|
Budgetutskottets betänkande
2005:1
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008
|
Kyrkomötet
B 2005:1
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas skrivelsen KsSkr 2005:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008 med motionerna 2005:83, Tillägg i målen ”Ekumenisk hållning” och ”Relationerna till staten” samt del av 2005:84, Förslag till ändring i förslag till beslut 2005:2 av Urban Gibson.
Under sina överläggningar har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till företrädare för Kyrkostyrelsen med bisittande tjänstemän, till ordförande i Kyrkofondens styrelse och till revisorerna.
Utskottet föreslår att inriktningsmål och kostnads- och planeringsramar slås fast i enlighet med skrivelsen. Utskottet föreslår också en gradvis sänkning av den allmänna utjämningsavgiften till sex öre per skattekrona från 2008. Utskottet menar att man i sak tillmötesgått förslagen i motionerna 2005:83 och 2005:84 även om man av formella skäl måste yrka avslag på dem.
Beslutet åtföljs av reservationer.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhet för åren 2006–2008 i enlighet med skrivelsen med tillägget att det mål som i skrivelsen benämns ”Internationell samverkan” skall benämnas ”Nationell och internationell samverkan”.
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2006 till 2 023 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2007 till 2 120 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2008 till 2 244 miljoner kronor.
5. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2006 får överskridas om detta finansieras genom ökade intäkter.
6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för Internationella avdelningens verksamhet under 2006 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
7. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.
8. Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att inför nästa Kyrkomöte föreslå ändringar i kyrkoordningen som får till följd att den allmänna utjämningsavgiften sänks till sex och ett halvt öre 2007 och till sex öre 2008 per etthundra kronor av avgiftsunderlaget.
9. Kyrkomötet avslår motion 2005:83 punkt 1.
10. Kyrkomötet avslår motion 2005:83 punkt 2.
11. Kyrkomötet avslår den del av motion 2005:84 som avser effektmål i Mål- och rambudgetskrivelsen.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen/Skrivelserna
Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhet för åren 2006–2008 i enlighet med skrivelsen.
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2006 till 2 023 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2007 till 2 120 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2008 till 2 244 miljoner kronor.
5. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2006 får överskridas om detta finansieras genom ökade intäkter.
6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för Internationella avdelningens verksamhet under 2006 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
7. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.
Motionen/Motionerna
Motion 2005:83 av Urban Gibson, Tillägg i målen ”Ekumenisk hållning” och ”Relationerna till staten”
1. Kyrkomötet beslutar att i de föreslagna inriktningsmålen enligt skrivelsen KsSkr 2005:1 punkt 1.4.1, tredje stjärnsatsen, tillägga orden ”i Sverige och”.
2. Kyrkomötet beslutar att när det gäller de samtal som förutses komma ske med staten enligt skrivelsen KsSkr 2005:1 punkt 1.8.1. i de exempel som nämns också föra in frågan om fri församlingstillhörighet.
Motion 2005:84 av Urban Gibson, Måluppfyllelse av arbetet med modeller för lokalt arbete med teologi, etik och ekumenik
Kyrkomötet beslutar att effektmålet redovisat i punkten 23 i sammanfattningen av måluppfyllelsen i Årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004 ändras från att ”Målet stryks” till ”Avvikelse från måluppfyllelse” och tas in bland målen för mål och ram åren 2006–2008.
Läronämnden
Läronämnden hänvisar i sitt yttrande Ln 2005:3y (bilaga 1) angående friare församlingstillhörighet till sina äldre yttranden i saken. Där konstaterar man att den territoriella principen för församlingstillhörigheten är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse. Samtidigt säger man att det inte finns några teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen.
Andra utskott
Samtliga utskott har getts möjlighet att yttra sig. Yttranden har inkommit från Gudstjänstutskottet, Ekonomi- och egendomsutskottet, Ekumenikutskottet och Kyrkolivsutskottet. Yttrandena bifogas som bilaga 2, 3, 4 och 5.
Gudstjänstutskottet framhåller att arbetet med samtliga kyrkliga handlingar har en stor betydelse för kyrkan och att detta arbete också utgör en viktig utmaning även om utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning att begravningsverksamheten är en viktig angelägenhet för den nationella nivån. Vidare poängterar utskottet att strävan efter identitet och relevans även fortsättningsvis måste prägla gudstjänstarbetet. Slutligen pekar utskottet på vikten av att den enskildes gudsrelation och relationen mellan enskilda människor inte skall glömmas i gudstjänstarbetet men inte heller ställas mot församlingens tro och liv.
Kyrkolivsutskottet välkomnar att flera av de frågor utskottet tidigare lyft fram nu ingår i den planering som presenteras. Särskilt uttrycker utskottet tillfredsställelse över att arbetet med invandrar- och flyktingfrågor nu åter har tilldelats särskilda personella resurser. Utskottet understryker vikten av ett fortsatt stöd till stift och församlingar när det gäller arbetet med kommunikation och information lokalt.
