|
Ekumenikutskottets betänkande
2005:4
Islamistiskt hot kräver kyrklig beredskap, debatt, information!
|
Kyrkomötet
Eu 2005:4
|
Sammanfattning
Utskottet finner det som Läronämnden säger i sitt yttrande vara en väsentlig utgångspunkt. Vidare konstaterar utskottet att religionen kan missbrukas till att förstärka extremism. Ett grundläggande förhållningssätt är att göra skillnad på att förstå och försvara. Terrorismen kan aldrig försvaras, men det är väsentligt att se de underliggande orsakerna. Orättvisor, kränkningar och brist på mänskliga rättigheter utgör grogrund för terrorism. Arbete för fred och rättvisa liksom bekämpande av fattigdom är viktigt.
Religionernas ledande företrädare på olika nivåer har ett ansvar att motverka våldstendenser inom de egna leden. Forskningsinsatser och litteratur i ämnet är betydelsefulla. Utskottet avvisar motionens förslag, men ser ett behov av informationsmaterial till enskilda och församlingar.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:74.
2. ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:74 av Bengt Olof Dike
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta ett beredskaps- och handlingsprogram för att möta hotet från den extrema islamismen och som skall innehålla vägledande riktlinjer, information, som stimulerar en öppen och konstruktiv debatt och ökar kunskapen om vad religionerna står för. I uppdraget skall också ingå, att programmet utarbetas i god tid före nästa års kyrkomöte och sänds ut till ledamöterna för att vid detta kunna antas.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2005:74. Yttrandet bifogas detta betänkande som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Motionen
I motion 2005:74 tar motionären sin utgångspunkt i det han kallar hotet från islam och framhåller att kyrkan måste förse församlingar och sina tillhöriga medlemmar med argument som ger möjlighet till debatt och jämförelser mellan religionerna. Motionären anser också att detta kan komma att vara till hjälp för alla muslimer som tar avstånd från extremism och våld med islams förtecken.
I motionen noteras att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse 2005:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden redovisar de åtgärder som vidtagits med anledning av beslut i 2003 års kyrkomöte. Dock anser motionären att frågan om kyrklig beredskap mot hotet från den extrema islamismen inte berörs i Kyrkostyrelsens skrivning.
Tidigare behandling av frågan
Religionsmöte och religionsdialog har behandlats vid ett antal tidigare ombuds- och kyrkomöten, dock inte med den specifika inriktning som finns i den nu föreliggande motionen.
Till ombudsmötet 1995 överlämnades motion OMot 1995:546 om projekt för utveckling av former för kunskapsutveckling av dialog mellan kristna och muslimer. Motionen hänvisades till Ekumenikutskottet som i sitt betänkande Eu 1995:502 behandlade frågan. Till betänkandet fogades ett yttrande från Läronämnden 1995:508, som konstaterade att Svenska kyrkan saknade en teologiskt och pastoralt genomtänkt undervisning om vad det innebär att leva i ett multireligiöst samhälle. Därför ville Läronämnden starkt betona behovet av en fortsatt bearbetning av religionsmötesfrågan. Likaså påtalade Läronämnden behovet av att en ”vägledande religionsteologi för vår tid formuleras”.
Ekumenikutskottet instämde i Läronämndens bedömning och underströk att ett kyrkligt utvecklingsarbete kring religionsmöten också måste innehålla en teologisk bearbetning av de andra religionernas plats i Guds skapelse. Utskottet föreslog med anledning av motionen att Ombudsmötet skulle begära av stiftelsestyrelsen att ”den initierar ett projekt som skapar fungerande former för kunskapsutveckling kring mötet mellan kristna och muslimer i Sverige”. Likaså hemställde utskottet att stiftelsestyrelsen skulle vidta åtgärder ”som främjar utvecklingen av en Svenska kyrkans religionsteologi”. Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Frågan om religionsmöte återkom vid Kyrkomötet 2000, dels genom motion 2000:57 om resurser för religionsmötesfrågor, dels genom motion 2000:76 om vidareutveckling av islamprojektet. Motionerna hänvisades till Kyrkolivsutskottet som behandlade dem i sitt betänkande 2000:11. Kyrkolivsutskottet konstaterade att beslutet vid Ombudsmötet 1995 hade resulterat i att det s.k. Islamprojektet hade genomförts under åren 1996–1998. Utskottet uttalade sin uppfattning att Islamprojektet hade avsatt värdefulla spår i församlingar, stift och kyrkokansli och likaså sin tilltro till att Kyrkostyrelsen skulle forma en långsiktig strategi för religionsmöte, religionsdialog och religionsteologi. Med anledning av motionen föreslog utskottet att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att ”beakta att religionsdialogarbetet på bästa sätt kan säkerställas inför arbetet med nästa års budgetskrivelse”. Kyrkomötet beslutade i enlighet med förslaget.
