6 Val av biskop

Kyrkostyrelsens förslag: Präster som tjänstgör i en utlandsförsamling och lika många elektorer från församlingarna skall ha rösträtt vid val av biskop i Visby stift. Elektorerna utses av de valda ledamöter i församlingarnas kyrkoråd som tillhör Svenska kyrkan bland dem som tillhör Svenska kyrkan och är valbara i församlingen. Ändrade paragrafer: 8 kap. 7, 13 och 27 §§. Nya paragrafer: 8 kap. 14 a och 23 a §§

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt. Vi har dock gjort det tillägget att det endast är de valda ledamöterna i kyrkorådet som skall välja elektorer och att de som deltar i valet av elektorer skall tillhöra Svenska kyrkan.

Remissinstanserna

Stiftsstyrelsen i Linköpings stift tillstyrker förslaget då man anser att det är nödvändigt för att ge biskopen i Visby och i förlängningen Domkapitlet i Visby formell legitimitet i sitt uppdrag att utöva tillsyn över Svenska kyrkans utlandsförsamlingar.

Stiftsstyrelsen i Lunds stift finner det rimligt att prästerna i utlandskyrkan och representanter för utlandsförsamlingarna får delta i valet av biskop i Visby stift men avstyrker förslaget då de saknar en analys i promemorian av vilka konsekvenser förslaget får för inflytandet från präster och församlingar på Gotland. Förutom den svårighet som Stiftsstyrelsen påtalat kan uppkomma vid ett överklagande av biskopsvalet påpekar man att det krävs en viss eftertanke hur valet av elektorer skulle kunna gå till i en församling där Svenska kyrkan samverkar med en annan nordisk kyrka. En möjlig lösning skulle kunna vara att församlingsordningen/-församlingsinstruktionen för en sådan församling skulle innehålla en bestämmelse som säger att bara de som tillhör Svenska kyrkan får delta i elektorsvalet.

Domkapitlet i Luleå stift tillstyrker förslaget men påpekar att Domkapitlet i Visby kommer att få en ökad arbetsbelastning i samband med val av biskop i Visby stift.

Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby stift tillstyrker förslaget eftersom Visby stift med församlingar såväl utomlands som i Sverige måste betraktas som en helhet. Men de anser att inflytandet från valmannakåren utomlands inte bör vara väsentligt större än den är på Gotland. De föreslår därför att de föreslagna talen ändras så att det blir balans mellan valmannakåren ute och hemma.

Stiftsstyrelsen i Stockholms stift tillstyrker förslaget beträffande val av biskop i Visby stift. Stiftsstyrelsen anser att det är oklart vilka präster som avses i promemorian. Vidare undrar man om det omfattar alla präster oavsett om de är anställda av kyrkokansliet, en lokal utlandsförsamling eller är bosatta inom utlandsförsamlingens område men yrkesverksamma på annat sätt och betonar vikten av att detta tydliggörs eftersom det påverkar balansen mellan präster i Visby stift och i utlandskyrkan. Stiftsstyrelsen understryker vikten av balans mellan utlandsförsamlingarna och församlingarna på Gotlands avgörande vid val av biskop.

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet tillstyrker förslaget beträffande val av biskop i Visby stift. Nämnden anser att den föreslagna likställigheten mellan församlingarna i utlandet och övriga församlingar i Visby stift i fråga om elektorer vid biskopsval är en naturlig följd av att utlandsförsamlingarna på samma villkor är underställda biskopens tillsyn och pastorala ansvar.

Svenska kyrkan i London, Ulrika Eleonora församling, tillstyrker förslaget i alla delar då det skulle bli alltför komplicerat att även ge inflytande åt präster och lekmannaelektorer på en verksamhetsplats utan församlingsbindning.

Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo tillstyrker förslaget och betonar att man anser det självklart att utlandskyrkans samtliga präster samt en elektor för var och en av dem får delta i valet.