Ekumenikutskottet yttrar sig över motionerna 83 och 84 och konstaterar att intentionerna i motionerna är berättigade. Det ekumeniska arbetet beskrivs ofta som en internationell verksamhet vilket medför att kyrkan blir svag i att beskriva det ekumeniska förhållningssättet och arbetet i relation till andra kyrkor i Sverige. Utskottet menar att detta framför allt är en fråga om en svag självbeskrivning eftersom det bedrivs ett aktivt ekumeniskt arbete med stort engagemang även i Sverige. Utskottet välkomnar förslagen om att bättre synliggöra ekumeniken i Sverige i Mål- och rambudgetarbetet.
Ekonomi- och egendomsutskottet noterar med tillfredsställelse att kommande och nödvändiga samtal med staten om bland annat kyrkoantikvarisk ersättning och skatterättslig status för prästlönetillgångarna skall initieras.
Utskottet
Bakgrund
Skrivelsen
I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till inriktningsmål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008. Både intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften och från kapitalförvaltningen förutses bli något högre än föregående års budget. Detta förklaras av att avgiftsunderlaget utvecklats något mer positivt än vad som antogs tidigare samt att kapitalförvaltningen, både stiftens och den nationella nivåns, förutses ge något bättre resultat än vad som tidigare kunde antas.
Kostnadsramen för den nationella nivån föreslås höjas med 20 miljoner kronor årligen vilket ger utrymme för en årlig post för riktade satsningar inom prioriterade områden inom Svenska kyrkan. Nettoresultatet under planeringsperioden förutses trots denna utökade ram bli något bättre än vad som angavs i föregående års rambudget.
Budgeten redovisar ett positivt nettoresultat för den nationella nivån med 285, 303 respektive 299 miljoner kronor. Vid planeringsperiodens slut förväntas det egna kapitalet uppgå till 5 miljarder kronor vilket kan jämföras med antaget målvärde på 3,7 miljarder kronor.
Utformningen av skrivelsen är i stort oförändrad jämfört med föregående år. Inriktningsmålen har setts över i syfte att tydliggöra att verksamheten på nationell nivå styrs på ett samlat sätt och att bättre inrikta verksamheten på att ytterligare öka Svenska kyrkans förmåga att bedriva en rikstäckande verksamhet. I årets skrivelse föreslås 12 inriktningsmål för den nationella nivåns verksamhet vilket nästan är en halvering av antalet inriktningsmål jämfört med föregående år.
Andra förändringar i skrivelsen som kan noteras är att ett avsnitt med en kortfattad beskrivning av några viktiga trender i kyrkans omvärld har förts in i kapitel ett och att en vision har formulerats för verksamheten på nationell nivå.
Kyrkostyrelsen lyfter i avsnittet om särskilda åtaganden fram kommande diskussioner om relationen till staten, relationerna till Svenska Missionskyrkan, behovet av att förstärka Europaarbetet, kyrkans utbildningssystem, medlemmarnas relation till kyrkan, ungdomsarbetet, kyrkans förmåga att agera i katastrofsituationer och i samhällsdebatten, behovet av mer flexibla metoder för resursfördelning inom kyrkan samt arbetet med att utveckla Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem.
Kyrkofondens styrelse föreslår i sin budget en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften med sammanlagt ett öre under planeringsperioden. Förslaget innebär att denna sänkning åtföljs av en sänkning av stiftsbidragen med ett belopp som motsvarar minskningen i inbetalade utjämningsavgifter. Kyrkostyrelsen väljer att inte föreslå en sådan allmän sänkning av utjämningsavgiften utan i stället föreslå en särskild post för prioriterade satsningar.
Övriga styrorgan har tagit del av och bekräftat inriktning och mål så som de redovisas i skrivelsen.
Vid Kyrkostyrelsens behandling av skrivelsen har fyra reservationer gjorts.
- Marianne Kronberg reserverade sig till förmån för ett förslag att styrelsen i skrivelsen skall uttala att samtalen om relationen till staten också skall omfatta frågan om rörlig församlingstillhörighet.
- Jan Erik Ågren reserverade sig till förmån för en höjning av kyrkobyggnadsbidragen och då också en höjning av den totala kostnadsramen.
- Curt Forsbring, Staffan Holmgren och Marianne Kronberg reserverade sig till förmån för en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften i enlighet med förslaget från Kyrkofondens styrelse. Reservanterna anser dock inte att detta skall åtföljas av en sänkning av den stiftsbidragen utan att sänkningen kan tillåtas leda till att det budgeten innebär ett mindre överskott än vad som nu föreslås.
