|
Tillsyns- och
uppdragsutskottets betänkande
2005:8
Vissa anställningsfrågor
|
Kyrkomötet
TU 2005:8
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner som rör anställningsfrågor och arbetsmiljö på kyrkans arbetsplatser. Utskottet anser det angeläget att konflikter på arbetsplatserna minimeras men finner det inte möjligt att uppnå detta mål genom ändringar i kyrkoordningen. Utskottet föreslår därför att motion 2005:65 avslås. Då Församlingsförbundet i egenskap av arbetsgivarorganisation har en självständig ställning anser utskottet att motion 2005:78 om förslag till förbundet och de fackliga organisationerna gällande reglering av olika anställningsfrågor skall avslås. Även beträffande motion 2005:88 om att präster och diakoner skall vara stiftsanställda föreslår utskottet avslag. Motiven för nuvarande reglering i kyrkoordningen äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:65.
2. avslå motion 2005:78.
3. avslå motion 2005:88.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:65 av Evert Josefsson och Bo Hanson, Minimering av konflikterna på kyrkans arbetsplatser
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att lämna förslag om hur kyrkoordningen kan ändras eller att utforma anvisningar, så att konflikter på kyrkans arbetsplatser minimeras.
Motion 2005:78 av Ingrid Smittsarve m.fl., Anställningsförhållanden och lönesättning i Svenska kyrkan
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till Församlingsförbundet och de fackliga företrädarna framföra behovet av en översyn av anställningsförhållandena i Svenska kyrkan.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå Församlingsförbundet och de fackliga företrädarna att vissa typer av tjänster kan tidsbegränsas för att en omprövning från både arbetstagare och arbetsgivare skall kunna ske på ett naturligt sätt, liknande de anställningsförhållanden som finns i arbetslivet i övrigt på t.ex. arbetsledande funktioner.
3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå Församlingsförbundet och de fackliga företrädarna att göra en översyn av lönesättningen av tjänster inom Svenska kyrkan så att hänsyn tages till utbildningstid och ansvar, en validering.
Motion 2005:88 av Ingrid Emanuelson och Rune Entelius, Anställningsansvar
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att lämna förslag på ändringar i kyrkoordningen så
1. att anställningsansvaret för präster återförs till stiftsnivån.
2. att anställningsansvaret för diakoner överförs till stiftsnivån, så att alla med vigningstjänst får stiftsnivån som arbetsgivare.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionen 2005:88. Yttrandet Ln 2005:6y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Arbetsmiljö – konflikter – demokrati och delaktighet
Frågor om arbetsmiljön i Svenska kyrkan har behandlats vid flera kyrkomöten under senare år.
Vid 2004 års kyrkomöte behandlade Tillsyns- och uppdragsutskottet motion 2004:56 av Kaya Åhlander m.fl. i vilken föreslogs att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att komma med förslag på hur arbetsmiljön inom Svenska kyrkan skall förbättras för att undvika mobbing samt lösa konflikter och samarbetsproblem på ett tillfredsställande sätt. I betänkandet TU 2004:5 gav utskottet en redogörelse för bl.a. det då pågående projektet Arbetsmiljön i fokus.
Den första delen av detta projekt – inventeringsfasen – är nu genomförd och rapport har upprättats. Detta material skall nu i en andra fas bearbetas av arbetsgivar- och arbetstagarparterna – Församlingsförbundet och de fackliga organisationerna – samt kyrkokansliet för bedömning av hur man skall gå vidare.
Som också redovisas i betänkandet TU 2004:5 drivs i Församlingsförbundets regi ett projekt benämnt Kyrkans Q, ett utvecklingsarbete för kvalitet och kompetens som bl.a. syftar till verksamhetsutveckling och god arbetsmiljö. Det är ett ”utvecklingsverktyg” som tagits fram av Församlingsförbundet och Personalpolitiska rådet inom Svenska kyrkan. I Kyrkans Q finns t.ex. avsnitt om förhållningssätt mellan ledning och förtroendevalda, om information till församlingsborna, om de anställdas förhållningssätt till frivilliga medarbetare och om rehabilitering av långtidssjukskrivna.
