|
Ekumenikutskottets betänkande,
2005:3
Fortsatt reglering av Svenska kyrkan i utlandet
|
Kyrkomötet
Eu 2005:3
|
Sammanfattning
Ekumenikutskottet tillstyrker i sak de förslag som Kyrkostyrelsen framlägger i sin skrivelse 2005:7. Dock föreslår utskottet Kyrkomötet anta det förslag till ändringar i kyrkoordningen som framgår av bilaga till detta betänkande. I betänkandet motiverar Ekumenikutskottet närmare sitt ställningstagande avseende frågan om var i kyrkoordningen regleringar om utlandskyrkan skall finnas och om förslaget att de som bor inom en utlandsförsamlings verksamhetsområde skall anses tillhöra församlingen. Utskottet avvisar den till skrivelsen fogade reservationen.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 2005:43 och föreslår bifall till denna. Däremot anser utskottet att de frågor som berörs i motion 2005:95 bör hänföras till en kommande utvärdering. Därför föreslår utskottet avslag på denna motion.
En reservation och en särskild mening rörande beslutspunkt 2 fogas till betänkandet.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. med avslag på det av Kyrkostyrelsen framlagda förslaget till ändringar i kyrkoordningen anta det förslag som framgår av till detta betänkande fogad bilaga 1.
2. bifalla motion 2005:43.
3. avslå motion 2005:95.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:7
Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen.
Motionerna
Motion 2005:43 av Reidar Gustafsson och Torgny Larsson, SKUT:s ställning inom Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att senast under första halvåret 2006 påbörja en utvärdering av konsekvenserna av 2002 års kyrkomötesbeslut rörande det förändrade tillsynsansvaret för SKUT-församlingarna. En sådan utvärdering skall pröva frågan om att göra SKUT till ett eget utlandsstift med egen stiftsstyrelse och eget domkapitel.
Motion 2005:95 av Åke Blomqvist och Susann Torgerson, Medlemskap och rösträtt i SKUT-församling
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att föreskriva att i församlingsordningar för SKUT-församling skall intas bestämmelser om skyldighet för medlem i utlandsförsamling att erlägga medlemsavgift och att rösträtt vid biskopsval inte föreligger om man samtidigt tillhör församling i Sverige.
Andra utskott
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över det förslag till ändringar i kyrkoordningen som framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse. Utskottet föreslår Kyrkomötet anta det förslag till ändringar i kyrkoordningen som framgår av bilagan. Yttrandet fogas till detta betänkande som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Skrivelse och motioner
I skrivelsen behandlar Kyrkostyrelsen vissa frågor om Svenska kyrkan i utlandet som återstår efter det att Kyrkomötet 2002 fattade beslut om tillsyns- och främjandefunktionerna. Det gäller regleringen av utlandskyrkan i kyrkoordningen, kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet, demokratisk struktur i utlandsförsamlingarna, representativiteten gentemot hemmakyrkan samt val av biskop i Visby stift. Clearing vid kyrkliga handlingar behandlas inte i skrivelsen, inte heller rösträtt för den som tillhör Svenska kyrkan men inte är folkbokförd i landet. På dessa områden sker ett fortsatt beredningsarbete.
Kyrkostyrelsen föreslår att bestämmelser om utlandskyrkan skall finnas i de olika kapitel där frågor regleras som även är av betydelse för utlandskyrkan. Därmed föreslår Kyrkostyrelsen att det inte skall införas något särskilt kapitel med regleringar för utlandskyrkan. Vidare föreslår Kyrkostyrelsen att kyrkoordningen endast skall gälla utlandskyrkan när detta särskilt är angivet.
Kyrkostyrelsens förslag innebär att de som bor inom en utlandsförsamlings verksamhetsområde och tillhör Svenska kyrkan skall anses tillhöra församlingen.
Av Kyrkostyrelsens förslag följer också att beslut om församlingsordning skall fattas av församlingens beslutande organ. För att gälla skall den vara fastställd av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, efter det att domkapitlet fått möjlighet att yttra sig.
