|
Budgetutskottets betänkande
2005:2
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004
|
Kyrkomötet
B 2005:2
|
Sammanfattning
Till Budgetutskottet har hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:2 och motion 2005:84.
Utskottet har under sina överläggningar haft möjlighet att ställa frågor till företrädare för Kyrkostyrelsen med bisittande tjänstemän, till ordföranden i Kyrkofondens styrelse och till revisorerna.
Samtliga utskott har beretts möjlighet att yttra sig över skrivelsen. Yttranden har inkommit från Gudstjänstutskottet (G 2005:2y) och Kyrkolivsutskottet (Kl 2005:2y). Yttrandena bifogas som bilagor till betänkandet (bilaga 1 och 2).
Utskottet tillstyrker att Kyrkomötet beslutar i enlighet med det i skrivelsen framlagda förslaget, och lämnar även ett tilläggsyrkande om att uppdra åt Kyrkostyrelsen att klarlägga vad som är god revisionssed för Svenska kyrkans nationella nivå.
När det gäller motionen föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår det förslag som avser ändringar i årsredovisningen. Övriga delar av motionen behandlas i betänkande B 2005:1.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004.
2. bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2004.
3. uppdra åt Kyrkostyrelsen att klarlägga vad som är god revisionssed för Svenska kyrkans nationella nivå.
4. avslå den del av motion 2005:84 som avser ändringar i årsredovisningen.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004.
2. Kyrkomötet beslutar att bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2004.
Motionen
Motion 2005:84 av Urban Gibson, Måluppfyllelse av arbetet med modeller för lokalt arbete med teologi, etik och ekumenik
Kyrkomötet beslutar att effektmålet redovisat i punkten 23 i sammanfattningen av måluppfyllelsen i Årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004 ändras från att ”Målet stryks” till ”Avvikelse från måluppfyllelse” och tas in bland målen för mål och ram åren 2006–2008.
Andra utskott
Gudstjänstutskottet
Gudstjänstutskottet menar att den nya formen för årsredovisningen är lovvärd men ser också att det finns viss risk för missförstånd eftersom det finns definitioner i bilagans textavsnitt som inte återfinns i den efterföljande tabellen. Utskottet ser med beklagande på att vissa mål strukits och konstaterar att en del målformuleringar riskerar att bli vilseledande.
Kyrkolivsutskottet
Kyrkolivsutskottet menar att den tryckta årsredovisningen nu fått en fungerande och tilltalande utformning som väl svarar mot Kyrkomötets önskemål. Utskottet anför att det är av stor vikt att sätta mål som är så begripliga och konkreta att de går att avläsa, men menar samtidigt att det i kyrkans verksamhet är svårt att sätta upp mål som alltid är mätbara. Enligt utskottet har arbetet med att upprätta mätbara mål en tendens att resultera i alltför snäva mål.
Utskottet finner att det i bilagan till årsredovisningen ibland är svårt att uppfatta innebörden när det skett en avvikelse i måluppfyllelsen, och menar att mer utförliga kommentarer bör eftersträvas. För vissa sakfrågor där de nuvarande målformuleringarna utgår efterlyser utskottet nya mål, men ser också goda exempel på att mål som uttrycker en övertro på färdiga modeller från nationell nivå ersätts med mer processinriktade arbetsmål. Slutligen välkomnar utskottet ett fortsatt utvecklingsarbete kring frågan om att göra kyrkokansliets arbete känt för församlingarna.
Utskottet
Bakgrund
Disposition
I skrivelsen läggs årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå avseende år 2004 fram. Den består av den tryckta Svenska kyrkan Nationell nivå, Årsredovisning 2004 samt en bilaga med redovisning av måluppfyllelse.
Den tryckta delen är indelad i tre delar.
Den första delen, på rött papper, innehåller den av Kyrkostyrelsen antagna kommunikationsplattformen med kärnvärdena närvaro, öppenhet och hopp samt kommunikationsvision och kommunikationslöfte. Sedan hösten 2002 har ett arbete pågått med att ta fram tydligare riktlinjer för kommunikationsarbetet för Svenska kyrkan på nationell nivå. Dessa styrdokument är bindande för nationell nivå och erbjuds övriga nivåer.
