|
Tillsyns- och
uppdragsutskottets betänkande
2005:5
Diakon – präst – biskop
|
Kyrkomötet
TU 2005:5
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2005:55 med förslag att Kyrkostyrelsen skall överväga frågor om relationen mellan uppdragen inom kyrkans vigningstjänst och särskilt vad som bör gälla när någon som redan har ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst får ett nytt uppdrag. Läronämnden har i ett yttrande angivit att vid övergång till ett nytt uppdrag inom kyrkans vigningstjänst kvarstår möjligheten att på kallelse fullgöra uppdrag utifrån den tidigare vigningen. Utskottet menar att det inte finns behov att ge Kyrkostyrelsen ett sådant uppdrag som föreslås i motionen.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2005:55.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:55 av Bo Hanson, Diakon – präst – biskop
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att överväga kyrkans vigningstjänsts olika uppdrag och därvid särskilt beakta, vad som är lämpligt förfarande, när en person som redan har ett uppdrag inom vigningstjänsten ges ett annat uppdrag.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2005:5y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
I kyrkoordningen talas om en kyrkans vigningstjänst som innefattar tre olika uppdrag – som biskop, som diakon och som präst. I fråga om vad som gäller när någon som redan har ett uppdrag inom vigningstjänsten får ett annat uppdrag finns inga direkta bestämmelser, annat än att den som ges uppdrag som biskop också skall ha uppdraget som präst. Det är enligt 30 kap. 2 § ett villkor för att kunna vigas till biskop att vara prästvigd. Det finns dock ingen bestämmelse om att den som väljs till biskop skall vara präst. Om någon väljs till biskop som inte redan är präst skall måste biskopsvigningen föregås av en prästvigning. I Svenska kyrkans centralstyrelses kyrkoordningsskrivelse till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:3) motiverades detta på följande sätt:
Biskopen skall enligt det uppdrag som ges i vigningen bl.a. ”bära ansvar för att Guds ord blir rent och klart förkunnat och sakramenten rätt förvaltade”. Till biskopens liksom till prästens uppgifter hör att förkunna Guds ord och dela ut sakramenten. Det kan sägas att detta innefattas i det uppdrag som ges vid biskopsvigningen. Samtidigt finns det anledning att tydliggöra innehållet i de olika uppdragen. Det är olika uppdrag inom samma vigningstjänst, som inte är hierarkiskt uppbyggd så att ett uppdrag innefattar ett annat. Det har endast hänt en gång under 1900-talet att någon som inte är präst har valts och utnämnts till biskop, nämligen när Manfred Björkquist blev Stockholms stifts första biskop. Då tillämpades ordningen att biskopsvigningen föregicks av en prästvigning. Vi menar att den ordningen också bör gälla fortsättningsvis och därför fastställas i kyrkoordningen. Därmed står det också klart, att när det i kyrkoordningen anges att den som är behörig att utöva uppdraget som präst får fullgöra en viss uppgift inbegrips också biskoparna.
Detta förslag till diskuterades inte närmare när 1999 års kyrkomöte fattade beslut om kyrkoordningen.
När det gäller att lämna ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst finns inga bestämmelser som avser enskilda uppdrag. I 30 kap. 4 § sägs att en biskop som genom egen ansökan begär det skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst. Motsvarande bestämmelse finns beträffande präster i 31 kap. 11 § och avseende diakoner i 32 kap. 11 §. Dessa bestämmelser anger att den som själv begär det skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst och avser inte obehörighet för ett visst uppdrag inom vigningstjänsten. Det finns inga bestämmelser för den situationen att någon begär att lämna ett visst uppdrag.
Överväganden
I motion 2005:55 konstateras att Svenska kyrkan har en vigningstjänst med tre olika uppdrag. Detta framhålls också i Läronämndens yttrande. I motionen önskas ett klarläggande av förhållandet mellan de tre uppdragen som biskop, som präst och som diakon och särskilt vad som bör gälla när någon som redan har ett uppdrag inom vigningstjänsten får ett annat uppdrag.