Kyrkostyrelsen föreslår ändringar i reglerna kring valbarhet för förtroendeuppdrag på nationell nivå så att krav inte längre skall ställas på folkbokföring i landet. Det skall räcka att tillhöra Svenska kyrkan. Därutöver föreslår Kyrkostyrelsen att en ledamot i Domkapitlet i Visby stift skall väljas bland dem som vid tidpunkten för valet tillhör Svenska kyrkan och är valbar i en utlandsförsamling.
Rörande val av biskop i Visby stift innebär förslaget att präster som tjänstgör i en utlandsförsamling och lika många elektorer för utlandsförsamlingarna skall ha rösträtt vid val av biskop i Visby stift.
Till skrivelsen finns fogat en reservation av Åke Blomqvist. Reservanten förordar att två av ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall vara bosatta utomlands. Han anser ”en sådan bestämmelse vara den enda garantin för att säkerställa representation från kyrkomedlemmar boende utomlands”.
I motion 2005:43 framhåller motionärerna att det nu har gått tre år med den av 2002 års kyrkomöte beslutade ordningen där tillsynen över utlandsförsamlingarna ligger hos Domkapitlet i Visby och främjandet hos Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Motionärerna anser att det faktum att beslutanderätten ligger hos nämnden och tillsynsansvaret hos stiftet ger en obalans som har lett till att stiftet också vill gå in i den främjande delen. Enligt motionärernas mening har detta till och från skapat irritation och onödiga konflikter. Det är därför, enligt motionärerna, nödvändigt att dessa frågor snarast blir grundligt belysta. Detta skall ske genom att Kyrkomötet beslutar ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att senast våren 2006 påbörja en utvärdering av konsekvenserna av 2002 års beslut och att då också pröva frågan om att göra SKUT till ett eget utlandsstift med egen stiftsstyrelse och eget domkapitel.
I motion 2005:95 tar motionärerna sin utgångspunkt i Kyrkostyrelsens förslag att de som bor inom en utlandskyrkas församlingsområde också skall tillhöra denna församling förutsatt att man tillhör Svenska kyrkan. Motionärerna menar att till den demokratisk-organisatoriska strukturen hör inte bara rättigheter utan också skyldigheter och en reglering av medlemskapet. Som en följd av detta anser motionärerna att man inte samtidigt skall kunna vara medlem i en församling hemma i Sverige och i en utlandsförsamling och inte heller ha rösträtt både utomlands och i Sverige. Likaså bör det, enligt motionärerna, i utlandsförsamlingarnas församlingsordningar införas ett stadgande om skyldighet att erlägga medlemsavgift.
Tidigare behandling av frågan
Vid Kyrkomötet 2002 behandlade Ekumenikutskottet Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:7 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar i betänkandet Eu 2002:1. Här återfinns en redogörelse för de olika förslag att tydligare inordna Svenska kyrkans utlandsförsamlingar som dittills diskuterats. För närmare detaljer i detta avseende hänvisas till betänkande Eu 2002:1.
I skrivelsen lade Kyrkostyrelsen fram förslag rörande tillsynsfunktionen för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Dessa föreslogs bli knutna till ett stift, en biskop och ett domkapitel. Kyrkostyrelsen sade sig ”i nuläget” föreslå Visby stift. Vidare behandlade skrivelsen också främjandefunktionen. Här föreslog Kyrkostyrelsen att denna skulle ligga kvar på nationell nivå hos en av Kyrkomötet utsedd nämnd för Svenska kyrkan i utlandet.
Med anledning av skrivelsen inlämnades nio motioner (2003:125–130, 139, 149, 164) med förslag som skulle innebära avslag på Kyrkostyrelsens förslag, antingen i sin helhet eller i vissa delar.
Läronämnden underströk i sitt yttrande Ln 2002:3y att Svenska kyrkan principiellt har två pastorala nivåer, församlingar och stift. Därför framförde Läronämnden att ”SKUT behöver inordnas i Svenska kyrkans struktur med biskop och stift och att domkapitelsuppgifter inte kan läggas på nationell nivå”.