Den andra delen (sid. 1–36) utgörs av en presentation i ord och bild av Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå. Presentationen är utformad i kommunikationsplattformens anda och följer den visuella strategi som antogs under våren 2005. Efter inledande ord av ärkebiskopen och generalsekreteraren följer artiklar som Det här är Svenska kyrkan, Olympisk och paralympisk succé, Bland böcker och samtal, På plats i katastrofen, Att synliggöra utsatta, Unga mitt i församlingen, Hearing om kärlek, samlevnad och äktenskap, Kampanj för hopp och fred, Kyrkan som arbetsplats, Utrota hungern etc. Här finns också en karta som beskriver Svenska kyrkans olika verksamheter ute i världen och skisser över hur Svenska kyrkan styrs på olika nivåer.
Den tredje delen, på gult papper (sid. 37–64), innehåller förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, noter och revisionsberättelse. Dessa avser den koncern som, förutom moderföretaget med kyrkokansliets åtta avdelningar, består av dotterföretagen Svenska Kyrkans Utbildning AB (SKUAB) och Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKFAB). Även förvaltningsberättelsen reflekterar över de tre kärnvärdena närvaro, öppenhet, hopp och lämnar ett axplock ur verksamheten 2004. De ekonomiska kommentarerna sammanfattas nedan.
Bilagan innehåller Kyrkostyrelsens redovisning av måluppfyllelse avseende nationella nivåns effektmål. Det är första gången som måluppfyllelsen redovisas samlat på detta sätt. Medan Kyrkomötet beslutar om inriktningen på arbetet beslutar Kyrkostyrelsen eller berörd nämnd/styrelse om effektmål som på ett konkret och uppföljningsbart sätt skall säkerställa att arbetet bedrivs i beslutad inriktning. Antalet redovisade effektmål som påverkade arbetet under 2004 uppgick till 84. Kyrkostyrelsen bedömer att 64 mål uppnåtts, att 14 inte kunnat nås under året och att sex strukits av andra skäl än att målet nåtts.
Ekonomiska kommentarer
Siffror inom parentes avser föregående år.
Årets resultat uppgår före förändring av destinerade medel till 599 (414) miljoner kronor. Efter förändring av destinerade medel återstår ett resultat om 565 (386) miljoner kronor. Den främsta anledningen till utfallet är ett positivt resultat av finansförvaltningen, samt en extraordinär intäkt från Svenska kyrkans pensionskassa om 143 miljoner kronor.
Kyrko- och begravningsavgifterna har uppgått till 13 300 (13 000) miljoner kronor. Av kyrkoavgifterna är det bara den del som utgör utjämning som är en del av den nationella nivåns resultat. I övrigt överförs kyrkoavgifterna direkt till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom Kyrkkontot.
Utjämningssystemet har tillförts 1 480 (1 397) miljoner kronor, medan de lämnade bidragen uppgått till 1 046 (1 002) miljoner kronor.
Koncernens redovisade resultat från kapitalförvaltningen uppgår till 306 (290) miljoner kronor, varav 68,5 miljoner avser orealiserade kursvinster från 2003 som enligt då gällande redovisningsregler inte kunde redovisas.
De totala kostnaderna för utlandsverksamheten har varit 347 (347) miljoner kronor, varav Lutherhjälpen 182 (174) miljoner kronor, Svenska kyrkans mission 86 (91) miljoner kronor, EFS Utland 17 (19) miljoner kronor och utlandskyrkan 62 (63) miljoner kronor.
Utlandsverksamheten finansieras genom nationell finansiering i form av kyrkoavgifter samt genom externa intäkter som kollekter, gåvor, Sida-bidrag med mera. Den nationella finansieringen har under året uppgått till 55 (59) miljoner kronor, varav 44 (43) miljoner avser utlandskyrkan. Kollekter och gåvor uppgick till 208 (202) miljoner kronor, varav Lutherhjälpen 141 (134) miljoner, Svenska kyrkans mission 54 (55) miljoner och utlandskyrkan 13 (13) miljoner kronor. Sida-bidrag utgick med sammanlagt 83 (86) miljoner kronor.