- Staffan Holmgren reserverade sig till förmån för att antalet helårsanställda vid kyrkokansliet skall vara högst 309 år 2006.
Motionerna
2005:83
Inriktningsmålet Svenska kyrkan skall vara aktiv i ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och dra nytta av det nätverk som bildas genom Svenska kyrkans partner, församlingar och verksamhetsplatser i utlandet, benämnt Ekumenisk hållning, som Urban Gibson i motion 2005:83 föreslår en komplettering av är förändrat jämfört med tidigare år. Lydelsen i inriktningsmålet har 2003 och 2004 varit Vi vill aktivt delta i internationella ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och det nätverk som Svenska kyrkan i utlandet utgör. Denna målformulering har inte varit föremål för någon särskild diskussion i Kyrkomötet tidigare. Budgetutskottet föreslog dock i behandlingen av 2004 års Mål- och rambudgetskrivelse att målet skulle benämnas Ekumenisk samverkan i stället för Internationell samverkan som skrivelsen använde.
Före 2003 fanns inget samlat motsvarande mål utan aktuella delar av arbetet på nationell nivå styrdes i stället av en handfull mål inom verksamhetsområdena Teologi och ekumenik, Svenska kyrkan i utlandet och Internationell mission och diakoni.
Begreppet verksamhetsplats i utlandet används ibland i annan dokumentation, bland annat verksamhetsplan, som en sammanhållen term. Den används när det gäller verksamhet bland svenskar i utlandet som ibland bedrivs mer eller mindre permanent på platser där det inte – ännu - finns en formell församlingsbildning.
2005:84
När det gäller förutsättningarna för en friare församlingstillhörighet presenterades förra året utredningen Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (Svenska kyrkans utredningar 2004:1). I denna utredning ges en utförlig beskrivning av Kyrkomötets återkommande behandling av frågan om ett förändrat regelverk för församlingstillhörigheten. Utredningen har delgetts Kyrkomötets ledamöter. I utredningen konstateras att många av de modeller för förändrad församlingstillhörighet som utredningen presenterar förutsätter ändringar i nu gällande Lag om Svenska kyrkan. Det pågår för närvarande inga samtal mellan Svenska kyrkan och regeringen om förändringar i denna lagstiftning.
En samlad redovisning av måluppfyllelse i arbetet på nationell nivå lämnas i år för första gången till Kyrkomötet i denna form. Urban Gibson föreslår i sin motion 2005:84 att ett av de mål som i skrivelsen anmäls har utgått i stället skall behållas och styra verksamheten även fortsättningsvis.
Sedan år 2002 har Kyrkomötet inte tagit ställning till effektmål utan bara till inriktningsmål. Effektmålen har fastslagits av respektive styrorgan och inte varit föremål för Kyrkomötets behandling även om de delgetts Kyrkomötet. Årets Mål- och rambudgetskrivelse innehåller inga effektmål, men de effektmål som är fastslagna har redovisats i ett separat utsänt beslutsunderlag.
Det mål som motionären föreslår skall tas in bland målen för verksamheten under 2006–2008 beslutades i och med behandlingen av 2001 års Mål- och rambudgetskrivelse för perioden 2002–2004. Målet hade då lydelsen År 2004 har arbetet med att förankra modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik på stiftsnivå inletts. Dessa modeller skall tjäna som redskap för receptionen av den ekumenik som bedrivs inom alla huvudprogrammen. I dåvarande organisation avsåg målet arbetet inom verksamhetsområdet Teologi och ekumenik och huvudprogrammet Teologi. I bilagan till 2002 års skrivelse hade målet lydelsen År 2005 har arbetet med att förankra modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik på stiftsnivå inletts. Dessa modeller skall tjäna som redskap för receptionen av den ekumenik som bedrivs inom alla huvudprogrammen vilket alltså innebar att måluppfyllelsen flyttats fram ett år. Det är med denna lydelse målet nu föreslås utgå.
Utskottet har inhämtat att det från början förutsågs att ett särskilt projekt skulle genomföras för att bedriva utveckling av modeller. Arbetet sägs nu ha ersatts av den utveckling av modeller som bland annat hearingen om samlevnadsfrågor, samtalen om förutsättningar för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan och de kommande samtalen med Svenska Missionskyrkan om ett närmare samarbete innebär.
Budgeten
Enligt kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel Kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån totalt. Denna uppdelning illustreras i budgetskrivelsen av två tabeller, 2.5 Rambudget i sammanfattning och i bilagans tabell Förslag till budget. Det föreligger i år en skillnad mellan dessa två budgetar eftersom Kyrkofondens styrelse föreslagit en sänkt allmän utjämningsavgift under planeringsperioden samtidigt som man föreslagit sänkt stiftsbidrag. Kyrkostyrelsens förslag innebär oförändrad allmän utjämningsavgift och oförändrat stiftsbidrag.
