|
Organisationsutskottets betänkande
2005:4
Församlingens grundläggande uppgift
|
Kyrkomötet
O 2005:4
|
Sammanfattning
I detta betänkande föreslås avslag på två motioner om reflektion kring ordet mission i kyrkoordningens bestämmelse om församlingens grundläggande uppgift. Vidare föreslås avslag på en motion om språklig justering i samma bestämmelse (2 kap. 1 § första stycket kyrkoordningen).
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:3.
2. avslå motion 2005:12.
3. avslå motion 2005:72.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:3 av Anders Wejryd, Församlingens grundläggande mission
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att efter hörande av andra organ inom Svenska kyrkan bereda en omformulering av 2 kap. 1 § kyrkoordningen för att tydliggöra att kyrkans och församlingens grundläggande väsen är mission.
Motion 2005:12 av Curt Forsbring, Församlingens grundläggande uppgift
Kyrkomötet beslutar att 2 kap. 1 § kyrkoordningens andra avdelning skall ha följande lydelse:
Församlingens grundläggande uppgift är gudstjänst, lärande, diakoni och mission.
Mot. 2005:72 av Seth Henriksson och Torsten Josephsson, Vad betyder mission inom Svenska kyrkan?
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta ett förslag om vad mission betyder inom Svenska kyrkans verksamhet både nationellt och internationellt att föreläggas Kyrkomötet för beslut och införande i kyrkoordningen.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionerna. Yttrandet, Ln 2005:8y, bifogas som bilaga 1.
Andra utskott
Ekumenikutskottet har yttrat sig över motionerna, Eu 2005:1y, bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
I 4 § andra stycket lag (1998:1591) om Svenska kyrkan anges att församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Kyrkomötet har valt att formulera Kyrkordningens bestämmelser om församlingens grundläggande uppgift på samma sätt som lagen om Svenska kyrkan. Begreppet mission kan till viss del sägas ha ersatt begreppet evangelisation vilket återfanns i kyrkolagen från 1991 (ursprungligen infört i Församlingslagen från 1998). Bakgrunden till att begreppet mission infördes förklaras den statliga utredningen SOU 1997:41 Rättslig reglering. Där anslöt man sig till en PM från den s.k. teologiska expertgruppen (Inomkyrklig grupp inför kyrka-statreformen). Den teologiska expertgruppen uttalade:
”Evangelisation” är som begrepp mer inskränkt än ”mission” och har dessutom en tydligare inriktning på särskilda aktiviteter, t.ex. i form av evangelisationskampanjer. Mission (av lat mi’ttio ’skicka’, ’sända’) är ett teologiskt mer laddat begrepp som avser hela kyrkan och därmed också varje församlings sändning i världen. Kyrkans missionsuppdrag är en fortsättning av det uppdrag som Jesus gav sina lärjungar när han gav dem fullmakt och sände ut dem att predika ”Guds rike”. Av grundläggande betydelse är den s.k. missionsbefallningen i Matt. 28:19–20: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”
Mission har ofta blivit beteckningen på den verksamhet som riktar sig till den icke-kristna delen av mänskligheten. Det uppdrag som ges i missionsbefallningen har dock alltid setts som grundläggande uppgift för kyrkan såväl inom som utom landet. I våra dagar handlar det som traditionellt betecknas som mission till övervägande delen om samarbete med kyrkor på olika platser runt om i världen och i det sammanhanget har ömsesidigheten i uppdraget en helt annan betydelse än som tidigare varit fallet. Uppdelningen mellan mission riktad till mer avlägsna, ”främmande” och icke-kristna länder och evangelisation riktad till människor i det egna, kristnade landet har alltmer mist sitt berättigande.
Vare sig praktiskt eller teoretiskt går det att dra några skarpa gränser mellan uppgifterna att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Det är frågan om olika överlappande aspekter på kyrkans liv och uppdrag. Det går inte heller och bör inte heller dras någon skarp gräns mellan nationella och internationella uppgifter eftersom Kristi världsvida kyrka, där Svenska kyrkan är en del, är universell. Att utöva mission är kyrkans och därmed församlingens uppdrag såväl inom det egna territoriella området som i ett vidare sammanhang. I detta innefattas också det som med en mer begränsad term kallas evangelisation.
