7 Kyrkoordningskommentarer

2 kap.

16 §

Paragrafen är ny men motsvarar i huvudsak bestämmelserna i nuvarande 10 kap. 6 § andra stycket. Utlandskyrkan i egentlig mening finns endast lokalt genom dess utlandsförsamlingar och övriga verksamhetsplatser. Det är därför naturligt att de grundläggande bestämmelser som definierar utlandskyrkan flyttas från kyrkoordningens fjärde avdelning om den nationella nivån till den andra avdelningen om församlingarna. Det har gjorts en viss omredigering av bestämmelserna i förhållande till det som nu står i 10 kap. 6 §. Det är inte fråga om någon förändring i sak. Det har dock skett ett förtydligande av Nämndens för Svenska kyrkan i utlandet uppgifter. Vad gäller utlandsförsamlingarna kan inte nämnden ensidigt besluta att dessa skall tillhöra utlandskyrkan då de är egna och självständiga juridiska personer. Däremot kan beslut fattas om att det skall bedrivas utlandsverksamhet i annan form på en viss plats.

Det finns inte några närmare bestämmelser i kyrkoordningen om de kriterier som gäller för en församling inom utlandskyrkan. Det är naturligt att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet tar en utgångspunkt i de församlingskriterier som finns i 37 kap. 2 § kyrkoordningen även om dessa inte alltid kan tillämpas fullt ut. Genom de föreslagna nya bestämmelserna i 2 kap. 17 § blir det också ett kriterium att det skall finnas en av nämnden fastställd församlingsordning.

17 §

Paragrafen är ny. De allmänna motiveringarna för de föreslagna bestämmelserna finns i skrivelsens avsnitt 4.2.

I sak innebär det i regel inte någon förändring att det skall finnas en församlingsordning för varje utlandsförsamling vilken beslutas av församlingens beslutande organ. Det finns redan nu sådana fastställda av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet även om benämningen kan skifta. De kan nu även kallas t.ex. kyrkoordning eller stadgar. Genom de föreslagna bestämmelserna blir församlingsordning den gemensamma benämningen.

I paragrafens första stycke anges att varje församlingsordning skall innehålla bestämmelser om kyrkoordningen, om församlingstillhörighet samt om rösträtt och valbarhet i församlingen. Vad gäller kyrkoordningen är syftet att det av församlingsordningen skall framgå att denna är tillämplig. Detta vilar därmed på ett beslut av församlingens beslutande organ. Det som skall regleras i församlingsordningen i fråga om rösträtt och valbarhet är bara det som gäller i församlingen. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet avseende Svenska kyrkan i övrigt finns i 33 kap. kyrkoordningen.

Vissa riktlinjer om vad som skall gälla beträffande rösträtt och valbarhet bör framgå av de bestämmelser som är avsikten att Kyrkostyrelsen skall utfärda med stöd av bestämmelserna i andra stycket. Bl.a. med hänsyn till vissa utlandsförsamlingars ekumeniska karaktär är det inte möjligt att ha helt likalydande bestämmelser i alla församlingsordningar. Grundläggande bör dock alltid vara att församlingstillhörigheten förutsätter kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan eller i någon annan kyrka som utlandsförsamlingen samverkar med. För rösträtt och valbarhet bör gälla att den församlingstillhörighet som kan sägas följa av kyrkotillhörigheten ”aktiveras” genom erläggande av fastställd församlingsavgift vare sig detta sker genom att en person själv betalar denna eller församlingen får del av kyrkoskatt eller motsvarande som utdebiteras i det land församlingen är verksam. Det får förutsättas att det valbarhetsvillkor som finns i 33 kap. och som innebär att den som väljs skall vara döpt skrivs in i alla församlingsordningar liksom undantaget i punkt 19 i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen, vilket innebär att den som innehar eller har innehaft uppdrag som förtroendevald inom Svenska kyrkan är valbar till sådant uppdrag även om han eller hon inte är döpt. I sammanhanget kan också pekas på att det i 33 kap. 10 § finns bestämmelser som syftar till att ingen skall kunna vara förtroendevald samtidigt i mer än en församling. Där anges ett par villkor för att en person skall kunna behålla ett uppdrag i t.ex. ett kyrkoråd efter att ha flyttat från en församling. Dessa bestämmelser avser en person som flyttat från en församling och inte längre är folkbokförd där. Det innebär att de inte gäller för en person som fortfarande är folkbokförd i sin församling i Sverige även om han eller hon en del av året bor i och tillhör en utlandsförsamling.

Det framgår av de allmänna motiven i avsnitt 4.2 vad en församlingsordning bör innehålla i övrigt.

