|
Ekonomi- och
egendomsutskottets betänkande
2005:6
Inrättande av Svenska kyrkans bank
|
Kyrkomötet
EE 2005:6
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion som föreslår att Kyrkostyrelsen skall få i uppdrag att utreda möjligheten att Svenska kyrkan inrättar en egen bankrörelse. Utskottet tillstyrker motionen. Till betänkandet finns en reservation och en särskild mening.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att tillstyrka motion 2005:32.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:32 av Sigvard Olsson och Bertil Persson, Inrättande av Svenska kyrkans bank
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att Svenska kyrkan inrättar en egen bankrörelse, Svenska kyrkans bank, för församlingar, samfälligheter, stift och andra enheter som har nära anknytning till Svenska kyrkan.
Utskottet
Bakgrund
Under de senaste åren har den nationella nivån, genom kyrkokansliet, arbetat med kapitalfrågor på många olika sätt. Arbete berör de flesta områden som traditionellt förknippas med en bank dvs. in- och utlåning, betalningsförmedling, kapitalförvaltning samt rådgivning.
In- och utlåning
Kyrkokansliet gjorde under 2003 en upphandling av det gemensamma bankkontosystemet (koncernkonto) för hela Svenska kyrkan. Upphandlingen resulterade i att Föreningssparbanken från och med 1 januari 2004 ersatte Nordea som kyrkans ”husbank”.
Kontot, benämnt Kyrkkontot, syftar i grunden till att möjliggöra en snabb vidareförmedling av kyrkoavgiften från den nationella nivån till församlingar/samfälligheter/stift. Då Kyrkkontot används av alla enheter inom Svenska kyrkan är även frågan om konkurrenskraftiga räntevillkor viktig.
Inom ramen för bankupphandlingen med Föreningssparbanken ryms även en rad andra tjänster som erbjuds Svenska kyrkans olika delar. Dessa tjänster är t.ex. fri internetbank och betaltjänster via filöverföring.
Det finns även en möjlighet att ansöka om krediter inom ramen för Kyrkkonto. Krediten innebär i praktiken en möjlighet att låna ur andra enheters överskottslikviditet utan behov av externa bankkontakter.
Vid sidan av de krediter som finns inom ramen för Kyrkkontot finns få möjligheter för församlingar och samfälligheter att låna kapital via den nationella nivåns försorg. Den möjlighet som finns i övrigt är i princip begränsad till att Kyrkofonden kan åta sig borgensåtaganden för krediter som syftar till att finansiera pensionsåtaganden (45 kap. 6 § kyrkoordningen).
Betalningsförmedling
Under 2005 har det nyutvecklade Kollekt- och betalsystemet (KOB) knutits till Kyrkkontot. KOB syftar till att minska kyrkans kostnader för hanteringen av kollekter samt skapa förutsättningar för kvittning av olika typer av betalningsflöden inom Svenska kyrkan. På sikt är avsikten att KOB skall kunna användas för att underlätta administrationen och faktureringen av clearingersättning i samband med kyrkliga handlingar.
Kapitalförvaltning
Kyrkofondens styrelse förvaltar den nationella nivåns finansiella tillgångar. Kyrkofonden har även möjlighet att åta sig förvaltningsuppdrag från t.ex. församlingar, samfälligheter, stift och prästlönetillgångarna (kyrkoordningen 45 kap 2 §).
Rådgivning i kapitalfrågor
När det gäller rådgivning inom kapitalförvaltningsområdet har handläggare på kyrkokansliet exempelvis bistått med hjälp till stiften vid upprättande av placeringspolicy och upphandling av förvaltare. Vid frågor från församlingar och samfälligheter besvaras dessa i mån av tid.
Kyrkofondens policydokument redovisas ofta i syfte att hjälpa församlingar och samfälligheter att hantera frågeställningar rörande kapitalförvaltningen.
Under 2006 kommer kyrkokansliet att utge en skrift med fokus på etik och kapitalförvaltning. Skriftens syfte är bl.a. att hjälpa församlingar och samfälligheter vid utformningen av placeringsriktlinjer och val av förvaltningsformer.
