5 Representativiteten gentemot hemmakyrkan

Kyrkostyrelsens förslag: För att vara valbar till uppdrag som förtroendevald på nationell nivå skall inte krav ställas på folkbokföring i Sverige utan det skall räcka att man tillhör Svenska kyrkan. En ledamot i Domkapitlet i Visby stift skall väljas bland dem som vid tidpunkten för valet tillhör Svenska kyrkan och är valbar i en utlandsförsamling. Ändrade paragrafer: 9 kap. 2 a och 19 §§ och 33 kap. 4 §.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt. Vi föreslår dock en förändring när det gäller valbarhetsbestämmelserna för den präst eller diakon som skall väljas till Domkapitlet i Visby stift så att den som väljs vid valet skall vara anställd i utlandskyrkan. Vidare föreslår vi att det inte skall finnas bestämmelser om vissa ledamöter i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall vara bosatta utomlands.

Remissinstanserna

Domkapitlet i Uppsala stift föreslår också en förändring i 9 kap. 2 a § första stycket 4 kyrkoordningen så att där anges att den präst eller diakon som skall representera utlandskyrkan i Domkapitlet i Visby stift när valet äger rum skall vara anställd i utlandskyrkan. Motsvarande förslag lämnar Stiftsstyrelsen i Stockholms stift. Domkapitlet i Uppsala stift anser vidare att samma synsätt avseende kontinuitet bör tilllämpas för val till Nämnden som beträffande domkapitlet i Visby stift och föreslår därför att 12 kap. 9 § tredje stycket sista meningen får följande lydelse: Minst två av ledamöterna och ersättarna skall när valet äger rum vara bosatta utomlands. Svenska kyrkan i Sydney anser att det skall anges, att prästen eller diakonen skall vara anställd i utlandskyrkan.

Stiftsstyrelsen i Linköpings stift tillstyrker förslagen avseende valbarhet till uppdrag på nationell nivå och representationen i Domkapitlet i Visby samt i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Stiftsstyrelsen anser dock att förslaget att det skall vara tillräckligt att man tillhör Svenska kyrkan och är bosatt utomlands för att vara valbar är inkonsekvent i förhållande till utredningens grunduppdrag, att församlingarna även i utlandskyrkan är den grundläggande enheten. Den anser därför att det även skall krävas att man tillhör en utlandsförsamling.

Domkapitlet i Strängnäs stift tillstyrker förslagen om utlandsförsamlingarnas delaktighet i beslutsfattandet i Domkapitlet i Visby stift och i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet men anser valen av ledamöter och ersättare istället bör ske i utlandsförsamlingarna. Detta anser man är väsentligt ur en demokratisk synpunkt och för att stärka delaktighet och medansvar.

Domkapitlet i Luleå stift tillstyrker förslagen men anser när det gäller representationen i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet att man närmare behöver precisera hur detta på ett praktiskt demokratiskt sätt kan lösas bäst. Genom fasta platser/ adjungering skulle antalet ledamöter som utses av Kyrkomötet kunna bibehållas men utlandskyrkan skulle få insyn och delaktighet.

Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby stift tillstyrker förslagen men vill göra ett tillägg. De anser att det bör finnas en ersättare för biskopen i nämnden och de föreslår att detta skall vara domprosten i Visby analogt med vad som gäller för stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen har inte någon invändning mot det föreslagna nomineringsförfarandet av representanter ifrån utlandskyrkan till domkapitlet men avstyrker förslaget att de skall utses av Kyrkomötet. Domkapitlet anser att dessa bör utses av stiftsfullmäktige i Visby stift.

Stiftsstyrelsen i Stockholms stift tillstyrker förslaget och delar de bedömningar som ligger till grund för det att det för att vara valbar på nationell nivå skall räcka att man tillhör Svenska kyrkan. Stiftsstyrelsen avstyrker förslaget om representation i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet då man anser att det är principiellt olyckligt med ”vikta” platser i demokratiskt valda organ av den typ nämnden utgör. Stiftsstyrelsen föreslår i stället en adjungering och att kyrkoordningens 12 kap. 9 § tredje stycket får följande lydelse: Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet består av biskopen i Visby stift och åtta ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. Till nämnden adjungeras två ledamöter som skall vara bosatta utomlands.

