flera mottagare. Istället för att här ange att Kyrkostyrelsen får fatta motsvarande beslut menar vi att bestämmelsen kan upphävas då den torde sakna betydelse. Indelningsändringar beslutas i sådan tid att utjämningssystemet kan anpassas efter dessa. Härtill kommer att stiftsstyrelsen enligt bestämmelser i 37 kap. skall fastställa de ekonomiska regleringar som församlingar och samfälligheter kommer överens om vid en indelningsändring. Är samfälligheterna och församlingarna inte överens om fördelningen skall stiftsstyrelsen göra denna.

I 46 kap. 16 § finns bestämmelser om att Kyrkofondens styrelse skall handha förvaltningen av andra förmögenhetstillgångar ägda eller förvaltade av trossamfundet Svenska kyrkan än prästlönetillgångar och Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond. Detta är en reguljär styrelseuppgift och bestämmelsen har enbart behövts för att klargöra att det inte har varit en uppgift för Kyrkostyrelsen utan för Kyrkofondens styrelse. Det medför att den inte behöver finnas kvar när det inte finns någon särskild Kyrkofondens styrelse. Det finns andra bestämmelser i kyrkoordningen om vad som gäller beträffande förvaltningen av prästlönetillgångarna och Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond.

I 51 kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om budgetens innehåll och om budgetprocessen. I 5 § sägs att budgeten för den nationella nivån skall bestå av en del som avser kyrkofonden och en del som avser Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå. Detta är inte en relevant uppdelning när det konstaterats att det inte finns en särskild kyrkofond. I 6 § talas om ett budgetförslag från Kyrkofondens styrelse. Den bestämmelsen bör i konsekvens med det övergripande förslaget beträffande Kyrkofondens styrelse utgå.