|
Ekonomi- och
egendomsutskottets betänkande
2005:2
Konfirmationsersättning
|
Kyrkomötet
EE 2005:2
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en skrivelse och en motion som rör konfirmationsersättning i de fall konfirmationen avslutas i förtid. Utskottet tillstyrker skrivelsens förslag och föreslår avslag på motionen. Skrivelsens förslag innebär i huvudsak dels att konfirmationsersättning även i fortsättningen endast utgår när konfirmationen har fullföljts, dels att det klarläggs i kyrkoordningen när en församling får ta ut en avgift från konfirmanden för konfirmationsverksamheten. Till betänkandet finns en reservation.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11, avsnitt 3, anta förslag till ändringar i kyrkoordningen enligt bilaga 1.
2. avslå motion 2005:92.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:11 Förslag till ändringar i kyrkoordningen, avsnitt 3 Konfirmationsersättningen
Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen (bilaga 1) innebärande
1. att 42 kap. 7 § skall ha ny lydelse,
2. att det skall införas en ny paragraf 42 kap. 7 a §.
Motionen
Motion 2005:92 av Per Ingvarsson, Konfirmationsersättningen
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i sina bestämmelser för vad konfirmationsersättning omfattar beakta följande:
- Bara en ersättningsnivå skall förekomma.
- Ersättningen utfaller när konfirmanden har deltagit i konfirmandredovisningen.
Andra utskott
Kyrkorättsutskottet och kyrkolivsutskottet har yttrat sig över föreliggande skrivelse och motion. Yttrandena Kl 2005:4y och Kr 2005:6y bifogas betänkandet som bilaga 2 och bilaga 3.
Utskottet
Bakgrund
Huvudbestämmelserna om konfirmation finns i kyrkoordningens 22 kapitel. I 1 § anges vad som är konfirmationens huvudinnehåll. Där sägs att konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning. I kyrkoordningen definieras konfirmationen därmed som en helhet som innefattar såväl en förberedelsetid som den särskilda konfirmationsgudstjänsten.
Enligt kyrkoordningen (42 kap. 7 §) får ingen avgift tas ut för konfirmation i den egna församlingen. Det är endast beträffande konfirmandens egen församling som kyrkoordningen uttryckligen stadgar att någon avgift inte får tas ut. I praktiken torde detta innebära att församlingen alltid måste ordna konfirmation i någon form som inte medför några kostnader för konfirmanden. Det betyder att ingen avgift får tas ut för det som obligatoriskt skall ingå i konfirmationen. En församling kan även ordna konfirmation i en form som går ”utöver” vad som är obligatoriskt, t.ex. som i huvudsak sker i lägerform. I det fallet torde det tas ut avgift för de mer omfattande kostnader för kost och logi som då uppkommer.
Om konfirmationen ordnas av någon annan församling eller ett stift har den församlingen eller det stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. (42 kap. 7 §). Bestämmelser om konfirmationsersättning infördes av 2002 års kyrkomöte (KsSkr 2002:9, EE 2002:1, KmSkr 2002:10). Vissa förändringar beslutades av 2004 års kyrkomöte (KsSkr 2004:8, Kr 2004:2, KmSkr 2004:23). Kyrkostyrelsen fastställer årligen konfirmationsersättningens storlek.
Rätten till konfirmationsersättning gäller när en konfirmation har ägt rum. Eftersom konfirmation i kyrkoordningen definieras på det sätt som tidigare redovisats innebär det att det är först när konfirmationsgudstjänsten har ägt rum som konfirmationsersättning betalas ut.
I motion 2004:8 behandlades de fall då blivande konfirmander deltar i undervisningen utan att konfirmeras. Motionären menar att i de fall där konfirmanden deltagit större delen av undervisningen och församlingen haft en kostnad, bör det upprättas regler så att clearingen skall gälla. Motionären framhöll att ”självklart kan inte clearing utgå om konfirmanden slutar efter ett fåtal undervisningstillfällen”. Kyrkomötet tillstyrkte motionen trots att Ekonomi- och egendomsutskottet föreslog avslag på motionen (Kr 2004:2). Framträdande i diskussionerna rörande motionen var i första hand möjligheten för ungdomar att kunna delta i konfirmandundervisningen utan att konfirmeras och utan att därför drabbas av avgifter.
