Bilaga – Kyrkofondens styrelses budgetförslag

Kyrkofondens styrelses bedömningar

Övergripande utgångspunkter

Kyrkofondens styrelse ansvarar – enligt 10 kap. 5 § kyrkoordningen – för förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån, det kyrkliga utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättningen samt de övergripande frågorna när det gäller kyrkoavgiftsbetalning.

Denna bilaga utgör Kyrkofondens styrelses – enligt 51 kap. 5 § första stycket kyrkoordningen – upprättade förslag till budget för Svenska kyrkan 2006–2008 vad gäller ekonomisk utjämning och finansförvaltning. De riktlinjer som varit vägledande för Kyrkofondens styrelses förslag återges nedan.

Budgeten framgår av tabell i slutet av denna bilaga.

Finansförvaltning

Kyrkofondens styrelse ansvarar för förvaltning av den nationella nivåns finansiella tillgångar. Dessa utgörs till största delen av det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till Svenska kyrkan från den statliga Kyrkofonden, cirka 3,2 miljarder kronor. Enligt 45 kap. 2 § kyrkoordningen skall ”den nationella nivåns kapital förvaltas på ett sådant sätt att kapitalet bevaras till sin reella (värdesäkrade) nivå mätt över rullande tioårsperioder”.

Kyrkofondens styrelses långsiktiga mål för avkastningen från den långfristiga värdepappersförvaltningen är en real avkastning om 4 procent före förvaltningskostnader². Föreliggande budgetförslag baseras på detta långsiktiga avkastningsmål och på den normalportfölj som gäller enligt finanspolicyn (svenska aktier 25 procent, globala aktier 35 procent och räntebärande papper 40 procent). I praktiken kommer verkligt utfall att kraftigt avvika från budgeten till följd av de kortsiktiga förändringarna på främst aktiemarknaderna. Enligt den förändring i kyrkoordningen som gjordes av 2004 års kyrkomöte kan eget kapital tillåtas fluktuera kring en målsatt långsiktig nivå. Tillfälliga förändringar i kapitalavkastningen upp eller ner balanseras mot eget kapital och påverkar därmed inte budgetutrymmet på kort sikt.

I förhållande till nuvarande rambudget innebär förslaget ett något högre nettoresultat till följd av att förräntad kapitalbas är högre.

I likviditetsförvaltningen hanteras cirka 2 miljarder kronor på Kyrkkontot som i huvudsak utgörs av överlikviditet från församlingar, samfälligheter och stift. Ränteintäkterna från förvaltningen tillförs enheterna och budgeterat nettoresultat avser därför enbart nationell nivås egen likviditet.

Under år 2006 planeras utgivning av en skrift kring etisk kapitalplacering.

Enhet miljoner kronor	Utfall	Prognos	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Kapital- o likviditetsförv.	312	223	252	266	279	234	244
Kostnader	-15	-24	-26	-26	-26	-28	-29
Nettoresultat	296	199	226	240	253	206	216
Förräntat kapital 1 jan resp. år	3 292	3 852	4 072	4 287	4 520	3 839	4 012

Budgeten sammanfattas i följande tabell:

Det skall understrykas att osäkerheten i budgeten är stor, i synnerhet för enskilda år. En procentenhet lägre aktieavkastning motsvarar cirka 25 miljoner kronor.

Effektmål

• Mätt över en tioårsperiod skall den genomsnittliga årsavkastningen från värdepappersportföljen överträffa den genomsnittliga inflationen med minst 4 procentenheter (jämlikt nuvarande finanspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå, fastställd av Kyrkofondens styrelse den 14 mars 2005).

Ekonomisk utjämning

Allmän utjämningsavgift

Den förväntade uppbromsningen av skatteunderlagets ökning under de närmaste åren får effekt på kyrkoavgiftsunderlaget, vilket påverkar Svenska kyrkans församlingar ekonomiskt. Därtill kommer för församlingarnas del att slutavräkningarna sjunkit som följd av bland annat utträden. Mot bakgrund av detta finns anledning att diskutera en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften. Kyrkofondens styrelse utgår dock i detta förslag från att nivån på den allmänna utjämningsavgiften likt tidigare år ligger kvar oförändrad på sju öre för år 2006. Dock planeras en utväxling mot sänkt stiftsbidrag motsvarande 0,5 öre 2007 och ytterligare 0,5 öre 2008, vilket erfordrar en ändring av kyrkoordningen. Se vidare nedan under individuella bidrag.

Underlaget för kyrkoavgiften utgörs av den kommunalt beskattningsbara inkomsten, varför de prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar för skatteunderlaget har bedömts vara de mest relevanta för bedömningen av kyrkoavgiftsunderlagets utveckling. Den senaste prognosen, från april 2005, avseende skatteunderlagets utveckling inkomståren 2004–2006 innebär att skatteunderlaget beräknas öka med 3,0, 3,7 och 4,2 procent respektive inkomstår, statligt beslutade regeländringar inräknade. Utvecklingen för skattepliktig inkomst åren 2004–2006 slår igenom i nationell nivås intäkter från allmän utjämningsavgift först åren 2006-2008.