I sina överväganden i betänkandet TU 2004:5 framhöll utskottet att det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna uppmärksammas. Emellertid menade utskottet att det är arbetsgivarna som har ansvar för att arbetsmiljön på de kyrkliga arbetsplatserna är god. Det finns regler och bestämmelser inom arbetsmiljöområdet som de kyrkliga liksom övriga arbetsgivare är skyldiga att följa. Arbetsmiljön är en arbetsgivarfråga och därmed har Församlingsförbundet ett särskilt ansvar som arbetsgivarorganisation. Utskottet ansåg därför att motionen 2004:56 skulle avslås vilket också blev Kyrkomötets beslut.
Organisationsutskottet behandlade i sitt betänkande O 2003:6 till 2003 års kyrkomöte motion 2003:39 av Staffan Holmgren i vilken föreslogs att Kyrkomötet skulle uppdra till Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändring av kyrkoordningens 2 kap. 5 och 6 §§ så att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde förtydligas. I bakgrundsbeskrivningen i detta betänkande redovisas förarbetena till nämnda bestämmelser.
Tillsyns- och uppdragsutskottet hade avgivit yttrande, 2003:2y, och därvid anfört bl.a. följande:
Bestämmelserna om samverkan och ansvarsfördelning mellan kyrkoråd och kyrkoherde, och även i vidare mening mellan den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst, är av grundläggande betydelse. De är därför av den karaktären att de inte utan mycket vägande skäl bör ändras.
Härtill vill utskottet peka på att Kyrkostyrelsen i skrivelsen med redovisning av behandlingen av Kyrkomötets skrivelser har aviserat att en övergripande utredning om demokratin inom Svenska kyrkan skall tillsättas (KsSkr 2003:3 s. 5). Det torde vara ofrånkomligt att i ett sådant utredningsarbete komma in på frågorna om samverkan och ansvarsfördelning i utövandet av det gemensamma uppdraget mellan förtroendevalda och dem som har uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Därmed finns redan ett sammanhang där de principiella frågor motionen avser, kommer att belysas. Innan något initiativ eventuellt tas till ändring av 2 kap. 5 och 6 §§ kyrkoordningen bör resultatet av den kommande övergripande utredningen om demokratin i Svenska kyrkan föreligga.
Organisationsutskottet delade Tillsyns- och uppdragsutskottets uppfattning om den grundläggande betydelsen av bestämmelserna om samverkan och ansvarsfördelning mellan kyrkoråd och kyrkoherde och att det därför krävdes tungt vägande skäl för en ändring. Utskottet hade vid beredningen av ärendet tagit del av Kyrkostyrelsens beslut om direktiv för utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Man konstaterade att utredningen bl.a. skulle komma att behandla samverkan och ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och de som har uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. I direktiven sades bl.a.:
Hur demokratin och delaktigheten skall utformas och förverkligas på de olika nivåerna i kyrkans organisation och i samverkan mellan dessa skall uppmärksammas i arbetet. Enskilda komponenter i organisationen utgör delar av en helhet som bl.a. skall tillgodose olika intressen och balansera delaktighet, makt och inflytande från olika intressenter. Samverkan och ansvarsfördelning i det gemensamma uppdraget mellan förtroendevalda och de som har ett särskilt uppdrag inom kyrkans vigningstjänst är av grundläggande betydelse. Detta ger särskilda förutsättningar för demokrati och delaktighet som måste behandlas i utredningsarbetet.
Organisationsutskottet välkomnade utredningens ambitioner och utgick från att utvecklingen kring de frågeställningar som motionären önskade förtydligade i kyrkoordningen fortlöpande skulle komma att följas. Utskottet framhöll att det är viktigt att det ständigt och på alla nivåer sker reflektioner om innebörden i det gemensamma uppdraget och det delade ansvaret samt att attityder och värderingar bearbetas. Konflikter mellan kyrkoherdar och kyrkoråd/kyrkonämnder måste undvikas. Mot bakgrund av vad som anförts föreslog utskottet att motionen 2003:39 skulle avslås vilket också blev Kyrkomötets beslut.
Enligt de av Kyrkostyrelsen i september 2003 fastställda direktiven skall utredningsarbetet bedrivas i två etapper. Den första etappen avslutades i februari 2005 med betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse (Svenska kyrkans utredningar 2005:2), där vissa mer grundläggande och principiella frågor belyses. I den andra etappen skall enligt de tidigare fastställda direktiven mer konkreta frågeställningar behandlas och förslag till eventuella förändringar i kyrkoordningen läggas fram.