Skrivelse 2005:11
I sin skrivelse 2005:11 avsnitt 3 behandlar Kyrkostyrelsen den fråga som väcktes i motion 2004:8. Av skrivelsen framgår att kyrkokansliet har upprättat en promemoria som remissbehandlats. Förslaget i promemorian innebär att det skall finnas fyra ersättningsnivåer motsvarande 25, 50, 75 eller 100 procent av konfirmandtiden. Utöver remissbehandling av promemorian har Kyrkostyrelsen även tillfrågat bl.a. konfirmandkonsulenterna i stiften. Enligt konfirmandkonsulenterna är det inte så vanligt med avhopp under konfirmationstiden. Om konfirmanden slutar sker det främst i början av konfirmandtiden. Vid lägerkonfirmation är det mycket ovanligt att konfirmationen inte fullföljs. Konsulenterna har även framhållit svårigheterna med att införa ett regelverk av det slag som Kyrkomötet efterfrågat. Man ser det som svårt eller omöjligt att skapa rättvisa regler. Nästan alla tycker att det skulle vara bättre att acceptera den lilla orättvisa det innebär att en församling har kostnader men inte får konfirmationsersättning när konfirmationen avbryts än att skapa ett detaljerat regelsystem som ingen blir helt nöjd med.
Mot bakgrund av ovanstående ifrågasätter Kyrkostyrelsen behovet av regler om konfirmationsersättning i de fall konfirmationen inte fullföljs. Kyrkostyrelsen föreslår därför att nuvarande ordning bibehålls. Marianne Kronberg och Curt Forsbring reserverade sig mot Kyrkostyrelsens beslut till förmån för att konfirmationsersättningen skall utgå ”så snart konfirmanden har deltagit minst halva tiden för undervisningen”.
För att tillgodose det viktigaste vid diskussionen i 2004 års kyrkomöte föreslår Kyrkostyrelsen några förtydliganden i kyrkoordningen. Förslagen innebär att kyrkoordningen förtydligas så att det framgår att någon avgift inte får tas ut från konfirmanden för sådana kostnader som motsvaras av konfirmationsersättningen. Detta gäller även när någon avbryter en påbörjad konfirmation.
Vidare föreslås att delegation till Kyrkostyrelsen förtydligas så att
det framgår att Kyrkostyrelsen inte endast får utfärda närmare bestämmelser om konfirmationsersättningens storlek utan även om vad ersättningen omfattar. Detta innebär endast en anpassning till vad som visat sig nödvändigt (KsSkr 2005:11).
Överväganden
Kyrkostyrelsens skrivelse behandlar två olika frågeställningar.
Konfirmationsersättningen
Den första frågeställningen berör frågan huruvida konfirmationsersättning skall utgå i de fall konfirmanden avbryter konfirmationen i förtid.
Nuvarande regel innebär att konfirmationsersättning utgår endast om konfirmationen fullföljs. Detta innebär att det finns en tydlig och objektiv tidpunkt för när en konfirmation omfattas av bestämmelsen om konfirmationsersättning. Utskottet delar Kyrkostyrelsens och Per Ingvarssons (motion 2005:92) uppfattning att en ordning där konfirmationsersättning utgår med 25, 50, 75 eller 100 %, beroende på när i tiden konfirmationen avbryts, inte är rimlig. Mot bakgrund av att både motionären och Kyrkostyrelsen förordar att en samlad ersättningsnivå föreslår utskottet avslag på motionen i denna del.
Ekonomi- och egendomsutskottet anser att bestämmelserna om konfirmationsersättning bör kännetecknas av enkelhet och en avvägning mellan kostnad och nytta. Till Kyrkostyrelsens skrivelse har fogats en reservation med förslaget att konfirmationsersättning skall utgå ”så snart konfirmanden har deltagit minst halva tiden för undervisningen.” Kyrkolivsutskottet har i sitt yttrande Kl 2005:4y ställt sig bakom denna reservation.