Kostnaderna för verksamheten i Sverige har varit 412 (346) miljoner kronor. En del av detta belopp består av kyrkoantikvarisk ersättning som utbetalats med ett belopp som motsvarar den ersättning som erhållits från staten. Kostnaderna i övrigt fördelas huvudsakligen mellan Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli 92 miljoner kronor, Avdelningen för utbildning, forskning och kultur 70 miljoner kronor, Kyrkorättsavdelningen 58 miljoner kronor samt till Informationsavdelningen 31 miljoner kronor. (Till följd av omfattande organisationsförändringar är avdelningarnas kostnader inte möjliga att jämföra med föregående år.) Kostnader för förberedelser för kyrkovalet har uppgått till 14 (0) miljoner kronor.
Verksamheten i Sverige finansieras främst genom allmän utjämningsavgift. Andra intäktskällor är bland annat kyrkoantikvarisk ersättning från staten med 112 (69) miljoner kronor samt rikskollekter 16 (16) miljoner kronor.
2004 års kyrkomötesbeslut resulterade i den redovisningsmässiga förändringen att tidigare uppdelning av eget kapital i en värdesäkrad och en övrig del utgått. Istället skall kapitalet bevaras till sin reella nivå mätt över rullande tioårsperioder. Därför redovisas eget kapital endast som en rad i balansräkningen, medan not 19 redovisar hur faktiskt eget kapital förhåller sig till den målsatta värdesäkrade nivån. Årets resultat i koncernen innebär att eget kapital har ökat med 565 (386) miljoner kronor, vilket leder till att eget kapital vid utgången av år 2004 är 3 865 (3 300) miljoner kronor. Därmed ligger det egna kapitalet för första gången sedan år 2000 över målnivån. Soliditeten, det vill säga eget kapital i procent av totala tillgångar, är 60 (67) procent.
Medelantalet anställda har varit 449 (443), varav i Sverige 290 (285) och utomlands 159 (158) fördelat på 35 (32) länder. Sjukfrånvaron inom moderföretaget uppgick till 4,2 (6,0) procent av ordinarie arbetstid.
Revisorerna
Revisionsberättelsen redovisar hur revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Revisorerna konstaterar att årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av den nationella nivåns resultat och ställning, samt att förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Som en följd av sin granskning tillstyrker revisorerna att Kyrkomötet fastställer årsredovisningen och koncernredovisningen samt beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Överväganden
Motionen
Motion 2005:84 föreslår ändringar i redovisningen av hur effektmålen uppfyllts. Utskottet menar emellertid att det inte är möjligt att ändra i Kyrkostyrelsens skrivelse och har därför valt att yrka avslag på den del som avser ändringar i årsredovisningen och i övrigt behandla motionen i anslutning till betänkande B 2005:1.
Revisorerna
Utskottet noterar från samtalet med revisorerna att de ser vissa brister i den interna kontrollen men är nöjda med att förbättringar skett och att arbete pågår för att ytterligare förbättra säkerheten. Revisorerna anser att redovisningsarbetet ständigt förbättras och är särskilt positiva till det pågående arbetet med riskanalyser och översyn av finanspolicyn.
Revisorerna ser behov av att få klarlagt hur Svenska kyrkan anser att god revisionssed skall tillämpas på nationella nivån. Utskottet delar revisorernas uppfattning och önskar att Kyrkostyrelsen gör ett sådant klarläggande, som också kan fungera som inspiration för övriga nivåer.
Skrivelsen
Utskottet noterar med glädje att kvaliteten i den tryckta delen av skrivelsen är mycket hög, även om det finns inslag i formgivningen som lämnar en del övrigt att önska. De röda sidorna med kommunikationsplattformen är alltför svårlästa, och förvaltningsberättelsens utformning är väl svårtillgänglig.
Även själva innehållet i skrivelsen är av hög kvalitet, men utskottet saknar inslag av problematiseringar och reflektioner över de utmaningar som Svenska kyrkan står inför. Vidare skulle verksamhetsbeskrivningarna behöva kompletteras med en prioriteringslista som tydligare visar vilka verksamheter Kyrkostyrelsen fäster särskilt vikt vid. Utskottet efterlyser också en lista med ordförklaringar, främst för läsare som inte är så väl bekanta med Svenska kyrkans interna vokabulär.