Ekumenikutskottets majoritet fann Kyrkostyrelsens förslag väl grundat och konstaterade därför att ett beslut om tillsyns- och främjandefunktionerna i enlighet Kyrkostyrelsens skrivelse skulle ge en grund för det fortsatta arbetet med de övriga frågor som nämndes i skrivelsen. Utskottet underströk också betydelsen av att Kyrkostyrelsens fortsatta beredning skulle innehålla en tydlig tidsplan för utvärdering av den nya ordningen. Beträffande skrivelsens förslag om en nämnd för Svenska kyrkan i utlandet, anslöt sig utskottet till motion 2002:139 om främjandefunktionen för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Sålunda förordade utskottet att beteckningen ”Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet” skulle användas. I övrigt anslöt sig utskottet till Kyrkostyrelsens förslag.
Till betänkandet fogades tre reservationer, en som yrkade återremiss, en till förmån för förslaget i skrivelsen rörande en nämnd för Svenska kyrkan i utlandet och en beträffande förslaget om visst deltagande från utlandskyrkan i det då förestående biskopsvalet i Visby.
Kyrkomötet beslutade enligt utskottets förslag utom avseende frågan om nämnd eller styrelse för utlandskyrkan. På denna punkt anslöt sig Kyrkomötet till den till betänkandet fogade reservationen och beslutade därmed i enlighet med det av Kyrkostyrelsen framlagda förslaget.
Till Kyrkomötet 2003 överlämnade Kyrkostyrelsen skrivelsen 2003:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden. I denna skrivelse lämnades en redogörelse för det fortsatta arbetet med SKUT-frågan. Här förutskickade Kyrkostyrelsen att, i enlighet med vad Kyrkomötet begärt, en skrivelse skulle komma att överlämnas till 2005 års kyrkomöte. Kyrkostyrelsen pekade på ett antal frågor av betydelse som återstod att behandla. Bland dessa nämndes förhållandet mellan kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet, utlandskyrkans representation gentemot hemmakyrkan, de ekumeniska frågorna och finansieringen. Beträffande utvärdering av de förändringar som genomförts sade sig Kyrkostyrelsen göra bedömningen att nyordningen borde ha varit i kraft ett antal år innan en sådan utvärdering genomfördes. Kyrkostyrelsen angav därför år 2007 eller år 2008 som alternativa tidpunkter.
Till samma kyrkomöte hade också överlämnats motion 2003:65 Det fortsatta arbetet med SKUT-frågan, av Ingrid Smittsarve och Christer Engelhardt. Motionärerna erinrade om att stiftsstyrelsen i Visby i ett enkätsvar uttryckt att utlandskyrkans stiftstillhörighet borde genomföras mer konsekvent. Därför föreslog motionärerna att Kyrkostyrelsen eller den utsedda arbetsgruppen skulle få i uppdrag att utreda huruvida ”man bör flytta hela eller delar av SKUT-kansliet till Visby”.
I sitt betänkande B 2003:3 konstaterade Budgetutskottet att man beträffande skrivelsen nöjde sig med att tillstyrka det av Kyrkostyrelsen framlagda förslaget. Beträffande motion 2003:65 ansåg utskottet att motionärernas förslag innefattades i det utredningsarbete som föregick 2002 års beslut och att det därför inte fanns någon anledning att tillstyrka något ytterligare utredningsuppdrag i frågan. Budgetutskottet föreslog därför att Kyrkomötet skulle avslå motionen. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Överväganden
Som inledning till sina överläggningar har utskottet haft möjlighet att ställa frågor till planeringschefen Anders Lindberg och till chefen för Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet Klas Hansson.
Skrivelsen
Utskottet har i sin diskussion sett samman skrivelsen och de motioner som hänvisats till utskottet för beredning. Utskottet tillstyrker de förslag som framförs i skrivelsen och vill därvid understryka att det för alla berörda är väsentligt att så stor klarhet som möjligt nås beträffande utlandskyrkans relation till den del av Svenska kyrkan som finns i Sverige. Utskottet vill också se det till detta kyrkomöte lagda förslaget om ändringar i instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet som ett steg i denna riktning. De förslag som Kyrkostyrelsen lägger är, enligt utskottets mening, en naturlig fortsättning på det som beslutades av Kyrkomötet 2002. Det återstår, som Kyrkostyrelsen också framhåller, ett antal frågor att reglera. Utskottet finner det angeläget att detta sker, så att hela reformprocessen fullbordas.