Tidsbegränsade anställningar
Bestämmelser om allmänna anställningsvillkor för kyrkligt anställda finns i det mellan Församlingsförbundet och personalorganisationerna träffade kollektivavtalet Kyrkans AB 05. I 2 kap. 4 § mom. 1 stadgas att ”arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd (LAS)”. Enligt mom. 4 samma paragraf kan arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffa kollektivavtal om avvikelse från bl.a. 5 § LAS. Detta innebär att tidsbegränsad anställning på t.ex. tre eller fem år, som nämns i motionen 2005:78, arbetsrättsligt är möjlig under förutsättning att lokalt kollektivavtal kan träffas om detta.
Lönesättning
I det centrala Kyrkans löneavtal 05 finns i § 1 ”Grundläggande principer för lönesättning”. Enligt dessa bestämmelse skall bl.a. ”lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat”. Vidare stadgas att ”chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och uppföljning av resultat sker. Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår.”
Stiftsanställning av präster och diakoner
I kyrkoordningsskrivelsen betonade Centralstyrelsen att det är angeläget med en ordning som både ger möjligheter till reell tillsyn för stiftet/trossamfundet över hur kyrkans vigda tjänare fullgör sina uppdrag och främjar (bättre) samverkan mellan demokratisk organisation och kyrkans vigningstjänst. Styrelsen hade också haft att beakta legala begränsningar. Centralstyrelsen anförde (CsSkr 1999:3 sid. 2–42):
Vi har funnit övervägande skäl tala för att arbetsgivarskapet för församlingsprästerna bör ankomma på församlingen/samfälligheten. Det är ju också – jämfört med en ren stiftsanställning – den ordning som bäst anknyter till vad som nu gäller. En ren stiftsanställning skulle innebära en nyordning för svensk kyrkotradition. Redan under medeltiden fanns ett lokalt ansvarstagande för sockenprästens anställning och avlöning.
Ett lokalt arbetsgivarskap för församlingsprästerna har flera fördelar bl.a. när det gäller samverkan med övriga anställda och med förtroendevalda, i fråga om ansvarsfördelningen t.ex. när det gäller arbetsmiljöfrågorna som kan bli tydlig och när det gäller att renodla tillsynen över utövandet av kyrkans vigningstjänst, skild från arbetsgivarrollen. Vi finner det liksom utredningen naturligt att från detta utgångsläge finna regler som bevarar den dubbla ansvarslinjen och den episkopala strukturen.
En modell med en stiftsanställning av alla präster skulle som redan nämnts innebära att en månghundraårig tradition skulle brytas och – som anförts i utredningen – en kraftig förskjutning av den ekonomiska tyngdpunkten och inflytandet i Svenska kyrkan. Etablerandet av en stiftsanställning skulle endast kunna komma till stånd genom en frivillig övergång av varje enskild präst. Möjligheten till en fristående tillsynsfunktion över ämbetsutövningen skulle bortfalla.
Vi har även särskilt prövat möjligheten till stiftsanställning av kyrkoherdarna, ett alternativ som också det berörts i utredningen. Vi har dock inte funnit skäl förorda en sådan lösning. Anledning härtill är bl.a. att åtskilliga problem uppkommer om inte samtliga kyrkoherdar accepterar erbjudande om övergång till stiftsanställning, att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde, särskilt vad gäller arbetsmiljöfrågor, blir otydlig, att avståndet mellan kyrkoherdar och komministrar ökar samt att systemet blir svårhanterligt bl.a. i personaladministrativt hänseende. Vidare skulle skillnaden överbetonas mellan kyrkoherdes ansvar i kyrkans vigningstjänst och prästs ansvar i denna tjänst.
Vi föreslår i likhet med utredningen en ordning med lokal anställning av församlingsprästerna. En nödvändig förutsättning är dock en tydlig tillsynsfunktion hos biskop och domkapitel som slår vakt den episkopala strukturen och den dubbla ansvarslinjen. Vi konstaterar att en majoritet av remissinstanserna tillstyrker detta förslag och att av dem som påyrkar ”justering” den helt övervägande majoriteten önskar justeringar i syfte att ytterligare förstärka inslaget av dubbel ansvarslinje och episkopal struktur.
