Kyrkorättsutskottets betänkande 2005:1 Vissa ändringar och rättelser i kyrkoordningen

Kyrkomötet Kr 2005:1

Sammanfattning

Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11 avsnitt 6 Övriga ändringar och rättelser i kyrkoordningen har hänvisats till Kyrkorättsutskottet. Dessa förslag till ändringar och rättelser behandlas i detta betänkande.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen enligt bilaga innebärande

1. att 37 kap. 2 a § skall upphöra att gälla,

2. att 28 kap. 1 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 15 §, 38 kap. 78 § och 44 kap. 8 § skall ha ändrad lydelse,

3. att det skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 6 a  § och 4 kap. 8 a §.

4. att det skall införas nya rubriker före 3 kap. 6 a § och 4 kap. 8 a §.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11 Förslag till ändringar i kyrkoordningen, avsnitt 6

Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen innebärande

dels att 37 kap. 2 a § skall upphöra att gälla,

dels att 28 kap. 1 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 15 §, 38 kap. 78 § och 44 kap. 8 § skall ha ändrad lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 6 a § och 4 kap. 8 a §.

Utskottet

Bakgrund

I Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11 behandlas under avsnitt 6 vissa ändringar och rättelser i kyrkoordningen.

På uppdrag av 2004 års kyrkomöte har Kyrkostyrelsen fått i uppdrag att i kyrkoordningen inarbeta bestämmelserna om församlingar som saknar beslutföra organ. Sådana bestämmelser finns nu i Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB 2001:19) men upphör att gälla med 2005 års utgång.

Från och med år 2005 är annandag pingst inte längre allmän helgdag. Bestämmelserna om kyrkoåret i 28 kap. kyrkoordningen utgår från att annandag pingst är allmän helgdag. Den förändring som gjorts på denna punkt kräver därför en ändring i kyrkoordningens bestämmelser om kyrkoåret.

Från Tyska Kristine församling har inkommit en skrivelse med begäran om att församlingsnamnet skall ändras till Tyska Christinae församling. Församlingen önskar återgå till den tidigare använda stavningen.

Slutligen återfinns i skrivelsen några rättelser av felaktigheter och klargöranden av gällande bestämmelser.

Församlingar som saknar beslutande organ

Skrivelsen

När 2001 års kyrkoval hade genomförts konstaterades att det i tre fall fanns församlingar vars kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd inte hade tillräckligt antal ledamöter för att kunna fatta några beslut. Mot bakgrund härav beslutade Kyrkomötet att införa en ny paragraf, 2 a §, i 37 kap. kyrkoordningen genom vilken det överläts till Kyrkostyrelsen att utfärda bestämmelser om undantag från kyrkoordningen i fall då en församling saknade beslutföra organ. Sådana av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelser får dock gälla längst till utgången av år 2005. Med stöd av nämnda paragraf fattade Kyrkostyrelsen sitt beslut om församlingar som saknar beslutande organ (SvKB 2001:19).

Till Kyrkomötet 2004 lämnade Kyrkostyrelsen ett förslag om att i kyrkoordningen införa två nya paragrafer, 3 kap. 6 a § samt 4 kap. 8 a §, i vilka behandlades beslutsfattande i församlingar som saknar beslutande organ. De föreslagna bestämmelserna byggde i huvudsak på de av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelserna i SvKB 2001:19.

Vid utskottsbehandlingen hade inte Organisationsutskottet och Kyrkorättsutskottet i sak några invändningar mot förslaget, men menade att texten borde arbetas om i vissa delar för ökad tydlighet. Kyrkomötet beslöt avslå Kyrkostyrelsens förslag.

Nu förelagda förslag överensstämmer i sak helt med det förslag som förelades Kyrkomötet 2004, KsSkr 2004:8. De ändringar som gjorts har i alla delar föranletts av de synpunkter på textutformningen som framkom under utskottsbehandlingen vid Kyrkomötet 2004 och är därför enbart av skrivteknisk natur. Ändringarna medför att man nu undviker de tolkningsproblem som med det förra förslaget kunde uppstå då det i detta refererades till ”kyrkorådet” trots att bestämmelsen för sin tillämplighet förutsätter att något kyrkoråd inte finns. Förtydligandet har skett genom att referenserna till kyrkorådet i den föreslagna lydelsen av 4 kap. 8 a § punkterna 3, 4 och 5 tagits bort. Vid omarbetningen har Kyrkostyrelsen i ovan nämnda punkter använt sig av den av Kyrkorättsutskottet förordade skrivtekniken med hänvisningar till de bestämmelser i kyrkoordningen där samrådsförfarande regleras. För att bestämmelserna skall vara konsekvent utformade har samma teknik använts också i övriga delar där så varit påkallat.

