|
Organisationsutskottets betänkande
2005:11
Kyrkorådets och kyrkonämndernas arbetsformer
|
Kyrkomötet
O 2005:11
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2005:39 om att det skall finnas en delegationslista i varje församling. Vidare bereds motion 2005:76 om viss obligatorisk utbildning för nyvalda kyrkorådsledamöter samt en uppmaning till pensionerade biskopar och präster att ta egna initiativ för att delta i kyrkorådssammanträden. Utskottet föreslår avslag på bägge motionerna.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:39.
2. avslå motion 2005:76.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:39 av Karl-Gunnar Svensson, Delegationslista i varje församling
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram en formulering till kyrkoordningen som talar om att det alltid skall finnas en delegationslista i en församling.
Motion 2005:76 av Gösta Äng, Ett levande och vitaliserat kyrkoråd
1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillse att viss utbildning blir obligatorisk för nyvalda kyrkorådsledamöter.
2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att uppmuntra och uppmana pensionerade biskopar, kyrkoherdar och komministrar att ta egna initiativ för att delta i kyrkorådssammanträden i sin församling.
Utskottet
Bakgrund
Delegation
Att delegera innebär att man överför beslutanderätten till någon annan. Det organ som på genom lag eller andra bestämmelser har befogenhet eller skyldighet att fatta beslut kan av olika skäl vilja uppdra åt någon annan (delegat) att fatta vissa beslut. En väl fungerande organisation förutsätter att all beslutanderätt inte samlas centralt på ett enda organ. Genom att sprida beslutanderätten till den eller dem som har bäst möjlighet att överblicka konsekvenserna av ett beslut får man en mindre tungrodd administrativ apparat och en snabbare och enklare beslutsomgång. Det centrala organet kan koncentrera sig på övergripande och principiella frågor medan frågor som är ofta återkommande och av rutinartad karaktär beslutas på en lägre nivå. En grundläggande regel är också att det organ som lämnar över beslutanderätten inte kan frånhända sig sitt ansvar.
I kyrkolagen fanns relativt utförliga bestämmelser om kyrkorådets delegationsrätt. Dessa byggde på det kommunalrättsliga regelsystemet. Det fanns sålunda bestämmelser om till vem eller vilka delegation kunde ske och om möjlighet till s.k. vidaredelegering i viss begränsad utsträckning. I kyrkoordningen finns inga motsvarande bestämmelser.
Kyrkorådet i församlingen och kyrkonämnden i samfälligheten har som styrelse ansvaret för förvaltning och verkställighet. Detta ansvar kan inte kyrkorådet/ kyrkonämnden frånhända sig genom att flytta över detta på någon annan. Även om kyrkorådet/kyrkonämnden delegerar till exempelvis ett utskott eller en tjänsteman att fatta beslut i ett antal ärenden ligger det juridiska ansvaret alltid kvar på rådet/ nämnden. Detta var ett av motiven till att det ansågs obehövligt att föra in någon motsvarighet till de kommunalrättsliga delegationsbestämmelserna i kyrkoordningen. Ett annat motiv torde ha varit viljan att förenkla kyrkoordningen.
Genom FörbundsInfo 16/2001 har Församlingsförbundet presenterat ett hjälpmedel för utarbetande av delegationsordning. Detta FörbundsInfo räknar bl.a. upp ett antal tänkbara beslutsområden som kan delegeras.
På två områden på lokal nivå finns i kyrkoordningen särskilda regler om delegation. För det första gäller särskilda regler om upplåtelse av kyrka (41 kap. 6 § kyrkoordningen). För det andra finns det särskilda regler om s.k. extern delegation från samfällighet till församling när det gäller vissa arbetsgivarrelaterade frågor samt ekonomiska anslag (4 kap. 31 § kyrkoordningen).
Genom att kyrkordningen inte innehåller detaljerade bestämmelser för delegation finns alltid en möjlighet för delegat (den person, befattning eller det organ som erhållit delegation) att vidaredelegera. Sådan vidaredelegation kan dock uttryckligen förbjudas av det organ som givit delegationen.
Utbildning av förtroendevalda
Förtroendevalda har ett stort ansvar för många frågor.
Inledningstexten till 17 kap. kyrkoordningen, Gudstjänstliv, lyder:
Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten. Kyrkans dag för huvudgudstjänster är söndagen, eftersom Jesus Kristus uppstod på söndagen, Herrens dag.
Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. Alla i församlingen är kallade att delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma mötet med Gud. Kyrkorådet och kyrkoherden har gemensamt ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling. Prästen, kyrkomusikern, kyrkovärdarna och den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst.
I gudstjänsten får tron näring genom förkunnelsen av evangeliet, firandet av den heliga måltiden och gemenskapen i bön och lovsång. De som firar gudstjänst sänds ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar, till mission och diakoni.
I inledningstexten till sjunde avdelningen kyrkoordningen, Kyrkliga uppdrag och befattningar uttalas bl.a.:
Kallelsen att föra ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst i kyrkan och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. Förtroendevalda, frivilliga medarbetare, anställda och de som vigs till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst skall fullgöra de speciella uppdrag som de anförtrotts i solidaritet med Svenska kyrkan och kyrkans tro, bekännelse och lära. Alla står i evangeliets tjänst och under dess auktoritet.
[---]
De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sina uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevalda organ som de ingår i.
Både stift och församlingar har ansvar för att förtroendevalda utbildas. Stiftets ansvar framgår bl.a. genom 6 kap. 4 § kyrkoordningen som uttrycker att stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta sker genom att stiftet erbjuder utbildning och fortbildning samt genom andra insatser.
Närvaro i kyrkoråd
2004 års kyrkomötet avslog motion 2004:52 där det förslogs ett uppdrag åt Kyrkostyrelsen att ta fram förslag till ändring i kyrkoordningen så att en pensionerad församlingspräst får laglig rätt att delta i församlingskyrkorådets sammanträden, med full yttrandefrihet och förslagsrätt. Organisationsutskottet (O 2004:5) konstaterade att kyrkorådets sammanträden i princip är slutna men att inget hindrar kyrkorådet från att besluta om närvarorätt och yttranderätt för utomstående.
Överväganden
Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att den normala ordningen i en församling eller kyrklig samfällighet är att man delegerar vissa typer av beslut till exempelvis utskott, kyrkoherden eller andra anställda. Som tidigare konstaterats har Församlingsförbundet utarbetat ett hjälpmedel för detta. Om kyrkoordningen skall innehålla bestämmelser med innebörden att vissa ärenden skall delegeras (obligatorisk delegation) kan det uppstå problem kring ansvarsfrågorna. Utgångspunkten kring delegation är ju att den som överför beslutanderätten har det formella ansvaret. Motion 2005:39 bör mot bakgrund av detta avslås.
I motion 2005:76 punkt 1 föreslås ett uppdrag till Kyrkostyrelsen att tillse att viss utbildning blir obligatorisk för nyvalda kyrkorådsledamöter. Utskottet har under rubriken ”Bakgrund/Utbildning av förtroendevalda” i detta betänkande konstaterat att både församlingar och stift har ett ansvar för utbildning av förtroendevalda och att man även genomför sådana utbildningsinsatser. Kyrkostyrelsen har med nuvarande reglering inte rätt att utfärda bestämmelser om obligatorisk utbildning annat än när det gäller den utbildning som är fastställd för blivande präster och diakoner (31 kap. 6 § och 32 kap. 6 § kyrkoordningen).
När det gäller motion 2005:76 punkt 2, att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att uppmuntra och uppmana pensionerade biskopar, kyrkoherdar och komministrar att ta egna initiativ för att delta i kyrkorådssammanträden i sin församling, vill utskottet hänvisa till sitt uttalande i O 2004:5. Där konstaterades att kyrkorådets sammanträden i princip är slutna men att inget hindrar kyrkorådet från att besluta om närvarorätt och yttranderätt för utomstående. Utskottet konstaterar slutligen att Kyrkostyrelsen, så som kyrkoordningen nu är utformad, inte har någon allmän rätt att utfärda anvisningar, riktlinjer eller rekommendationer för verksamheten i stift och församlingar.
Motion 2005:76 bör mot bakgrund av ovanstående avslås.
Uppsala den 29 september 2005
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Stellan Johansson, Inger Wernersson, Aina Andersson, Torgny Larsson, Hans G. Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Mats Lindblad, Conny Tyrberg, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskoparna Tony Guldbrandzén och Hans-Erik Nordin har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