Kyrkomötet 2003 överlämnade till Ekumenikutskottet två motioner rörande islam. Det var dels motion 2003:4 Kyrkan och islam, dels motion 2003:74 Samtalsdokument islam-kristendom. I den förstnämnda motionen föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att belysa frågan om kyrkan och islam ur ett religionssociologiskt perspektiv. Den senare motionen innebar ett förslag om att Kyrkomötet skulle besluta att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram ett religionsteologiskt dokument som utgångspunkt för det ömsesidiga samtal mellan Svenska kyrkan och de olika inriktningarna av islam som finns i Sverige.
Läronämnden yttrade sig över de båda motionerna (Ln 2003:12y) och erinrade om sitt tidigare ställningstagande (Ln 1995:508) rörande behovet av en religionsteologisk bearbetning. I yttrandet framhöll Läronämnden angelägenheten av att ytterligare fördjupa kunskaperna om de abrahamitiska religionerna och att utveckla förståelsen mellan dess företrädare.
I sitt betänkande Eu 2003:3 redovisade utskottet ett flertal projekt som då var pågående och framhöll att dialogen med företrädare för islam är av stor och växande betydelse. Utskottet konstaterade att många människor har bidrag att ge i detta sammanhang. Därför kunde arbetet, enligt utskottet, inte enbart överlåtas till religionsteologisk expertis eller en särskilt tillsatt arbetsgrupp. Utskottet konstaterade att många processer pågick och fortsatte:
Utskottet vill framhålla vikten av att kyrkostyrelsen tar ett övergripande ansvar för dialogen med islam. Detta innebär att stödja stiften i deras samordnande och inspirerande roll gentemot församlingarna, där det grundläggande arbetet sker.
Avslutningsvis uttryckte utskottet sin bestämda förväntan på den fortsatta processen och dess dokumentation. Utskottet yrkade avslag på motionerna men föreslog Kyrkomötet att med anledning av motionerna ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om ett tydligt övergripande ansvar för dialogen med företrädare för islam.
Kyrkomötet biföll utskottets förslag till den del som innebar avslag på motion 2003:4 samt avseende förslaget att ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört. Däremot beslöt Kyrkomötet i enlighet med det i motion 2003:74 framlagda förslaget, liksom i enlighet med ett under överläggningen framlagt yrkande. Detta innebar att Kyrkomötet gav i uppdrag till Kyrkostyrelsen att ”samla och bearbeta det relevanta material som redan finns om kyrkan och islam och med det som underlag ta fram ett pedagogiskt hanterbart och vardagsnära grunddokument för samtal mellan Svenska kyrkan och islam, att användas i stift och församlingar”. (KmSkr 2003:19)
Vid 2004 års kyrkomöte besvarades en fråga från Bengt Olof Dike om islam (Fr 2004:2) av Kyrkostyrelsen. I svaret hänvisades bl.a. till det omfattande material kring religionsdialog och mötet med muslimer som vid detta kyrkomöte delades till ledamöterna. I materialet ingick bl.a. riktlinjer för möten med andra religioner för kyrkorna inom Borgågemenskapen och en sammanställning under rubriken Viktigt att veta om islam.
I skrivelsen KsSkr 2005:3 till årets kyrkomöte redovisar Kyrkostyrelsen de åtgärder som vidtagits med anledning av besluten vid 2003 års kyrkomöte. För närmare detaljer hänvisas till denna skrivelse.
Utskottet vill också erinra om den internationella inter-religiösa konferens som i november 2004 hölls i Söderköping under temat Tools for peace? The Role of Religion in Conflicts. Konferensen organiserades av Sveriges Kristna Råd, Sveriges Muslimska Råd, Liv & Fredinstitutet och Svenska Fredsrörelsen. Av den nyligen avgivna rapporten framgår att fokus låg på tre huvudområden: rötter, värderingar och verktyg (Roots, Values, Tools). De över etthundra deltagarna kom från många delar av världen och representerade både nord och syd. Svenska kyrkan var genom sina representanter aktiv såväl i förberedelse som genomförande av konferensen. Deltagarna identifierade elva punkter som grund för fortsatt uppföljning. Under konferensen bildades också Initiativ för Unga Vuxna (Young Adult Initiatives).