2.5 Rambudget i sammanfattning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall
|
Detalj-
|
Föreslagen rambudget
|
Nuvarande
|
|
|
Enhet miljoner kronor
|
|
|
budget
|
|
|
|
rambudget
|
|
|
|
|
|
2004
|
2005
|
2006
|
2007
|
2008
|
2006
|
2007
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
INTÄKTER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsavgifter
|
|
1 480
|
1 334
|
1 373
|
1 412
|
1 458
|
1 359
|
1 385
|
|
|
Kollekter och gåvor
|
|
224
|
205
|
211
|
212
|
212
|
217
|
218
|
|
|
Bidrag, Sida och EU
|
|
|
83
|
113
|
129
|
137
|
139
|
120
|
129
|
|
|
Kyrkoantikvarisk ersättn.
|
112
|
200
|
250
|
300
|
350
|
250
|
300
|
|
|
Övriga bidrag
|
|
|
29
|
25
|
33
|
35
|
33
|
18
|
20
|
|
|
Kapital- och likviditetsförv.
|
322
|
231
|
260
|
272
|
285
|
241
|
250
|
|
|
Övriga intäkter
|
|
23
|
25
|
17
|
19
|
17
|
15
|
15
|
Summa intäkter
|
|
|
2 273
|
2 133
|
2 273
|
2 387
|
2 494
|
2 220
|
2 318
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KOSTNADER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsbidrag
|
|
-1 046
|
-885
|
-921
|
-942
|
-965
|
-916
|
-925
|
|
|
Lämnade bidrag
|
|
-345
|
-486
|
-580
|
-642
|
-705
|
-545
|
-600
|
|
|
Övr. externa kostnader
|
|
-209
|
-310
|
-265
|
-260
|
-282
|
-235
|
-236
|
|
|
Personal, utland
|
|
-59
|
-68
|
-70
|
-74
|
-76
|
-67
|
-75
|
|
|
Personal, Sverige
|
|
-162
|
-184
|
-177
|
-182
|
-186
|
-179
|
-183
|
|
|
Budgetreserv
|
|
0
|
0
|
-10
|
-20
|
-30
|
-20
|
-30
|
Summa kostnader
|
-1 821
|
-1 933
|
-2 023
|
-2 120
|
-2 244
|
- 1 962
|
-2 049
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Extraordinär intäkt
|
|
143
|
-
|
-
|
-
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring destinerade medel
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ändamålsdestinerade
|
3
|
5
|
10
|
10
|
17
|
4
|
8
|
|
|
Verksamhetsdestinerade
|
-38
|
16
|
25
|
26
|
32
|
15
|
13
|
Summa förändring
|
|
-35
|
20
|
35
|
36
|
49
|
19
|
21
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ÅRETS RESULTAT
|
|
561
|
220
|
285
|
303
|
299
|
277
|
290
|
Förslag till budget
Ekonomisk utjämning ochkapitalförvaltning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enhet miljoner kronor
|
|
|
Detalj-budget
|
Ram-budget
|
Ram-budget
|
Ram-budget
|
|
|
|
|
|
|
2005
|
2006
|
2007
|
2008
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
INTÄKTER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsavgifter
|
|
|
1 334
|
1 373
|
1 357
|
1 347
|
|
|
Kyrkoantikvarisk ersättning
|
|
|
200
|
250
|
300
|
350
|
|
|
Kapital- och likviditetsförv.
|
|
|
223
|
252
|
266
|
279
|
Summa intäkter
|
|
|
|
1 757
|
1 875
|
1 923
|
1 976
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationell finansiering
|
|
-419
|
-384
|
-397
|
-438
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KOSTNADER
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsbidrag
|
|
|
-885
|
-921
|
-897
|
-872
|
|
|
Lämnade bidrag
|
|
|
-200
|
-250
|
-300
|
-350
|
|
|
Övriga externa kostnader
|
|
|
-25
|
-27
|
-27
|
-27
|
|
|
Personal, Sverige
|
|
|
-8
|
-8
|
-8
|
-8
|
Summa kostnader
|
|
|
|
-1 118
|
-1 206
|
-1 232
|
-1 257
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
NETTORESULTAT
|
|
|
220
|
285
|
294
|
281
|
Nettoresultat per del
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomisk utjämning
|
449
|
452
|
461
|
475
|
|
|
Netto kapital- och likviditesförv.
|
199
|
226
|
240
|
253
|
|
|
Övriga kostnader
|
-9
|
-9
|
-9
|
-9
|
|
|
Nationell finansiering
|
-419
|
-384
|
-397
|
-438
|
NETTORESULTAT
|
|
220
|
285
|
294
|
281
|
Överväganden
Styrning, resultatredovisning och analys
Skrivelsen och det underlag utskottet har tagit del av är lättillgängligt och utgör en god grund för utskottets överläggningar. Samtidigt framstår det tydligt att förbättringar fortfarande kan göras i verksamhetens styrning och i dokumentationen av denna.