Utskottet delar Kyrkostyrelsens uppfattning att regleringar kring Svenska kyrkan i utlandet skall finnas i de delar av kyrkoordningen som regleringen gäller och inte samlas i ett eget kapitel. Ett vägande skäl för detta är, enligt utskottets mening, att det tydliggör utlandskyrkan som en integrerad del av Svenska kyrkan.
Kyrkostyrelsens förslag innebär att, utöver de som är formella medlemmar av en utlandsförsamling, också de som bor inom en församlings verksamhetsområde och tillhör Svenska kyrkan skall ”anses tillhöra församlingen”. Utskottet ställer sig bakom denna formulering och ser den som ett sätt att med ledning av det som gäller i Sverige tillämpa en boende- och vistelseprincip. Utskottet vill påminna om att det är en skillnad mellan dem som bor inom en församlings verksamhetsområde och har aktiverat sitt medlemskap i församlingen, dem som i övrigt bor inom verksamhetsområdet och dem som mer tillfälligt vistas där, t.ex. som turister. Församlingen har ett ansvar i vart och ett av fallen, men det är naturligt att det tar sig olika uttryck beroende på om det gäller någon som permanent bor inom verksamhetsområdet eller bara tillfälligt vistas där.
Utskottet finner det därför riktigt att använda en så vag formulering som ”anses tillhöra”. Likaså instämmer utskottet i Kyrkostyrelsens bedömning att tolkningen av detta uttryck bör preciseras i respektive församlingsinstruktioner och sannolikt också församlingsordningar. Utrymme bör därvid ges för nödvändig flexibilitet.
Till Kyrkostyrelsens skrivelse finns fogat en reservation med innebörden att två ledamöter i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall vara bosatta utomlands. Utskottet delar inte den uppfattningen. Det är, enligt utskottets mening, inte önskvärt att införa en ordning där uppdraget som förtroendevald är öronmärkt för en viss kategori. Utskottet tillstyrker därmed Kyrkostyrelsens förslag i denna del.
Beträffande förslaget till ändringar i kyrkoordningen finner utskottet den föreslagna skrivningen i 8 kap. 14 a § mom. 3 svårtolkad. Formuleringen ”de som är anställda som präster i Visby stift eller i någon av dess församlingar i Sverige” hade behövt vara försedd med en förtydligande kommentar i skrivelsens avsnitt sju.
Motionerna
Den fråga som tas upp i motion 2005:43 finner utskottet vara betydelsefull. De beslut som fattades av Kyrkomötet 2002 fick genomgripande betydelse för såväl utlandskyrkan som Visby stift. Efter några år med denna ordning är det nödvändigt med en utvärdering. Utskottet har noterat att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse 2003:3 aviserat att en sådan utvärdering avses ske med början år 2007 eller år 2008. Därutöver har utskottet inhämtat att denna tidsplan alltjämt gäller. Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna utvärdering bör ske mer skyndsamt än så. Det är, enligt utskottets uppfattning, betydelsefullt att ett beslut om att inleda utvärderingen också innefattar ett beslut om när den skall vara klar. Utskottet är heller inte främmande för att en sådan utvärdering kan komma att ge anledning till en bredare översyn av stiftsstrukturen. Mot bakgrund av detta yrkar utskottet bifall till motionärernas förslag.
Med anledning av den utvärdering som skall ske finner utskottet att de förslag som lämnas i motion 2005:95 i nuläget inte bör bli föremål för ställningstagande, eftersom det vore att föregripa utvärderingen. Av denna anledning yrkar utskottet avslag på motionen.
