|
Organisationsutskottets betänkande
2005:5
Strukturfrågor
|
Kyrkomötet
O 2005:5
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas sju motioner om struktur- och samverkansfrågor. Utskottet föreslår avslag på samtliga motioner utifrån bl.a. tidigare behandling i Kyrkomötet. Utskottet menar även att strukturfrågor kan vara ett lämpligt seminarieämne vid ett kommande Kyrkomöte.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 8.
2. avslå motion 27.
3. avslå motion 36.
4. avslå motion 51.
5. avslå motion 90.
6. avslå motion 94.
7. avslå motion 100.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:8 av Staffan Holmgren m.fl., Gemensam församlingsverksamhet inom samfällighet
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om reglering i kyrkoordningen av gemensam församlingsverksamhet inom en kyrklig samfällighet.
Motion 2005:27 av Sten Persson m.fl., Pastorala hänsyn vid indelning av församlingar
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att lämna sådana förtydliganden i särskild skrivelse om indelningsändringar att berörd stiftsstyrelse känner stöd för att ta nödvändig pastoral hänsyn. Därvid skall särskilt beaktas landsbygdsförsamlingars speciella förutsättningar i avseende på geografiskt avstånd, ekonomi och historiskt betingade skäl.
Motion 2005:36 av Karl-Gunnar Svensson, Kontraktsvisa datornätverk
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta rekommendationer för att införa kontraktsvisa datornätverk.
Motion 2005:51 av Bertil Olsson och Karl-Gunnar Svensson, Gemensamt organ för specifika uppgifter
Kyrkomötet beslutar att 2 kap. 9 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
Församlingar inom flera pastorat får bilda en samfällighet som svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service (flerpastoratssamfällighet).
Hur beslut om att bilda sådana samfälligheter fattas framgår av 37 kap. 31–34 §§.
Samfälligheter eller församlingar som inte ingår i en samfällighet får bilda ett gemensamt organ för två eller flera samfälligheter/församlingar för att ansvara för någon/några specifika uppgifter.
Motion 2005:90 av Per Ingvarsson, Behåll våra församlingar
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag om ändringar i kyrkoordningen som innebär att pastorat blir den minsta pastorala enheten.
Motion 2005:94 av Inga Alm m.fl., Former för att bevara församlingsbegreppet
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda förutsättningarna för att ändra kyrkoordningen så att flera församlingar kan fira gemensam gudstjänst utan att för den skull tvingas upphöra som egen församling.
Motion 2005:100 av Ola Isacsson, Regler kring församlingsdelning
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att återkomma med förslag till kompletteringar av kyrkoordningens 37 kapitel, syftande till att stiftsstyrelsen lättare kan identifiera de situationer när församlingsdelning bör ske på grund av att flera kyrkor i församlingen uppfyller kriterierna i 37 kap. 2 § kyrkoordningen.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2005:27, 2005:94 och 2005:100. Yttrandet, Ln 2005:2y, bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Samverkan mellan församlingar
I den tidigare kyrkolagen fanns en möjlighet att inrätta s.k. gemensamt kyrkoråd [17 kap. 1 § andra stycket kyrkolagen (1992:300)] för en eller flera gemensamma angelägenheter. De gemensamma kyrkoråden kunde även finnas mellan församlingar i olika pastorat eller kyrkliga samfälligheter. I praktiken var det ovanligt med gemensamma kyrkoråd men det fanns exempel på denna samverkansform när det t.ex. gäller familjerådgivning och gemensamt församlingshem. Möjligheten till gemensamt kyrkoråd försvann i samband med kyrkoordningens ikraftträdande.
En tydlig utgångspunkt i kyrkoordningen är att församlingen är den lokala manifestationen av kyrkan och genom kyrkoordningens regler klargörs tydligt att församlingarna är den grundläggande pastorala enheten i Svenska kyrkan. I Nivåutredningens betänkande, SKU 1998:3, sid. 62 uttalades:
… det är församlingen som har ansvar för den kyrkliga verksamheten på den lokala nivån. Detta innebär t.ex. att det är församlingen och inte pastoratet som har ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten. Församlingen kan inte heller undandra sig det lokala ansvaret för den kyrkliga verksamheten i övrigt. Detta har betydelse t.ex. för arbetet bland de teckenspråkiga, finskspråkiga och de som talar samiska eller andra språk där stiftet har betydelsefulla främjandeuppgifter.
I Centralstyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan, sid. 2-79 uttalade Centralstyrelsen:
Några remissinstanser vill se även andra möjligheter till samverkan mellan församlingar och menar att det kan finnas behov av detta. Några har t.ex. anfört att det bör vara möjligt att bilda gemensamt kyrkoråd mellan två eller flera församlingar för en sådan samverkan även i fortsättningen.
Vi anser dock, i likhet med nivåutredningen (sid. 72), att det är angeläget att av förenklingsskäl ha så få formellt reglerade möjligheter till samverkan som möjligt. Detta hindrar naturligtvis inte att församlingar eller samfälligheter i andra former kan samverka med varandra. Vi anser i likhet med Domkapitlet i Uppsala att en sådan samverkan i förlängningen kan leda till nya församlingsbildningar, vilket bör uppmuntras. Det kan i sammanhanget framhållas att samfälligheten uttryckligen skall svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service medan församlingen, när det gäller den konkreta verksamheten, har det fulla ansvaret och därmed också frihet att bedriva verksamheten efter vad den finner lämpligt.
I 2KL 1999:1, sid. 99 konstaterade Andra kyrkolagsutskottet att möjligheten att inrätta s.k. gemensamt kyrkoråd, enligt 17 kap. 1 § andra stycket kyrkolagen, inte fanns i kyrkoordningsförslaget. Utskottet föreslog avslag på motion 1999:74 där det efterlystes någon form av frivillig samverkan mellan flera församlingar som bedriver gränsöverskridande och likartad gemensam verksamhet. Andra kyrkolagsutskottet uttalade:
Församlingsutskottet anser i sitt yttrande 1999:1y att det är viktigt att sådan frivillig samverkan kan ske när det bäst främjar verksamheten. Församlingsutskottet anser dock att det inte behöver regleras i kyrkoordningen eftersom det inte finns några hinder i förslaget mot olika typer av frivillig samverkan mellan församlingarna.
Andra kyrkolagsutskottet delar församlingsutskottets uppfattning. Det kan i detta sammanhang noteras att frågan om frivilliga samverkansformer även berörts av den s.k. nivåutredningen i SKU 1998:3. Utredningen ansåg det angeläget att församlingar och samfälligheter undersöker olika former att samverka med varandra; bl.a. pekades på olika former av samverkansavtal. Även möjligheten att också i annan juridisk form driva viss verksamhet nämndes, t.ex. ekonomisk förening eller aktiebolag. Mot denna bakgrund anser andra kyrkolagsutskottet att syftet med motionen kan uppnås utan den önskade regleringen. Motion 1999:74 bör därför avslås.
Svenska kyrkan och Församlingsförbundet genomför för närvarande ett projekt om samarbets- och samverkansfrågor kring den administrativa verksamheten i församlingarna. Projektet avslutas under 2005 och i KsSkr 2005:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008 uttalas:
Kyrkostyrelsen avser inte att i år föreslå Kyrkomötet några nya åtgärder i denna riktning men kommer att aktivt följa och bidra till åtgärder som leder till att församlingens grundläggande uppdrag kan fullgöras på ett rikstäckande sätt. Detta kan komma att leda till att kyrkans administrativa verksamhet i stift och på nationell nivå måste tillföras resurser för att minska administrativa kostnader i församlingar och samfälligheter. Att regionala eller centrala administrativa centra skapas eller utvidgas kan dock bara försvaras om de på ett tydligt sätt gynnar möjligheterna att bedriva en rikstäckande församlingsverksamhet.
Indelningsändringar och församlingskriteriet
Organisationsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om indelningsändringar, främst utifrån de s.k. församlingskriterierna. En redogörelse för utskottets behandling av strukturfrågor återfinns i betänkandet O 2004:1, Strukturfrågor. Vid 2005 års kyrkomöte föreligger även skrivelse KsSkr2005:11 Förslag till ändringar i kyrkoordningen, i vilken föreslås förenklingar i bestämmelserna om domkapitlets möjlighet att meddela undantag från huvudbestämmelsen om en huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. Vidare anges i förslaget att domkapitlets beslut om undantag skall finnas i församlingsinstruktionen.
Kontraktet som samverkansform
I betänkandet Regioner i relationer, 1993, uttalade den s.k. Stiftsutredningen:
Den regionala indelning inom stiftet, som kontrakten utgör skall i första hand uppfattas som ett utflöde av stiftets uppdrag. Kontraktet blir därmed instrument i vissa avseende för stiftets tillsynsuppgift och främjandeansvar.