I paragrafens andra stycke sägs att Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om församlingsordning för församlingar inom utlandskyrkan. Det förutsätts att Kyrkostyrelsen kommer att fatta beslut om sådana bestämmelser. Med utgångspunkt från dessa bestämmelser har församlingen att utarbeta och besluta om en församlingsordning som för att gälla skall vara fastställd av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet efter att Domkapitlet i Visby stift givits möjlighet att yttra sig. Det är naturligt att det lokala arbetet med församlingsordningen sker i samverkan med nämnden och att även domkapitlet har kontakt med detta arbete. En sådan ordning behövs för att det i regel redan när församlingen beslutar om församlingsordningen ska stå klart att den kommer att kunna fastställas av nämnden.

7 kap.

1 §

Ändringen är en följd av att vissa bestämmelser föreslås bli flyttade från 10 kap. 6 § till nya 2 kap. 16 §.

8 kap.

7 §

Ändringen har aktualiserats under arbetet med föreliggande skrivelse utan att det är en fråga som särskilt gäller utlandskyrkan. Det är snarast fråga om en rättelse eftersom det inte är korrekt att det endast är elektorer som har rösträtt i biskopsval. Det finns även andra röstberättigade såsom präster och ledamöter i vissa styrelser och liknande.

13 §

Ändringen tydliggör att det finns särskilda bestämmelser om röstberättigade vid valet av biskop i Visby stift. Dessa bestämmelser finns i nya 14 a §.

14 a §

I bestämmelsen, som är ny, anges vilka som är röstberättigade vid val av biskop i Visby stift. De förändringar som gjorts i förhållande till vad som gällt enligt de övergångsbestämmelser som beslutades av 2002 års kyrkomöte rör elektorer och präster från utlandskyrkan. Detta behandlas närmare i skrivelsens avsnitt 6.2. Det är inte samtliga präster inom utlandskyrkan som har rösträtt utan endast de som har tjänst i en utlandsförsamling. Det är Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet som enligt 2 kap. 16 § beslutar vilka församlingar som finns inom utlandskyrkan.

23 a §

Paragrafen är ny. Den behandlas i skrivelsens avsnitt 6.2.

I första stycket anges hur elektorer från utlandsförsamlingarna skall utses vid val av biskop i Visby stift. När det gäller val av elektorer i Sverige kan huvudregeln enligt bestämmelserna i 8 kap. 20 och 21 §§ sägas vara att det är de beslutande organen som väljer elektorer även om den uppgiften i vissa fall också skall fullgöras av indirekt valda kyrkoråd. Det har bedömts vara den mest praktiska ordningen för utlandsförsamlingarna att det är kyrkoråden som förrättar valet. Se vidare avsnitt 6.2 i fråga om vilka som får delta i valet av elektorer. Att det talas om lika många elektorer som det finns anställda präster för församlingen hör samman med att prästerna är anställda av Svenska kyrkan på nationell nivå för tjänstgöring i en utlandsförsamling. I fråga om valbarhet till elektor gäller, utöver det allmänna valbarhetsvillkoret att tillhöra Svenska kyrkan som också finns som en generell regel i 33 kap. 4 §, att den som väljs skall vara valbar i församlingen. Det är då fråga om den valbarhet som enligt nya 2 kap. 16 § skall regleras i församlingsordningen.

I andra stycket anges vilka bestämmelser i övrigt i 8 kap. som skall tillämpas vid valet av elektorer. Det gäller bestämmelserna i 18 § om att det för elektorerna skall väljas lika många ersättare. Vidare skall valet av elektorerna och deras ersättare äga rum senast den dag som stiftsstyrelsen bestämmer, 19 §. Hänvisningen till 22 § och 23 § andra stycket syftar till att ingen skall ha dubbel rösträtt. I 22 § sägs nämligen att den som redan har rösträtt vid biskopsvalet inte får delta vid valet av elektorerna och deras ersättare och i 23 § andra stycket att den som redan har rösträtt vid biskopsvalet inte är valbar till uppdraget som elektor. Det kan tänkas att en person med dubbel bosättning, såväl i Sverige som i en utlandsförsamling, skulle väljas till elektor såväl i sin församling i Sverige som i utlandsförsamlingen. Detta förhindras genom de föreslagna bestämmelserna. I ett sådant fall blir det avgörande var ett val först har ägt rum.

27 §

Det nya tredje stycket i 27 § motsvarar vad som gäller enligt fjärde punkten fjärde stycket i övergångsbestämmelserna till SvKB 2002:7.

9 kap.

2 a §

Ändringen i punkt 6 i första stycke anger som valbarhetsvillkor för en av ledamöterna i Domkapitlet i Visby stift att han eller hon när valet äger rum skall tillhöra Svenska kyrkan och vara valbar i en församling i utlandskyrkan. Det är delvis fråga om samma valbarhetsvillkor som gäller för att kunna väljas som elektor vid val av biskop i Visby stift. I skrivelsens avsnitt 5.2 redovisas motiven för att valbarhetsvillkoret inte behöver bestå under hela mandatperioden.

