|
Tillsyns- och
uppdragsutskottets betänkande
2005:7
Diakonernas ställning i Svenska kyrkan
|
Kyrkomötet
TU 2005:7
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2005:68 med förslag till bestämmelser i kyrkoordningen om minsta antal diakoner för varje församling samt om införande av ett introduktionsår för diakoner. Utskottet menar att det är vare sig realistiskt eller lämpligt att nu besluta att stiftsstyrelsen skall fastställa ett obligatoriskt antal diakontjänster för varje församling. Utskottet ser det inte heller som möjligt att nu fatta ett beslut om ett introduktionsår för diakoner.
Två reservationer har avgivits.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:68, punkten 1.
2. avslå motion 2005:68, punkten 2.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:68 av Birgitta Josefson Hultgren, Diakonernas ställning i Svenska kyrkan
1. Kyrkomötet beslutar att kyrkoordningen 34 kap. 1 § skall ha följande lydelse:
För varje församling skall det finnas anställd
1. en kyrkoherde,
2. minst det antal övriga präster (komministrar) som stiftsstyrelsen bestämmer
3. minst en kyrkomusiker som skall vara organist eller kantor
4. minst det antal diakoner som stiftsstyrelsen bestämmer
5. den personal i övrigt som behövs för verksamheten
2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till Kyrkomötet 2006 ge underlag för beslut om ett introduktionsår för diakoner.
Andra utskott
Ett yttrande har inhämtats från Kyrkorättsutskottet över kyrkoordningsförslaget i motion 2005:68 punkten 1. Yttrandet Kr 2005:10y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
I 34 kap. 1 § kyrkoordningen finns bestämmelser om befattningar för en församling. Av dessa framgår att det alltid skall finnas en kyrkoherde och en kyrkomusiker för varje församling samt minst det antal präster därutöver som stiftsstyrelsen beslutar. Vidare anges att det skall finnas det antal diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten. Dessa bestämmelser överensstämmer helt med vad som föreslogs i utredningsarbetet om kyrkoordningen och sedan lades fram för 1999 års kyrkomöte genom Svenska kyrkans centralstyrelses kyrkoordningsskrivelse (CsSkr 1999:3).
I betänkandet Personal, tillsyn och överklagande (Svenska kyrkans utredningar 1998:6) angavs att det givetvis ingår i domkapitlets tillsyn över församlingen att bevaka att inte diakonin — som ett för hela kyrkan och för den enskilda församlingen oumbärligt uttryck för kyrkans grundläggande identitet och för sambandet mellan ord och handling — sätts på undantag. Utredningen anförde att den däremot inte funnit skäl att lägga på stiftsstyrelsen att besluta om den diakonala verksamhetens minimidimensionering i en församling på det sätt som föreslogs att prästorganisationen i ett pastorat skulle regleras.
Centralstyrelsen konstaterade i kyrkoordningsskrivelsen att bestämmelserna om andra befattningar för församlingar än som präster och kyrkomusiker inte innebar någon egentlig förändring i förhållande till vad som tidigare gällt. Styrelsen var inte beredd att lägga fram några förslag som skulle minska det lokala självbestämmandet. Det innebar att kyrkoordningsförslaget inte innehöll några förslag om att det måste finnas ett visst antal befattningar som diakon. De befattningstyper som särskilt nämns i kyrkoordningen är sådana beträffande vilka det antingen finns vissa närmare bestämmelser i kyrkoordningen eller där det kan hänvisas till allmänt reglerade utbildningskrav. När 1999 års kyrkomöte beslutade kyrkoordningen och där införde nya bestämmelser om diakonatet fanns inga förslag om att också reglera antalet befattningar som diakon.
I motion 2002:29 av Karl-Gunnar Svensson om koppling av diakontjänst till varje församling föreslogs en ändring i 34 kap. 1 § kyrkoordningen. Förslaget innebar att det för varje församling skulle finnas anställda minst det antal diakoner som stiftsstyrelsen bestämmer. I betänkandet TU 2002:4 Diakontjänster och diakonår föreslog Tillsyns- och uppdragsutskottet att motionen skulle avslås. Detta blev också Kyrkomötets beslut.