Utskottet uttryckte redan förra året önskemål om att årsredovisningen förses med grafiska jämförelser över tiden, och noterar att behovet kvarstår även efter årets skrivelse. Det gäller såväl ekonomiska trender som trender kring dopfrekvens mm. I synnerhet vore det intressant med reflektioner kring hur nationella nivån förhåller sig till nedåtgående trender, och hur dessa relaterar till såväl Svenska kyrkans uppdrag som nationella nivåns uppgift. Utskottet menar att Kyrkostyrelsen bör finna former för att redovisa projekt som löper över flera år, t.ex. kyrkovalet.
I och med att målredovisningen förbättrats är det också lättare att upptäcka dess brister, främst vad avser möjligheterna att utvärdera måluppfyllelsen. Utskottet instämmer därvidlag i Gudstjänstutskottets och Kyrkolivsutskottets påpekanden. Samtidigt som det är viktigt att fortsätta sträva efter mätbara mål vill utskottet särskilt uppmärksamma Kyrkolivsutskottets kommentar om svårigheten att i varje situation sätta upp sådana. Utskottet ser fram mot ett fortsatt utvecklingsarbete, där olika metoder för målformulering och uppföljning prövas.
Utskottet noterar att den årliga ”Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet” ger en god sammanställning av utvecklingen i Svenska kyrkan, och vill därför peka på möjligheten att läsa samman denna med årsredovisningen.
Avslutningsvis vill utskottet peka på problematiken i att blanda den interna förvaltningsberättelsen med en mer publik verksamhetsbeskrivning. Det kan finnas skäl att renodla kommunikationen utifrån ett målgruppsperspektiv.
Med dessa kommentarer tillstyrker utskottet att Kyrkomötet beslutar i enlighet med det i skrivelsen framlagda förslaget.
Uppsala den 29 september 2005
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgén Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Gudstjänstutskottets yttrande
2005:2y
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004
|
Till Budgetutskottet
Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2005:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004.
Gudstjänstutskottet menar att den nya formen för årsredovisningen är lovvärd, men ser också att det finns en viss risk för missförstånd.
I den tabell som redovisas i bilaga 1 hade utskottet önskat att definitionen Inaktuella mål, som redovisas i textavsnittet, återfunnits i tabellen. När tabellen säger, till exempel om mål nummer 44, att målet stryks/kommer ej att nås leder det tankarna i en annan riktning än den förklaring som finns i den inledande texten.
Utskottet beklagar att uppfyllandet av mål nummer 60 hamnar på avvikelse från måluppfyllelse. Frågeställningar kring hur kyrkan möter människor i gudstjänsten, med hänsyn till mångfaldsperspektivet och till barn- och ungdomsperspektivet är oerhört viktiga.
Utskottet beklagar likaså att mål 14 strukits i avvaktan på projektet En förändrad utbildning. Det är mycket angeläget att målet om mötesplatser inte glöms bort.
Utskottet konstaterar avslutningsvis att målformuleringarna i tabellen riskerar att bli vilseledande, till exempel då det i mål 23 sägs att ett arbete har inletts samtidigt som bedömningen blivit att målet strukits alternativt inte kommer att nås.
Uppsala den 28 september 2005
På Gudstjänstutskottets vägnar
Alve Svensson
Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Allan Lewin, Carina Hallesten Hansson, Evy Åberg, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Tomas Lång, Lisbet Båfält, Lars Ekblad, Lena Petersson och Christina Holmgren.
Biskoparna Martin Lind och Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2005:2y
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004
|
Till Budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2005:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har granskat årsredovisningen i de delar som rör verksamhet inom Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli, Informationsavdelningen samt Avdelningen för utbildning, forskning och kultur. Till underlag har utskottet haft den tryckta årsredovisningen med bilaga.
Utskottet menar att den tryckta årsredovisningen nu har fått en väl fungerande och för läsaren tilltalande utformning som väl svarar mot de önskemål som Kyrkomötet har haft. Utskottet önskar här uttrycka att det arbete som lagts ner på att utveckla formen för den nationella nivåns årsredovisning nu visar sig väl värt mödan.
Det är enligt utskottet av stor vikt att sätta mål som är så begripliga och konkreta att de går att avläsa. Det är ett ansvar som ligger på Kyrkostyrelse och nämnder att formulera målen så tydligt att de sedan kan följas upp. Utskottet finner det positivt att arbeta så som har gjorts i bilagan där det eftersträvats att konkret belysa i vilken utsträckning målen har uppnåtts och vilka skäl som kan finnas till målavvikelser.