Sjunkande medlemsandel och osäkerhet om den relativa inkomstutvecklingen för tillhöriga gör att prognosen behöver justeras ned. Sveriges Kommuner och Landstings prognos påverkas också av befolkningsökning genom inflyttning, vilket endast får mycket marginellt genomslag i medlemstalen för Svenska kyrkan. Andelen utträdda har de senaste åren legat kring en procent med en uppåtgående tendens. Genom att de som träder ur tenderar att vara i yrkesverksam ålder blir effekten på avgiftsunderlaget högre än antalet motsvarar. Den studie som gjorts av de kyrkotillhörigas syn på medlemskapet visar att det finns en stor grupp medlemmar med svag anknytning till kyrkan. Liksom i nuvarande budget föreslås därför en justering med 2 procentenheter, vilket torde innebära en viss säkerhetsmarginal.

Budgeten och underliggande antaganden sammanfattas i följande tabell:

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Allmän utjämn. avg.	718	738	748	706	666	742	757
Öre	7,0	7,0	7,0	6,5	6,0	7,0	7,0
Prognos Sveriges Kommuner o Landsting	5,3%	4,1%	3,0%	3,7%	4,2%	3,3%	4,0%
Justering	-1,5%	-0,9%	-2,0%	-2,0%	-2,0%	-2,0%	-2,0%
Årlig förändring av Svk:s avgiftsunderlag
	3,8%	3,2%	1,0%	1,7%	2,2%	1,3%	2,0%

Trots att den procentuella förändringen av avgiftsunderlaget beräknas bli lägre för 2006 jämfört med föregående års rambudget, beräknas den allmänna utjämningsavgiften beloppsmässigt ändå bli något högre för 2006 jämfört med föregående års bedömning. Detta beror på att avgiftsunderlaget som påverkar 2005 års budget utföll med ett högre belopp än tidigare beräknat. Den kraftiga sänkningen 2007 och 2008 beror på växling mot stiftsbidrag.

Generell inkomst- och kostnadsutjämning

Beträffande inkomstutjämningen beräknas avgifter och bidrag under perioden vara ungefär oförändrade jämfört med budget 2005. Detta beror på att omfattningen av inkomstutjämningen minskat kraftigt de senaste åren, genom att skillnaden mellan församlingar i fråga om avgiftsunderlag per medlem blivit mindre.

När det gäller den generella kostnadsutjämningen, beräknas omfattningen av denna öka under perioden. Ökning av avgifter och bidrag i detta hänseende beror på att de snittkostnader som används i beräkningsunderlaget ökar, framför allt för kyrkotillhörighetskomponenten. Dessa snittkostnaders ökning beror i sin tur på ökade personalkostnader inom Svenska kyrkan, kombinerat med minskande tillhörighetstal.

I likhet med föregående år avser Kyrkofondens styrelse att under perioden korrigera för den påverkan på kostnadsutjämningsbeloppen som det kyrkoantikvariska ersättningssystemet annars skulle få. Detta så att utjämningssystemet i möjligaste mån utjämnar kostnader som finansieras av Svenska kyrkans egna medel, det vill säga kyrkoavgifterna. Slutligen avser Kyrkofondens styrelse att under perioden ersätta nuvarande justeringsfaktorer i kyrkounderhållsutjämningen med faktorer som på ett mer relevant sätt mäter den enskilda kyrkans storlek och nyttjandegrad.

I följande tabell sammanfattas budgeten för de generella utjämningsavgifterna och -bidragen.

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Inkomstutjämning	297	275	279	279	279	302	308
Kostnadsutjämning	314	321	346	372	401	314	320
Utjämningsavgifter	611	596	625	651	680	616	628
Inkomstutjämning	297	275	279	279	279	302	308
Kostnadsutjämning	318	325	350	376	406	319	325
Utjämningsbidrag	615	600	629	655	685	621	633
Nettokostnad	-4	-4	-4	-4	-5	-4	-4

Individuella bidrag

Stiftsbidrag

Kyrkofondens styrelse har för avsikt att fortsätta arbetet med förenkling av stiftsbidragen genom att pröva en sänkning av stiftsbidragen kombinerat med sänkning av allmän utjämningsavgift. Det senare ger utrymme för en kompenserande höjning av stiftsavgiften under förutsättning att församlingarna i respektive stift sänker sina kyrkoavgifter i motsvarande grad som stiftet i fråga höjer sin utdebitering. Konsekvenser av utväxlingen beträffande prästlönetillgångarnas förhållande till det nationella utjämningssystemet i respektive stift bör hanteras inom ramen för den utredning avseende prästlönetillgångarnas framtida verksamhetsformer som beslutats av Kyrkostyrelsen i maj 2005.