Ekonomi- och egendomsutskottet vill lyfta fram tre effekter av en ordning där konfirmationsersättningen utgår ”så snart konfirmanden har deltagit minst halva tiden för undervisningen”. För det första innebär kopplingen till uttrycket ”minst halva tiden…” att det kan uppstå problem med att tydligt definiera den tidpunkt när bestämmelserna om konfirmationsersättningen skall börja tillämpas. För det andra skulle det IT-system, som kyrkokansliet för närvarande utvecklar för att effektivisera hanteringen av konfirmationsersättningen, inte kunna färdigställas. Syftet med systemet är att koppla samman kyrkobokföringens uppgifter om genomförda konfirmationer med en automatisk faktureringsrutin för konfirmationsersättningen. Systemet förutsätter att uppgifter kan hämtas från kyrkobokföringen. Icke fullföljda konfirmationer registreras ej i kyrkobokföringen. För det tredje skulle en avbruten konfirmation, som sker t.ex. efter 60 % av tiden, betyda att konfirmandens hemförsamling får betala full konfirmationsersättning fastän konfirmationen ej fullgjorts.
I motion 2005:92 föreslås att konfirmationsersättningen skall utgå vid konfirmationsredovisningen. Förslaget är konstruktivt. Emellertid bedrivs konfirmationsverksamheten på många olika sätt runt om i landet. Kyrkoordningen definierar konfirmationen som en helhet och som avslutas med en gudstjänst innehållande bland annat redovisning. Utskottet delar därför i denna del Kyrkolivsutskottets uppfattning (Kl 2005:4y) att det är olämpligt att ”ställa upp en skarp ekonomisk gräns mellan redovisningen och deltagandet i konfirmationens handpåläggning och bön.”
På samma sätt som konfirmandkonsulenterna anser utskottet att det är omöjligt att skapa en exakt ekonomisk rättvisa mellan konfirmandens hemförsamling och den församling som bedriver konfirmationsverksamheten. Frågan måste därför analyseras i ljuset av att stiftens konfirmandkonsulenter anger att avhopp i slutet av konfirmationsundervisningen är ovanligt. Denna uppfattning delas av utskottets ledamöter.
Mot bakgrund av ovanstående tillstyrker utskottet Kyrkostyrelsens förslag att bibehålla nuvarande ordning där konfirmationsersättning endast utgår om konfirmationen fullföljs.
Rätt att ta avgift för konfirmation
Den andra frågeställningen som berörs i skrivelsen är när församlingen skall ha rätt att ta en avgift för konfirmationsverksamheten.
Utskottet anser det vara av stor vikt att en konfirmand fritt, och därmed utan tankar på pengar, skall kunna ta ställning till om han/hon vill fullfölja konfirmationen. Utskottet delar Kyrkostyrelsens uppfattning att detta kan garanteras genom att kyrkoordningen kompletteras med en bestämmelse som innebär att ingen avgift får tas ut för de moment som obligatoriskt ingår i konfirmationsersättningen.
Ekonomi- och egendomsutskottet tillstyrker även Kyrkostyrelsens förslag att förtydliga Kyrkostyrelsens befogenhet att fastställa inte bara konfirmationsersättningens storlek utan även om vad ersättningen omfattar.
Redaktionell ändring
Kyrkorättsutskottet föreslår i sitt yttrande Kr 2005:6y att ordet ”den” i Kyrkostyrelsens förslag till 42 kap 7a§ 2 st. (…har den församlingen eller stiftet rätt till…) ur språklig synpunkt bör utgå.
Ekonomi- och egendomsutskottet delar Kyrkorättsutskottets uppfattning och föreslår därför att ordet stryks.
Uppsala den 29 september 2005
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation av Ingvar Eriksson
Jag reserverar mig till förmån för följande lydelse av 42 kap. 7 a § kyrkoordningen:
7 a § Någon avgift får inte tas ut av konfirmanden för sådana kostnader som motsvarar den konfirmationsersättning som anges i andra och tredje styckena.
Om en annan församling än den som konfirmanden tillhör eller ett stift ordnar konfirmationen, själv eller i samverkan med någon annan, har den församlingen eller stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. Detta gäller så snart konfirmanden har deltagit minst halva tiden för undervisning.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om vad konfirmationsersättningen omfattar och om ersättningens storlek.
|
Bilaga 1
Ändringar i kyrkoordningen
Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)
dels att 42 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf 42 kap. 7 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
|
Föreslagen lydelse
|
42 kap. Avgifter och uppbörd
7 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut om den egna församlingen ordnar konfirmationen. Om en annan församling eller ett stift själv eller i samverkan med någon annan ordnar konfirmationen har den församlingen eller stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek.
|
7 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det.
|
|
|
7 a § Någon avgift får inte tas ut av konfirmanden för sådana kostnader som motsvarar den konfirmationsersättning som anges i andra och tredje styckena.
