Kyrkolivsutskottets betänkande 2005:10 Kyrkliga textilier

Kyrkomötet Kl 2005:10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2005:57 i vilken föreslås att Kyrkostyrelsen skall bistå församlingarna i dokumentationen av kyrkliga textilier med syftet att stärka och erkänna det textila kulturarvets betydelse. Utskottet delar motionärens uppfattning att de kyrkliga textilierna är en underskattad del av kyrkans kulturskatt. Mycket av det som motionären efterfrågar fungerar redan enligt vad utskottet erfarit eller är på gång. Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår motion 2005:57.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2005:57.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2005:57 av Gun Andersson, Dokumentering av de kyrkliga textilierna

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt inventera församlingarnas kompetens att på ett korrekt sätt och med identifierbara uppgifter föra inventarieförteckning över sitt textila innehav från leveranstillfället.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera insatser för att underlätta för församlingarna i deras inventariearbete, i syfte att stärka och erkänna det kyrkliga textila kulturarvets betydelse och ge det en rättvisande historiebeskrivning.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera insatser för att bistå församlingarna i arbetet med att synliggöra förteckningarna.

Utskottet

Bakgrund

Motionären lyfter bland de kyrkliga inventarierna fram kyrkotextilierna och efterfrågar bättre inventering och dokumentation av dessa textilier. Syftet är att vårda och synliggöra det textila arv som kyrkans församlingar förvaltar.

Enligt Kyrkoordning för Svenska kyrkan skall de till kyrkobyggnaderna hörande inventarierna underhållas så att de kan tjäna sitt ändamål. Kyrkoordningen hänvisar till lagen om kulturminnen när det gäller vården av inventarier. Kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd, som är ledamot eller ersättare i rådet, ansvarar för kyrkobyggnadens inventarier i enlighet med bestämmelserna i lagen om kulturminnen. Kyrkoherden får utse någon annan präst i församlingen att ansvara för inventarierna i kyrkoherdens ställe, tionde avdelningen 40 kap. 2 §. Enligt den utgivna kommentaren till kyrkoordningen är dock inte någon annan präst än kyrkoherden skyldig att ta på sig uppdraget.

Den i motionen nämnda Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. behandlar i 4 kap. de kyrkliga kulturminnena. I kapitlets 6 § talas om att inventarier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrktomt eller begravningsplats, skall förvaras och vårdas väl. Den 7 § säger att det i varje församling skall finnas en förteckning över dessa inventarier. I denna förteckning skall anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan. I varje församling skall det utses två personer som har ansvar för att föra förteckningen. De skall också se till att föremålen förvaras och vårdas väl. Församlingen skall anmäla till länsstyrelsen vilka som har utsetts.

Tidigare har det i lagen om kulturminnen angivits mer preciserat vilka personer som inom församlingen skulle ansvara för vården av inventarierna. Nu anges att två sådana personer skall finnas, men preciseringen återfinns i dag i kyrkans egen reglering i kyrkoordningen.

Enligt 8 § skall stiftet minst vart sjätte år kontrollera att alla föremål i förteckningen finns kvar. Sådan kontroll skall också göras om någon av de utsedda personerna byts. Länsstyrelsen skall få en kopia av förteckningen efter varje utförd kontroll.

Enligt 9 § krävs tillstånd av länsstyrelsen när det gäller ett föremål i förteckningen för att avyttra, avföra från förteckningen, reparera eller ändra, eller för att flytta från den plats där det sedan gammalt hör hemma. Detta gäller dock inte föremål i förteckningen som ägs av enskild person eller släkt. Länsstyrelsen får när det gäller att reparera, ändra och flytta kyrkliga inventarier ställa sådana villkor för att ge tillstånd som är skäliga. Dessa villkor får avse hur åtgärden skall utföras samt den dokumentation som behövs.

Den 10 § anger att länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet får besikta kyrkliga inventarier. Länsstyrelsen får besluta att ett föremål skall tas upp i förteckningen. Om det finns allvarlig fara för att ett föremål skadas, får länsstyrelsen tills vidare ta hand om det eller vidta någon annan nödvändig åtgärd för att skydda eller vårda det. Innan en sådan åtgärd vidtas, skall samråd ske med stiftet. Om föremålet ägs av enskild person eller släkt skall samrådet ske med denna.

Lagen ställer således förhållandevis långtgående krav på inventering och vård när det gäller kyrkliga inventarier och ger länsstyrelsen befogenhet att uppställa villkor när det exempelvis gäller ändringar och reparationer av kyrkliga textiler. En församling får enligt lagen exempelvis inte flytta en kyrklig textil från kyrkobyggnaden utan länsstyrelsens tillstånd. Stiftet har lagstadgad skyldighet att kontrollera inventarierna minst vart sjätte år samt varje gång någon av de båda byts som har ansvar för inventarierna.

En församling kan söka kyrkoantikvarisk ersättning för vård av inventarier, även kyrkotextilier. Flera stift ställer kravet att församlingen skall ha en väl genomarbetad vård- och underhållsplan för att ställa sig positivt till bidrag och ersättningar. I samband med det arbete som pågår i flera församlingar med att upprätta vårdplaner görs mycket grundliga genomgångar av inventarierna. Dessa genomgångar är viktiga underlag för förbättringar av inventarieförteckningarna och dokumentationen av textilierna i övrigt. Församlingsförbundet anordnar årligen ett flertal kurser till stöd för församlingarna när det gäller vården av inventarier och till hjälp i arbetet med vårdplaner.