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet tillstyrker förslagen fastän det kan förutses viss problematik vid valen.

Svenska kyrkans Församlingsförbund har inte någon invändning mot förslaget om utlandskyrkans representativitet i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Församlingsförbundet påtalar att det kan uppstå en komplikation under nomineringsprocessen inför Kyrkomötets val av ledamöter och ersättare i nämnden om någon begär att valet skall vara proportionellt. Vilket innebär att den principen skulle komma att ställas mot en regel om visst krav för valbarhet.

Svenska kyrkan i London, Ulrika Eleonora församling, tillstyrker förslagen. När det gäller förslaget att samrådsmötet skall nominera ledamöter och ersättare till Domkapitlet i Visby och till Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet föreslås att flera personer nomineras bland vilka Kyrkomötet har att välja ledamöter och ersättare. För att vara valbar till förtroendeuppdrag i den lokala församlingen anser församlingen inte att det skall krävas att man tillhör Svenska kyrkan utan betonar Borgåöverenskommelsens anda av öppenhet.

Svenska församlingen i Rom tillstyrker förslagen men anser att den föreslagna representationen i Domkapitlet i Visby stift är alltför svag. Församlingen anser att två av de fyra övriga ledamöterna som ingår i domkapitlet bör vara representanter ifrån utlandsförsamlingarna. Vidare betonar man vikten av att de av Nämnden för svenska kyrkan i utlandets ledamöter och ersättare som skall vara bosatta utomlands måste vara personer som är engagerade i kyrkligt arbete i en utlandsförsamling.

Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo anger i sitt remissyttrande att man välkomnar förslaget om att utlandskyrkan skall få vara representerad även av en övrig ledamot i Domkapitlet i Visby men anser inte att det är möjligt att kräva en sådan representation. Församlingen betonar att prästerna inte skall medverka vid den nomineringen. Någon representation på nationell nivå anser man inte att utlandskyrkan kan kräva förrän den kyrkliga verksamheten i utlandet kommer närmare en egenfinansiering.

5.1 Bakgrund

Ingen kan ha rösträtt eller vara förtroendevald i Svenska kyrkan utan att vara folkbokförd i Sverige. Detta framgår av 33 kap. 2  och 4 §§ kyrkoordningen. Den princip som kan utläsas av bestämmelserna är följande. Utöver att tillhöra Svenska kyrkan samt ha fyllt 16 år då det gäller rösträtt och ha fyllt 18 år för att vara valbar, skall man vara folkbokförd inom det område ett val avser.

I fråga om rösträtten medförde kyrkoordningen inte direkta förändringar för dem som tillhör Svenska kyrkan och inte är folkbokförda i landet. Tidigare fanns direkta val endast lokalt. Då gällde för rösträtt tillhörighet till den församling där man röstade eller till en församling i en samfällighet om valet gällde samfälligheten. Genom att det var indirekta val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet saknade de som tillhörde Svenska kyrkan och inte var folkbokförda i landet inflytande på stiftsfullmäktiges och Kyrkomötets sammansättning.

I fråga om valbarheten förhöll det sig annorlunda såvitt gäller Kyrkomötet. Det fanns som valbarhetsvillkor för att kunna väljas till Kyrkomötet endast krav på att vara 18 år och tillhöra Svenska kyrkan. Genom kyrkoordningen infördes utöver att vara döpt även att vara folkbokförd i landet som krav för valbarhet till Kyrkomötet. Detta har inte motiverats i förarbetena eller lyfts fram som en förändring. Inte heller uppmärksammades det särskilt när kyrkoordningen beslutades.