I motiven för sitt förslag konstaterade utskottet att det hör till församlingens grundläggande uppgift att utöva diakoni. Utskottet menade att denna del av församlingens uppdrag är mycket angelägen och inte får försummas. Vidare pekade utskottet på att det enligt 34 kap. 1 § fjärde punkten kyrkoordningen skall finnas det antal diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten. Utskottet menade att bedömningen av vad detta konkret innebär för en viss församling även fortsättningsvis bör göras lokalt inom ramen för den fastställda församlingsinstruktionen.
Det är i regel nödvändigt att göra prioriteringar mellan olika behov. Församlingarnas olika struktur, ålderssammansättning m.m. medför att de som bäst känner de lokala förhållandena är mest lämpade att avgöra vilka befattningar som behöver finnas inrättade. Det bör inte göras några inskränkningar i den lokala självstyrelsen när detta inte är nödvändigt.
Vidare ansåg utskottet att det kan bli ett slag i luften att föreskriva obligatoriska diakontjänster när det finns svårigheter att rekrytera diakoner.
I betänkandet TU 2002:4 behandlades även motion 2002:62 av Christina Schnackenburg och Annette Lundquist Larsson. Där föreslogs att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samråd med stiften verka för att nyutexaminerade diakoner erhöll ett ”diakonår” inom stiftet på samma villkor som pastorsadjunkterna. Även den motionen beslutade Kyrkomötet på utskottets förslag att avslå.
I betänkandet konstaterades att det, som motionärerna också framhöll, finns problem vid tillämpningen av bestämmelserna i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Där sägs att endast den kan prövas i diakonexamen som ”skall tjänstgöra som diakon inom stiftet”. Endast den som har genomgått diakonexamen får vigas till diakon. Samtidigt finns bestämmelser om att endast den kan anställas på en befattning som är diakonvigd. Utskottet noterade att vissa stift hade avsatt medel så att de kunde inrätta tillfälliga och tidsbegränsade tjänster för enstaka diakonkandidater som annars inte skulle kunna vigas. Andra stift hade inte några medel avsatta för åtgärder att detta slag. Enligt utskottet kunde goda skäl anföras för att det på denna punkt borde råda samma förhållanden i alla stift. Utskottet menade att det i regel hade gått att finna olika praktiska lösningar för att tillgodose kravet i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Kommande förändringar av utbildningen kunde medföra att införandet av ett ”diakonår” inte längre blev relevant. Utskottet menade vidare att det var tveksamt om Kyrkomötet, utan att anvisa medel för ändamålet, skulle driva ett förslag som innebar att stiften skulle ta på sig relativt betydande nya kostnader.
Under hösten 2004 påbörjades en inventering av församlingarnas behov av musikalisk, pedagogisk och diakonal kompetens. Resultatet av inventeringen kommer att ligga till grund för en genomlysning och eventuella förändringar av de musikaliska, pedagogiska och karitativa profilutbildningarna. I detta sammanhang behandlas också frågan om introduktionsperioder, praktik och liknande. Nya utbildningsplaner kan upprättas tidigast år 2007.
Överväganden
Reglering av befattningar
Som framgått av bakgrundsbeskrivningen har utskottet för ett par år sedan behandlat motsvarande förslag som de som nu finns i motion 2005:68. Den bedömning som utskottet då gjorde beträffande förslaget att stiftsstyrelsen för varje församling skall fastställa ett minsta antal befattningar som diakon gäller fortfarande. Det är inte realistiskt att nu besluta om obligatoriska diakontjänster för varje församling. Dels finns inte diakoner i tillräckligt antal, och dels torde det inte finns en lokal acceptans för att stiftet skall reglera vilka tjänster som måste inrättas. I många fall är också pastoraten för små för att ekonomiskt kunna klara fler obligatoriska befattningar. Utskottet föreslår mot den här givna bakgrunden att punkten 1 i motion 2005:68 avslås. Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att det finns tjänster för diakoner i församlingarna. När gällande vigningsordningar beslutades av 1987 års kyrkomöte togs det prästlöfte bort som avsåg den diakonala uppgiften. Förändringen motiverades med att det finns ett särskilt uppdrag som diakon med karitativ inriktning. 1999 års kyrkomöte införde bestämmelser i kyrkoordningen om diakonatet som ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Detta tydliggjorde att diakonerna behövs som ett tecken för att kyrkan skall fungera diakonalt. Det kan vara en uppgift för stiftet att aktualisera frågan om diakontjänster när den diakonala dimensionen i församlingens uppdrag behandlas i arbetet med församlingsinstruktionen.