Ingenting som görs på nationell nivå görs fristående från eller oberoende av Svenska kyrkans verksamhet på andra nivåer. Det är nödvändigt att i verksamhetsplaneringen på ett tydligt sätt relatera den verksamhet som nationell nivå ansvarar för till verksamheten i kyrkan i stort och till förutsättningarna för den. Utskottet menar att det skulle vara värdefullt om Kyrkostyrelsen på ett ännu tydligare sätt redovisar de viktigaste förutsättningarna man sett i kyrkan och i samhället vilka medfört att man gjort de val och prioriteringar som verksamhetsplaneringen speglar. Nationell nivå har tillgång till mycket god information om läget i kyrkan och i samhället vilket kan exemplifieras med boken Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet och illustreras med den omvärldsanalys som nu redovisas i skrivelsen. Men det är svårt att se kopplingarna mellan denna omvärldsanalys och den verksamhet som sedan redovisas och analysen är inte heller heltäckande vilket Kyrkostyrelsen är medveten om.
En fullödig analys av verksamhetens förutsättningar på medellång och lång sikt skulle kräva ett separat dokument eller annan publiceringsform. Ett sådant material skulle också kunna redovisa olika scenarios för utvecklingen som Kyrkostyrelsen kan se. En väl utförd omvärldsanalys i samband med nationell nivås planeringsarbete skulle vidare kunna vara till stor nytta för beslutsfattare i andra delar av kyrkan. Utskottet har därför förhoppningen att denna typ av material sprids även på andra sätt än som delar av kyrkomötestrycket. Oavsett form för redovisning och spridning skulle Kyrkomötets arbete vinna på att Kyrkostyrelsen på ett mer problematiserande sätt redovisade vad man ser som styrkor och svagheter, hot och möjligheter på såväl kort som lång sikt. En sådan problematiserande framställning skulle kunna vara värdefull även för andra delar av Svenska kyrkan. Även de delar av verksamhetsplaneringen som redovisar Kyrkostyrelsens strategier skulle vinna på ett sådan problematiserande förhållningssätt.
När det gäller resultatredovisning och formulering av mål för verksamheten konstaterar utskottet att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter när det gäller hur konkreta och mätbara de mål är som styr verksamheten. Detta har också Kyrkolivsutskottet påpekat. Det är också viktigt att förbättra hur mål och måluppfyllelse redovisas så att det blir lättare att på ett översiktligt sätt följa utvecklingen från verksamhetsår till verksamhetsår. Såväl grafisk uppställning och presentation som terminologi skiljer sig nu åt mellan de olika dokument utskottet tar del av. Ibland används olika terminologier i ett och samma dokument vilket är otillfredsställande.
Avsnittet med redovisningen av särskilda åtaganden skulle vinna på att också innehålla information om hur kyrkostyrelsen avser att ta sig an dessa utmaningar och var i materialet det arbetet redovisas.
Avsnittet om framtida utmaningar bör ges en tydligare introduktion så att det framgår att detta är utmaningar som Kyrkostyrelsen ser framför sig utan att det ännu blivit aktuellt att mer konkret planera åtgärderna för att möta dessa utmaningar.
Budgetutskottet välkomnar den förstärkning av Europaarbetet som aviseras i skrivelsen. Utskottet konstaterar också att det arbete utanför kyrkan som pågår bland annat med anledning av de statliga utredningarna om förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40) och strukturell diskriminering (SOU 2005:56) kommer att ha betydelse för Svenska kyrkans arbete med de språkliga minoriteterna.
Nivån på den allmänna utjämningsavgiften
När det gäller frågan om den allmänna utjämningsavgiftens storlek har utskottet haft att ta ställning till tre olika förslag. Det som lämnats av Kyrkostyrelsen har också haft två alternativ i form av ett förslag från Kyrkofondens styrelse och ett förslag i en reservation till Kyrkostyrelsens beslut.
