Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2005:7 Etisk upphandlingspolicy

Kyrkomötet EE 2005:7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 33 med förslag till etisk upphandlingspolicy på nationell nivå och åtgärder för att sprida denna. Utskottet understryker vikten av etisk förvaltning, men rekommenderar befintliga kriteriedokument och initiativ istället för nytt policyarbete. Därför föreslås avslag till motionen.

Till betänkandet finns en särskild mening av Göran Mård.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2005:33.
Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2005:33 av Carina Hallesten Hansson m.fl., Etisk och social upphandlingspolicy

1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att framarbeta en upphandlingspolicy där det på ett tydligt sätt framgår vilka etiska och sociala krav som skall gälla vid inköp av produkter.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att se över befintliga kriterier för upphandling samt anta och implementera den framtagna upphandlingspolicyn på den nationella nivån.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att bistå med information och utbildning till de stift som vill lära sig mer om etisk policy vid upphandling.

4. Kyrkomötet beslutar att erbjuda alla stift och församlingar möjligheten att anta den framtagna upphandlingspolicyn.Utskottet

Bakgrund

Upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling

Upphandling görs för att man skall få största möjliga utbyte av tillgängliga medel vid köp av varor eller tjänster.

Lagen om offentlig upphandling (1992:1528), LOU, som inom Svenska kyrkan gäller för begravningsverksamheten, tillkom för att säkerställa att det allmännas medel, dvs. de skattemedel som myndigheter och andra offentliga institutioner disponerar, används så effektivt som möjligt. Det sker genom att köparen inför en upphandling noga tänker igenom vad som skall köpas och formulerar sina krav och behov tydligt i ett förfrågningsunderlag. Detta skickas sedan till presumtiva leverantörer som i sin tur inkommer med anbud. Man kan annonsera eller välja ut vilka som skall tillfrågas (särskilda regler finns). Det viktiga är att inte ovidkommande hänsyn tas och att alla intresserade får möjlighet att lämna anbud. Endast de kriterier som efterfrågades i förfrågningsunderlaget får påverka.Nyligen har en statlig utredning rörande nya upphandlingsregler inom statlig och kommunal förvaltning varit ute på remiss (SOU 2005:22). Om utredningen resulterar i lagstiftning kommer sannolikt begravningsverksamheten inom Svenska kyrkan inte längre att omfattas av LOU. Utredningen innehåller inga skrivningar om etiska eller sociala hänsyn vid upphandlingssituationer.

Kyrkoordningen och Kyrkomötet 2004

För övriga upphandlingar inom Svenska kyrkan, alltså utom begravningsverksamheten, gäller kyrkoordningens bestämmelser, för församlingar och samfälligheter 47 kap. 3 §, för stift 49 kap. 3 § och 51 kap. 3 § för den nationella nivån. Paragraferna är likalydande:
När en upphandling görs skall man utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföra den affärsmässigt. Vid upphandling skall alla anbudsgivare, anbudssökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn.

Bestämmelsen är i huvudsak likalydande med motsvarande lagparagraf 1 kap. 4 § LOU. Centralstyrelsen anförde i skrivelsen CsSkr 1999:3 Kyrkoordning för Svenska kyrkan att det bör införas bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar upphandlingsfrågorna men att det räcker med en kortfattad bestämmelse (sid. 2–294):
I stort bör de statliga bestämmelserna kunna tjäna som underlag för en bedömning av vilka förfaranden i samband med upphandling som är att anse som affärsmässiga och vilka som inte är det.

Vid 2004 års kyrkomöte ställde Roland Johansson en fråga till Kyrkostyrelsen angående rättvis handel. Frågeställaren redovisade Svenska kyrkans arbete inom Rättvisemärkt samt Svenska Kyrkans Ungas arbete med rättvis handel. Han ville veta vad Kyrkostyrelsen gör för att markera att rättvis handel och etisk konsumtion är viktiga frågor och hur Kyrkostyrelsen kan stödja församlingar och stift i arbetet med dessa. Styrelsen lyfter i sitt svar fram arbetet med kunskapsspridning och de nämnda två organisationernas arbete samt Swedwatch som granskar svenska företags agerande i Syd. Kyrkostyrelsen poängterade avslutningsvis att det ytterst handlar om det lokala ansvaret och om enskilda konsumenter.
Ramavtal

För varor och tjänster som ofta behöver upphandlas kan träffas ramavtal. Man kan ingå ramavtal med leverantörer som ensam beställare eller tillsammans med andra. Då gör man en upphandling som under viss tid ger rätt att avropa varor eller tjänster till fasta villkor. Man behöver alltså inte göra upphandling varje gång när behov av varan uppstår även om man skall förvissa sig om att ramavtalet fortfarande är förmånligt.
Det finns vissa ramavtal inom Svenska kyrkan som är öppna för flertalet enheter inom kyrkan. Det finns ett bankavtal med Föreningssparbanken. Svenska kyrkans Församlingsförbund har ett ramavtal om elleveranser, om mobiltelefoni och om personaluthyrning (www.forsamlingsforbundet.se). Verbum och Svenska kyrkans Press AB har nyligen bildat Samvaror AB vars syfte är att till enheter inom Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan erbjuda olika produkter genom ett ramavtal. Inom Samvaror AB finns ambitionen att tillämpa krav på rättvis handel.

Överväganden

All ekonomisk förvaltning inom Svenska kyrkan skall ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. I inledningen till kyrkoordningens elfte kapitel står att hela förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse. Det är ett grundläggande krav men utskottet anser inte att det nödvändigtvis behöver finnas en gemensam policy vars framtagning är kostsam och genomslagskraft osäker. Det handlar som Kyrkostyrelsen konstaterade vid frågestunden 2004 om det lokala ansvaret. Det finns hjälp och inspiration att inhämta på olika håll. De etiska kriterierna som finns i Kyrkofondens styrelses finanspolicy och som kontinuerligt utvecklas kan fungera som stöd. Inom den kyrkliga ramavtalsverksamheten finns möjligheter. Det finns ambitioner att skapa etiska kriterier och också större möjligheter att ta fram kriterier och utöva påtryckningar. De ekonomiska enheterna kan också ställa krav när nya ramavtal förhandlas fram. Utskottet rekommenderar dessa möjligheter och avslår motionen.

Uppsala den 29 september 2005

På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar

Reidar Gustafsson
Leena Björstedt

Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Nils Furtenbach, Sten Persson, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.

Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.

Särskild mening av Göran Mård

Jag anmäler avvikande mening i utskottets behandling av motion 2005:33, Etisk och social upphandlingspolicy. Jag vill att motionen skall bifallas då jag anser att Svenska kyrkan behöver ha en uttalad etisk och social upphandlingspolicy.