Församlingarna i kontraktet kan också använda kontraktsnivån för gemensamma uppgifter, t.ex. sådana som ett pastorat inte klarar av. Sett utifrån församlingarnas behov är kontraktet ofta en lämplig nivå för inspiration och fortbildning. Kontraktet får därmed sina uppgifter relaterade i första hand till stiftets uppgifter och, i andra hand, till församlingarnas uppgifter. Det finns enligt vår mening inga skäl till att bygga ut kontraktet till en ny administrativ mellannivå med för kontraktet exklusiva uppgifter.
I samband med beredningen av kyrkoordningen instämde Nivåutredningen i Stiftsutredningens slutsatser (SKU 1998:3, sid. 153).
Datornätverk
Svenska kyrkans församlingar är i dag mycket beroende av datorer. Detta framkommer tydligt i Kyrkostyrelsens skrivelse, KsSkr2005:11 Förslag till ändringar i kyrkoordningen, där det föreslås att kyrkoordningen förtydligas så att det klargörs att den nationella nivåns ansvar för systemfrågor inte enbart avser kyrkobokföringssystemet utan alla datasystem som är gemensamma för Svenska kyrkan. Vidare bemyndigas Kyrkostyrelsen att besluta närmare bestämmelser om användningen av de gemensamma datasystemen. Kyrkostyrelsen pekar på en utveckling där allt fler system blir gemensamma och därmed viktiga för hela Svenska kyrkan. Till de gemensamma systemen fogas programvaror och infrastruktur som är nödvändig i den lokala administrationen. Med hjälp av IT kan Svenska kyrkan både rationalisera och skapa bättre och snabbare informationsflöden som kan bidra till en högre kvalitet och bättre spridning av och tillgång till information.
En mycket tydlig utveckling de senaste åren har varit att enskilda datorer kopplats samman i gemensamma nätverk. Detta sker genom gemensamma protokoll och standarder vilka möjliggör för datorutrustning att sinsemellan utbyta information. Internets genombrott med det gemensamma protokollet TCP/IP har revolutionerat datakommunikationen så att all världens datorer i praktiken kan kommunicera med varandra. Parallellt med detta har infrastrukturen förändrats i form av allt kraftfullare datorer, ökad bandbredd (större informationsvolymer per tidsenhet), och ny teknik för överföring av information trådlöst.
Ur administrativ synpunkt fordrar komplexiteten i kommunikation större krav på uttalade IT-strategier, infrastruktur samt säkerhetsbaserat underhåll. Säkerhet i dessa delar kan definieras dels som skydd av information, skydd av kvalitet samt driftssäkerhet.
Pastorat och församling
Enligt 2 kap. 7 § kyrkoordningen är ett pastorat kyrkoherdens tjänstgöringsområde. När flera församlingar utgör ett pastorat samverkar de i en samfällighet som svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service (pastoratssamfällighet) [2 kap. 8 § kyrkoordningen]. Denna reglering innebär att begreppet pastorat i ett enförsamlingspastorat och i en flerpastoratssamfällighet inskränker sig till att endast vara kyrkoherdens tjänstgöringsområde.
I 37 kap. 2 § KO återfinns de tre s.k. församlingskriterierna:
- I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka om inte domkapitlet har medgivit något annat.
- I församlingen finns minst ett kyrkorum, invigt i Svenska kyrkans ordning.
- I församlingen finns människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen i församlingen.
Stiftsstyrelsen skall verka för en lämplig församlingsindelning och skall fortlöpande följa utvecklingen och snarast initiera åtgärder när så behövs. En fråga om att ändra församlingsindelningen får också väckas genom en ansökan till stiftsstyrelsen av en församling som skulle beröras av ändringen eller av en kyrkotillhörig i en sådan församling. Samma rätt har en samfällighet, som skulle beröras av ändringen, och domkapitlet. När det gäller stiftsstyrelsens uppdrag att verka för lämplig församlingsindelning handlar det om såväl församlingssammanslagningar som församlingsdelningar.
Gemensam gudstjänst
Enligt 17 kap. 3 § kyrkoordningen skall det i varje församling firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. En huvudgudstjänst får dock firas gemensamt för två eller flera församlingar om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig. Om församlingens huvudgudstjänst flyttas till en annan församling skall en gudstjänst ändå firas i församlingen under veckan. När det gäller sistnämnda krav får domkapitlet medge undantag om det finns särskilda skäl. Sker sammanlysning med regelbundenhet bör domkapitlets beslut ses som en sådan regel som skall tas in i församlingsinstruktionen.