Uppsala den 30 september 2005
På Ekumenikutskottets vägnar
Kerstin Bergman
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Ragnhild Johansson, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation
Reservation mot utskottets beslut avseende motion 2005:43 har avgivits av utskottsledamöterna Lennart Svensson, Sonja Grunselius, Lars-Ivar Ericson, Ragnhild Johansson och Roland Johansson. De anser att utskottets överväganden i denna del i stället hade bort ha följande lydelse.
De beslut som fattades av Kyrkomötet 2002 fick genomgripande betydelse för såväl utlandskyrkan som Visby stift. Efter några år med denna ordning är det nödvändigt med en utvärdering. Vi har noterat att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse 2003:3 aviserade att en sådan utvärdering avses ske med början år 2007 eller år 2008. Till dess behövs arbetsro för såväl utlandskyrkan som Visby stift. Med anledning av detta yrkar vi avslag på motion 2005:43 i sin helhet.
Särskild mening
Särskild mening har med följande lydelse lämnats av ersättarna Angela Boëthius, Anki Erdmann, Anders Novak, Birgitta Wrede och Börje Gustafsson.
Vi instämmer med den i ärendet inlämnade reservationen.
Kyrkorättsutskottets yttrande
2005:8y
Fortsatt reglering av Svenska kyrkan i utlandet
|
|
Till Ekumenikutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2005:7, Fortsatt reglering av Svenska kyrkan i utlandet.
Kyrkorättsutskottet konstaterar att det i förslaget till ändrad lydelse av 9 kap 2a § punkten 6 anges att en av de fyra övriga ledamöterna i domkapitlet i Visby stift skall tillhöra Svenska kyrkan och vara valbar i en utlandsförsamling. När det i paragrafens sista stycke anges att det skall utses fyra ersättare för de övriga ledamöterna framgår emellertid inte några motsvarande kvalifikationskrav för ersättaren till denne ledamot. Detta förbiseende bör, enligt utskottets mening, rättas till. Lämpligen kan det i paragrafens sista stycke inskjutas ytterligare en mening av följande innehåll; För den ledamot som enligt 1 stycket 6 skall vara valbar i en utlandsförsamling utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav som ledamoten.
I förslaget till 9 kap 2a §, punkten 6, anges, som nämnts ovan, att en av de övriga ledamöterna skall tillhöra Svenska kyrkan. Av paragrafens andra stycke framgår emellertid att bestämmelserna om valbarhet i 33 kap skall tillämpas på samtliga de i punkten 6 angivna ledamöterna. Eftersom valbarhetsreglerna i 33 kap redan uppställer krav på tillhörighet i Svenska kyrkan synes det onödigt att i 9 kap 2a § upprepa samma krav särskilt för utlandsledamoten.
Kyrkorättsutskottet anser vidare att utformningen av 2 kap 17 §, 1 stycket, fått en något otydlig utformning då det där talas om att det i församlingsordningen alltid skall finnas ”… bestämmelser om kyrkoordningen…” Härmed torde avses bestämmelser som anger vilka av kyrkoordningens bestämmelser som gäller för församlingen i enlighet med 2 kap 16 §, sista stycket. Utskottet föreslår därför att 2 kap 17 §, 1 stycket, arbetas om så att det i paragrafen uttryckligen anges att det är detta som avses. Förslagsvis kan 2 kap 17 §, 1 stycket, tredje meningen utformas enligt följande; ”I församlingsordningen skall alltid finnas bestämmelser om vilka av kyrkoordningens bestämmelser som gäller för församlingen, om församlingstillhörighet samt om rösträtt och valbarhet i församlingen.
Slutligen noterar utskottet att det i förslagets fjärde att-sats saknas uppgift om att en ny rubrik avses införas även före 34 kap 12a §. Även detta förbiseende bör rättas till.
Utskottets förslag till ändringar samt vissa smärre följdändringar i anledning därav, inarbetade i förslag till kyrkoordningstext, bifogas yttrandet.
Uppsala den 30 september 2005
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.
