|
Kyrkorättsutskottets betänkande
2005:3
Begravningsavgift
|
Kyrkomötet
Kr 2005:3
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2005:7 och motion 2005:31, i vilka föreslås att begravningsavgiften inte skall räknas in i kyrkoavgiften utan särredovisas, motion 2005:23 i vilken föreslås att ordet begravningsavgift ersätts med kyrkogårdsavgift samt motion 2005:61, som berör frågan om att möjliggöra att en och samma begravningsavgift fastställs för församlingar tillhöriga en och samma kommun.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. bifalla motion 2005:7.
2. avslå motion 2005:23.
3. bifalla motion 2005:31.
4. avslå motion 2005:61.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:7 av Staffan Holmgren och Key Lundegård, Separat begravningsavgift
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att hos regeringen verka för att lagstiftningen ändras så att begravningsavgift för kyrkotillhöriga inte skall räknas in i kyrkoavgiften utan behandlas lika för alla skattskyldiga.
Motion 2005:23 av Börje Gustafsson, Ändring av begreppet ”begravningsavgift”
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att hos regeringen göra en framställan om att i begravningslagen ersätta ordet begravningsavgift med kyrkogårdsavgift.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå ändringar i kyrkoordningen med anledning av detta.
Motion 2005:31 av Tomas Forsner, Separat begravningsavgift för kyrkotillhöriga
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt verka för att kyrkotillhöriga betalar begravningsavgift separat från kyrkoavgiften på samma sätt som icke kyrkotillhöriga.
Motion 2005:61 av Urban Gibson m. fl., Kommunvis samordnad begravningsavgift
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att i beredningen av projektet Ökad samverkan inom kyrkan verka för att sådana organisatoriska samverkansmodeller läggs fram som gör det möjligt att fastställa begravningsavgifter i församlingar inom en och samma kommun till samma procentsats.
Utskottet
Bakgrund
Motionerna 2005:7 och 2005:31
Till och med år 1999 betalade alla kyrkotillhöriga med kommunalt beskattningsbar inkomst kyrkoskatt. Med kyrkoskatten finansierades begravningsverksamheten. I Stockholm och Tranås bekostades begravningsverksamheten via kommunalskatten. De som inte var tillhöriga Svenska kyrkan betalade 25 procent av kyrkoskatten enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör Svenska kyrkan, den s.k. dissenterskatten. Tanken var att dessa personer i princip bara skulle betala för kostnader förknippade med begravningsverksamheten. Inför relationsförändringen mellan staten och kyrkan angavs utan närmare motivering i propositionen Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (Prop. 1995/96:80 sid. 34) att kostnaderna förknippade med begravningsverksamheten för de kyrkotillhöriga skulle finansieras genom kyrkoavgiften. I propositionen Staten och trossamfunden (Prop.1998/99:38), i vilken förslag om finansiering av begravningsverksamheten för de icke kyrkotillhöriga presenterades, föreslogs att de som icke tillhör Svenska kyrkan skall betala en begravningsavgift direkt proportionerlig mot den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiften skall fastställas efter särredovisning av begravningsverksamhetens kostnader och intäkter.
Motion 2005:23
I propositionen Staten och trossamfunden (Prop.1998/99:38) presenterades bestämmelser om begravningsavgiften. Där sägs, sid. 111, att benämningen begravningsavgift har vissa praktiska fördelar och då termen redan fått visst genomslag bör den godtas som namn på vad den enskilde skall betala för begravningsverksamheten. Under utredningsarbetet ifrågasatte såväl Svenska kyrkans centralstyrelse som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund benämningen begravningsavgift.
Motion 2005:61
Begravningsverksamheten för de kyrkotillhöriga finansieras i dag genom kyrkoavgiften. De som inte tillhör Svenska kyrkan betalar en begravningsavgift. Begravningsavgiften och den del av kyrkoavgiften som är hänförlig till kostnader för begravningsverksamheten skall vara lika stora. Begravningsavgiften varierar för år 2005 med mellan 0,07 procent och 0,94 procent av den beskattningsbara inkomsten. För åren 2004 och 2003 var förhållandena 0,07 procent och 1,07 procent respektive 0,06 procent och 1,15 procent. Skillnaderna mellan högsta och lägsta begravningsavgift har minskat under de tre senaste åren från 1,09 procentenheter till 0,87 procentenheter.
