|
Tillsyns- och
uppdragsutskottets betänkande
2005:12
Verksamhetsberättelse år 2004 för Svenska kyrkans överklagandenämnd
|
Kyrkomötet
TU 2005:12
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Överklagandenämndens verksamhetsberättelse för år 2004. Utskottet föreslår att Kyrkomötet skall lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna. Nämnden ställer i verksamhetsberättelsen frågan om det kan behövas ett förtydligande i kyrkoordningen när det gäller vem som är behörig att avge yttrande efter begäran från ett domkapitel eller Överklagandenämnden. Utskottet har inte sett det nödvändigt att föreslå några särskilda åtgärder med anledning av det som Överklagandenämnden framfört.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att lägga verksamhetsberättelsen år 2004 för Svenska kyrkans överklagandenämnd till handlingarna.
Redogörelse för ärendet
Verksamhetsberättelsen
Svenska kyrkans överklagandenämnd har vid sammanträde den 18 maj 2005 beslutat om verksamhetsberättelse för 2004. Överklagandenämnden har överlämnat verksamhetsberättelsen till Kyrkomötet.
Utskottet
Bakgrund
I 4 kap. 8 § Kyrkomötets arbetsordningen anges att Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder till Kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelser från Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar och Svenska kyrkans överklagandenämnd.
Det finns inga bestämmelser om att de båda nämnderna skall avge verksamhetsberättelser. Överklagandenämnden har gjort detta beträffande verksamheten år 2003. Syftet med bestämmelsen i arbetsordningen är att det skall finnas en ordning för att ta emot och behandla verksamhetsberättelser från nämnderna om sådana överlämnas till Kyrkomötet.
Överklagandenämnden – liksom Ansvarsnämnden för biskopar och Valprövningsnämnden – skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i 10 kap. 10 § kyrkoordningen. I Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse till 1999 års kyrkomöte framhålls att Överklagandenämndens självständiga ställning, innebär att Kyrkomötet och andra rikskyrkliga organ inte får lägga sig i hur de enskilda ärendena skall hanteras i nämnden. Det finns inte heller utrymme för någon annan generell reglering av nämndens verksamhet än den som finns i själva kyrkoordningen (CsSkr 1999:3 sid. 2–378). Någon granskning av hur Överklagandenämnden fullgjort sitt uppdrag, på det sätt som sker beträffande nämnderna för planering, samordning och utveckling, är inte avsedd att ske från Kyrkomötets sida.
I verksamhetsberättelsen för år 2004 redovisas Överklagandenämndens uppgifter och sammansättning. Nämnden anger att dess verksamhet har haft som ett inriktningsmål att ärenden skall avgöras på ett rättssäkert och effektivt sätt och som ett effektmål att medianåldern för ärenden som avgörs genom nämndbeslut inte bör överstiga tre månader. Det har funnits vissa svårigheter att uppfylla detta mål. Flera sammanträden har fått ställas in då nämnden på grund av återbud inte skulle komma att bli beslutför. Överklagandenämnden räknar med att 2004 års beslut att utöka antalet personliga ersättare säkerligen kommer att förbättra nämndens arbetsförutsättningar.
Antalet ärenden som underställdes Överklagandenämndens prövning under år 2004 var ungefär samma som antalet ärenden under år 2003. Nämnden förväntar sig inte någon större förändring av antalet ärenden under år 2005 jämfört med år 2004.
I ett avsnitt om behov av översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen pekar Överklagandenämnden på en fråga som har aktualiserats i ett par ärenden. Enligt bestämmelserna i 57 kap. 11 § och 58 kap. 9 § kyrkoordningen har domkapitlet respektive Överklagandenämnden möjlighet att inhämta yttrande från den instans som tidigare har beslutat i saken. Fråga har uppkommit om vem som är behörig att för berört organs del besluta om ett sålunda begärt yttrande. Före relationsändringen var frågan reglerad i 17 kap. 3 § 5 kyrkolagen. Där angavs att kyrkorådet själv eller genom ombud skulle föra församlingens talan i alla mål och ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon annan. Då det numera inte finns någon motsvarande uttrycklig bestämmelse kan det enligt nämnden finnas anledning att överväga om det finns behov av ett förtydligande på den punkten.
Överväganden
Avsikten med behandlingen av Överklagandenämndens verksamhetsberättelse är inte att det skall ske någon prövning av verksamheten. Kyrkomötet har inte att ta ställning till om nämndens sätt att sköta sitt uppdrag skall godkännas eller ej. Därmed har inte heller utskottet att göra någon värdering, vare sig positiv eller negativ, i fråga om hur verksamheten bedrivits.
Överklagandenämnden har i verksamhetsberättelsen angivit att det kan finnas anledning att överväga om det finns behov av ett förtydligande i kyrkoordningen så att det klart framgår vem som är behörig att besluta om ett yttrande när ett sådant begärs av domkapitel respektive Överklagandenämnden enligt bestämmelserna i 57 kap. 11 § och 58 kap. 9 § kyrkoordningen. Utskottet menar att det måste anses följa av kyrkorådets ställning som församlingens styrelse att det har de uppgifter som tidigare angavs i 17 kap. 3 § 5 kyrkolagen om inte kyrkofullmäktige har beslutat något annat. Det måste enligt utskottet vara en övergripande strävan att inte ytterligare detaljreglera olika förhållanden i kyrkoordningen om detta inte bedöms som nödvändigt. Utskottet har därför inte funnit anledning att ta något initiativ för att få till stånd en prövning av kyrkoordningens bestämmelser på det område som Överklagandenämnden tagit upp.
Uppsala den 30 september 2005
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck Åke Blomqvist och Lisbeth Göranson.
Biskoparna Anders Wejryd och Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