Utskottet gör bedömningen att det är möjligt och lämpligt att sänka den allmänna utjämningsavgiften med tanke på den ekonomiska situation som råder dels på nationell nivå, dels på församlingsnivå. Utskottet är medvetet om den osäkerhet som råder kring avkastningen av kapitalförvaltningen av det gemensamma kapitalet. Vi menar ändå att i en situation där vi för kyrkan i sin helhet kan förvänta oss en kraftig minskning av intäkterna måste nationell nivå acceptera något högre riskexponering än vad Kyrkostyrelsen valt att föreslå. Riskexponeringen består i detta fall av en något långsammare uppbyggnad av det gemensamma kapitalet till en önskad konsolideringsnivå på 140 procent. Utskottet anser därför att Kyrkostyrelsen i nästa års Mål- och rambudgetarbete skall budgetera med en sänkt allmän utjämningsavgift till sex och ett halvt öre 2007 och sex öre 2008 per etthundra kronor av avgiftsunderlaget. Kyrkostyrelsen får då också bereda nödvändiga ändringar i kyrkoordningen. Utskottet utgår från att de medel som därigenom kan stanna på församlingsnivån används för att förstärka församlingarnas verksamhet. Utskottet föreslår med detta inte några minskningar av föreslagna kostnads- och planeringsramar för den nationella nivån.
Ekumeniken i Sverige
Utskottet delar den uppfattning som kommer fram i motionerna 2005:83 (första punkten) och 2005:84 och som också Ekumenikutskottet ger uttryck för. Det ekumeniska arbetet i Sverige beskrivs på ett bristfälligt sätt i de planeringsdokument utskottet tagit del av. Detta gäller såväl skrivelsen som de underlag som delgetts utskottet. Utskottet anser att inriktningsmålet som i skrivelsen getts beteckningen Internationell samverkan skall betecknas Nationell och internationell samverkan för att tydliggöra att det ekumeniska arbetet i Sverige har en naturlig plats i inriktningen för nationell nivås arbete. Utskottet tolkar också målet Ekumenisk hållning som att de församlingar som nämns är både församlingar i Sverige och i utlandskyrkan. Utskottet förväntar sig att Kyrkostyrelsen i kommande planeringsdokument på ett tydligare sätt än nu redovisar mål för och resultat av det ekumeniska arbetet som ju faktiskt bedrivs även i Sverige och som inte minst årets seminarium kring Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan är en del av.
Sedan några år gäller ordningen att det är styrorganen och inte Kyrkomötet som fastställer effektmålen vilket bejakas av Budgetutskottet. Det är därför formellt olämpligt att utskottet gör något annat än avslår motion 2005:84 i den del som berör effektmål i Mål- och rambudgetskrivelsen. Men med utskottets resonemang ovan har motionären i praktiken uppnått vad som var avsikten med motionen och utskottet kan föreslå avslag på såväl motion 2005:83 som motion 2005:84.
Församlingstillhörigheten
Kyrkomötet kan inte ändra lydelsen i en skrivelse från Kyrkostyrelsen. Därför måste också den andra punkten i motion 2005:83 avslås av formella skäl. Utskottet har dock diskuterat motionens sakliga innehåll.
Innehållet i den del av motionen 2005:83 som berör frågan om en fri församlingstillhörighet behandlas av Organisationsutskottet med anledning av två andra inkomna motioner i samma ärende. Utskottet menar att Organisationsutskottet är det utskott som enligt Kyrkomötets arbetsordning har att behandla denna fråga. Även om en förändring skulle kunna förändra inriktningen och de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten på nationell anser Budgetutskottet att det inte kan ta ställning till sådana förändringar utifrån nuvarande underlag. Utskottet anser därför att det inte kan göra något annat ställningstagande än att föreslå avslag på motion 2005:83 i denna del, men utskottet har då inte tagit ställning till frågan om fri församlingstillhörighet i sak.
Kyrkobyggnadsbidrag
Med anledning av reservationen i Kyrkostyrelsen har utskottet diskuterat nivån på kyrkobyggnadsbidraget under planeringsperioden. Utskottet efterlyste i förra årets skrivelse en principiell diskussion kring nationell nivås olika verktyg för att stärka förutsättningarna för en rikstäckande verksamhet. Behovet av en sådan diskussion kvarstår.
Som ett led i strävan att låta stiften själva besluta vilket sorts stöd som är mest lämpligt i det egna stiftet samlas allt stöd till stiften under en gemensam beteckning under planeringsperioden. Detta är en strävan utskottet bejakar och det är därför inte meningsfullt att tala om nivån på kyrkobyggnadsbidrag under hela perioden. I stället diskuterar utskottet vilken nivå som är lämplig för stödet till stiften.
Utskottet menar att stiften i så stor utsträckning som möjligt avgöra bedöma vilka typer av ekonomiska stödåtgärder som är mest lämpligt i varje enskilt stift. Nivån på stiftsbidraget har under ett antal år varit relativt stabil och stiften har kunnat utforma sin verksamhetsplanering efter kända förutsättningar. En höjning som den som föreslås i reservationen till skrivelsen bör föregås av en analys tillsammans med stiften om vilka behov som föreligger och hur nationell nivå bäst stöder stiften i att möta dessa behov. Utskottet anser därför att nivån på stiftsbidragen bör lämnas oförändrade i alla fall i årets beslut om kostnads- och planeringsramar.