Tidigare behandling
Till 1995 års ombudsmöte lades en motion (OMot 1995:545) om att ”begära en utredning av förutsättningarna att bilda Svenska kyrkans egen bank”. Ekonomiutskottet föreslog avslag på motionen (OEo 1995:503) med motiveringen att
det inom den gemensamma administrativa avdelningen för de rikskyrkliga stiftelserna pågår ett ständigt förnyelsearbete. Inom ramen för detta arbete prövas ständigt nya vägar och förvaltningsformer. En naturlig del i detta kan vara att man inom de rikskyrkliga stiftelserna, liksom på stifts- och församlingsnivå, söker finna organisationsformer där t.ex. clearing i betalningsflöden och kapitalrationaliseringar kan ske.
Mot bakgrund av detta kan det ses som en naturlig del i den administrativa avdelningens förändringsprocess att pröva de frågeställningar motionärerna anfört i de pågående samordnings- och besparingssträvandena inom den samlade rikskyrkliga organisationen.
Ombudsmötet avslog motionen.
Överväganden
Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift hanterar varje år betydande kapitalströmmar. Kyrkokansliet erbjuder ett flertal tjänster som liknar traditionella banktjänster, t.ex. mindre rörelsekrediter inom ramen för Kyrkkontot. Fastän kyrkokansliet arbetar med flera aspekter av kapitalförvaltning och betalningsförmedling finns påtagliga skillnader mellan Svenska kyrkans verksamhet och en helhetsinriktad ”bankverksamhet”.
En av dessa skillnader är avsaknaden av andra inomkyrkliga kreditmöjligheter än de som erbjuds inom ramen för Kyrkkontot. Det finns idag församlingar som har stora kapitaltillgångar medan andra församlingar står inför utmaningen att låna stora summor t.ex. för fastighetsunderhåll. I framtiden torde antalet församlingar med lånebehov öka som en konsekvens av de ekonomiska utmaningar som kyrkan står inför. Dessa utmaningar består av allt från ett minskat antal betalande medlemmar till stora kostnader för underhåll av kyrkans fastighetsbestånd.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av intresse att Svenska kyrkan studerar vilka möjligheter som finns när det gäller att på ett så rationellt sätt som möjligt hantera kyrkans samlade kapitalresurser och kassaflöden. På samma sätt som motionärerna, anser utskottet att utredningens syfte skall vara att samla information om vilka möjligheter som finns inom detta område. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stort intresse att studera hur Den Danske Folkekirken och Church of England hanterar motsvarande finansiella frågor. De möjligheter som utredningen identifierar skall självklart ställas mot de hot som uppstår genom exempelvis ökade risker i kyrkans verksamhet.
Det goda förvaltarskapet förutsätter god kunskap om omvärldens möjligheter och hot. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag att Kyrkostyrelsen skall utreda möjligheten att Svenska kyrkan inrättar en bankrörelse.
Utskottet är medvetet om att starka känslor väcks redan vid en diskussion om en förutsättningslös utredning rörande inrättandet av en Svenska kyrkans bank. Detta föranleder att utskottet önskar klarlägga förutsättningarna för utredningen. För det första avser utredningen frågan om en intern bankverksamhet inom Svenska kyrkan som vänder sig till församlingar, samfälligheter, stift och andra närstående organisationer. Avsikten är således inte att kyrkans medlemmar, än mindre allmänheten, skall vara kunder. För det andra skall inte begreppet bankrörelse tolkas som att det är en viss typ av juridisk form som skall utredas. Det är istället möjligheten att skapa en kostnads-/intäktseffektiv kapitalhantering för Svenska kyrkan som helhet som skall stå i fokus. För det tredje förutsätts utredningen utgå från att alla tjänster inom ”bankområdet” även i fortsättningen skall erbjudas till samtliga intresserade, dvs. det skall inte finnas något tvång att utnyttja tjänsterna.
Uppsala den 30 september 2005
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation av Reidar Gustafsson, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Bengt Berg och Ingvar Eriksson
Vi reserverar oss mot utskottets beslut att bifalla motionen. Vi anser att det pågående arbetet med utvecklingen av Kyrkkontot inte skall bromsas. Därför anser vi att motionen borde ha avslagits.
Särskild mening av Gunilla Johansson, Ragnar Bergstén, Inger Liljedahl, Göran Mård, Bo Hanson, Nils Furtenbach, Margareta Nisser-Larsson och Gunnar Schotte
Vi anmäler vårt stöd till reservationen mot utskottets beslut att bifalla motionen.   
|