Liksom vid övriga direkta val innebär valet till Kyrkomötet val av en nomineringsgrupp med dess anmälda kandidater och med möjlighet att ge personröst för en kandidat. Det står fritt för alla med rösträtt att på det sätt som anges i kyrkoordningen gå samman och bilda en nomineringsgrupp. Valbestämmelserna kan sägas ge uttryck för att Kyrkomötet är en representation för alla dem som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta i landet. Tidigare hade Kyrkomötet mer karaktär av stiftsrepresentation och i viss mån av församlingsrepresentation.

SKUT-utredningen föreslog att två personer från utlandskyrkan skulle ges ställning som observatörer i Kyrkomötet med rätt att delta på samma villkor som ledamöter i Kyrkostyrelsen som inte också är ledamöter i Kyrkomötet. Detta innebär i praktiken möjligheter att delta i debatten i plenum. Förslaget har mött kritik för att inte ge tillräcklig delaktighet för dem som bor utomlands och tillhör Svenska kyrkan. Utlandsförsamlingarna anser i regel SKUT-utredningens förslag vara ”för lite”. Det finns en önskan om stärkt delaktighet genom att utomlands boende kyrkotillhöriga erhåller rösträtt i kyrkovalen och att den som flyttar ut är valbar till Kyrkomötet.

I remissvaren på SKUT-utredningen fanns önskemål om att utlandsförsamlingarna tillförsäkras representation i Kyrkomötet. I diskussionerna om en sådan ordning har ställts olika frågor om vad som då skulle gälla. Bör Visby stifts valkrets ökas med ett par platser, eller skall utlandskyrkan tillförsäkras ”egna” platser i Kyrkomötet? Finns det särskilda komplikationer när det gäller att ordna kyrkliga val i en utlandsförsamling, exempelvis i fråga om nomineringsgrupper och ”valrörelse”? Vilket reellt inflytande får utlandskyrkan genom två mandat i Kyrkomötet? I sammanhanget har också ställts frågan om utlandsförsamlingarna kan erhålla representation i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet genom att få delta i nomineringsprocessen, ungefär som EFS vid val av Nämnden för internationell mission och diakoni.

2002 års kyrkomötes beslut om tillsyns- och främjandefunktionerna för utlandsförsamlingarna gav biskopen och Domkapitlet i Visby stift ansvar för de uppgifter av tillsynskaraktär som räknas upp i punkterna 1–6 i 57 kap 1 § kyrkoordningen. Som en följd härav fick Domkapitlet i Visby stift två nya ledamöter, dels en präst eller diakon som är eller har varit anställd i utlandskyrkan, dels en övrig ledamot vald av Kyrkomötet. Det finns inga särskilda valbarhetsvillkor för den sistnämnda ledamoten.

5.2 Överväganden och förslag

Det finns flera olika frågor av såväl principiell som valteknisk karaktär som måste behandlas om man skall ändra kyrkoordningens bestämmelser så att även de som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta utomlands skall kunna delta i valet till Kyrkomötet och väljas till ledamöter. Nya bestämmelser om valet till Kyrkomötet kan inte gälla förrän tidigast vid valet år 2009. Valfrågorna spelar en central roll i det pågående utredningsarbetet om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Det gäller bl.a. i vilken utsträckning det skall finnas direkta respektive indirekta val. Den tidsplan som finns för det utredningsarbetet innebär att det skall bedrivas så att eventuella förslag till förändringar i kyrkoordningen kan läggas fram för 2007 års kyrkomöte åtminstone såvitt gäller valfrågor. Frågorna om utlandskyrkans delaktighet i valet till Kyrkomötet bör finnas med i det fortsatta arbetet med valfrågorna. Därför behandlas inte bestämmelserna om val till Kyrkomötet i denna skrivelse. Det finns däremot goda skäl att pröva en ändring av bestämmelserna om valbarhet som förtroendevald på den nationella nivån. Även om detta inte får betydelse för vilka som kommer att kunna väljas till Kyrkomötet så kan det leda till att ledamöter eller ersättare som flyttar utomlands under den kommande mandatperioden kan behålla sina uppdrag. Vidare har en ändring av valbarhetsbestämmelserna betydelse för vilka som kan väljas vid de indirekta val som det nyvalda Kyrkomötet skall förrätta år 2006.

