|
Ekonomi- och
egendomsutskottets betänkande
2005:8
Tillsyn av stiftens förvaltning av
prästlönetillgångarna
|
Kyrkomötet
EE 2005:8
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion som rör prästlönetillgångarna. Motionären föreslår bl.a. att Kyrkofondens styrelse under särskilda förhållanden skall kunna ställa ett visst stifts prästlönetillgångar under särskild tillsyn. Utskottet föreslår avslag på motionen. Utskottet föreslår dock att Kyrkostyrelsen skall tillkännages utskottets syn på hur Kyrkostyrelsen bör agera under den pågående utredningen rörande prästlönetillgångarnas framtida förvaltning.
Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till Kyrkostyrelsens 1:e vice ordförande Levi Bergström, generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén och controllern Gunnar Nygren.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar
1. att avslå motion 2005:34.
2. att ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet har anfört.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:34 av Staffan Holmgren m.fl. Tillsyn av stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna
Kyrkomötet beslutar införa en ny bestämmelse i kyrkoordningen, 46 kap. 17 §, med följande lydelse:
Om ett stift genom sin förvaltningsorganisation väljer juridisk form – t.ex. aktiebolag – och samtidigt en affärsform med väsentligt förhöjd riskexponering för sin förvaltning av prästlönetillgångarna, kan Kyrkofondens styrelse ställa stiftets egendomsförvaltning under särskild tillsyn. Stiftet är då skyldigt att följa de direktiv för förvaltningen som styrelsen beslutar. Om stiftet inte följer direktiven, kan styrelsen besluta att någon annan än stiftet skall handha förvaltningen.
Andra utskott
Kyrkorättsutskottet och budgetutskottet har yttrat sig över föreliggande motion. Yttrandena B 2005:1y och Kr 2005:9y bifogas betänkandet som bilaga 1 och bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Svenska kyrkan är förvaltare av prästlönetillgångarna enligt 9 § Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan. I samma paragraf framgår även att ”förmögenheten skall vara placerad på ett godtagbart sätt.” Uttrycket ”godtagbart sätt” innebär att stiftelselagens allmänna bestämmelse om placering av en stiftelses förmögenhet skall utgöra norm för prästlönetillgångarnas placering (prop. 1997/98:116).
I 46 kap. kyrkoordningen finns bestämmelser om förvaltningen. I 46 kap. 2 § framgår att Svenska kyrkans förvaltaransvar är delegerat till stiften. I 46 kap. 3 § sägs att prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
I samband med att 2004 års behandling av prästlönetillgångarnas möjlighet att ta upp lån (KsSkr 2004:8) konstaterade Ekonomi- och egendomsutskottet (EE 2004:2y) att
det är mycket angeläget att Kyrkostyrelsen följer utvecklingen av hur stiften hanterar förvaltningen av prästlönetillgångarna. Detta gäller såväl förvaltningens ändamålsenlighet som förvaltningseffektivitet och förvaltningsorganisation. Ekonomi- och egendomsutskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen snarast återkommer till Kyrkomötet med förslag till åtgärder i den händelse det uppmärksammas att det ”slutna systemet från januari 2000” ej visar sig ändamålsenligt för Svenska kyrkans vidkommande.
Kyrkostyrelsen har den 19 maj 2005 beslutat att tillsätta en utredning om prästlönetillgångarna. I direktiven (Dnr Ks 2005:479) till utredningen sägs:
En utredning av prästlönetillgångarna skall belysa möjligheterna att driva en rationell förvaltning för framtiden. Utredningen skall omfatta juridiska, ekonomiska, affärsmässiga, skattemässiga och redovisningsmässiga förutsättningar för förvaltningen. Utredningen skall redovisa möjligheterna enligt nuvarande regler samt de eventuella förändrade ramar för förvaltningen som skulle kunna behövas för att åstadkomma en effektiv förvaltning för framtiden, t.ex. kontakter med lagstiftaren, kyrkoordningsändringar, förmögenhetsdispositioner.
Utredningen skall vidare belysa hur hanteringen av prästlönetillgångarna, t.ex. genom bedrivande av en aktiv näringsverksamhet, kan påverka bilden av Svenska kyrkan för medlemmar och i media.
Överväganden
Stiftens egendomsnämnder söker ständigt nya vägar för att ytterligare utveckla förvaltningen av prästlönetillgångarna. Ekonomi- och egendomsutskottet anser det vara av stor vikt att förvaltarskapet kännetecknas av lyhördhet för nya tankar, metoder och arbetssätt. Västerås stift är ett exempel på ett stift som utmanat de traditionella förvaltningsformerna när det gäller skogsförvaltning inom Svenska kyrkan.
Det är emellertid viktigt att uppmärksamma att det inte är stiften utan Svenska kyrkan som genom lagstiftning tilldelats förvaltningsuppdraget. Inom Svenska kyrkan är således Kyrkomötet ytterst ansvarigt för frågan huruvida prästlönetillgångarna är placerade ”på ett godtagbart sätt”. Den delegation av förvaltarskapet som Kyrkomötet har lämnat till stiften bygger på ett förtroende och en samsyn i frågan om hur det goda förvaltarskapet skall utövas.
Den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen rörande prästlönetillgångarna kommer att vara av stor betydelse för den fortsatta förvaltningen av prästlönetillgångarna. Det är därför glädjande att utredningen har fått ett brett uppdrag som syftar till att analysera alla väsentliga aspekter av kyrkans förvaltarskap rörande dessa tillgångar. Utskottet önskar att denna utredning får högsta tänkbara prioritet både när det gäller Kyrkostyrelsens uppmärksamhet och när det gäller resurser.