Introduktionsår
Då det gäller frågan om introduktionsår råder enligt utskottets bedömning i huvudsak samma förutsättningar som när ett motsvarande förslag avslogs av 2002 års kyrkomöte. Som framgår av bakgrundsteckningen pågår ett omfattande projekt som avser en förändrad utbildning och utbildningsorganisation. Detta innefattar bl.a. frågan om introduktionsperioder. Projektet löper under tiden 2004-2006 och det kan bli fråga omändring av utbildningsplanerna tidigast år 2007.. Resultatet av det pågående arbetet kan bli av betydelse för frågan om ett introduktionsår för diakoner.
Bestämmelserna om att den som prövas i diakonexamen skall tjänstgöra som diakon i stiftet tydliggör att vigningen inte är en högtidlig avslutning av utbildningen utan överlämnande av ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Detta uppdrag, med sin karitativa inriktning, finns för att kyrkan skall fullgöra sin diakonala kallelse. Vigningen är inte en privat angelägenhet för den som vigs. Det är därför riktigt att den som vigs också skall tjänstgöra som diakon. Samtidigt står det klart att det finns problem med den gällande ordningen. Flera stift kan om det är nödvändigt och i enskilda fall ordna en tidsbegränsad första tjänst. Det är inte bra när diakonkandidater under den utbildningstid som föregår vigningen måste lägga för mycket energi på att försöka få tag på en tjänst för att kunna vigas till diakon.
Det pågår fortfarande en översyn av utbildningen till bl.a. diakon. Resultatet av detta arbete måste avvaktas. Enligt utskottets mening är det därför inte möjligt att föreslå annat än avslag på andra punkten i motion 2005:68.
Uppsala den 29 september 2005
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck , Åke Blomqvist och Lisbeth Göranson.
Biskoparna Anders Wejryd och Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservationer
Reservation av Marianne Kronbäck
Jag yrkar bifall till motion 2005:68 i sin helhet.
Motivering
Diakoners ställning i Svenska kyrkan behöver stärkas. Motionens förslag ökar tydligheten i församlingens uppdrag. Det förekommer att präst med diakonalt ansvar eller diakoniassistent anställs i stället för diakon.
I många församlingar avstår man ifrån att anställa diakon/er eftersom det blir en budgetfråga.
En diakon kan inte sköta en prästs arbetsuppgifter men är prästen utbildad för att sköta diakonens arbete?
Denna situation för blivande diakoner upplevs som otydlig från kyrkans sida. Diakonatets ställning behöver förtydligas med föreslagen ändring i kyrkoordningen.
Reservation av Christina Schnackenburg
Jag reserverar mig mot avslagsbeslutet i motion 2005:68, mom. 2 med hänvisning till min och Anette Lundquist Larssons motion 2002:62 ang. införandet av s k ”diakonår” Intentionen i mot. 2005:68, mom. 2 går i samma riktning och min uppfattning har inte ändrats sedan 2002.
Kyrkorättsutskottets yttrande
2005:10y
Diakonernas ställning i Svenska kyrkan
|
Till Tillsyns- och uppdragsutskottet
Tillsyns- och uppdragsutskottet har önskat yttrande från Kyrkorättsutskottet över motion 2005:68 p 1. I motionen föreslås att i 34 kap. 1 § kyrkoordningen skall införas ytterligare bestämmelser om anställda innebärande att för varje församling skall finnas anställd minst det antal diakoner som stiftsstyrelsen bestämmer. Utskottet finner den föreslagna ändringen kyrkorättsligt möjlig att genomföra.
Uppsala den 29 september 2005
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson oh Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