Överväganden
I motion 2005:8 föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att utreda frågan om reglering i kyrkoordningen av gemensam församlingsverksamhet inom en samfällighet. Utskottet konstaterar att det i kyrkoordningen inte finns några regler som hindrar att församlingar samverkar med varandra och att man tillsätter gemensamma organ. Dessa gemensamma organ kan dock inte tilldelas det yttersta ansvaret utan måste hämta sitt uppdrag från församlingen/församlingarna. Däremot är det fullt möjligt att sådana organ tilldelas beslutanderätt på delegation av församlingens/ församlingarnas kyrkoråd. Eftersom kyrkoherdens övergripande samordnings- och tillsynsansvar enligt 2 kap. 6 § andra och tredje stycket kyrkoordningen omfattar all verksamhet utifrån församlingens grundläggande uppgift inkluderas även verksamhet som bedrivs i någon form av gemensamt organ.
Utskottet anser att den nuvarande regleringen i kyrkoordningen inte lägger några hinder i vägen för gemensam församlingsverksamhet mellan flera församlingar i en samfällighet. Motion 2005:8 bör därför avslås.
I motion 2005:27 föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att lämna förtydliganden genom en särskild skrivelse om indelningsändringar så att berörd stiftsstyrelse känner stöd för att ta nödvändig pastoral hänsyn.
Utskottet konstaterar att beslut om indelningsändringar i regel beslutas av stiftsstyrelserna som då har att utgå från bestämmelserna i 37 kap. 2 § kyrkoordningen. Kyrkostyrelsens mandat kring lokala indelningsändringar inskränker sig till det fall då en ändring berör flera stift. Kyrkostyrelsen har ingen formell befogenhet att utfärda rekommendationer eller riktlinjer för stiftens indelningsarbete. Motion 2005:27 bör därför avslås.
I motion 2005:36 föreslås att Kyrkostyrelsen utfärdar rekommendationer om kontraktsvisa datornätverk. Utskottet konstaterar att kontraktet ofta kan vara en lämplig nivå för samverkan mellan församlingar och kyrkliga samfälligheter. I samband med beredningen av Kyrkoordningen (Nivåutredningen, SKU 1998:3, sid. 153) uttalades dock att det inte fanns skäl att bygga ut kontraktet till en administrativ mellannivå med för kontraktet exklusiva uppgifter.
Utskottet menar att motionens intentioner är goda men konstaterar att Kyrkostyrelsen normalt inte utfärdar rekommendationer. Vidare har utskottet inhämtat att det vid årsskiftet 2005/2006 överlämnas en rapport från utredningen ”Ökad samverkan inom Svenska kyrkan”. Denna utredning belyser olika samverkansformer mellan församlingar och kyrkliga samfälligheter och det är uppenbart att IT-området är ett intressant område för samverkan. Motion 2005:36 bör därför avslås.
I motion 2005:51 föreslås en ändring i kyrkoordningen så att kyrkliga samfälligheter eller församlingar som inte ingår i en samfällighet får bilda ett gemensamt organ för två eller flera samfälligheter/församlingar för att ansvara för någon eller några specifika uppgifter.
Utskottet anser att motion 2005:51 bör avslås med samma motiv som anförts till motion 2005:8, ovan. Utskottet noterar också att utredningen ”Ökad samverkan inom Svenska kyrkan” även har bäring på de motiv som ligger till grund för förslaget i motion 2005:51.
I motion 2005:90 föreslås att Kyrkostyrelsen skall lägga fram förslag på ändringar i kyrkoordningen som innebär att pastorat blir den minsta pastorala enheten. Utskottet anser att motionen bör avslås då den innebär ett avsteg från den nu bärande tanken i kyrkoordningen att se församlingen som den grundläggande enheten i Svenska kyrkan. Församlingarna är kyrkans grundläggande enheter, primärt därför att det är där evangelium förkunnas och sakramenten förvaltas.
I motion 2005:94 föreslås att Kyrkostyrelsen skall ges i uppdrag att utreda förutsättningarna så att flera församlingar gemensamt kan fira gudstjänst utan att för den skull tvingas upphöra som egen församling. Utskottet behandlar i sitt betänkande 2005:2, Församlingsindelning och församlingsinstruktion, ett förslag om ändring i 37 kap. 2 § p. 3 kyrkoordningen. Bakgrunden till Kyrkostyrelsens skrivelse är ett beslut i Kyrkomötet 2004 med anledning av Organisationsutskottets betänkande 2004:1, Strukturfrågor. I Kyrkostyrelsens förslag uttalas att om domkapitlet i församlingsinstruktion medgivit avvikelse från t.ex. gudstjänstkravet enligt 37 kap. 2 § p. 1 får en församling undantas en indelningsändring även om den inte uppfyller församlingskriterierna. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte nu är motiverat att ge Kyrkostyrelsen ytterligare uppdrag. Motion 2005:94 bör därför avslås.