I budgeten har med hänsyn till detta lagts in en stegvis omläggning motsvarande 0,5 öre år 2007 och ytterligare 0,5 öre år 2008, det vill säga från och med 2008 uppgår den allmänna utjämningsavgiften till sex öre per etthundra kronor av avgiftsunderlaget. Några av stiften gör en ekonomisk vinst motsvarande cirka 15–20 miljoner kronor årligen efter det att ett helt öre allmän utjämningsavgift växlats ut mot stiftsbidrag. I budgeten har beräknats en merkostnad för den nationella nivån med motsvarande belopp för att inget stift skall vidkännas en ekonomisk förlust på grund av utväxlingen. Den del av stiftsbidraget som avser stiftsbidrag 3 (f.d. glesbygdsbidrag) som införts från och med 2005 har räknats upp för 2006 med hänsyn till konsumentprisindex och ligger kvar på samma nivå under åren 2007 och 2008. Nästa indexuppräkning avses ske bidragsåret 2009.

Avdrag för särskild utjämningsavgift görs från stiftsbidraget brutto. I nuvarande rambudget gjordes en mycket försiktig prognos för utdelningen från prästlönetillgångarna och därmed den särskilda utjämningsavgiften. Den nu föreslagna rambudgeten innebär en viss höjning av prognosen, trots att den baseras på prognoser som påverkats av stormfällningen vintern 2005.

Kyrkobyggnadsbidrag

Under perioden kommer frågan att prövas om att inkludera kyrkobyggnadsbidraget i stiftsbidraget för fri fördelning av stiftet. Detta innebär exempelvis att stiftet kan anvisa en högre summa kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna i stiftet på bekostnad av andra verksamheter som stiftsbidraget används för.

Samtidigt kommer att krävas att stiften, på motsvarande sätt som med kyrkoantikvarisk ersättning, elektroniskt administrerar kyrkobyggnadsbidrag i projekthanteringssystemet. Detta för att skapa en enhetlig hantering och möjliggöra en samlad uppföljning av användningen av kyrkobyggnadsbidragen. Möjlighet ges då till att exempelvis i samband med redovisning till regeringen kring de kyrkliga kulturvärdena ange hur mycket av underhållet av dessa som bekostas av kyrkans egna medel. Förändring av kyrkobyggnadsbidragen har räknats in i budgeten från år 2007 och erfordrar en ändring av kyrkoordningen.

Underlaget för fördelning av kyrkobyggnadsbidrag mellan stiften har ändrats, vilket får genomslag redan till bidragsåret 2006. De sju ekonomiska nyckeltal som tidigare använts vid fördelningen har ersatts med två nya nyckeltal.

Ny bidragsmodell

Arbetet med översyn av fördelningsmodellen för stiftsbidrag på nationell nivå väntas kunna resultera i en ny modell till bidragsåret 2007, i samband med ovan nämnda delvisa utväxling mot allmän utjämningsavgift och införandet av kyrkobyggnadsbidrag som en del i stiftsbidraget.

Extra utjämningsbidrag

Sedan nu gällande utjämningssystem med både inkomstutjämning och kostnadsutjämning infördes år 1997 har bidragsgivningen vad gäller det extra utjämningsbidraget varit restriktiv. De kriterier som gör att bidrag kan komma i fråga för ett stift, församling eller samfällighet är följande:

♦ Kostnader i samband med indelningsändring

♦ Oförutsebara ekonomiska problem

I följande tabell sammanfattas de individuella bidragen:

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Stiftsbidrag brutto	381	376	378	383	335	376	376
Avgår särskild utjämningsavgift	-151	-151	-146	-151	-158	-141	-144
Stiftsbidrag netto	230	225	232	232	177	235	232
Kyrkobyggnadsbidrag	50	50	50	-	-	50	50
Extra utjämningsbidrag	0	10	10	10	10	10	10
Summa individ. bidrag	280	285	292	242	187	295	292

Netto utjämning

Det totala utjämningsnettot, det vill säga summan av utjämningsavgifter minus summan av utjämningsbidrag, beräknas under åren 2006–2008 ge ett överskott till den nationella nivån med 452, 461 och 475 miljoner kronor, se tabell nedan.

Beloppet för 2006 är 9 miljoner kronor högre än i nuvarande rambudget. Detta är, som framgått ovan, följden av 2004 års oväntat höga taxeringsutfall samt nya bedömningar vad gäller stiftens utdelning från prästlönetillgångarna. För 2007 väntas däremot ingen differens mot nuvarande rambudget uppstå. Det beror på att den nyss nämnda positiva resultateffekten för 2006 under 2007 väntas bli neutraliserad av tillkommande merkostnader för den nationella nivån i samband med utväxling av stiftsbidrag mot allmän utjämningsavgift, se föregående avsnitt.