För dem som är folkbokförda i landet finns inga andra krav för valbarhet än att tillhöra Svenska kyrkan, vara döpt och ha fyllt 18 år. Det finns alltså ingen direkt koppling mellan valbarhet och betalning av kyrkoavgift. Även den som saknar inkomst av tjänst och därmed inte betalar kyrkoavgift är valbar. Det finns inte heller några bestämmelser om engagemang i en församling för att vara valbar. Det är en fråga för de som väljer att pröva hur man ser på frågorna om kyrkligt engagemang och lämpligheten att välja någon till ett visst uppdrag. Den förändring som mot denna bakgrund kan göras i valbarhetsbestämmelserna är att slopa kravet på folkbokföring i landet för att vara valbar till uppdrag som förtroendevald på den nationella nivån. En ändring av detta slag föreslås i 33 kap. 4 §. Det innebär att för valbarhet till uppdrag på den nationella skall endast gälla de tidigare redovisade allmänna valbarhetsvillkor som är gemensamma för alla uppdrag som förtroendevald. Stiftsstyrelsen i Linköpings stift anser att det även skall krävas att man tillhör en utlandsförsamling för att vara valbar. Vi menar att detta inte behöver vara ett generellt krav. Som framgå av det följande menar vi att det som sägs från stiftsstyrelsen sida bör gälla vid val till Domkapitlet i Visby stift. Däremot bör det enligt vår mening vara nödvändigt att flytta till en ort med utlandsförsamling för att kunna behålla ett uppdrag som ledamot i Kyrkomötet. Tre av ledamöterna i domkapitlen, vilka inte skall vara präster eller diakoner, väljs av stiftsfullmäktige. Det finns alltså en representation för samtliga stiftets kyrkotillhöriga i domkapitlet. Med de uppgifter gentemot utlandskyrkan som Domkapitlet i Visby stift har, är det naturligt att församlingarna inom utlandskyrkan har någon representation i domkapitlet. Därför föreslår vi att en av de övriga ledamöterna, dvs. inte biskop, präst, diakon eller domarledamot, i Domkapitlet i Visby stift samt en ersättare skall vara en person som är valbar i en utlandsförsamling. När det gäller ett uppdrag av detta slag bör det vara fråga om en person som ”aktiverat” sitt medlemskap i en utlandsförsamling. Det bör vara tillräckligt att det särskilda valbarhetskriteriet gäller vid valtillfället. Den som flyttar hem under valperioden får anses ha sådan aktuell erfarenhet från verksamheten inom utlandskyrkan som är av betydelse för domkapitlets arbete. Det är med hänsyn till kontinuiteten i arbetet av värde att en ledamot kan tjänstgöra en hel mandatperiod. Valet av den fjärde av de övriga ledamöterna samt ersättaren bör fortfarande göras av Kyrkomötet. Det finns naturligtvis skäl som talar för förslaget från Strängnäs domkapitel att det slutliga valet skall göras av utlandsförsamlingarna. Utöver att det förenklar valförfarandet om Kyrkomötet förrättar valet gäller fortfarande att verksamheten inom utlandskyrkan är en nationell angelägenhet. Härtill kommer att det finns anledning att avvakta med en eventuell omprövning av den valordning som 2002 års kyrkomöte beslutade till dess att en utvärdering har gjorts av hela reformen. Med detta har vi även avvisat förslaget från Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby stift att valet skall göras av stiftsfullmäktige i Visby stift, vilket ju enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § kyrkoordningen inte beslutar i några frågor rörande utlandskyrkan. Vi kan inte heller ansluta oss till förslaget från Svenska församlingen i Rom att två av de fyra övriga ledamöterna i domkapitlet bör vara representanter ifrån utlandsförsamlingarna.