Vid 1999 års kyrkomöte beslutades kyrkoordningen. I Första kyrkolagsutskottet betänkande (1KL 1999:1) avsitt 9.1 behandlades motion 1999:22 där motionären ansåg att begreppet mission i bestämmelsen om församlingens grundläggande uppgift var otydligt. Motionären önskade därför att Centralstyrelsen skulle söka definiera begreppet mission i dess nya kontext och utifrån detta ge församlingarna behövlig vägledning i utarbetandet av missionsprogram.
Församlingsutskottet delade i sitt yttrande (1999:1y) motionärens uppfattning om behovet av en kontinuerlig reflektion kring begreppet mission men enligt Församlingsutskottet skulle detta kunna tillgodoses inom ramen för stiftens och det nationella kyrkokansliets projekt rörande församlingsinstruktionernas innehåll och form. Andra kyrkolagsutskottet gjorde därför den bedömningen att motionärens önskemål därmed var tillgodosett.
Vad avser begreppet undervisning i förhållandet till ordet lärande konstaterade Centralstyrelsen i kyrkoordningsskrivelsen (CsSkr 1999:3) att tre remissinstanser (Stiftssamfälligheten i Härnösand, Domkapitlet i Härnösand och Svenska Kyrkans Unga) föreslagit att ordet undervisning borde bytas mot lärande. Kyrkostyrelsen konstaterade emellertid, utan närmare motivering i just denna språkliga fråga, att 1997 års extra kyrkomöte föreslagit regeringen att lagen om Svenska kyrka skulle innehålla orden gudstjänst, diakoni, undervisning och mission och att denna formulering fått ett brett stöd av remissinstanserna.
Motionerna
I motion 2005:3 uttrycker Anders Wejryd att formuleringen i bestämmelsen av församlingens grundläggande uppgift har påverkat vår kyrko- och församlingssyn i god riktning. Samtidigt, menar han, har många församlingar haft problem med begreppet mission. Det blir konstigt när det skiljs från diakoni. Följer inte diakoni av mission – och måste inte diakoni ligga till grund för varje mission värd namnet? Och vad är det för mission som inte också inbegriper att fira gudstjänst eller undervisning och lärande, så att fler människor vågar se hela sitt liv i trons perspektiv? Anders Wejryd föreslår att Kyrkostyrelsen får i uppgift att efter hörande av andra organ inom Svenska kyrkan bereda en formulering av kyrkoordningens 2 kap. 1 § för att göra tydligare att kyrkans och församlingens grundläggande väsen är mission.
I motion 2005:12 anför Curt Forsbring att verben fira, bedriva och utöva skall strykas i paragrafen om församlingens grundläggande uppgift. Han anser att substantiven gudstjänst, diakoni och mission i sig är verksamhetsbetydande. Om dessutom verben läggs till har satserna karaktär av tautologier (upprepning av i huvudsak samma tankeinnehåll med olika ord; ”att säga samma sak två gånger”). Vidare anser Curt Forsbring att undervisning skall ersättas av lärande.
I motion 2005:72 uttrycker Seth Henriksson och Torsten Josephsson att eftersom våra församlingar skall bedriva såväl mission som diakoni både i Sverige och i andra länder behöver ett klarläggande ske av vad som avses med mission i Svenska kyrkans verksamhet. Motionärerna frågar sig bl.a. vad missionsbefallningen innebär för Svenska kyrkan och om diakoni ingår i mission?
Överväganden
Utskottet instämmer i Läronämndens och Ekumenikutskottets uppfattningar att det finns goda skäl att reflektera vidare över begreppen gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Utskottet föreslår avslag på motionerna 2005:3 och 2005:72 och instämmer i Ekumenikutskottets yttrande:
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det tar tid att bearbeta begreppen som finns i kyrkoordningen. Församlingarna behöver nu arbetsro i formandet av församlingsinstruktionerna. Utskottet anser därför att det i nuläget inte är fruktbart att överordna ett enskilt perspektiv eller att förändra språket i bestämningen av församlingens grundläggande uppgift (KO 2 kap. 1 §).