Överväganden

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Annandag Pingst

Skrivelsen

Efter långvariga diskussioner beslutade riksdagen i slutet av år 2004 att nationaldagen den 6 juni från och med år 2005 skall vara allmän helgdag. Beslutet innebar också att annandag pingst inte längre är en allmän helgdag.

2004 års kyrkomöte uttalade att Svenska kyrkan önskade att annandag pingst skulle förbli allmän helgdag. Vidare uppdrog Kyrkomötet till Kyrkostyrelsen att hos det riksdagsutskott som behandlade helgdagsfrågan ”skyndsamt hemställa om att annandag pingst även fortsättningsvis skall vara allmän helgdag och att, för det fall en nuvarande helgdag måste tas bort, skall detta vara Kristi himmelsfärds dag” (G 2004:4, KmSkr 2004:4). Som en följd av Kyrkomötets beslut uppvaktade Kyrkostyrelsen konstitutionsutskottet den 11 november 2004. Konstitutionsutskottet anslöt sig dock i sitt betänkande 2004/05: KU6 till regeringens förslag att när nationaldagen den 6 juni skulle bli allmän helgdag skulle annandag pingst inte längre vara helgdag. Detta blev också riksdagens beslut.

Annandag pingst har sedan länge ingått i det svenska kyrkoåret. Sedan kristendomen kom till vårt land har de största kyrkliga högtiderna – jul, påsk och pingst – firats både med annandagar och tredjedagar. Genom helgdagsreformen år 1772 borttogs tredjedagarna som helgdagar. I Svenska kyrkans gudstjänstliv är annandag pingst förbunden med böner och textläsningar som inte utan vidare kan överges och lämnas utan användning. De har något att säga om pingstens innebörd som skulle gå förlorat om dagen endast bortföll ur gudstjänstlivet. Kyrkostyrelsen föreslår därför att annandag pingst skall vara kvar som kyrklig högtidsdag. Det finns sedan tidigare två särskilda dagar i kyrkoåret som är kyrkliga högtidsdagar utan att vara allmänna helgdagar. Det gäller askonsdagen och skärtorsdagen.

I 17 kap. 3 § kyrkoordningen sägs att i varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Den bestämmelsen har hittills gällt annandag pingst som helgdag men kommer inte att gälla om den blir kyrklig högtidsdag utan att vara helgdag. Kyrkostyrelsens förslag innebär att annandag pingst behåller sin ställning i kyrkoår och gudstjänstliv genom att dagen bevaras i evangelieboken och genom att församlingarna uppmärksammas på möjligheten att fira gudstjänst denna dag, i likhet med vad som sker på askonsdagen och skärtorsdagen.

Överväganden

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Namnändring i Tyska Kristine församling

Skrivelsen

Tyska Kristine församling i Göteborg har inkommit med en begäran om ändring av församlingsnamnet. I sin begäran önskar församlingen återgå till en tidigare stavning av församlingsnamnet; Tyska Christinae. Den gamla stavningen används av hävd av församlingen, men i kyrkoordningen benämns den som Tyska Kristine, som enligt kommentaren till 35 kap. 3 § är församlingens ursprungliga namn. I den tidigare lagstiftningen om medlemskap i de icke-territoriella församlingarna (lag 1992:288), liksom i kyrkolagen (1992:300) benämns församlingen Göteborgs tyska församling. Som emellertid framgår av församlingens framställning har församlingen sedan bildandet år 1623 använt namnet Tyska Christinae.

Vid beredningen av ärendet har det inte framkommit att det vid Kyrkomötets behandling av förslaget till kyrkoordning på denna punkt framförts några andra motiv än en intention att återgå till församlingens ursprungliga benämning. För den modernare stavningen har inga motiv redovisats.

Kyrkostyrelsen föreslår att Kyrkomötet tillmötesgår församlingen och beslutar att ändra 35 kap. 3 § i kyrkoordningen.

Överväganden

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Kostnadsutjämning för andel kyrkotillhöriga för icke-territoriella församlingar

Skrivelsen

I 44 kap. 8 § föreskrivs ett system med kostnadsutjämning mellan församlingar på grundval av andelen kyrkotillhöriga i församlingen. Detta system går inte att tillämpa på icke-territoriella församlingar eftersom andelen kyrkotillhöriga i dessa församlingar är 100 procent. Kyrkostyrelsen föreslår därför att icke-territoriella församlingar undantas från paragrafens tillämpningsområde.

