Kyrkorättsutskottets betänkande 2005:2 Begravningsverksamhet

Kyrkomötet Kr 2005:2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2005:6, som berör frågan om kostnaden för transport vid begravning, motion 2005:85, som tar upp frågan om kristlig begravning av mänskliga kvarlevor efter den s.k. rashygieniska forskningen samt motion 2005:99, som behandlar utvärdering av begravningsombudens uppgifter.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2005:6.

2. med anledning av motion 2005:85 ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att bevaka de frågor som behandlats i utskottets betänkande och ta de initiativ som kan behövas.

3. avslå motion 2005:99.

Redogörelse för ärende

Motionerna

Motion 2005:6 av Åsa Ek, Kostnaden för transport vid begravning

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att verka för att reglerna ändras så att det blir tillåtet att låta begravningsavgiften – ej kyrkoavgiften eller sorgehuset – stå för transportkostnaden av avliden till kyrkogård även då gudstjänsten avslutas vid graven.

Motion 2005:85 av Juhani Rantanen, Kristlig begravning av mänskliga kvarlevor efter den s.k. rashygieniska forskningen

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt verka för att de mänskliga kvarlevorna efter den s.k. rashygieniska forskningen begravs kristligt i den del av landet där dessa människor en gång levde.

Motion 2005:99 av Erna Arhag, Utvärdering av begravningsombudens uppgifter

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vid kommande samtal och överläggningar med staten under planeringsperioden, även initiera en utvärdering och analys av begravningsombudens uppgifter enligt begravningslagen.

Utskottet

Bakgrund

Motion 2005:6

I 9 kap. 6 § begravningslagen anges de tjänster vilka ingår i begravningsavgiften. Vad angår kostnader för transporter av avliden svarar huvudmannen för transporter från det att han övertagit ansvaret för stoftet till dess gravsättning skett. Från denna regel finns undantaget att huvudmannen inte svarar för transporter utanför sitt förvaltningsområde om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser. I propositionen Staten och trossamfunden (Prop. 1998/99:38), som låg till grund för införandet av bestämmelser om begravningsavgift i begravningslagen förtydligas på sid. 115 vilka kostnader som begravningsavgiften skall täcka. När det gäller transport till begravningsplats ingår den kostnaden i begravningsavgiften under förutsättning att den sker till en begravningsplats inom huvudmannens förvaltningsområde eller att det är fråga om transport, som beror på avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser.

Transportkostnaden innefattar som ovan angivits kostnader fram till gravsättningen, vilket också framgår av den clearingtaxa som Kammarkollegiet fastställt (KAMFS 2004:3). Då avsked tas vid graven avslutas begravningsgudstjänsten efter att kistan nedsänkts i graven. Kostnaden för utbärning och nedsänkning är då en del av kostnaden för begravningsgudstjänsten och bekostas genom kyrkoavgiften för den kyrkotillhörige. Kyrkostyrelsen har fastställt belopp enligt vilket clearing skall ske för dessa kostnader (SvKB 2004:12). Icke tillhöriga Svenska kyrkan får i motsvarande situation svara för transportkostnaden mellan lokalen där begravningsceremonin inleddes och gravplatsen. Kostnader för transporter till begravningsplats inom annan huvudmans förvaltningsområde ingår inte i begravningsavgiften utan får i förekommande fall bekostas av dödsboet.

Motion 2005:85

Under 1800-talet och i början av 1900-talet byggdes tre större skallsamlingar upp i Sverige. Det var Anders Retzius samling vid Karolinska institutet i Stockholm, Rasbiologiska institutets samling i Uppsala och den anatomiska samlingen i Lund. Alla tre samlingarna innehöll skallar med samiskt ursprung. Utöver dessa insamlades skallar vid den franska s.k. Recherche-expeditionen 1838.

Retziussamlingen kom att omfatta cirka 2 200 skallar från hela Europa. Vid en brand år 1892 förstördes av Retzius samling hela den s.k. ”Lappska delsamlingen”. Till denna har senare tillförts ett samiskt kranium. Rasbiologiska institutets samling överfördes när institutets verksamhet upphörde till Historiska museet i Stockholm via Uppsala universitets anatomiska institution. Där finns nu cirka 40 samiska kranier och knappt 15 samiska skelett. Den anatomiska samlingen i Lund förvaras nu vid Lunds historiska museum och där finns fem samiska kranier. Utöver dessa finns på några svenska landsortsmuseer enstaka kranier eller skelett med samiskt ursprung. I Museé de l´Homme i Paris förvaras fyra möjligen fem samiska kranier från Recherche-expeditionen. Dessa kommer att överflyttas till ett museum i Marseille.