Mot bakgrund av detta föreslår utskottet även att motion 2005:12 avslås. Den nuvarande formuleringen av 2 kap. 1 § första stycket har tillkommit efter många överväganden och är ett uttryck för fyra dimensioner av samma uppdrag – att räcka evangeliets gåva. Formuleringen är även identisk med 4 § andra stycket lag (1998:1591) om Svenska kyrkan. Lagen om Svenska kyrkan har bl.a. motiverats av den långa gemensamma historien mellan Svenska kyrkan och staten. Regleringen i lag får dock inte medföra att Svenska kyrkan uppfattas som ett på statligt initiativ inrättat trossamfund (prop. 1997/98:116, sidorna 39 och 41). Lagregleringen av Svenska kyrkans identitet och organisatoriska uppbyggnad måste stämma överens med den syn på sig själv som Svenska kyrkan gett uttryck för. Inom de ramar som lagen uppställer är det sedan Svenska kyrkans sak att själv reglera sina angelägenheter. Utskottet anser att starka skäl talar för att kyrkoordningens regel om församlingens grundläggande uppgift bör vara identisk med det uttryckssätt som finns i lagen om Svenska kyrkan. En naturlig följd av en språklig justering i regeln om den grundläggande uppgiften skulle alltså vara en framställan till regeringen att föreslå riksdagen motsvarande justering i lagen om Svenska kyrkan. Utskottet anser att detta inte är motiverat.
Uppsala den 30 september 2005
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Stellan Johansson, Inger Wernersson, Aina Andersson, Torgny Larsson, Hans G. Erikson, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Mats Lindblad, Conny Tyrberg, Tomas Forsner, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskoparna Tony Guldbrandzén och Hans-Erik Nordin har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2005:8y
Församlingens grundläggande uppgift
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2005:3, 2005:12 och 2005:72.
Den formulering av församlingens grundläggande uppgift som finns i kyrkoordningen överensstämmer väl med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Samtidigt som gudstjänst, undervisning, diakoni och mission uttrycker fyra dimensioner av samma uppdrag, att räcka evangeliets gåva, kan det finnas goda skäl att reflektera vidare kring begreppens innebörd.
Uppsala den 30 augusti 2005
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd*, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm och Ann-Cathrin Jarl.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
Ekumenikutskottets yttrande
2005:1y
Församlingens grundläggande uppgift
|
Till Organisationsutskottet
Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2005:3, 12 och 72 om församlingens grundläggande uppgift.
Begreppet mission är ett rikt begrepp som tolkas på en rad olika, ibland komplementära, ibland motsatta, sätt. Utskottet anser därför att det finns ett behov av en fördjupad reflektion över missionsbegreppets innebörd och hur det kan tolkas idag. Utskottet noterar också att samtal redan inletts på Ärkebiskopens initiativ om Guds mission (Missio Dei) och kyrkans liv, lokalt och globalt.
I den gällande kyrkoordningen utgör begreppen gudstjänst, undervisning, diakoni och mission olika perspektiv på den grundläggande uppgiften. För att förstå församlingens och kyrkans uppgift är det viktigt att anlägga dessa olika perspektiv. Det visar sig dock att många församlingar i arbetet med församlingsinstruktionen haft svårigheter att beskriva sin uppgift med utgångspunkt från begreppet mission. Därför behöver församlingarna verktyg för att komma vidare i sin förståelse av och reflektion över vad Guds mission innebär.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det tar tid att bearbeta begreppen som finns i kyrkoordningen. Församlingarna behöver nu arbetsro i formandet av församlingsinstruktionerna. Utskottet anser därför att det i nuläget inte är fruktbart att överordna ett enskilt perspektiv eller att förändra språket i bestämningen av församlingens grundläggande uppgift (KO 2 Kap. 1 §).
Utskottet menar dock att intentionerna i motionerna är goda. En fortsatt bearbetning av kyrkoordningens beskrivning av församlingens grundläggande uppgift är mycket angelägen.
Uppsala den 28 september 2005
På Ekumenikutskottets vägnar
Kerstin Bergman
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Bengt-Åke Gustafsson, Lena Schachinger, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Ragnhild Johansson, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
