|
Kyrkorättsutskottets betänkande
2005:4
Kyrkomötets arbetsformer
|
Kyrkomötet
Kr 2005:4
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas fyra motioner rörande Kyrkomötets arbetsformer. I motionen 2005:9 föreslås att det skall ges ökat utrymme till eftertanke, reflektion och samtal i Kyrkomötet. Motion 2005:13 behandlar frågan att återkommande ge möjlighet att inom Kyrkomötets ram behandla övergripande ämnesområden mera samlat och fördjupat. Motionen 2005:18 behandlar frågan att på olika sätt använda talartiden i plenum vid Kyrkomötet så att denna fördelas och utnyttjas på ett bättre sätt. I motionen 2005:58 föreslås att varje kyrkomötesombud under nästa mandatperiod skall få ett exemplar av Svenska kyrkans bekännelseskrifter.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:9.
2. avslå motion 2005:13.
3. avslå motion 2005:18.
4. avslå motion 2005:58.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:9 av Carl Axel Aurelius m.fl, Tid och utrymme för eftertanke, reflektion och samtal i Kyrkomötet
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ge Demokratiutredningen i uppdrag att lämna förslag till ändring i kyrkoordningen, som möjliggör ökat utrymme för Kyrkomötet till eftertanke, reflektion och samtal.
Motion 2005:13 av Curt Forsbring och Sten Bergström, Tematiska kyrkomöten
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att återkommande ge kyrkomötena en sådan utformning och innehåll att övergripande ämnesområden och problemställningar skall kunna behandlas på ett samlat, informativt och fördjupat sätt.
Motion 2005:18 av Bo Lennart Anbäcken, Fördelning av talartiden i Kyrkomötets plenum
1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkomötets presidium i uppdrag att verka för att en överenskommelse träffas mellan nomineringsgrupperna om fördelning av talartiden i plenum.
2. Kyrkomötet beslutar att – om en överenskommelse inte kan träffas mellan nomineringsgrupperna – uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samråd med Kyrkomötets presidium lägga fram ett förslag till sådan ändring av arbetsordningen för Kyrkomötet att talartiden i plenum utnyttjas på ett bättre sätt.
Motion 2005:58 av Joakim Svensson m.fl, Bekännelseskrifter till Kyrkomötets ledamöter
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att inom de ramar som anges för Kyrkomötet för år 2006 i Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008, inköpa ett exemplar av Svenska kyrkans bekännelseskrifter till varje kyrkomötesombud att delas ut i samband med det första Kyrkomötet under den nya mandatperioden.
Utskottet
Bakgrund
Motionerna 2005:9 av Carl Axel Aurelius m.fl, Tid och utrymme för eftertanke, reflektion och samtal i Kyrkomötet 2005:13 och av Curt Forsbring och Sten Bergström, Tematiska kyrkomöten
I 11 kap. 6 § kyrkoordningen fastslås att Kyrkomötet skall sammanträda varje år. Det skall ske vid två tillfällen under september och oktober månader Årliga sammanträden med Kyrkomötet infördes fr.o.m. 1983. Dessförinnan hade Kyrkomötet sedan dess tillkomst år 1863 sammanträtt efter konungens/regeringens kallelse. Sammanträde skulle då hållas minst vart femte år. Under årens lopp har Kyrkomötets sammansättning, uppgifter och kompetens förändrats.
Frågan om Kyrkomötets arbetsformer togs upp i motionerna 2001:7, 2001:36 och 2001:52. Med anledning av motionerna beslöt Kyrkomötet på Kyrkorättsutskottets förslag att uppdra åt Kyrkomötets presidium att göra en översyn av Kyrkomötets arbetsformer. Översynen resulterade i en promemoria daterad den 1 juni 2004. I promemorian berörs frågan om att behandla principiellt viktiga eller svåra ärenden på ett förberedande sätt i seminarieform vid Kyrkomötet året innan ärendet kommer upp för avgörande. Presidiet anför i sin missivskrivelse till promemorian att det för att göra mera genomgripande förändringar i kyrkoordningen och Kyrkomötets arbetsordning krävs nya och preciserade direktiv från Kyrkomötet.
I promemorian diskuterades vidare möjligheten att begränsa den fria motionsrätten eller att planera Kyrkomötets arbete över flera möten i följd. Presidiet konstaterade dock att denna lösning inte ryms inom gällande regelverk.
I motion 2004:7 föreslogs att Kyrkomötet i framtiden endast skall sammanträda vartannat år. Kyrkorättsutskottet föreslog avslag på motionen vilket också blev Kyrkomötets beslut. Kyrkorättsutskottet noterade dock i sitt betänkande att det faller sig naturligt att den tillsatta demokratiutredningen även kommer att belysa frågan om Kyrkomötets sammanträdesfrekvens.
Vid 2004 års kyrkomöte samlades ledamöterna till ett seminarium som ett led i den övergripande processen kring homosexuella i kyrkan. Efter inledning av ärkebiskopen med summering av hur denna fråga handlagts inom Svenska kyrkan lämnade teologiska kommitténs ordförande en preliminär rapport från en hearing. Därefter ajournerades förhandlingarna under en eftermiddag och ledamöterna samlades stiftsvis för samtal kring arbetsmaterialet om kyrklig akt för partnerskap.
Motion 2005:18 av Bo Lennart Anbäcken, Fördelning av talartiden i Kyrkomötets plenum
I Kyrkomötets beslut (SvKB 1999:3) om Arbetsordning för Kyrkomötet finns i 2 kap. 3 § och 5–6 §§ regler för talartiden i plenum vid Kyrkomötet.