Under den tid som Kyrkostyrelsens utredning pågår förutsätter utskottet att Kyrkostyrelsen har en löpande dialog med de stift som avser att genomföra väsentliga förändringar i verksamheten. Det är i detta sammanhang av stor vikt att berörda stift i denna dialog har insikt i Kyrkostyrelsens roll som företrädare för Svenska kyrkan gemensamma intressen. Utskottet skulle finna det djupt olyckligt om något av stiften föregriper utredningens slutsatser genom att redan nu genomföra väsentliga förändringar i sin verksamhet eller organisationsform. Sådana förändringar kan komma att försvåra eller omöjliggöra genomförandet av framtida nödvändiga åtgärder som identifierats inom ramen för utredningen. Som exempel på oönskade verksamhetsförändringar kan nämnas kreativa skattetekniska lösningar med ovissa konsekvenser eller val av nya arbets- eller förvaltningsformer som av kyrkans medlemmar riskerar att betraktas som etiskt tveksamma.
I den händelse Kyrkostyrelsen gör bedömningen att något av stiften genomför åtgärder som syftar till att optimera den egna vinsten, på bekostnad av prästlönetillgångarna som helhet, förutsätter utskottet att Kyrkostyrelsen snarast inkommer med en skrivelse till Kyrkomötet. En sådan skrivelse skall innehålla förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas. Exempel på åtgärder kan t.ex. vara behov av ändringar i kyrkoordningen på det sätt som föreslås i föreliggande motion.
Budgetutskottet har i sitt yttrande B 2005:1y förordat avslag på motionen.
Kyrkorättsutskottet anger i sitt yttrande Kr 2005:9y att den föreslagna nya bestämmelsen i kyrkordningens 46 kap. inte kan införas i kyrkoordningen då den är för ”oprecis”.
I avvaktan på utredningens slutsatser är Ekonomi- och egendomsutskottet inte berett att ge Kyrkostyrelsen mandat att utfärda bestämmelser som rör förvaltningen av prästlönetillgångarna. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.
Uppsala den 30 september 2005
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Budgetutskottets yttrande
2005:1y
Förvaltning av prästlönetillgångarna
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2005:34, Tillsyn av stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna.
Budgetutskottets yttrande skall inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.
Hur prästlönetillgångarna förvaltas kan medföra olika stor risk för den framtida avkastningen och kan också påverka utfallet av nuvarande regelverk för ekonomisk utjämning inom kyrkan. Prästlönefondernas förvaltning har därför betydelse för verksamhetens förutsättningar.
Förslaget att organ på nationell nivå ges i uppdrag att under vissa förutsättningar utöva tillsyn över en del av stiftens verksamhet medför en ny inriktning för arbetet. Detta uppdrag är av en annan art än att svara för inomkyrklig normgivning och också överpröva beslut. Ett sådant uppdrag påverkar vilken relation organen på nationell nivå kan uppfattas ha till stift och församlingar.
Utskottet är medvetet om bakgrunden till att motionärerna vill att Kyrkomötet snabbt inför de nya bestämmelserna. Men en sådan förändring som föreslås i motionen bör inte ske utan en djupare analys av eventuella konsekvenser både för nationell nivå direkt och för relationen mellan kyrkans olika nivåer. Budgetutskottet menar att den utredning Kyrkostyrelsen tillsatt för att utreda förutsättningarna för förvaltningen av prästlönetillgångarna också bör belysa konsekvenserna när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans verksamhet i stort och även för olika delar av kyrkan. I utredningen kan också frågor kring behov av inomkyrklig tillsyn av förvaltningen belysas för framtida beslut i Kyrkomötet.
Uppsala den 29 september 2005
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgén Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Kyrkorättsutskottets yttrande
2005:9y
Tillsyn av stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Mot 2005:34, Tillsyn av stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna.
Enligt 10 § lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan utgör prästlönetillgångarna särskilda rättssubjekt. Dessa äger sig själva. Prästlönetillgångarna skall enligt 9 § lagen om Svenska kyrkan förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Enligt samma paragraf kan regeringen besluta om tillsyn av förvaltningen. Utskottet är av den uppfattningen att frågor rörande prästlönetillgångarna är så komplexa att generella förändringar utan hänsyn till helheten inte ensidigt bör göras av kyrkan.
Kyrkomötet har genom kyrkoordningens 46 kap. 2 § fastlagt att stiften skall förvalta prästlönetillgångarna. Detta förvaltningsuppdrag kan ändras av varje Kyrkomöte. Stiften kan om de så önskar med stöd av kyrkoordningens 45 kap. 2 § mot avgift uppdra åt Kyrkofondens styrelse att förvalta prästlönefastigheter och prästlönefonder.
I motion 2005:34 föreslås att Kyrkofondens styrelse skall ges rätt att ställa stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna under tillsyn, utfärda direktiv för förvaltningen samt att uppdra åt någon annan att ombesörja förvaltningen. De kriterier som uppställs för att Kyrkofondens styrelse skall ges rätt att utnyttja ovan angivna möjligheter är enligt utskottets mening oprecisa. Mot bakgrund av detta och till vad som ovan anförts är det utskottets uppfattning att föreslagen lydelse av en ny § 17 i kyrkordningens 46 kap. inte kan införas i kyrkoordningen.
Uppsala den 29 september 2005
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