Överväganden

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Dubbelvalsavveckling

Skrivelsen

I 38 kap. 78 § andra stycket sägs att det mandat som en kandidat inte tillträder när denne fått mandat i fler än en valkrets eller i mer än en nomineringsgrupp skall tillfalla dem som skulle komma först i ordningen enligt 80 § samma kapitel. Hänvisningen till 80 § är emellertid felaktig. Rätteligen hade bort hänvisas till 79 § samma kapitel. Detta är att se som ett förbiseende som nu bör rättas till. Det föreslås därför en ändring i 38 kap. 78 § så att hänvisning istället sker till 79 §.

Överväganden

Kyrkorättsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.

Ikraftträdande av mindre justeringar av församlingsgränser

Skrivelsen

I 37 kap. 4 § kyrkoordningen föreskrivs att den territoriella församlingsindelningen får ändras på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena. Av bestämmelsen framgår att ett skäl för att ändra församlingsindelningen bl.a. kan vara ändring av fastighetsgränser. Beslut om ändrad församlingsindelning på grund av sådana smärre fastighetsförändringar träder enligt 37 kap. 15 § andra stycket i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet. Samtidigt framgår det av 16 § att sådana beslut om indelningsändringar skall fattas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.

Detta medför att beslut om mindre omfattande indelningsändringar endast kan träda i kraft i samband med årsskiftet och att besluten måste fattas senast den sista september året innan. Enligt den lagstiftning som gällde före den 1 januari 2000, då indelningsfrågorna övergick till att bli en intern kyrklig fråga, kunde mindre indelningsändringar träda i kraft när som helst under året. Såsom kyrkoordningen blev utformad har dock tidpunkten för ikraftträdande för mindre indelningsändringar kommit att bli densamma som för övriga indelningsändringar. Avsikten med kyrkoordningens bestämmelser på området torde inte ha varit att ändra tidpunkten för ikraftträdande.

Mot bakgrund härav finner Kyrkostyrelsen att det finns skäl att ändra 37 kap. 15 § så att ändringar i församlingsindelningen med stöd av bestämmelserna i 37 kap. 4 § kan träda i kraft vid den tidpunkt som stiftsstyrelsen eller Kyrkostyrelsen beslutar. Ett sådant beslut bör dock även i fortsättningen fattas senast tre månader innan det träder i kraft.

Överväganden

Kyrkorättsutskottet tillstyrker, på de av Kyrkostyrelsen angivna skälen, förslaget.

Uppsala den 29 september 2005

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson Bengt Stigner

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Carl Korch, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Karl-Gunnar Svensson och Ulla Eriksson.

Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)

dels att 37 kap. 2 a § skall upphöra att gälla,

dels att 28 kap. 1 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 15 §, 38 kap. 78 § och 44 kap. 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 6 a § och 4 kap. 8 a § av följande lydelse.

dels att det skall införas nya rubriker före 3 kap. 6 a § och 4 kap. 8 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. Beslutande organ i församlingar och samfälligheter

Beslutanderätten när en församling som ingår i en samfällighet saknar beslutande organ 6 a § Om kyrkofullmäktige i en församling som ingår i en samfällighet inte har tillräckligt antal ledamöter för att vara beslutfört får kyrkorådet fatta de beslut som annars ankommer på kyrkofullmäktige. Om det i fall som anges i första stycket inte heller finns något kyrkoråd som är beslutfört skall samfällda kyrkofullmäktige 1. efter förslag från kyrkoherden fatta sådana beslut om mål och riktlinjer för verksamheten som avses i 3 kap. 6 § första stycket, punkten 1, 2. bestämma vilket beslutande organ församlingen skall ha enligt 3 kap. 1–3 §§, 3. fastställa antalet ledamöter och andelen ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd enligt 3 kap. 8 § respektive 4 kap. 12 och 13§§, samt 4. välja ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade i enlighet med 37 kap. 51 §.