Enhet miljoner kr	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2004	2005	2006	2007	2008	2006	2007
Netto utjämning	434	449	452	461	475	443	461

Frågan om en storstadssatsning inom ramen för utjämningssystemet har inte beaktats i detta budgetförslag.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Den kyrkoantikvariska ersättningen som Svenska kyrkan erhåller av staten skall enligt kulturminneslagen fördelas mellan stiften och användas till vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Ett inomkyrkligt regelsystem om handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning beslutades av Kyrkofondens styrelse under 2001 med tanke att i framtiden samordna hanteringen med motsvarande handläggning av kyrkobyggnadsbidrag. För att underlätta administration och redovisning av den kyrkoantikvariska ersättningen har det på nationell nivå redan befintliga projekthanteringssystemet anpassats.

Kyrkofondens styrelse anser att det är av avgörande betydelse för långsiktigt goda förutsättningar för Svenska kyrkans vård av det kyrkliga kulturarvet att nyttjandet av den kyrkoantikvariska ersättningen uppfattas som värdefullt av såväl berörda myndigheter som en bred allmänhet. En mindre del av ersättningen kommer under perioden att användas för insatser på den nationella nivån. Under perioden kommer överläggningar med staten rörande kyrkoantikvarisk ersättning efter år 2009 att förberedas och genomföras.

År 2006 erhåller Svenska kyrkan 250 miljoner kronor, år 2007 är motsvarande belopp 300 miljoner kronor och år 2008 har summan stigit till 350 miljoner kronor.

Effektmål

• För minst 90 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet skall det till rambudgetår 2006 finnas tillfredsställande kulturhistoriskt inventeringsunderlag och underlag vad gäller bevarandestatus avseende underhåll, stöld- och brandsäkerhet, skydd och bevarade inventarier. Dessutom skall det vid samma tidpunkt finnas antagen vård- och underhållsplan för minst 40 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet.

• För ansökningar från församlingar/samfälligheter som inkommer till stiften efter 1 januari 2006, avseende rambudgetår 2008, gäller villkoret att antagen vård/ underhållsplan skall finnas för samtliga för erhållande av ersättning. Endast ersättning till akuta och mycket angelägna åtgärder av engångskaraktär får medges utan plan.

• Hela beloppet kyrkoantikvarisk ersättning skall ha betalats ut under beslutad dispositionstid, även om detta innebär att omfördelning inom respektive stift under dispositionstiden måste ske.

Övrigt

Här ingår bland annat kostnader för bokslutsstatistik avseende församlingar, samfälligheter, stift och nationell nivå, publicerad som Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi.

Andra kostnader är drift och beräkningar av det kyrkliga utjämningssystemet samt Svenska kyrkans statistikdatabas med tillhörande budgetsimuleringsfunktion.

Ett nytt datasystem för beräkning av ekonomisk utjämning för församlingar, samfälligheter och stift planeras att tas i bruk under perioden. Detta bedöms innebära att Svenska kyrkan senast till bidragsår 2007 i egen regi producerar de redovisningsräkningar som varje år tillställs de ekonomiska enheterna.

Vidare planeras en fortsatt utveckling av den information som finns i statistikdatabasen, bland annat beträffande kyrkobyggnader.

Effektmål

• Samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan skall redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för.

Förslag till budget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

	Enhet miljoner kronor					Detalj-budget	Ram-budget	Ram-budget	Ram-budget
						2005	2006	2007	2008
INTÄKTER
	Utjämningsavgifter					1 334	1 373	1 357	1 347
	Kyrkoantikvarisk ersättning					200	250	300	350
	Kapital- och likviditetsförv.					223	252	266	279
Summa intäkter						1 757	1 875	1 923	1 976
Nationell finansiering						-419	-384	-397	-438
KOSTNADER
	Utjämningsbidrag					-885	-921	-897	-872
	Lämnade bidrag					-200	-250	-300	-350
	Övriga externa kostnader					-25	-27	-27	-27
	Personal, Sverige					-8	-8	-8	-8
Summa kostnader						-1 118	-1 206	-1 232	-1 257
NETTORESULTAT						220	285	294	281

Nettoresultat per del

	Ekonomisk utjämning		449	452	461	475
	Netto kapital- och likviditesförv.		199	226	240	253
	Övriga kostnader		-9	-9	-9	-9
	Nationell finansiering		-419	-384	-397	-438
NETTORESULTAT			220	285	294	281

² Vid 2 procents inflation och normalportföljens fördelning på värdepappersslag innebär detta 7,6 procent avkastning på aktiedelen i portföljen (värdetillväxt plus direktavkastning).