Gudstjänstlivet
Budgetutskottet delar Gudstjänstutskottets åsikt att de kyrkliga handlingarnas är en viktig utmaning för arbetet på nationell nivå. De kyrkliga handlingarna är tillsammans med begravningsverksamheten viktiga kanaler till att nå medlemmar och andra som annars bara har sporadisk kontakt med kyrkan. Budgetutskottet delar också Gudstjänstutskottets uppfattning om vad som är nationell nivås uppgift i detta sammanhang. När det gäller strategierna för arbetet med kyrkans böcker har inte Budgetutskottet någon annan åsikt än Gudstjänstutskottet. Samtidigt vill Budgetutskottet uttrycka sin uppskattning över att Kyrkomötet genom skrivelsens nuvarande utformning ges en möjlighet att ta del av och reagera på inte bara vilka mål som föreslås utan också vilka strategier Kyrkostyrelsen valt för att nå dessa mål.
Samtal med staten
Liksom Ekonomi- och egendomsutskottet konstaterar Budgetutskottet att utgången av kommande samtal med staten inför upphörandet av övergångsperioden 2009 kommer att ha mycket stor betydelse för förutsättningarna för kyrkans verksamhet kommande år. Det är därför av stor vikt att överläggningarna med staten genomförs på ett bra sätt och att förberedelserna för dessa samtal ges tillräckliga resurser under planeringsperioden.
Uppsala den 30 september 2005
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgén Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Ola Isacsson, Ulla Dahlberg, Sten Johansson och Urban Gibson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservationer
Reservation 1
Jag delar Kyrkostyrelsens bedömning att det är viktigt att uppnå en tillräcklig konsolideringsgrad på det gemensamma kapitalet innan åtgärder vidtas som kan medföra att det blir nödvändigt att använda avkastningen av kapitalet för verksamhetens kostnader på nationell nivå. Jag är medveten om att många församlingar står inför en allt svårare ekonomisk situation men menar ändå att en generell sänkning av den allmänna utjämningsavgiften, med den förhållandevis begränsade effekt denna får på enskilda församlingars och samfälligheters ekonomi, inte är ett ansvarsfullt sätt att rusta kyrkan för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar.
Jag anser därför att Kyrkomötet inte bör besluta om en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften enligt punkt 8 i utskottets förslag till Kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet bör därför fatta beslut om budget för den nationella nivån i enlighet med Kyrkostyrelsens förslag.
Urban Gibson
Reservation 2
Jag är medveten om att många församlingar står inför en allt svårare ekonomisk situation men menar ändå att en generell sänkning av den allmänna utjämningsavgiften, med den förhållandevis begränsade effekt denna får på enskilda församlingars och samfälligheters ekonomi, inte är ett ansvarsfullt sätt att rusta kyrkan för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar.
Jag anser därför att Kyrkomötet inte bör besluta om en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften enligt punkt 8 i utskottets förslag till Kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet bör därför fatta beslut om budget för den nationella nivån i enlighet med Kyrkostyrelsens förslag.
Ulla Dahlberg
Reservation 3
När det gäller frågan om reglerna för församlingstillhörighet anser vi att det är nödvändigt att fortsatta bearbeta denna fråga. Förändringar i regelverket för församlingstillhörighet kan vara nödvändiga som en del av arbetet med att behålla en god relation till medlemmarna. Under planeringsperioden bör Kyrkostyrelsen därför ges i uppdrag att i sina överläggningar med regeringen aktualisera ändrade förutsättningar för en friare församlingstillhörighet. Vi anser därför att Kyrkomötet bör fatta följande beslut:
12. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att i sina överläggningar med regeringen aktualisera ändrade förutsättningar för en friare församlingstillhörighet.
Ola Isacsson, Sten Johansson, Urban Gibson, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Suzanne Fredborg
Reservation 4
Behovet av medel som kan användas för individuellt stöd till församlingar med stora åtaganden för bevarandet av kyrkobyggnader är mycket stort. Det är också naturligt att nationell nivå, med sitt ansvar för förutsättningarna för den rikstäckande verksamheten, säkerställer att det stöd som utgår för bevarandet av kyrkobyggnader beaktar den utveckling vi ser både vad avser antalet kyrkor i behov av större insatser och kostnadsutvecklingen. Vi finner att det i den budget som nu lagts fram finns utrymme för att höja bidragen till stiften med 10 miljoner kronor årligen. Första året skall detta avse kyrkobyggnadsbidrag och utskottet förutsätter att detta kommer att återspeglas i stiftens hantering av stiftsbidragen under resten av planeringsperioden. Vi menar att kostnads- och planeringsramarna bör höjas med motsvarande belopp eftersom avsikten inte är att en höjning av detta stöd skall innebära krav på nedskärningar i planerad verksamhet.