Samtidigt kan det vara svårt att sätta upp mål som alltid är mätbara. Detta fungerar inte i varje situation i vår kyrkas sätt att arbeta. Procentsatser kan ibland vara svåra att använda vid mätning av måluppfyllelse utanför företagsvärlden. Arbetet med att upprätta mätbara mål har också en tendens att resultera i alltför snäva mål. Utskottet har i arbetet med mål och måluppfyllelse upplevt att det funnits en strävan efter att söka formulera mätbara mål även när det varit oklart vad som skall uppnås med att mäta måluppfyllelsen.
Exempel på viktiga mål som utskottet menar skall följas upp med en detaljerad redogörelse för måluppfyllelsen så som det gjorts i bilagan till årsredovisningen är frågor om hur Svenska kyrkan uppfattas.
Utskottet fann att det i bilagan till årsredovisningen ibland var svårt att helt tydligt uppfatta innebörden i de frågetecken och kryss som angavs i tabellerna när det har skett en avvikelse i måluppfyllelsen. Detta trots att tabellerna föregås av en kortfattad förklaring. En mer utförlig kommentar till målavvikelserna bör enligt utskottet eftersträvas.
De punkter som utskottet särskilt har behandlat är punkterna 13, 14, 65 och 79. När det gäller punkten 13 är målet att före utgången av 2006, i samarbete med angränsande verksamhetsområden och organ ha beskrivit, analyserat och kommunicerat viktiga områden i kyrka och samhälle, och särskilt uppmärksamma den särställning barn och unga har i kristen tro. Enligt bilagan stryks detta mål eller kommer ej att nås. Enligt kommentaren är detta mål för diffust och samtidigt för omfattande för att på ett meningsfullt sätt kunna följas upp. Utskottet har inte svårt att konstatera att målet är både diffust och omfattande men efterlyser samtidigt var mål för dessa sakfrågor kommer att återfinnas om denna målformulering nu utgår.
I punkt 14 är målet att före utgången av 2006 ha vidareutvecklat mötesplatser och nätverk för kyrkokansli, stift, högskolor och folkbildningsorganisationer som bidrar till kunskapsutveckling om pedagogiskt arbete i kyrka och församling, frågor om kyrkans roll och identitet samt livstydning och trostolkning för såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga. Enligt bilagan stryks detta mål eller kommer inte att nås. Kommentaren hänvisar till det nu pågående projektet En Förändrad Utbildning som kommer att leda till en översyn av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom kyrkan. I avvaktan på projektets resultat bör enligt kommentaren detta mål strykas. Utskottet önskar att hålla dessa frågor levande och menar att om detta mål helt får utgå bör ett annat, mer koncist mål anges som visar på att kyrkan inte helt saknar mål på detta område.
När det gäller punkt 65 är målet att vid utgången av 2004 ha utvecklat handlingsmodeller för samhällspåverkan, i stift och församlingar, och för den enskilda. Enligt bilagan skall detta mål strykas. Enligt kommentaren är målformuleringen vidlyftig och svårtolkad. Ett arbete med materialproduktion håller på att avslutas. Efter detta får nya mål för arbetet med modeller för samhällspåverkan formuleras. Utskottet menar att detta är ett exempel på en bra utveckling där gamla mål som uttrycker en övertro på lösningar och färdiga modeller från nationell nivå ersätts med mer processinriktade arbetsmål.
I punkt 79 är målet att minst 75% av församlingar och samfälligheter anser att de får tillgång till tillräcklig och användbar information om det arbete som bedrivs på kyrkokansliet. Enligt bilagan till årsredovisningen finns det avvikelser från måluppfyllelsen, och i kommentaren sägs att målet inte kunnat nås med befintliga informationskanaler. Förhoppningen är att ett utvecklat elektroniskt verktyg i form av intranät/extranät för Svenska kyrkan kan ge möjligheter att nå målet. Utskottet finner att informationen om det arbete som kyrkokansliet utför som en följd av beslut som fattats i Kyrkomötet behöver vara känd och lätt tillgänglig för församlingarna. På denna punkt välkomnar utskottet ett fortsatt utvecklingsarbete.
Uppsala den 28 september 2005
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Birgitta Lindén, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskoparna Caroline Krook och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
