|
Ekonomi- och
egendomsutskottets betänkande
2005:3
Kollektändamål
|
Kyrkomötet
EE 2005:3
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas två motioner som innehåller förslag till ändringar i fördelningen mellan riks-, stifts- och församlingskollekter till förmån för större möjligheter för församlingar att bestämma över kollektändamål. Utskottet anser att det för närvarande inte finns anledning att ändra på fördelningen men att utvecklingen behöver bevakas av Kyrkostyrelsen. Därför föreslås avslag på motionerna.
Till betänkandet finns en reservation av Ingrid Smittsarve.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. att avslå motion 2005:29.
2. att avslå motion 2005:91.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:29 av Seth Henriksson och Per-Henrik Bodin, Fler församlingskollekter
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och till Kyrkomötet 2006 lägga fram ett förslag vilket innebär att församlingarna ges beslutanderätt över en betydligt större del av kollektändamål under året än vad som är fallet för närvarande.
Motion 2005:91 av Per Ingvarsson, Valfrihet för församlingarna att välja rikskollekt
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och till Kyrkomötet 2006 lägga fram ett förslag om hur församlingarna kan ges valfrihet att bland rikskollekterna välja de ändamål som är mest angelägna just för deras församling.
Andra utskott
Kyrkolivsutskottet och Budgetutskottet har yttrat sig över motionerna. Yttrandena Kl 2005:4y och B 2005:2y bifogas betänkandet som bilaga 1 och bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Bestämmelser om kollekter finns i 43 kap. kyrkoordningen. Antalet rikskollekter får vara högst trettio varje år (4 §) och antalet stiftskollekter högst tio (5 §). Vid 2004 års kyrkomöte behandlade Ekonomi- och egendomsutskottet i sitt betänkande angående kollekter (EE 2004:4) bl.a. en motion av Per Ingvarsson om att riks- och stiftskollekterna skulle avskaffas (Mot 2004:11). Utskottet anslöt sig till vad Läronämnden samt Kyrkolivsutskottet och Budgetutskottet tog upp i sina yttranden över motionen:
Läronämnden framhåller att kollekten är, liksom förbönen, en del av gudstjänsten, där den enskilde kan uttrycka sin medkänsla med andra människor och sin delaktighet i kyrkans liv och uppdrag både lokalt och globalt. Vidare menar Läronämnden att församlings-, stifts- och rikskollekter möjliggör detta och uttrycker kyrkans enhet. Ekonomi- och egendomsutskottet ansluter sig till det och menar också att rikskollekterna är ett utmärkt tillfälle att informera om olika delar av Svenska kyrkans verksamhet och att engagera församlingen i rikstäckande och globala intressen. Dessa tankar uttrycks även i Kyrkolivsutskottets yttrande. Kyrkolivsutskottet understryker samtidigt det positiva i utvecklingen mot större andel församlingskollekter och lyfter fram värdet av det lokala engagemanget och frivilligheten vid val av kollektändamål, men utskottet menar ändå att avskaffande av riks- och stiftskollekter är att gå för långt. Budgetutskottet påpekar i sitt yttrande över motion 2004:11 att motionens förslag i praktiken innebär ett tvingande beslut att avskaffa riks- och stiftskollekterna och att det i sin tur innebär att ekonomiska åtaganden måste finansieras på annat sätt.
Sammantaget konstaterade Ekonomi- och egendomsutskottet att den gällande fördelningen mellan riks-, stifts- och församlingskollekter är väl avvägd.
Överväganden
Vid sidan av de positiva värden som de gemensamma kollekterna är bärare av, lyfte Kyrkolivsutskottet i sitt yttrande förra året fram värdet av det lokala engagemanget och av större flexibilitet vid fördelning av kollekter utan att för den skull förorda någon ändring i fördelningen mellan riks-, stifts- och församlingskollekter. Kyrkolivsutskottet understryker nu åter värdet av de gemensamma riks- och stiftskollekterna men framför också att givandet vid riks- och stiftskollekter tenderar att minska och att kollektsystemet i denna situation behöver ses över och förnyas. Kyrkolivsutskottet påpekar att det ligger på Kyrkostyrelsen att följa utvecklingen på detta område och vidta de åtgärder som behöver göras.
Budgetutskottet konstaterar i sitt yttrande att den utredning som motionärerna föreslår delvis ligger i linje med vad utskottets förra året framförde i sitt yttrande. Budgetutskottet anser dock att en sådan utredning framför allt bör belysa de konsekvenser som en förändring kan innebära för relationen mellan församlingar och de centralt samordnade internationella arbetet. Utskottet menar också att möjligheten att välja bland rikskollektsändamål inte heller behöver innebära negativa konsekvenser för arbetet. Däremot anser utskottet att den föreslagna utredningen behöver god tid:
Men att kräva att en sådan utredning redovisas för 2006 års Kyrkomöte medför enlig utskottets mening alltför dåliga förutsättningar för att frågan skall kunna belysas tillräckligt väl och få tillräcklig förankring i församlingarna och bland dem som i dag är engagerade för det internationella arbetet på olika sätt.