Det följer av hänvisning till bestämmelserna i 33 kap. i andra stycket att den som väljs till ledamot i domkapitlet skall tillhöra Svenska kyrkan.

19 §

Ändringen i paragrafens andra stycke klargör att det är den av ledamöterna i domkapitlet som väljs av Kyrkomötet som skall uppfylla valbarhetsvillkoret i 9 kap. 2 a § 6 att vid valtillfället vara valbar i en utlandsförsamling.

10 kap.

6 §

Ändringen i första stycket tredje punkten syftar till att få en enhetlig och konsekvent terminologi i kyrkoordningen i enlighet med vad som sägs i skrivelsens avsnitt 2.2. Beträffande förslaget att paragrafens andra stycke skall tas bort hänvisas till kyrkoordningskommentaren till 2 kap. 16 §.

33 kap.

4 §

Ändringarna innebär att för valbarhet till uppdrag som förtroendevald på den nationella nivån skall endast de allmänna valbarhetsvillkoren gälla, dvs. att tillhöra Svenska kyrkan, vara döpt och ha fyllt 18 år. Kravet att vara folkbokförd i landet tas bort. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 5.2.

34 kap.

3 a §

Paragrafen är ny, se skrivelsens avsnitt 2.2.

I första punkten i första stycket anges att det är Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet som bestämmer det minsta antalet befattningar som präst som skall finnas inom utlandskyrkan. För närvarande är samtliga präster i utlandskyrkan med något enstaka undantag anställda av Svenska kyrkan på nationell nivå. På motsvarande sätt som beträffande församlingarna i Sverige bör det dock vara möjligt för en utlandsförsamling att inrätta en prästtjänst. Utöver präster kan även finnas andra anställda i utlandskyrkan i den utsträckning det behövs för verksamheten enligt första styckets andra punkt. I detta fall gäller att det kan vara fråga om befattningar inrättade såväl av Svenska kyrkan på nationell nivå som av en församling själv. Detta följer av bestämmelserna i paragrafens andra stycke där det sägs att Svenska kyrkan på nationell nivå är arbetsgivare för utsänd personal. För annan personal kan en församling vara arbetsgivare.

Bestämmelserna i tredje stycket syftar till att samma allmänna behörighetskrav som gäller för präster och diakoner i övrigt i Svenska kyrkan skall gälla även för dem som tjänstgör inom utlandskyrkan. Om Nämnden för Svenska kyrkan beslutar att en viss befattning som präst är en kyrkoherdetjänst skall bestämmelserna om behörighet i 34 kap. 9 § tillämpas. Är det fråga om en befattning som komminister gäller alltså bestämmelserna i 10 §. Bestämmelserna om behörighetsförklaring och yttrande från domkapitlets sida skall gälla även för utlandskyrkan. Bestämmelserna skall tillämpas även om det är en församling som inrättar en befattning som präst eller diakon.

12 a §

Det förhållandet att det är Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet som skall tillsätta präster anställda på nationell nivå hindrar inte att nämnden delegerar sin beslutanderätt.

En motsvarande ordning gäller när en präst skall anställas för tjänstgöring i en utlandsförsamling som när en befattning som domprost skall tillsättas enligt bestämmelserna i 12 §. Eftersom församlingen skall yttra sig över de behöriga sökandena så måste Domkapitlet i Visby stift besluta i behörighetsfrågan innan församlingen avger sitt yttrande.

36 kap.

6 §

Ändringen är en följd av att vissa bestämmelser föreslås bli flyttade från 10 kap. 6 § till nya 2 kap. 16 §.

57 kap.

1 §

Ändringen i första styckets andra punkt är en rättelse som egentligen borde ha beslutats redan av 2002 års kyrkomöte när det fördes in en ny 7 a § om församlingsinstruktioner för utlandskyrkan.

I nya 2 kap. 16 § sägs att utlandsförsamlingar och utlandsverksamheter inom utlandskyrkan är skyldiga att tillämpa kyrkoordningens bestämmelser bara om det är särskilt angivet. Ändringen i andra stycket tydliggör att av de olika uppräknade formerna för tillsyn från biskopens och domkapitlets sida gäller allt utom beslutsprövning. Det är inte fråga om någon förändring i sak i förhållande till vad som avsetts gälla enligt det beslut som fattades av 2002 års kyrkomöte.

7 a §

Ändringen innebär att det i bestämmelserna talas om kyrkoråd i stället för om församlingens styrelse. Se avsnitt 3.2.

Punkt 4 övergångsbestämmelser till SvKB 2002:7

Eftersom det föreslås en permanent ordning för utlandskyrkans delaktighet i valet av biskop i Visby stift behöver punkt fyra i övergångsbestämmelserna till SvKB 2002:7 upphävas.