|
Ekonomi- och
egendomsutskottets betänkande
2005:4
Hanteringen av uppkomna överskott hos
en församling
|
Kyrkomötet
EE 2005:4
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion som rör kyrkoordningens budgetbalanskrav och kravet på att återställa det egna kapitalet vid underskott. Utskottet föreslår att motionen avslås eftersom de i motionen aktualiserade frågorna redan är föremål för utredning.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:14 punkt 1.
2. avslå motion 2005:14 punkt 2.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:14 av Britt Andersson och Sigvard Olsson, Hanteringen av uppkomna överskott hos en församling
1. Kyrkomötet beslutar att 47 kap. 4 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna, om det inte finns skäl mot det.
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall kyrkoavgiftens storlek och kostnaderna anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras så att det egna kapitalet i balansräkningen återställs under de närmast följande två åren. Beslut om en sådan reglering skall fattas i budgeten senast för det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns skäl får dock fullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
2. Kyrkomötet beslutar att, om punkt 1 ovan avslås, uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå formulering av 47 kap. 4 och 5 §§ kyrkoordningen så att det klart framgår att det är fullmäktige som skall besluta om hur uppkomna över- respektive underskott skall hanteras över åren.
Utskottet
Bakgrund
Enligt 47 kap. 4 § andra stycket kyrkoordningen skall budgeten upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna om det inte finns särskilda skäl mot det (budgetbalanskravet). I 47 kap. 5 § andra stycket kyrkoordningen stadgas för församlingar och samfälligheter att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras så att det egna kapitalet i balansräkningen återställs under de närmast följande två åren (återställandekravet). Beslut om sådan reglering skall fattas i budgeten senast för det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl får dock fullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras. Motsvarande bestämmelser finns även för stiftens ekonomiska förvaltning genom 49 kap. 4 och 5 §§.
Bestämmelserna om krav på budgetbalans infördes i kyrkoordningen med förebild i 8 kap. 4 och 5 § kommunallagen (1991:900). En skillnad föreligger dock mellan kyrkans budgetbalanskrav och den kommunala motsvarigheten. En församling kan nämligen, till skillnad från en kommun, upprätta en budget där intäkterna ett enskilt år understiger kostnaderna, om det finns särskilda skäl. (8 kap. 4 § kommunallagen jfr. 47 kap. 4 § andra stycket kyrkoordningen).
I motion 2002:99 till 2002 års kyrkomöte föreslogs att Kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att lämna förslag till ändringar i budgetbalans- och återställandekravet. Motionären menade att det är svårt för en mindre församling att efter exempelvis en större kyrkorenovering återställa det egna kapitalet inom föreskriven tid. Med hänvisning till kommunallagens förarbeten angav Ekonomi- och egendomsutskottet att det problem som motionären lyfter fram kan hanteras inom nuvarande regelverk (EE 2002:10). Kyrkomötet avslog motionen.
Till 2003 års kyrkomöte inkom två motioner (2003:35 och 2003:38) som båda framhöll värdet av att värna om Svenska kyrkans ekonomi, men som samtidigt angav att den praktiska tillämpningen av budgetbalans- och återställandekravet blivit allt för strikt. Motionerna avslogs. Utskottet föreslog emellertid, mot bakgrund av motionerna, att Kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att utvärdera tillämpningen av
de särskilda och synnerliga skäl som finns kopplade till bestämmelserna. Även den praktiska frågan om budgetbalanskravets och återställandekravets koppling till budgetdokument och årsredovisning bör belysas samt möjligheten att dela upp församlingarnas kapital i dels ett fritt och dels ett bundet eget kapital. I det fall det finns anledning att överväga att dela upp det egna kapitalet i en bunden och en fri del bör även frågan om ett eventuellt behov av regler för värdesäkring belysas. Till sist bör även lämpligheten i den nuvarande fristen på två år för att återställa det egna kapitalet vid underskott utredas (kyrkoordningen 47 kap. 5 § och 49 kap. 5 §).
Kyrkomötet beslutade enligt utskottets förslag.
Kyrkostyrelsen har i sin skrivelse 2005:3 angett att utvärderingen om budget- och återställandekravet pågår och att frågan bereds vidare inom kyrkokansliet.
Överväganden
Det är av stor vikt att kyrkoordningens regler som syftar till att säkerställa en god ekonomisk hushållning i församlingar, samfälligheter och stift upplevs som ändamålsenliga. Utskottet har på samma sätt som motionärerna uppmärksammat att nuvarande bestämmelser inbjuder till att revisorer gör sig till uttolkare av vilka skäl som är legitima för att frångå bestämmelserna om budgetbalans och kravet på återställande av det egna kapitalet vid underskott. Kyrkoordningen är dock tydlig i denna del, det är fullmäktige som har att ta ställning till huruvida det föreligger tillräckliga skäl för att exempelvis underbalansera en budget.
Som framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:3 pågår för närvarande en utredning som behandlar de frågeställningar som berörs i motion 2005:14. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.
Uppsala den 29 september 2005
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Nils Furtenbach, Sten Persson, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