Motion 2005:100 behandlar frågan om församlingsdelning när flera kyrkor i en församling uppfyller kriterierna i 37 kap. 2 § kyrkoordningen. Läronämnden uttalar i anslutning till motionen att en bearbetning av frågor om gudstjänstlivet som helhet och dess betydelse för en församlings identitet är lika angelägen för stora som för små församlingar. I detta sammanhang finner Läronämnden att begreppet huvudgudstjänst bör bli föremål för prövning. Utskottet anser det angeläget att stiftens pågående strukturarbete omfattar även de stora församlingar som kan gagnas av en församlingsdelning.
Utskottet konstaterar att 37 kap. 1 § kyrkoordningen klargör att församlingsindelning får ändras genom att en församling delas eller genom att församlingar läggs samman om det ger bättre förutsättningar för församlingarna att utföra sina uppgifter. Regleringen i 37 kap. kyrkoordningen och erfarenheterna från det pågående strukturarbetet talar för att det inte finns behov av ytterligare reglering. Motion 2005:100 skall därför avslås.
Vad gäller indelningsfrågor i allmänhet noterar utskottet att Kyrkostyrelsen genom kyrkokansliet har tagit initiativ till att föra samman stiften till återkommande rådslag och erfarenhetsutbyte när det gäller tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser om den kyrkliga indelningen. Utskottet menar även att strukturfrågor kan vara ett lämpligt seminarieämne vid ett kommande Kyrkomöte.
Uppsala den 29 september 2005
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Stellan Johansson, Inger Wernersson, Aina Andersson, Torgny Larsson, Hans G. Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Mats Lindblad, Conny Tyrberg, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskoparna Tony Guldbrandzén och Hans-Erik Nordin har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2005:2y
Församlingsindelning
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11 samt motionerna 2005:27, 2005:77, 2005:94 och 2005:100.
Läronämnden har i anslutning till behandling av motioner 2004 (Ln 2004:5) yttrat bl.a. följande om församlingskriterierna:
Grundkriterierna ska fungera som spegel och riktmärke. De har däremot inte som huvudsyfte att driva fram strukturförändringar. Kriterierna skall inte vara en börda utan en drivkraft till reflektion och förnyelse.
Gudstjänstkriteriet i kyrkoordningen anger som normalordning att huvudgudstjänst firas varje sön- och helgdag. Huvudgudstjänsten är bunden till kyrkohandboken och leds normalt av en präst. I de fall denna ordning inte kan upprätthållas firar församlingen åtminstone en gudstjänst i veckan. Det är en gemensam gudstjänst, öppen för alla, och kan vara mycket enkel till sin form. Gudstjänstlivet måste alltid utformas med hänsyn till lokala förhållanden. Pastorala hänsyn måste tas.
Gudstjänstkriteriet gäller något så grundläggande som att det i en kristen församling finns ett gemensamt andligt liv, ett gudstjänstliv, där evangelium förkunnas och sakramenten utdelas.
Läronämnden vill i anslutning till Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11, avsnittet om Gudstjänstliv, samt motionerna 2005:27, 2005:77 och 2005:94 framhålla
1. principen att det i en församling firas gudstjänst varje sön- och helgdag och åtminstone varje vecka, samt att pastorala hänsyn till lokala förutsättningar tas vid utformningen av gudstjänstlivet,
2. att stiftet, förutom att utgå från församlingskriterierna, behöver ta pastorala och praktiska hänsyn vid beslut om församlingsindelningen,
3. att, med tanke på församlingsinstruktionens betydelse som församlingens gemensamma dokument för den grundläggande uppgiften, det är konsekvent att lokala riktlinjer och ramar för gudstjänstlivet regleras genom denna,
4. betydelsen av kyrkoherdens lednings- och tillsynsansvar för gudstjänstlivets utveckling, och det angelägna i att inom ramen för detta utveckla lekmannaledda gudstjänster och inspirera till förkunnelse av andra än de som är vigda till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.
I anslutning till motion 2005:100 vill Läronämnden framhålla att en bearbetning av frågor om gudstjänstlivet som helhet och dess betydelse för en församlings identitet är lika angelägen för stora som för små församlingar. I detta sammanhang finner Läronämnden att begreppet huvudgudstjänst behöver bli föremål för prövning.
Uppsala den 30 augusti 2005
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd*, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm och Ann-Cathrin Jarl.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.   
|