Överväganden
Inledningsvis vill utskottet instämma i det som Läronämnden säger i det yttrande som bifogas detta betänkande. Utskottet finner detta vara en bra utgångspunkt för samtal kring de frågor som väcks i motionen.
De frågor som tas upp i motionen är angelägna. Den dagliga nyhetsförmedlingen ger återkommande påminnelser om detta. Människor känner oro och rädsla och tycker sig inte kunna vara trygga någonstans i världen. Främmande kulturer kan upplevas som hot. Om diskussionen skall bli fruktbar och leda någonstans är utgångspunkter och grundläggande förhållningssätt av stor betydelse.
En utgångspunkt är att religionen missbrukas i den terrorism som senare år har givit exempel på. Detta gäller inte bara islam utan också extremism och terrorism med kristna förtecken såväl som den som är grundad i andra religioner. Men det är, enligt utskottets mening, också viktigt att se andra element i detta. Terror betyder fruktan. Syftet är att sprida fruktan. Men det kan också sägas att fruktan och förtvivlan är en jordmån för terrorism. Det är väsentligt att se på de underliggande orsakerna och föra en diskussion om dessa, och inte bara om själva terrorhandlingen i sig. Det handlar här om komplexa förhållanden, men det är uppenbart att orättvisor, kränkningar och brist på mänskliga rättigheter är en grogrund för terroristers handlingar. För oss som inte lever i utsatthet av det slaget är det väsentligt att likväl i någon mån försöka förstå den desperation som möter hos människor som ser sig leva i ett mönster av oförrätter och kränkningar.
Allt detta är viktiga utgångspunkter. Ett grundläggande förhållningssätt är att göra skillnad på att förstå och försvara. Terrorhandlingar kan aldrig försvaras, men en ökad förståelse av de bakomliggande orsakerna är väsentlig.
Företrädare för religioner på skilda nivåer har stort ansvar för att motverka extremism inom de egna leden och också utöva självkritik. Liksom Läronämnden vill utskottet understryka behovet av fortsatta och fördjupade samtal mellan företrädare för olika religioner, såväl nationellt som internationellt. Konsultationen ”Tools for peace” är ett sådant exempel. Olika forskningsinsatser, liksom litteratur i ämnet ger här betydelsefulla bidrag. Ömsesidiga nidbilder och vanföreställningar måste motverkas. Ledande muslimer tar avstånd från terrorism och behöver vårt stöd. För att motverka terrorism är arbete för fred och rättvisa, bekämpande av fattigdom, liksom påverkansarbete av olika slag, en viktig faktor. Svenska kyrkan är genom egna insatser och genom samverkan med systerkyrkor och partnerorganisationer aktiv i rättvisearbete och fattigdomsbekämpning och måste förbli så.
Motionären vill att Kyrkostyrelsen skall få i uppdrag att utarbeta ett beredskaps- och handlingsprogram och att detta skall utarbetas i så god tid att det kan sändas ut till ledamöterna före nästa års kyrkomöte. Utskottet delar inte uppfattningen att detta är den metod som bör väljas och föreslår därmed avslag på motionen. Däremot ser utskottet fortsatt ett behov av informationsmaterial till enskilda och församlingar. Det material som delades ut vid Kyrkomötet 2004 skulle, tillsammans med eventuella kompletteringar, kunna vara ett sådant material om det fick en lämplig grafisk utformning.
Uppsala den 30 september 2005
På Ekumenikutskottets vägnar
Kerstin Bergman
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Lena Schachinger, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Börje Gustafsson, Bengt Risberg, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2005:14y
Islamistiskt hot och dialog med islam.
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2005:74.
Det är väsentligt att minnas att islam är en av de tre abrahamitiska religionerna, med vilken kristendomen har mycket gemensamt. Islamism är en vedertagen benämning på ett extremt uttryck för islam, som inte får identifieras med islams huvudfåra, lika litet som olika former av militant kristen extremism ger uttryck för grundläggande kristna värderingar. Det finns goda skäl att fortsätta och fördjupa samtal med företrädare för islam för att i en ömsesidigt kritisk och konstruktiv dialog öka kunskapen om och förståelsen för religiös och kulturell mångfald. Detta är en möjlig väg att möta de hot som finns från olika extrema grupper.
Uppsala den 30 augusti 2005
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd*, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm och Ann-Cathrin Jarl.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.   
|