Nu gällande ordning för debattregler och talartid infördes vid 2003 års kyrkomöte och överfördes oförändrad till 2004 års kyrkomöte. Ordningen innebär bl.a. att utskottsbetänkanden inte föredras i plenum, att begäran om ordet skall ske skriftligt på särskild blankett samt att det ges regler om anförandenas längd i tid och antal samt rätten till replik. Dessa regler är inte i något avseende relaterade till fördelning av talartid mellan nomineringsgrupper.
I den av Kyrkomötets presidium den 1 juni 2004 upprättade promemorian om Arbetsformerna i Kyrkomötet behandlas frågan om debatten i plenum. Man konstaterar i promemorian att nu gällande ordning för debattregler och talartid infördes i syfte att göra plenumdebatten koncentrerad och spänstig. Presidiet noterar vidare i promemorian ”att de enskilda ledamöter eller små grupperingar i Kyrkomötet som inte utskottsplacerats visat behov av att utnyttja plenumdebatten maximalt beträffande tid och antal anföranden för att föra fram sin uppfattning. Detta kan sägas motverka att debatten blir koncentrerad.”
Motion 2005:58 av Joakim Svensson m.fl, Bekännelseskrifter till Kyrkomötets ledamöter
Kyrkomötets ledamöter har vid början av innevarande mandatperiod fått ett exemplar av kyrkoordningen. Så länge skrifterna Tro & Tanke och Mitt i församlingen utgavs fick ledamöterna också en prenumeration på dessa skrifter.
I 1 kap. 1 § kyrkoordningen finns bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Där finns utöver Gamla och Nya testamentet de skrifter med som återfinns i utgåvan Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Bestämmelserna i kyrkoordningen om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära överensstämmer helt med 1 § i den tidigare kyrkliga kungörelsen (SKFS 1992:9) om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära.
Utgåvan Svenska kyrkans bekännelseskrifter som är utgiven av Samfundet Pro Fide et Chritianisimo utgör inte en officiell Svenska kyrkans bekännelse. Detta framhålls också i förordet. Där konstateras att den officiella versionen av Augsburgska bekännelsen finns i Confessio Fidei tryckt år 1594, vilken även innehåller de tre fornkyrkliga trosbekännelserna och Uppsala mötes beslut. Vad gäller den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen finns fastställda översättningar i Den Svenska kyrkohandboken och det är också dessa som återfinns i Svenska kyrkans bekännelseskrifter. I fråga om Luthers lilla katekes finns en av 1878 års kyrkomöte och Kungl. Maj:t fastställd översättning. Det är den översättningen som ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter även om det där skett en viss komplettering med avsnitt som inte ingår i 1878 års översättning. Av Konkordieboken finns en officiell översättning från år 1730. Konkordieboken (latin concordia = "endräkt") är en samling av trosdokument som utgavs i Tyskland 1580 för att bilägga konflikter inom och mellan de lutherska kyrkorna där. Den innehåller – förutom de gammalkyrkliga trosbekännelserna och Augsburgska bekännelsen – Augsburgska bekännelsens Apologi, Schmalkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet, Lilla katekesen, Stora katekesen och Konkordieformeln. Texterna från Confessio Fidei återgavs oförändrade i 1730 års översättning.
Överväganden
Motionerna 2005:9 av Carl Axel Aurelius m.fl, Tid och utrymme för eftertanke, reflektion och samtal i Kyrkomötet och 2005:13 av Curt Forsbring och Sten Bergström, Tematiska kyrkomöten
Utskottet anser det angeläget att finna arbetsformer som gör att Kyrkomötet, som Svenska kyrkans högsta beslutande organ som beslutar om kyrkoordningen och andra övergripande frågor kan fungera i första hand i denna uppgift. Kyrkomötet bör även fungera som en mötesplats där överläggningar hålls t ex i form av seminarier. Så sker även under årets Kyrkomöte, där ett seminarium hålls om kyrkogemenskapen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan.
Den av Kyrkomötet tillsatta Demokratiutredningen kommer inom en snar framtid i etapp 2 av sitt uppdrag bl.a. att utreda frågan om framtida arbetsformer i Kyrkomötet.
De frågeställningar som tas upp i motion 2005:9 hör mer hemma i Arbetsordning för Kyrkomötet och kan, enligt utskottets mening, inte föranleda ändringar i kyrkoordningen.
Utskottet föreslår, under hänvisning till vad ovan anförts, att motionerna avslås.
Motion 2005:18 av Bo Lennart Anbäcken, Fördelning av talartiden i Kyrkomötets plenum
Utskottet finner att det redan finns tillräckliga möjligheter att uppnå den ordning som motionären efterfrågar. Nomineringsgruppernas ledare har, tillsammans med Kyrkomötets presidium, återkommande överläggningar rörande bl.a. talartiden i plenum. Någon ytterligare reglering, utöver vad som redan finns i Arbetsordning för Kyrkomötet, behövs inte. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.
Motion 2005:58 av Joakim Svensson m.fl, Bekännelseskrifter till Kyrkomötets ledamöter
Det är angeläget att kyrkomötets ledamöter får möjlighet till utbildning i såväl kyrkorättsliga som teologiska frågeställningar. Denna utbildning kan lämpligen ske med hjälp av det ekonomiska stöd som nomineringsgrupperna får. Med dessa medel kan nomineringsgrupperna också införskaffa det material som behövs för att fullgöra uppdraget som ledamot i kyrkomötet. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Uppsala den 29 september 2005
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