Om en annan församling än den som konfirmanden tillhör eller ett stift ordnar konfirmationen, själv eller i samverkan med någon annan, har församlingen eller stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om vad konfirmationsersättningen omfattar och om ersättningens storlek.
|
___________________
Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2006.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2005:4y
Konfirmationsersättning och kollekt
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2005:11 avsnitt 3 och motion 2005:92 om konfirmationsersättning samt motionerna 2005:29 och 91 om kollekt. Utskottet har även getts tillfälle att yttra sig över motion 2005:33 om etisk och social upphandlingspolicy men beslutat att avstå från att yttra sig i denna fråga.
Konfirmandersättning
Utskottet finner det glädjande att i år få möjlighet att yttra sig i frågan om konfirmationsersättning.
Utskottet har inhämtat utfallet av den undersökning som gjorts bland konfirmandledare och konfirmandkonsulenter när det gäller konfirmationsersättning. Utskottet har därvid särskilt uppmärksammat önskemålet att undvika invecklade redovisningssystem. Det finns ingen gemensam, detaljerad kursplan för konfirmandundervisningen som möjliggör att direkt kunna jämföra en grupp med en annan. När konfirmander flyttar och byter konfirmandgrupp, eller när en konfirmand slutar och återkommer påföljande år kan det bli uppenbara svårigheter i att beräkna deltagandet.
Utskottet finner att det finns tre förslag till årets kyrkomöte i denna fråga: Kyrkostyrelsens förslag som innebär flera ersättningsnivåer, reservationen till Kyrkostyrelsens förslag som innebär konfirmationsersättning så snart konfirmanden deltagit minst halva tiden för undervisning, samt förslaget i motion 92 som innebär ersättning för den som varit med på undervisningen och konfirmandredovisningen.
Utskottet menar att det endast bör finnas en enda ersättningsnivå som gäller när ersättning av detta slag skall utgå. Vidare menar utskottet att kan uppfattas som en påtryckning på konfirmander och på församlingsmedarbetare om konfirmationsersättning utgår först när någon deltagit både i undervisningen och i redovisningen. Det bör finnas en frihet att pröva konfirmandundervisning för att lära känna kristen tro utan att detta får ekonomiska följder om inte hela undervisningen fullföljs. Inte heller är det lämpligt att som förslaget i motion 92 ställa upp en skarp ekonomisk gräns mellan redovisningen och deltagandet i konfirmationens handpåläggning och bön. Ur pastoral synvinkel är det viktigt att kunna erbjuda valfrihet för dem som deltar i konfirmandundervisningen där de själva får avgöra hur långt de vill vara med och deltaga utan att det får ekonomiska följder genom konfirmationsersättningen.
Utskottet tillstyrker därför reservationens förslag till ändring av Kyrkoordningen och att det skall finnas en enda ersättningsnivå som blir aktuell när konfirmanden deltagit minst halva tiden i undervisningen.
Kollekt
Motionerna 29 och 91 föreslår ökade möjligheter för församlingarna att besluta om kollektändamål.
Utskottet har inhämtat att till bakgrunden för förslagen hör att de kollektändamål där församlingarna har ett eget engagemang kan öka givandet och öka delaktigheten i de syften som givandet har. Avsikten med motionärernas förslag är inte att minska givandet till SKM, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet utan att öka givandet också till dessa ändamål genom att kollekter dit får bygga på församlingens eget engagemang.
Frågor om kollekten har vid ett flertal tillfällen behandlats i Kyrkomötet och i Kyrkolivsutskottet sedan kollektutredningen år 1995. Vid förra årets kyrkomöte gavs utskottet möjlighet att yttra sig över två motioner som gällde riks- och stiftskollekter samt om kollektens innebörd. Enligt utskottet skall riks- och stiftskollekterna inte avskaffas. Dessa kollekter uttrycker att vi enat oss om gemensamma insatser på stiftsnivå och nationellt. De visar att vi kan handla gemensamt. Vid förra kyrkomötet menade utskottet att inte heller kommunikations- och kunskapsaspekterna skall glömmas bort i detta sammanhang. Riks- och stiftskollekter ger värdefulla, samlade möjligheter att nå ut med information om det arbete kyrkan utför.