Kyrkomötets tidigare behandling av frågor om kyrkliga textilier

Frågor kring de kyrkliga textilierna har några gånger varit uppe i Kyrkomötet under senare år. I förarbetena till den nuvarande kyrkoordningen tillfogades på förslag av Kulturutskottet i arbetet med kyrkoordningens tionde avdelning – Kyrkobyggnader – att utifrån lagen om kulturminnen skall vården avse inte endast kyrkobyggnaderna utan även dess inventarier. Kyrkoordningens text kompletterades med ”inventarier” utifrån Kulturutskottets motivering att det är angeläget att historiskt värdefulla föremål, t.ex. textilier, vårdas såväl pietetsfullt som professionellt. Andra kyrkolagsutskottet biträdde Kulturutskottets förslag i sitt betänkande, 2 KL 1999:1. Denna komplettering kom att ingå i Kyrkomötets beslut.

Till 2002 års kyrkomöte förelåg en motion rörande kyrkoantikvariskt värdefulla inventarier, Mot 2002:24. I motionen föreslogs att i samråd med de antikvariska myndigheterna utarbeta en policy för behandling av de antikvariska frågorna, så att de blir likartat behandlade över hela landet, och inte relaterade till de enskilda tjänstemännen på länsmyndigheterna. Motionen behandlades av kyrkorättsutskottet som hänvisade till de sedan relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten inrättade centrala och regionala samrådsgrupperna. Utskottet menade att det i dessa samrådsgrupper pågår ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som ger ökad erfarenhet och förståelse och öppnar för samförståndslösningar. Det pågående arbetet syftar bland annat till ett samtal om en övergripande policy för behandling av de antikvariska frågorna. Utskottet menade att det utifrån det pågående arbetet inte fanns anledning att uppdra åt något ytterligare organ att arbeta med denna fråga och föreslog därför avslag på motionen, Kr 2002:3. Detta blev också Kyrkomötets beslut.

Till 2003 års kyrkomöte förelåg en motion som gällde kyrkoantikvarisk ersättning efter år 2009, Mot 2003:73. I motionen framhålls det kulturhistoriska värdet i kyrkobyggnadernas inventarier. Utifrån en oro för kyrkans framtida ekonomiska situation understryks vikten av att säkerställa fortsatt kyrkoantikvarisk ersättning från staten efter år 2009 för att ge möjlighet till ett fortsatt bra underhåll av kyrkorna och deras inventarier. Motionen behandlades av Kyrkorättsutskottet, Kr 2003:8. Med hänvisning till de fortlöpande kontakter med staten som kyrkan har genom den centrala samrådsgruppen menade utskottet att nuvarande kontakter är till fyllest i frågan. I överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och staten om den kyrkoantikvariska ersättningen fastläggs att särskilda kontrollstationer skall läggas in för att analysera utfallet av den kyrkoantikvariska ersättningen. Den första kontrollstationen infaller år 2009 för att därefter återkomma vart femte år. Utskottet föreslog avslag på motionen, vilket också blev Kyrkomötets beslut.

Överväganden

Utskottet delar motionärens uppfattning att de kyrkliga textilierna är en underskattad del av kyrkans kulturskatt. Dessa behöver ges större uppmärksamhet inte minst för att lyfta fram en förut ofta undanskymd del av Svenska kyrkans historia som kan visa på både engagemang och hantverksskicklighet.

Det är också enligt utskottet betydelsefullt att de kyrkliga textilierna dokumenteras och att de vårdas på ett sådant sätt att de kan bevaras. Som framgått av bakgrundsteckningen finns redan i dag ett tydligt regelverk. Utskottet menar därför att några nya uppdrag inte behöver ges i denna sak. Det som behövs är att aktualisera och påtala innebörden av att följa de bestämmelser som redan finns.

Enligt utskottet leder det pågående arbetet med vård- och underhållsplaner till en mycket bättre förteckning och dokumentation i församlingarna. Samrådsgrupperna mellan Svenska kyrkan och de antikvariska myndigheterna försöker kontinuerligt öka medvetenheten om dessa frågor. De flesta församlingar har redan gjort en bra dokumentation. Utbildningar erbjuds fortlöpande när det gäller vården av textilierna.

Mycket av det som motionären efterfrågar fungerar redan enligt vad utskottet erfarit eller är på gång.

I samband med biskopens visitation i en församling efterfrågas inventarieförteckningen och genomgås. I många fall kräver försäkringsbolagen förutom denna förteckning även en bilddokumentation. Utskottet har också noterat att flera stift nu har anställt antikvarier som i sitt uppdrag även har att arbeta med kyrkornas inventarier. Många stift har ett gott samarbete med de olika museernas textilansvariga. Biskop och stift har här en uppgift att hålla frågan om de kyrkliga inventarierna aktuell.

Även församlingarnas revisorer kan påpeka behovet av en vård- och underhållsplan och med detta en grundlig inventering och dokumentation av kyrkans inventarier.

Utskottet menar därför att Kyrkomötet inte skall bifalla motion 2005:57.

Uppsala den 29 september 2005

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

Nils-Henrik Nilsson

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo Lennart Anbäcken, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskoparna Caroline Krook och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.