Ändringar i kyrkoordningen
Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)
dels att punkt 4 i övergångsbestämmelser till SvKB 2002:7 skall upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 1 §, 8 kap. 7, 13 och 27 §§, 9 kap. 2 a och 19 §§, 10 kap. 6 §, 33 kap. 4 §, 36 kap. 6 § samt 57 kap. 1 och 7 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 16 och 17 §§, 8 kap. 14 a och 23 a §§ samt 34 kap. 3 a och 12 a §§ av följande lydelse,
dels att det skall införas nya rubriker före 2 kap. 16 §, 8 kap. 23 a §, 34 kap. 3 a § och 34 kap. 12 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
|
Föreslagen lydelse
|
2 kap. Församlingens uppdrag
|
|
Utlandskyrkan
16 § Utlandskyrkan omfattar utlandsförsamlingar och övriga utlandsverksamheter. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan och vilka övriga utlandsverksamheter som skall finnas.
17 § För varje utlandsförsamling skall det finnas en församlingsordning. Beslut om församlingsordningen fattas av församlingens beslutande organ. I församlingsordningen skall alltid finnas bestämmelser om vilka av kyrkoordningens bestämmelser som gäller för församlingen, om församlingstillhörighet samt om rösträtt och valbarhet i församlingen.
En församlingsordning för en viss församling skall för att gälla vara fastställd av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet efter att Domkapitlet i Visby stift har getts tillfälle att yttra sig.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om församlingsordning för församlingar i utlandskyrkan.
|
7 kap. Stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och nämnderna
1 § Stiftsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. stiftsstyrelsens och nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelse och nämnder,
5. val av revisorer och revisorsersättare,
6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och
7. årsredovisning och ansvarsfrihet.
Stiftsfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen.
8 kap. Biskopen
HUR BISKOPAR UTSES
Allmänna bestämmelser
7 § En biskop utses genom ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses genom val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade elektorer.
|
7 § En biskop utses genom ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses genom val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade.
|
Valet skall föregås av ett provval för nominering av kandidater.
Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av provvalet och valet.
Röstberättigade
13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar, och
3. särskilt utsedda elektorer.
|
13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop eller biskop i Visby stift, har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar, och
3. särskilt utsedda elektorer.
|
|
|
14 a § Vid ett val av biskop i Visby stift har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet,
3. de som är anställda som präster i Visby stift eller i någon av dess församlingar i Sverige,
4. de som är anställda som präster för utlandsförsamlingarna, och
5. särskilt utsedda elektorer.
|
|
|
Elektorer från utlandskyrkan
23 a § För varje församling i utlandskyrkan skall de valda ledamöter i kyrkorådet som tillhör Svenska kyrkan välja lika många elektorer som det finns anställda präster för församlingen vid tidpunkten för elektorsvalet. En elektor skall tillhöra Svenska kyrkan och vara valbar i den församling som förrättar valet.
Vid valet av elektorer gäller bestämmelserna i 18, 19 och 22 §§ samt i 23 § andra stycket.
|
27 § För att avge sina röster samlas de röstberättigade enligt följande:
1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare.
2. Kyrkostyrelsens ledamöter deltar tillsammans med stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter i Uppsala stift.
3. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.
Om kontraktsprosten är förhindrad att vara valförrättare utser stiftsstyrelsen en annan av prästerna i kontraktet att fullgöra uppgiften.
|
|
Stiftsstyrelsen i Visby stift beslutar hur präster och elektorer i utlandskyrkan samt ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall utöva sin rösträtt.
|
9 kap. Domkapitlet
2 a § Domkapitlet i Visby stift skall bestå av följande ledamöter:
1. biskopen, som är ordförande
2. domprosten, som är vice ordförande
3. en ledamot som är anställd som präst eller diakon i stiftet eller i någon av stiftets församlingar i Sverige,
4. en ledamot som är präst eller diakon samt är eller har varit anställd i utlandskyrkan,
5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. fyra övriga ledamöter.
Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa. För ordinarie ledamot och ersättare valda av Kyrkomötet gäller de bestämmelser om valbarhet och valbarhetshinder som i 33 kap. anges för val till den nationella nivån.