Beträffande sammansättningen av Domkapitlet i Visby stift har ytterligare önskemål om vissa justeringar lämnats av remissinstanserna. Domkapitlet i Uppsala stift och Stiftsstyrelsen i Stockholms stift menar att det bör göras en sådan ändring i bestämmelserna att den präst eller diakon från utlandskyrkan som skall ingå i Domkapitlet i Visby stift vid valtillfället skall vara anställd i utlandskyrkan. Vi ansluter oss till detta och föreslår därför en ändring i kyrkoordningen på denna punkt. Däremot menar vi att det inte är nödvändigt att den som väljs är kvar som anställd i utlandskyrkan under hela mandatperioden. Vi avvisar alltså förslaget från Svenska kyrkan i Sydney. Den som är anställd i utlandskyrkan vid valtillfället får anses ha en tillräckligt aktuell erfarenhet och kunskap om förhållandena där även om han eller hon skulle lämna sin tjänst under mandatperioden. Det är därför inte nödvändigt att ordna ett relativt omständligt fyllnadsval vid flytt tillbaka till Sverige.

Utlandsförsamlingarnas föreståndare och representanter för utlandsförsamlingarnas kyrkoråd är samlade till ”samrådsmöte” med Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet den 12–14 augusti 2005 i Sverige. Ett sådant möte, där alltså även de förtroendevalda är representerade, kan vara ett lämpligt forum för att nominera en ledamot och en ersättare inför Kyrkomötets val. Ett motsvarande möte år 2006, när det står klart om och vilka ändringar i kyrkoordningen som 2005 års kyrkomöte har beslutet, kan göra nomineringar som ett underlag för valnämndens beredningsarbete inför de nya val som 2006 års kyrkomöte skall förrätta. Utan att det är reglerat i några bestämmelser ansluter vi oss till vad Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo framför om att prästerna inte skall medverka vid den nomineringen eftersom ju dessa är med och väljer en särskild ledamot i domkapitlet.

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet har till stor del uppgifter avseende utlandskyrkan av motsvarande slag som en stiftsstyrelse har då det gäller stiftets församlingar. Nämnden har som sitt särskilda ansvar att främja församlingslivet i utlandskyrkan. I den remitterade promemorian fanns förslag om att några av ledamöterna skulle vara bosatta utomlands. Stiftsstyrelsen i Stockholms stift anser det principiellt olyckligt med ”vikta” platser i demokratiskt valda organ. Svenska kyrkans Församlingsförbund påtalar komplikationer för den händelse någon begär att valet av ledamöter och ersättare i nämnden skall vara proportionellt. Vi delar uppfattningen att det inte skall finnas några bestämmelser i kyrkoordningen om att ett visst antal alltid måste hämtas från utlandskyrkan. Kyrkomötet bör utan särskilda föreskrifter fritt kunna avgöra vilka personer som skall väljas. Genom de ändrade valbarhetsbestämmelserna blir det möjligt att välja även personer som är bosatta utomlands. Detta kräver inga ytterligare bestämmelser i kyrkoordningen.

De tillkommande kostnaderna om det finns en ledamot från utlandskyrkan i Domkapitlet i Visby stift får bedömas vara relativt begränsade. Detsamma gäller om någon som valts till Kyrkomötet flyttar utomlands och behåller sitt ledamotskap. Skulle det bli fråga om mycket långa flygresor blir kostnadsökningen något större. Rör man sig inom Europa är i regel flygkostnaderna till Sverige inte mycket högre än för flyg inrikes i Sverige. Det kan noteras att det ingick i 2002 års kyrkomötes beslut om tillsyns- och främjandefunktionerna för utlandskyrkan att det finns ett särskilt anslag från den nationella nivån för tillkommande kostnader som belastar Visby stift.