Ekonomi- och egendomsutskottet håller fast vid sin bedömning från 2004 att fördelningen mellan riks-, stifts- och församlingskollekter som alla på olika sätt är värdefulla uttryck för samhörighet, ansvarstagande och engagemang är väl avvägd och föreslår därför avslag till motionerna. Detta motsäger inte behov av uppföljning och av åtgärder som kan bedömas lämpliga. Utskottet räknar med att Kyrkostyrelsen bevakar utvecklingen och tar initiativ till nödvändiga förändringar.
Uppsala den 29 september 2005
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation av Ingrid Smittsarve
Jag reserverar mig till förmån för motion 29. Eftersom det på många håll visat sig att församlingars inflytande och medbestämmande ökat intresset att ge kollekt kan det vara värdefullt att bevaka kollektfrågan enligt intentionerna i motion 29.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2005:4y
Konfirmationsersättning och kollekt
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2005:11 avsnitt 3 och motion 2005:92 om konfirmationsersättning samt motionerna 2005:29 och 91 om kollekt. Utskottet har även getts tillfälle att yttra sig över motion 2005:33 om etisk och social upphandlingspolicy men beslutat att avstå från att yttra sig i denna fråga.
Konfirmandersättning
Utskottet finner det glädjande att i år få möjlighet att yttra sig i frågan om konfirmationsersättning.
Utskottet har inhämtat utfallet av den undersökning som gjorts bland konfirmandledare och konfirmandkonsulenter när det gäller konfirmationsersättning. Utskottet har därvid särskilt uppmärksammat önskemålet att undvika invecklade redovisningssystem. Det finns ingen gemensam, detaljerad kursplan för konfirmandundervisningen som möjliggör att direkt kunna jämföra en grupp med en annan. När konfirmander flyttar och byter konfirmandgrupp, eller när en konfirmand slutar och återkommer påföljande år kan det bli uppenbara svårigheter i att beräkna deltagandet.
Utskottet finner att det finns tre förslag till årets kyrkomöte i denna fråga: Kyrkostyrelsens förslag som innebär flera ersättningsnivåer, reservationen till Kyrkostyrelsens förslag som innebär konfirmationsersättning så snart konfirmanden deltagit minst halva tiden för undervisning, samt förslaget i motion 92 som innebär ersättning för den som varit med på undervisningen och konfirmandredovisningen.
Utskottet menar att det endast bör finnas en enda ersättningsnivå som gäller när ersättning av detta slag skall utgå. Vidare menar utskottet att kan uppfattas som en påtryckning på konfirmander och på församlingsmedarbetare om konfirmationsersättning utgår först när någon deltagit både i undervisningen och i redovisningen. Det bör finnas en frihet att pröva konfirmandundervisning för att lära känna kristen tro utan att detta får ekonomiska följder om inte hela undervisningen fullföljs. Inte heller är det lämpligt att som förslaget i motion 92 ställa upp en skarp ekonomisk gräns mellan redovisningen och deltagandet i konfirmationens handpåläggning och bön. Ur pastoral synvinkel är det viktigt att kunna erbjuda valfrihet för dem som deltar i konfirmandundervisningen där de själva får avgöra hur långt de vill vara med och deltaga utan att det får ekonomiska följder genom konfirmationsersättningen.
Utskottet tillstyrker därför reservationens förslag till ändring av Kyrkoordningen och att det skall finnas en enda ersättningsnivå som blir aktuell när konfirmanden deltagit minst halva tiden i undervisningen.
Kollekt
Motionerna 29 och 91 föreslår ökade möjligheter för församlingarna att besluta om kollektändamål.
Utskottet har inhämtat att till bakgrunden för förslagen hör att de kollektändamål där församlingarna har ett eget engagemang kan öka givandet och öka delaktigheten i de syften som givandet har. Avsikten med motionärernas förslag är inte att minska givandet till SKM, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet utan att öka givandet också till dessa ändamål genom att kollekter dit får bygga på församlingens eget engagemang.
Frågor om kollekten har vid ett flertal tillfällen behandlats i Kyrkomötet och i Kyrkolivsutskottet sedan kollektutredningen år 1995. Vid förra årets kyrkomöte gavs utskottet möjlighet att yttra sig över två motioner som gällde riks- och stiftskollekter samt om kollektens innebörd. Enligt utskottet skall riks- och stiftskollekterna inte avskaffas. Dessa kollekter uttrycker att vi enat oss om gemensamma insatser på stiftsnivå och nationellt. De visar att vi kan handla gemensamt. Vid förra kyrkomötet menade utskottet att inte heller kommunikations- och kunskapsaspekterna skall glömmas bort i detta sammanhang. Riks- och stiftskollekter ger värdefulla, samlade möjligheter att nå ut med information om det arbete kyrkan utför.