För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst i stiftet eller i någon av stiftets församlingar i Sverige. För var och en av ledamöterna som avses i första stycket 3–5 utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav som ledamoten. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.
|
2 a § Domkapitlet i Visby stift skall bestå av följande ledamöter:
1. biskopen, som är ordförande
2. domprosten, som är vice ordförande
3. en ledamot som är anställd som präst eller diakon i stiftet eller i någon av stiftets församlingar i Sverige,
4. en ledamot som är präst eller diakon och som vid valet är anställd i utlandskyrkan,
5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. fyra övriga ledamöter varav en när valet äger rum skall vara valbar i en utlandsförsamling.
Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa. För ordinarie ledamot och ersättare valda av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 19 § andra stycket gäller de bestämmelser om valbarhet och valbarhetshinder som i 33 kap. anges för val till den nationella nivån.
För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst i stiftet eller i någon av stiftets församlingar i Sverige. För var och en av ledamöterna som avses i första stycket 3–5 utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav som ledamoten. För den ledamot som enligt första stycket 6 skall vara valbar i en utlandsförsamling utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav som ledamoten. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.
|
19 § De ledamöter som avses i 1 § första stycket 4 och 5 och 2 § första stycket 5 och 6 och deras ersättare väljs av det nyvalda stiftsfullmäktige för fyra år.
Vid valet av domkapitel i Visby stift gäller bestämmelserna i första stycket den ledamot som avses i 2 a § första stycket 5 och den ledamotens ersättare samt tre av de ledamöter som avses i 2 a § första stycket 6 och deras ersättare. En av de ledamöter som avses i första stycket 6 och den ledamotens ersättare väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden. Valen gäller till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod.
|
Vid valet av domkapitel i Visby stift gäller bestämmelserna i första stycket den ledamot som avses i 2 a § första stycket 5 och den ledamotens ersättare samt tre av de ledamöter som avses i 2 a § första stycket 6 och deras ersättare. Den ledamot i första stycket 6 som vid valet skall vara valbar i en församling i utlandskyrkan och den ledamotens ersättare väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden. Valen gäller till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod.
|
Övriga ledamöter och deras ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.
10 kap. Den nationella nivåns uppdrag
6 § För samordning, planering och utveckling skall det finnas följande nämnder:
1. Nämnden för internationell mission och diakoni, med särskilt ansvar för insatserna rörande internationell mission och diakoni.
2. Nämnden för kyrkolivets utveckling, med särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete
3. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet med särskilt ansvar för att främja församlingslivet i utlandsförsamlingarna och övriga verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan.
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar och övriga utlandsverksamheter (utlandskyrkan) som skall tillhöra Svenska kyrkan. Sådana utlandsförsamlingar och verksamheter är skyldiga att tillämpa kyrkoordningens bestämmelser bara om det är särskilt angivet.
|
6 § För samordning, planering och utveckling skall det finnas följande nämnder:
1. Nämnden för internationell mission och diakoni, med särskilt ansvar för insatserna rörande internationell mission och diakoni.
2. Nämnden för kyrkolivets utveckling, med särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete
3. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet med särskilt ansvar för att främja församlingslivet i utlandskyrkan.
|
33 kap. Kyrkans förtroendevalda
4 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i
1. församlingen, om det gäller val till en församling,
2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,
3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet, eller
4. landet, om det gäller val till den nationella nivån.
|
4 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt och fyller 18 år senast på dagen för valet. Härtill skall den som väljs vara folkbokförd i
1. församlingen, om det gäller val till en församling,
2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, eller
3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet.
|
Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.
Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5–9 §§.
34 kap. Kyrkans anställda
|
|
Befattningar för utlandskyrkan
3 a § För församlingar och övriga verksamheter i utlandskyrkan skall det finnas anställda
1. minst det antal präster som Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet bestämmer, och
2. den personal i övrigt som behövs för verksamheten
Svenska kyrkan på nationell nivå är arbetsgivare för utsänd personal som tjänstgör i utlandskyrkan.