6.1 Bakgrund

Utlandskyrkans deltagande i biskopsval i Visby stift finns i införandebestämmelser till SvKB 2002:7 som 2002 års kyrkomöte beslutade som en del av ändringarna i kyrkoordningen om tillsyns- och främjandefunktionerna för utlandskyrkan. SKUT-utredningen hade övervägt om präster och lekmän i utlandsförsamlingarna skall delta i biskopsval i Visby stift men stannat för att inte föreslå detta.

I skrivelsen till 2002 års kyrkomöte framhöll Kyrkostyrelsen att legitimiteten i tillsynen över utlandsförsamlingarna skulle öka om dessa fick möjlighet att påverka biskopsvalet. Även Ekumenikutskottet anslöt sig till Kyrkostyrelsens förslag att genom en övergångsbestämmelse göra det möjligt för utlandsförsamlingarna och dess präster att delta i det förestående biskopsvalet i Visby stift. Utskottet menade att detta innebar en möjlighet att från början stärka samhörigheten och bygga förtroende mellan den nyvalde biskopen och utlandsförsamlingarna. Gällande bestämmelser är av övergångskaraktär och avsikten var att de primärt skulle gälla vid det biskopsval som förestod inte långt efter att 2002 års kyrkomöte ägde rum. Det finns dock ingen tidsbegränsning för bestämmelsernas giltighet utan de gäller till dess Kyrkomötet har fattat ett nytt beslut.

Kyrkostyrelsen angav i skrivelsen att den var medveten om att det kunde invändas att flera principiellt viktiga frågor om församlingstillhörigheten hos dem som verkar i utlandsförsamlingarna inte var lösta. Därför menade styrelsen att ett deltagande i biskopsval fullt ut skulle få anstå tills större klarhet skapats kring tillhörighetsfrågorna m.m. Det står alltså klart att intentionen var att det för framtiden skall finnas en permanent ordning som tillgodoser utlandsförsamlingarnas och deras prästers inflytande på biskopsvalet.

Övergångsbestämmelserna innebar att åtta präster anställda i utlandskyrkan gavs rösträtt liksom åtta lekmannaelektorer valda av utlandsförsamlingarna. Därutöver deltog ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet i biskopsvalet. Det låg på Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet att efter samråd med Stiftsstyrelsen i Visby stift besluta hur valet av elektorer och ersättare för dessa skulle gå till. Av bestämmelserna framgår att elektorerna skulle representera utlandskyrkan i olika delar av världen.

6.2 Överväganden och förslag

De grundläggande motiven för utlandskyrkans deltagande i valet av biskop i Visby stift är desamma som redovisades vid 2002 års kyrkomöte i Kyrkostyrelsens skrivelse och i Ekumenikutskottets betänkande. I 36 kap. 6 § kyrkoordningen sägs att utlandskyrkan hör till Visby stift. Det innebär bl.a. att till biskopens i Visby stift arbetsuppgifter hör att visitera församlingar och verksamhetsplatser inom utlandskyrkan och att tillsammans med domkapitlet ha tillsyn över hur de som arbetar i utlandskyrkan fullgör sina uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. I likhet med representanter för församlingarna och prästerna i Visby stift i Sverige bör därmed även elektorer och präster från utlandsförsamlingarna vara delaktiga i valet av biskop.

Ett motiv för att 2002 års kyrkomöte beslöt att reglera utlandskyrkans deltagande i biskopsvalet via en övergångsbestämmelse var att det saknades bestämmelser om församlingstillhörigheten. Det tidigare redovisade förslaget om församlingsordning innebär att denna alltid skall innehålla bestämmelser om bl.a. församlingstillhörighet och valbarhet i församlingen. Även om det inte föreslås en generell reglering direkt i kyrkoordningen om valbarhet så kommer det ändå att finnas bestämmelser på detta område som skall grunda sig på Kyrkostyrelsens bestämmelser om församlingsordning och som för att gälla skall vara fastställda av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. På detta sätt kommer det att finnas en reglering av valbarheten som kan läggas till grund för bestämmelser om val av elektorer från utlandsförsamlingar inför val av biskop i Visby stift.