Överväganden
Vad gäller förslagen i motion 2005:88 om att anställningsansvaret för präster och diakoner skall ligga på stiftsnivån konstaterar utskottet att den lokala prästanställningen var en av de grundläggande förutsättningarna vid relationsändringen och för utformningen av kyrkoordningen med biskops och domkapitels tillsynsansvar. Det kan f.ö. erinras om att församlingsprästerna inte heller före reformen var stiftsanställda. Domkapitlet hade enbart vissa arbetsgivarfunktioner. Motiven för nu gällande ordning finns närmare redovisade i bakgrundsbeskrivningen. Enligt utskottets mening äger dessa alltjämt giltighet. Utskottet föreslår därför att motion 2005:88 avslås.
I motion 2005:65 föreslås att Kyrkostyrelsen skall få i uppdrag att ta fram förslag till ändringar i eller anvisningar till kyrkoordningen som kan minimera konflikter på kyrkans arbetsplatser. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är ytterst angeläget med åtgärder som främjar en god arbetsmiljö och bra samarbetsformer. Mobbing och diskriminering får givetvis inte tolereras. Utskottet finner det emellertid inte vara möjligt att genom ändringar i kyrkoordningen nu uppnå det av motionärerna eftersträvade målet. Huruvida några ändringar skall göras av bestämmelser som kan ha betydelse för samverkan och ansvarsfördelning mellan kyrkoråd och kyrkoherde torde komma att övervägas av den pågående demokratiutredningen i dess fortsatta arbete.
Som utskottet framhöll i sitt betänkande TU 2004:5 till förra årets kyrkomöte är arbetsmiljön en arbetsgivarfråga. Den arbetsrättsliga lagstiftningen, inkluderande bl.a. arbetsmiljöområdet, liksom gällande kollektivavtal skall givetvis iakttas. Det är viktigt med utbildning som tydliggör ansvar och belyser rollfördelning mellan berörda. Sådan utbildning bör i första hand ske lokalt och i vissa avsnitt med såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan engagerade.
Församlingsförbundet är part i kollektivavtal som reglerar bl.a. anställningsförhållanden, lönesättning och andra anställningsvillkor för anställda i Svenska kyrkan, alltså frågor som berörs i motion 2005:78. Då förbundet enligt 34 kap. 6 § kyrkoordningen i egenskap av arbetsgivarorganisation för Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter, stift och nationella nivå har en självständig ställning anser utskottet att motion 2005:78 skall avslås.
Uppsala den 29 september 2005
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Sten Bergström, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.
Biskoparna Anders Wejryd och Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2005:6y
Anställningsansvar
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionen 2005:88.
Läronämnden vill hänvisa till sitt yttrande Ln 1999:3 över förslaget till 1999 års kyrkoordning, enligt vilken arbetsgivaransvaret för prästerna i församlingstjänst överfördes till församlingarna.
Kyrkoordningen innebär att prästerna anställs lokalt, medan tillsynen över deras utövning av sitt uppdrag sker genom stiftets organ. Därigenom skiljes de arbetsrättsliga frågorna från de frågor som gäller vigningstjänstens innehåll. Frågor om innehållet i uppdraget inom vigningstjänsten och utövningen av förkunnelse och sakramentsförvaltning prövas ej av det lokala organet medan frågor om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras lokalt. Kyrkoordningens bestämmelser om inflytande från domkapitlet i många av de frågor som rör prästanställningen avser att garantera att bestämmelserna de facto ej skall medföra en kongregationalisering (en kyrkosyn där församlingarnas oberoende av varandra är en grundläggande princip).
I remissomgången av Kyrkoordningsförslaget hävdades från de Teologiska fakulteterna att den föreslagna ordningen med lokal anställning av prästerna innebär en förskjutning i kongregationalistisk riktning. Läronämnden skulle dela en sådan uppfattning om inte andra förändringar skett, t.ex. domkapitlets tillsyn över församlingarna och det klargörande av kyrkoherdens ställning som Kyrkoordningen ger uttryck för.
Med nuvarande ordning har alla anställda, såväl vigda till kyrkans vigningstjänst som inte vigda, samma relation till de lokala församlingen och kyrkoherden med hennes/hans ansvar för ledning och övergripande tillsyn. Från läromässig synpunkt finns inget att invända mot motionens förslag att överföra präster och diakoner till stiftsanställning. Däremot skulle en sådan förändring förutsätta en ingående kyrkorättslig bearbetning av hithörande frågor.
Uppsala den 30 augusti 2005
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd*, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm och Ann-Cathrin Jarl.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.   
|