I Sverige finns ingen lag eller förordning som reglerar frågor med anknytning till återföring (repatriering) av föremål till ursprungsbefolkningar. Frågan har i Sverige varit aktuell år 2002 då återbegravning tilläts i Atoklinten i Tärnaby av ett skelett, vilket vid en utgrävning av Nordiska museet år 1950 förts till Stockholm för analys mot löfte att det skulle återbördas till ursprunglig gravplats.

Motion 2005:99

I 10 kap. 1 § begravningslagen stadgas att för varje församling som är huvudman för begravningsverksamheten skall länsstyrelsen förordna ett eller flera ombud. Ombudens uppgift är att ta tillvara de personers intressen, som inte tillhör Svenska kyrkan. I propositionen Staten och trossamfunden (Prop. 1998/99:38), anförs på sid. 128, att då några års erfarenhet vunnits av begravningsombudens verksamhet bör den följas upp och utvärderas. De ombud som nu tjänstgör är utsedda för perioden 2003–2006.

Kyrkomötet behandlade år 2004 en motion, Mot 2004:65, med i princip samma lydelse som den nu väckta. Kyrkorättsutskottet uttalade vid sin behandling av motionen att utskottet förutsatte att Kyrkostyrelsen bevakar att en utvärdering kommer till stånd och föreslog med hänvisning härtill att motionen skulle avslås. Kyrkomötet avslog sedermera motionen.

Kyrkostyrelsen fastslår i sin skrivelse KsSkr 2005:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008, att begravningsverksamheten i sin helhet är en viktig och angelägen verksamhet för den nationella nivån. På sid. 16 i skrivelsen anförs under rubriken, Framtida utmaningar som Kyrkostyrelsen vill lägga fram, att för Svenska kyrkans nationella nivå är det en utmaning att mer aktivt ansvara för att kyrkans uppgift som huvudman för begravningsverksamheten uppfattas som en av de viktigaste uppgifterna som kyrkan och dess församlingar har.

Överväganden

Motion 2005:6

Kostnaden för en begravningsgudstjänst för den kyrkotillhörige finansieras genom kyrkoavgiften. I de fall där begravningsgudstjänsten avslutas vid graven täcker kyrkoavgiften kostnaden för förflyttning av stoftet från kyrkan till graven om församlingen/samfälligheten så bestämt. De problem och olägenheter som uppstår p.g.a. att vissa församlingar/samfälligheter inte svarar för denna kostnad är enligt utskottet en fråga av inomkyrklig natur, vilken inte skall lösas med en finansiering genom begravningsavgiften.

De ekonomiska konsekvenserna är svåra att överblicka om kostnaderna för transport av stoft från en begravningshuvudmans ansvarsområde till en annans föreslås ingå i begravningsavgiften, utan att det är fråga om transport på grund av ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser. Utskottet menar att några förändringar i nuvarande system därför ej bör göras.

Med dessa motiveringar är det utskottets mening att motionen skall avslås.

Motion 2005:85

Utskottet delar motionärens uppfattning att ett värdigt omhändertagande av de mänskliga kvarlevor, som förvaras på museer och institutioner runt om i Sverige, vore av stort värde. Särskilt stötande är att kvarlevor finns i museisamlingar från forskning med rasbiologiska förtecken. Utskottet anser dock att de frågor som motionen väcker bör sättas in i ett vidare perspektiv än vad som föreslås i motionen.

Under senare tid har nu aktuella frågor fått en ökad uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att dessa utgör en naturlig del av Kyrkostyrelsens omvärldsbevakning och att styrelsen tar de initiativ som kan behövas. I motionen föreslås att de kvarlevor som nu är ifråga begravs kristligt inom landets gränser; en intention som utskottet bejakar och finner önskvärd, trots att den i vissa fall kan medföra problem.

Med hänvisning till ovan sagda anser utskottet att Kyrkostyrelsen skall ges ett uppdrag i enlighet med utskottets överväganden och bevaka de frågor som väckts i motionen och ta de initiativ som kan behövas.

Motion 2005:99

2004 års kyrkomöte avslog en motion med i princip likalydande innehåll med den som nu är aktuell. Utskottet anser att inget nytt i sak har tillförts ärendet sedan förra årets Kyrkomöte varför utskottet föreslår att motionen skall avslås.

Uppsala den 30 september 2005

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Göran Oscarsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.