I sitt yttrande förra året ville dock utskottet samtidigt lyfta fram värdet av det lokala engagemanget och frivilligheten i val av kollektändamål. Utskottet ville därför stödja en utveckling till större flexibilitet när det gäller fördelningen av kollekterna. Så långt Kl 2004:2y.
Utskottet önskar vid detta kyrkomöte ytterligare understryka att de gemensamma kollekterna i stiften och i hela Svenska kyrkan är ett starkt uttryck för att vi hör ihop och synliggör att vi arbetar för gemensamma mål. Dessa kollekter lyfter blicken ut över församlingens egen gräns och ställer in våra församlingar i ett större sammanhang där vi handlar gemensamt, som en kyrka. Stifts- och rikskollekterna är därmed ett av uttrycken för vår kyrkosyn.
Till det värdefulla med stifts- och rikskollekterna vill utskottet särskilt lyfta fram att dessa kan beredas grundligt. De ingår i ett långsiktigt arbete där uppföljning och utvärdering av hur kollektmedlen används kan stå som en kvalitetsgaranti för att inte kollekten blir en lösryckt punktinsats.
Stifts- och rikskollekternas antal har minskat för att ge möjlighet till församlingarnas eget engagemang. Utskottet finner att den balans som i dag finns mellan församlingskollekter och stifts- och rikskollekter fungerar väl. Samtidigt ser utskottet att givandet vid riks- och stiftskollekter tenderar att minska. Kollektsystemet behöver i denna situation ses över och förnyas. Det ligger på Kyrkostyrelsen att följa utvecklingen på detta område och vidta de åtgärder som behöver göras. De sätt på vilka det lokala engagemanget möter uttrycken för kyrkans gemensamma handlande kan behöva förnyas.
Uppsala den 28 september 2005
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Bo Lennart Anbäcken, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskoparna Caroline Krook och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.
Kyrkorättsutskottets yttrande
2005:6y
Konfirmationsersättningen
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2005:11, avsnitt 3 Konfirmationsersättningen och motion 2005:92 med samma benämning.
Förslaget till 42 kap. 7§ och en ny 42 kap. 7a§ innebär att enskilda konfirmander fritt skall kunna ta ställning till om de vill fullfölja konfirmationen utan några i sammanhanget ovidkommande ekonomiska hänsyn. Den föreslagna bestämmelsen i 47 kap. 2a§, att någon avgift inte får tas ut av konfirmanden för sådana kostnader som motsvarar konfirmationsersättningen är tillräcklig för att uppnå detta. Innebörden av detta är att någon avgift inte får tas ut för det som obligatoriskt hör till konfirmationen och att någon avgift inte får tas ut vare sig konfirmationen fullföljs eller ej.
Beträffande förfaringssättet i övrigt föreslås att det överlämnas till Kyrkostyrelsen att såväl utfärda närmare bestämmelser om vad konfirmationsersättningen omfattar som ersättningens storlek.
I förslaget till 42 kap 7a§ 2 st står att ”… har den församlingen eller stiftet rätt till …”. Utskottet anser ur språklig synpunkt att ordet ”den” bör utgå. I övrigt har kyrkorättsutskottet ur de aspekter utskottet har att beakta inget att erinra mot förslaget.
Beträffande den reservation som fogats till Kyrkostyrelsens skrivelse, avseende 42 kap 7a§, finner utskottet att i 2 st ”… har den församlingen eller stiftet rätt till…”ordet ”den” bör utgå ur språklig synpunkt. I övrigt finner utskottet formuleringen i reservationen möjlig ur kyrkorättslig synpunkt.
Motion 2005:92 tar utskottet inte upp till behandling då den inte innehåller något förslag till ändring i kyrkoordningen.
Uppsala den 29 september 2005
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Carl Korch, Gunilla Andersson, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Karl-Gunnar Svensson och Ulla Eriksson.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