4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheter

Uppgiftsfördelning när beslutfört kyrkoråd saknas 8 a § Om kyrkorådet i en församling som ingår i en samfällighet inte har tillräckligt antal ledamöter för att vara beslutfört gäller följande. Kyrkonämnden 1. tillsätter, enligt 2 kap. 11 § tredje stycket, befattningar som omfattar tjänstgöring enbart i församlingen, 2. väljer, i enlighet med 4 kap. 24 §, minst två kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade och tillhör församlingen, 3. utser, i enlighet med 40 kap. 2 § tredje stycket jämfört med 4 kap. 24 §, en av kyrkvärdarna att tillsammans med kyrkoherden ansvara för kyrkobyggnadens inventarier i enlighet med bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., och 4. fullgör övriga uppgifter som annars ankommer på kyrkorådet om inte annat framgår av denna paragraf. Kyrkoherden 1. beslutar, i enlighet med 17 kap. 6 §, i kyrkorådets ställe om former för huvudgudstjänster, 2. beslutar, i enlighet med 17 kap. 7 §, i kyrkorådets ställe att en huvudgudstjänst får firas med församling i ett annat samfund, 3. beslutar, i enlighet med 17 kap. 8 §, om huvudgudstjänstens uppbyggnad, 4. fastställer, i enlighet med 17 kap. 9 §, gudstjänstplan, 5. beslutar, i enlighet med 18 kap. 6 §, att huvudgudstjänst får firas i annan form än enligt kyrkohandbokens ordningar, 6. yttrar sig om namn på ett pastorat, en flerpastoratssamfällighet eller ett kontrakt enligt 37 kap. 56 §, 7. prövar frågor om upplåtelse av kyrka enligt 41 kap. 4 §, 8. beslutar om församlingskollekter enligt 43 kap. 6 §, 9. avger verksamhetsberättelse i enlighet med 47 kap. 12 §, samt 10. lämnar budgetförslag till kyrkonämnden i enlighet med 47 kap. 13 §. Innan kyrkoherden fattar ett sådant beslut som anges i punkterna 1–5 och 8 skall samråd ske med församlingens kyrkvärdar.

28 kap. Kyrkoåret

1 § Kyrkoårets helg- och högtidsdagar är följande		1 § Kyrkoårets helg- och högtidsdagar är följande
_ _ _		_ _ _
annandag pingst	dagen efter pingstdagen	annandag pingst*	dagen efter pingstdagen
_ _ _		_ _ _

Med * markerad dag är kyrklig högtidsdag utan att vara helgdag enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.

35 kap. Församlingstillhörighet

3 § En person har rätt att tillhöra Tyska Kristine församling i Göteborg om han eller hon tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i en församling i Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille eller Öckerö kommun, och dessutom 1. är medborgare i Tyskland, 2. är född i ett tyskspråkigt land, 3. är barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land, 4. är make eller barn till någon som tillhör församlingen enligt 1, 2 eller 3, eller 5. är efterlevande make eller barn till någon som tillhört församlingen enligt 1, 2 eller 3.

3 § En person har rätt att tillhöra Tyska Christinae församling i Göteborg om han eller hon tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i en församling i Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille eller Öckerö kommun, och dessutom 1. är medborgare i Tyskland, 2. är född i ett tyskspråkigt land, 3. är barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land, 4. är make eller barn till någon som tillhör församlingen enligt 1, 2 eller 3, eller 5. är efterlevande make eller barn till någon som tillhört församlingen enligt 1, 2 eller 3.

37 kap. Ändringar i indelningen

2 a § Om det krävs för att en församling skall kunna fullgöra sin grundläggande uppgift enligt 2 kap. 1 § kyrkoordningen, får Kyrkostyrelsen besluta om bestämmelser om undantag från kyrkoordningen till följd av att församlingens kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd inte har tillräckligt antal ledamöter för att kunna fatta några beslut. Sådana av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelser får dock gälla längst till utgången av år 2005.

15 § En ändring i församlingsindelningen träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

En ändring som är av så begränsad omfattning att församlingen även under återstoden av mandatperioden bör kunna företrädas av tidigare valda organ träder i kraft den 1 januari det år som bestämts i beslutet. Detsamma gäller om stiftsstyrelsen fattat beslut enligt 14 §.

En ändring som är av så begränsad omfattning att församlingen även under återstoden av mandatperioden bör kunna företrädas av tidigare valda organ träder i kraft den 1 januari det år som bestämts i beslutet. Detsamma gäller om stiftsstyrelsen fattat beslut enligt 14 §. Om beslutet har fattats med stöd av bestämmelserna i 4 § träder det dock i kraft vid den tidpunkt som stiftsstyrelsen eller Kyrkostyrelsen beslutar.

Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen även i andra fall än som anges i tredje stycket besluta att en ändring som innebär att en ny församling bildas genom sammanläggning av församlingar skall träda i kraft under pågående mandatperiod. Ändringen träder i kraft den 1 januari det år som bestämts i beslutet.

38 kap. Direkta val

78 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 80 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 79 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.

44 kap. Ekonomisk utjämning

8 § Församlingens kostnader med anledning av andelen kyrkotillhöriga inom församlingens område utjämnas genom avgifter och bidrag. Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i en församling den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall församlingen betala en kyrkotillhörigavgift till kyrkofonden. Om de kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall församlingen i stället få ett kyrkotillhörigbidrag från kyrkofonden.

Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i församlingen och medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folkbokförda invånare i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse. Styrelsen får besluta om minskning av procentsatsen vid låg andel kyrkotillhöriga.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller endast territoriella församlingar.

___________________

Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2006.