När präster och diakoner skall anställas för tjänstgöring i utlandskyrkan gäller bestämmelserna i 7–11, 12 a-14 och 17 §§.
|
|
|
Tillsättning av präst i utlandskyrkan
12 a § En befattning som präst i utlandskyrkan med anställning på nationell nivå skall tillsättas av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.
Innan nämnden beslutar om tillsättning av en präst i en utlandsförsamling skall kyrkorådet ges tillfälle att yttra sig över de behöriga sökandena. Därefter skall domkapitlet yttra sig.
|
36 kap. Indelningsenheter
6 § Inom Svenska kyrkan finns det tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift.
57 kap. Tillsyn
1 § Biskopen och domkapitlet skall ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter samt över verksamheten i stiftet. I tillsynen ingår
1. råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor,
2. utfärdande av församlingsinstruktion enligt 5–7 §§,
3. biskopens visitationer enligt 8 kap. 2 §,
4. granskning av hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever avgivna vigningslöften,
5. prövning av behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst enligt 31 kap. 11 och 12 §§ och 32 kap. 11 och 12 §§,
6. befogenhetsprövning enligt 31 kap. 14 § och 32 kap. 14 §, och
7. beslutsprövning enligt 8–18 §§.
Vad som sägs i första stycket 7 skall inte tillämpas på utlandsförsamlingar och verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan på andra platser.
|
1 § Biskopen och domkapitlet skall ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter samt över verksamheten i stiftet. I tillsynen ingår
1. råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor,
2. utfärdande av församlingsinstruktion enligt 5–7 a §§,
3. biskopens visitationer enligt 8 kap. 2 §,
4. granskning av hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever avgivna vigningslöften,
5. prövning av behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst enligt 31 kap. 11 och 12 §§ och 32 kap. 11 och 12 §§,
6. befogenhetsprövning enligt 31 kap. 14 § och 32 kap. 14 §, och
7. beslutsprövning enligt 8–18 §§.
Det som sägs i första stycket 1–6 gäller även utlandskyrkan.
|
7 a § För församlingar och övriga utlandsverksamheter inom utlandskyrkan skall en församlingsinstruktion utarbetas.
En församlingsinstruktion för en församling utarbetas av kyrkoherden och styrelsen i församlingen i samråd med Domkapitlet i Visby. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av styrelsen och kyrkoherden var för sig och efter att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet har getts tillfälle att yttra sig.
|
En församlingsinstruktion för en församling utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med Domkapitlet i Visby. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av kyrkorådet och kyrkoherden var för sig och efter att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet har getts tillfälle att yttra sig.
|
En församlingsinstruktion för en annan utlandsverksamhet utarbetas av kyrkoherden och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet i samråd med Domkapitlet i Visby stift. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet och kyrkoherden var för sig.
Efter att domkapitlet har utfärdat församlingsinstruktionen är den bindande för församlingen eller verksamheten.
Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av församlingens styrelse, kyrkoherden eller domkapitlet. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en annan verksamhet får väckas av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, kyrkoherden eller domkapitlet. En ändring godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.
|
Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av kyrkorådet, kyrkoherden eller domkapitlet. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en annan verksamhet får väckas av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, kyrkoherden eller domkapitlet. En ändring godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.
|
Övergångsbestämmelser till SvKB 2002:7
4. Utöver vad som anges i 8 kap. har följande personer rösträtt vid biskopsval i Visby stift:
1. åtta elektorer som är präster anställda i utlandskyrkan ,
2. åtta elektorer som inte är präster valda av församlingarna inom utlandskyrkan, och
3. ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.
Elektorerna skall representera utlandskyrkan i olika delar av världen. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet beslutar efter samråd med Stiftsstyrelsen i Visby stift hur valet av elektorer och ersättare för dessa går till.
De elektorer som inte är präster skall tillhöra Svenska kyrkan och någon av församlingarna inom utlandskyrkan.
Stiftsstyrelsen i Visby stift beslutar hur elektorerna och ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall utöva sin rösträtt.
|
|
_______________
Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2006.
  
|