I sitt yttrande förra året ville dock utskottet samtidigt lyfta fram värdet av det lokala engagemanget och frivilligheten i val av kollektändamål. Utskottet ville därför stödja en utveckling till större flexibilitet när det gäller fördelningen av kollekterna. Så långt Kl 2004:2y.
Utskottet önskar vid detta kyrkomöte ytterligare understryka att de gemensamma kollekterna i stiften och i hela Svenska kyrkan är ett starkt uttryck för att vi hör ihop och synliggör att vi arbetar för gemensamma mål. Dessa kollekter lyfter blicken ut över församlingens egen gräns och ställer in våra församlingar i ett större sammanhang där vi handlar gemensamt, som en kyrka. Stifts- och rikskollekterna är därmed ett av uttrycken för vår kyrkosyn.
Till det värdefulla med stifts- och rikskollekterna vill utskottet särskilt lyfta fram att dessa kan beredas grundligt. De ingår i ett långsiktigt arbete där uppföljning och utvärdering av hur kollektmedlen används kan stå som en kvalitetsgaranti för att inte kollekten blir en lösryckt punktinsats.
Stifts- och rikskollekternas antal har minskat för att ge möjlighet till församlingarnas eget engagemang. Utskottet finner att den balans som i dag finns mellan församlingskollekter och stifts- och rikskollekter fungerar väl. Samtidigt ser utskottet att givandet vid riks- och stiftskollekter tenderar att minska. Kollektsystemet behöver i denna situation ses över och förnyas. Det ligger på Kyrkostyrelsen att följa utvecklingen på detta område och vidta de åtgärder som behöver göras. De sätt på vilka det lokala engagemanget möter uttrycken för kyrkans gemensamma handlande kan behöva förnyas.
Uppsala den 28 september 2005
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Bo Lennart Anbäcken, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskoparna Caroline Krook och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.
Budgetutskottets yttrande
2005:2y
Rikskollekter
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2005:29, Fler församlingskollekter och 2005:91, Ge församlingarna valfrihet att välja rikskollekt.
Budgetutskottets yttrande skall inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.
I underlaget till årets Mål- och rambudget visas att rikskollekterna beräknas bidra till nationell nivås internationella arbete och arbetet med utlandskyrkan med sammanlagt runt 38 miljoner kronor. Därutöver ger rikskollekterna möjlighet att stödja annan nationell och internationell verksamhet som bedöms behöva stöd. Eftersom vissa insatser bara delfinansieras med egna medel blir konsekvenserna av ett bortfall av insamlade medel större än det direkta intäktsbortfallet. Varje åtgärd som kan få ekonomiska konsekvenser i denna storleksordning måste övervägas noga.
Budgetutskottet yttrade sig 2004 över ett förslag att avskaffa rikskollekter och uttalade då att:
”Att avskaffa riks- och stiftskollekterna innebär att ekonomiska åtaganden som i dag fullgörs genom dessa kollekter måste finansieras på annat sätt. Konsekvenserna av detta måste utredas om beslut fattas om att avskaffa riks- och stiftskollekter. Motionens förslag innebär i praktiken inte en utredning utan ett tvingande beslut att avskaffa riks- och stiftskollekter.
Riks- och stiftskollekter är också ett sätt att konkret synliggöra ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkans verksamhet i sin helhet. Även detta talar för ett bevarande av riks- och stiftskollekter.”
Att genomföra en utredning så som motionärerna föreslår ligger delvis i linje med utskottets yttrande från 2004. En sådan utredning bör dock enligt utskottets mening inte bara belysa de ekonomiska konsekvenserna. Den bör framför allt belysa de konsekvenser som en förändring kan innebära för att stärka eller försvaga relationen mellan kyrkans församlingar och det av nationell nivå samordnade internationella arbetet.
Att låta församlingarna i större utsträckning välja vilka ändamål man vill ta upp rikskollekter för behöver dock inte nödvändigtvis påverka förutsättningarna att bedriva arbetet i önskad riktning negativt. Ingen av motionerna argumenterar ju för att helt sluta ta upp rikskollekter.
Utskottet ser inte att genomförandet av en sådan utredning i sig påverkar inriktningen för arbetet på nationell nivå. Den kräver inte heller resurser av en sådan omfattning att den indirekt påverkar verksamhetens inriktning. Men att kräva att en sådan utredning redovisas för 2006 års Kyrkomöte medför enlig utskottets mening alltför dåliga förutsättningar för att frågan skall kunna belysas tillräckligt väl och få tillräcklig förankring i församlingarna och bland dem som i dag är engagerade för det internationella arbetet på olika sätt. Förslag byggda på en alltför snabbt utförd analys riskerar att påverka verksamhetens förutsättningar och därmed inriktning på ett oönskat sätt.
Uppsala den 29 september 2005
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgén Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