Vid val av biskop skall enligt 8 kap. 17 § kyrkoordningen inom varje pastorat väljas lika många elektorer som det finns anställda präster och tjänstgörande pastorsadjunkter i pastoratet vid tidpunkten för elektorsvalet. Utlandsförsamlingarna är i detta sammanhang att se som enförsamlingspastorat. Med en motsvarande ordning som nu gäller för val av elektorer i Sverige bör därmed varje utlandsförsamling utse elektorer till samma antal som det finns präster anställda för församlingen. Den som väljs till elektor skall tillhöra Svenska kyrkan och vara valbar i församlingen. Det bör vara församlingens kyrkoråd som väljer elektorer. Stiftsstyrelsen i Lunds stift menar att det krävs en viss eftertanke hur valet av elektorer skulle kunna gå till i en församling där Svenska kyrkan samverkar med en annan nordisk kyrka. En möjlig lösning skulle enligt domkapitlet kunna vara att församlingsordningen/församlingsinstruktionen för en sådan församling skulle innehålla en bestämmelse som säger att bara de som tillhör Svenska kyrkan får delta i elektorsvalet. Vi delar uppfattningen att det bör finnas bestämmelser som innebär att endast de som tillhör Svenska kyrkan skall delta i detta val och föreslår att detta skall framgå redan av kyrkoordningen. Härtill bör enligt vår mening anges att prästerna, som själva har rösträtt vid biskopsvalet, inte också skall vara med och välja elektorer. En utgångspunkt är för vårt förslag därvid är att kyrkoherden i en utlandsförsamling är självskriven och inte vald ledamot i kyrkorådet.

Alla präster står under tillsyn av en viss biskop och ett domkapitel. Det innebär inte att alla präster har rösträtt vid något biskopsval. Rösträtt är förbehållen de präster som är anställda i ett stift eller i någon av stiftets församlingar. Detta är av betydelse för att man skall få en eftersträvad balans mellan antalet röstberättigade präster och antalet valda elektorer. Det förslag som läggs fram innebär att bara de präster som är anställda för församlingarna inom utlandskyrkan skall ha rösträtt vid biskopsval i Visby stift. De präster som arbetar på en verksamhetsplats har inte rösträtt. Där finns inte heller förtroendevalda som kan välja eller bli valda som elektorer.

I flera remissvar diskuteras relationen mellan utlandskyrkan och församlingar samt präster i Visby stift i Sverige när det gäller inflytandet vid biskopsvalet. Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby stift pekar å ena sidan på att Visby stift med församlingar såväl utomlands som i Sverige måste betraktas som en helhet och framhåller å andra sidan att inflytandet från valmannakåren utomlands inte bör vara väsentligt större än den är på Gotland. För närvarande finns något fler röstberättigade präster på Gotland än i utlandskyrkan och samma proportioner gäller därmed även i fråga om elektorerna. Även när det gäller de röstberättigade i domkapitlet, stiftsstyrelsen och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet kommer en något större andel från Gotland. Mot denna bakgrund saknas enligt vår mening skäl att söka komplicera valbestämmelserna genom att införa någon form av kvotering mellan olika delar av Visby stift. Förslaget till en permanent ordning för utlandskyrkans delaktighet i valet av biskop i Visby stift medför ett starkare inflytande för utlandskyrkan än vad som gällt enligt de av 2002 års kyrkomöte beslutade övergångsbestämmelserna. Vi ser liksom Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet detta som en naturlig följd av att utlandskyrkan enligt 36 kap. 6 § hör till Visby stift. Det saknas skäl att särbehandla utlandsförsamlingarna och deras präster när det gäller val av stiftets biskop.

Stiftsstyrelsen i Stockholms stift anser att det är oklart vilka präster som avses få rösträtt. Man undrar om det blir fråga om alla präster oavsett om de är anställda av kyrkokansliet, en lokal utlandsförsamling eller är bosatta inom utlandsförsamlingens område men yrkesverksamma på annat sätt. Det framgår av föreslagna 8 kap. 14 a § att det endast är fråga om de präster som anställda för att tjänstgöra i utlandsförsamlingarna.