Läronämnden pekar på att de tre uppdragen inom vigningstjänsten har olika karaktär. När någon som redan har ett uppdrag inom vigningstjänsten får ett nytt uppdrag sker därför en ny vigning genom vilken det nya uppdraget med sitt särskilda ansvar överlämnas. Detta gäller oavsett vilket uppdrag en person ursprungligen har och oavsett vilket nytt uppdrag som någon betros med.
Det är enbart ifråga om relationen mellan uppdragen som präst och som biskop som det finns särskilda bestämmelser i kyrkoordningen. Dessa innebär att den som vigs till biskop skall vara prästvigd. Samtidigt som uppdragen som präst och som biskop är två olika uppdrag inom vigningstjänsten är det nödvändigt att den som skall fullgöra uppdraget som biskop också kan gå in i de uppgifter som särskilt ligger på en präst.
I motionen noteras att det förekommer, att diakoner som vigs till präst avsäger sig sitt uppdrag som diakon. Läronämnden anger att vid övergång till ett nytt uppdrag inom kyrkans vigningstjänst kvarstår möjligheten att på kallelse fullgöra uppdrag utifrån den tidigare vigningen. Enligt utskottets mening saknas skäl för att en diakon som prästvigs inte längre skall ha kvar uppdraget som diakon. Utskottet anser inte att detta förhållande behöver regleras närmare och anser inte heller att det finns behov att ge ett sådant uppdrag till Kyrkostyrelsen som föreslås i motionen. Det som sägs i Läronämndens yttrande och bestämmelserna i kyrkoordningen bör vara tillräckligt som grund för nödvändiga samtal när någon övergår till ett nytt uppdrag inom vigningstjänsten. Utskottet föreslår att motion 2005:55 avslås.
Vid utskottets överläggningar noterades att det ibland finns risk för en otydlighet i fråga om uppdragen som präst och som diakon. Det förekommer att präster anställs för att särskilt arbeta med diakonala uppgifter. Det är dock fråga om olika uppdrag med olika kompetenser. Det hör till diakonens särskilda uppdrag att vara ett barmhärtighetens tecken i församling och samhälle. Därför behövs diakoner både för att tydliggöra och för att vara med och fullgöra kyrkans diakonala kallelse.
Uppsala den 29 september 2005
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck, Åke Blomqvist och Lisbeth Göranson.
Biskoparna Anders Wejryd och Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2005:5y
Diakon - präst – biskop
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2005:55.
Vid vigningen av diakon, präst och biskop läses följande inledningsord:
Kyrkan är Guds folk, Kristi kropp,
ett tempel av levande stenar, där Kristus är hörnstenen.
I detta Guds folk, där vi alla genom dopet är kallade
att föra ut evangelium i hela världen,
har biskopen/prästen/diakonen ett särskilt uppdrag.
Dessa ord tydliggör vigningstjänstens relation till församling och kyrka.
Svenska kyrkan har en vigning med samma grundläggande innehåll till de tre uppdragen som biskop, präst och diakon. Vigningen innebär att den som vigs får kyrkans kallelse att gå in i livslång tjänst med förpliktelse till Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Samtidigt sker vigningen till ett särskilt ansvar eller uppdrag som biskop, präst eller diakon. Dessa uppdrag har olika karaktär.
När en präst blir vald till biskop sker biskopsvigning, och när en diakon övergår till att vara präst sker prästvigning, eftersom uppdragets innehåll förändras. Detsamma bör gälla om en biskop eller präst övergår till diakontjänst. Vid en övergång till ett nytt uppdrag inom kyrkans vigningstjänst kvarstår möjligheten att på kallelse fullgöra uppdrag utifrån den tidigare vigningen.
Upphör däremot rätten att utöva ett uppdrag inom vigningstjänsten (genom beslut i domkapitel) gäller detta hela vigningstjänsten.
Uppsala den 30 augusti 2005
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd*, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm och Ann-Cathrin Jarl.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.   
|