Kostnaderna för begravningsverksamheten utjämnas mellan de boende inom en församling/samfällighet. Kostnaderna för begravningsplatser utjämnas också mellan församlingar/samfälligheter i riket genom det inomkyrkliga utjämningssystemet. Regler om detta finns i kyrkoordningens 44 kap. 9 § jämte bestämmelser i kyrkoordningens 44 kap. 8 § i dess lydelse före den 1 januari 2005, den nu s.k. kostnadsutjämningskonstanten. Någon utjämning av kostnaderna inom riket genom begravningsavgiften sker inte.
Kyrkoberedningen anförde i sitt betänkande Staten och trossamfunden (SOU 1994:42), att en statlig begravningsavgift skulle möjliggöra att på ett rättvist och rationellt sätt att anordna begravningsverksamheten.
I princippropositionen om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (Prop. 1995/69:80) anför regeringen att då församlingarna varit kritiska till att införa en statlig begravningsavgift vill man tillmötesgå dem då begravningsverksamheten är central ur församlingarnas perspektiv och att man därmed kan tillgodose församlingarnas önskemål om en lokal förankring av begravningsverksamheten.
Vid 2003 års kyrkomöte väcktes en motion (Mot 2003:89), i vilken hemställdes att Kyrkostyrelsen med regeringen tog upp frågan om ett separat utjämningssystem för begravningsavgifterna. Ekonomi- och egendomsutskottet yttrade i betänkandet EE 2003:1 att man delade uppfattningen att det är ett problem med starkt varierande begravningsavgifter, men att utskottet förutsatte att Kyrkostyrelsen i sitt löpande arbete med att bevaka Svenska kyrkans intressen aktivt bearbetar denna fråga. Med anledning därav fann utskottet att det då saknades skäl för att särskilt uppdraga åt Kyrkostyrelsen att ta initiativ om ett särskilt utjämningssystem för begravningsavgifterna. Kyrkomötet avslog på utskottets förslag motionen.
I syfte att undersöka möjliga effektiviseringar inom kyrkan har ett projekt kallat Ökad samverkan inom Svenska kyrkan startats. I projektet deltar kyrkans nationella nivå, Församlingsförbundet och några stift. I projektet studeras bl.a. frågor med koppling till begravningsverksamheten och dess finansiering.
Överväganden
Motionerna 2005:7 och 2005:31
Utskottet delar motionärernas synpunkt att det vore en bättre ordning om den kyrkotillhörige betalade en kyrkoavgift och en begravningsavgift. Utskottet menar därför att motionerna skall bifallas.
Motion 2005:23
Utskottet anser att de kostnader som begravningsavgiften primärt skall täcka mer är hänförliga till kostnader för begravningen än till kostnader kopplade till förvaltningen av kyrkogården. Oavsett vilken benämning nu aktuell avgift har kan missförstånd uppstå om vilka kostnader avgiften skall täcka. Utskottet menar att skäl saknas för att ändra benämning. Motionen skall därför avslås.
Motion 2005:61
I dag gäller att personer tillhöriga samma begravningshuvudman betalar samma procentuella begravningsavgift. Skiljelinjen mellan olika begravningsavgifter går således mellan församlingar/samfälligheter. Med motionärernas förslag förflyttas ”orättvisan” med olika begravningsavgifter till kommungräns. Med nuvarande kyrkliga struktur är det svårt att uppnå samma begravningsavgift inom en kommun då det i flera kommuner finns flera kyrkliga enheter liksom kyrkliga enheter kan vara belägna i flera kommuner. Skall motionens intentioner förverkligas krävs att den kyrkliga strukturen förändras, något som inte kan styras enbart av önskan att en utjämning av begravningsavgiften skall uppnås. Utskottet anser därför att motionen skall avslås.
Uppsala den 29 september 2005
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Carl Korch, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Karl-Gunnar Svensson och Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar   
|