Vi anser därför att utskottet borde föreslagit följande Kyrkomötesbeslut:
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2006 till 2 033 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2007 till 2 130 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2008 till 2 254 miljoner kronor.
Sten Johansson, Urban Gibson, Stig Eriksson, Ulla Samuelsson, Gunnar Sehlberg
Läronämndens yttrande
2005:3y
Friare församlingstillhörighet
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2005:45 och 2005:70
Läronämnden hänvisar till sitt yttranden Ln 1996:4, vilket även anförts i Ln 1998:2 och Ln 2001:3. Där anförs bl.a. följande:
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse.
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning och komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
Uppsala den 30 augusti 2005
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd*, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén*, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm och Ann-Cathrin Jarl.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.
Gudstjänstutskottets yttrande
2005:1y
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008
|
Till Budgetutskottet
Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSKr 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008.
Bland de utmaningar för framtiden som Kyrkostyrelsen lägger fram nämns särskilt begravningsverksamheten som en viktig verksamhet och angelägenhet för den nationella nivån. Utskottet delar den bedömningen, men vill med hänvisning till resultaten i Jonas Bromanders undersökningar framhålla värdet av arbetet med samtliga kyrkliga handlingar. Utskottet konstaterar samtidigt att utvecklingsarbetet och de praktiska erfarenheterna fås i församlingarna. Den nationella nivåns uppdrag i sammanhanget är främst att samla in och sprida de gjorda erfarenheterna. Utöver detta finns också förväntan om att den nationella nivån, på ett tydligare sätt än lokal nivå, kan avsätta tid och kraft för den teologiska reflektion som är nödvändig i anslutning till allt utvecklingsarbete inom kyrkan.
I avsnitt 3, Verksamheten – strategier för de dominerande arbetsuppgifterna, finns ett avsnitt om Kyrkans böcker. Gudstjänstutskottet vill här poängtera behovet av en balans vad gäller gudstjänstens uppgift. Identitet och relevans är två grundläggande begrepp, som också framgent måste få prägla gudstjänstarbetet. Identiteten som en förankring i kyrkans tro och tradition är viktig och bygger vidare på det arv kyrkan förvaltar. Minst lika viktigt idag är dock att gudstjänsten är relevant. För att uppnå detta krävs en medvetenhet om och ett arbete som tar hänsyn till de utmaningar vi möter idag. Det handlar om samhällsutvecklingen, nya tankesätt och uttryckssätt, nya kulturella tillhörigheter och nya förväntningar på kontakten med kyrkans företrädare. Gudstjänstutskottet vill också påminna om behovet av att fästa uppmärksamhet på barn och ungdomar i enlighet med innebörden i kyrkoordningens inledningstext.
Slutligen vill utskottet peka på risken för att den enskildes behov kommer bort när Kyrkostyrelsen talar om att gudstjänsten skall ”ge näring åt församlingens tro och liv i dag”. Utan att ställa dessa mot varandra kan det finnas anledning att också nämna den enskildes gudsrelation samt relationen mellan enskilda människor, som något gudstjänsten skall befrämja.
Uppsala den 28 september 2005
På Gudstjänstutskottets vägnar
Alve Svensson
Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Allan Lewin, Carina Hallesten Hansson, Evy Åberg, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Tomas Lång, Lisbet Båfält, Lars Ekblad, Lena Petersson och Christina Holmgren.
Ekonomi- och
egendomsutskottets yttrande
2005:1y
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008
|
Till Budgetutskottet
Ekonomi- och egendomsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008.
Ekonomi- och egendomsutskottet noterar med tillfredsställelse att Kyrkostyrelsen bland kommande åtaganden särskilt vill lyfta fram samtal och överläggningar med staten avseende förutsättningarna för kyrkans verksamhet som t.ex. regleringen av den kyrkoantikvariska ersättningen och prästlönetillgångarnas skatterättsliga status.
Uppsala den 29 september 2005
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Ingvar Eriksson, Peter Hemminger, Sten Persson, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Ekumenikutskottets yttrande
2005:2y
Målskrivningar för ekumenik i Sverige m.m.
|
Till Budgetutskottet
Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2005:83 och 84 om målskrivningar för ekumenik i Sverige m.m.
Utskottet konstaterar att ekumenik ofta ses som en internationell verksamhet. Redan 1999 vill Ekumenikutskottet ha tydligare skrivningar i den inledande texten till Mål och rambudgetskrivelsen beträffande ekumenik i Sverige och välkomnar att frågan tas upp igen.
Utskottet menar att Svenska kyrkan är svag i sin självbeskrivning när det gäller det ekumeniska förhållningssättet med andra kyrkor som finns i Sverige. I praktiken finns dock ett stort ekumeniskt engagemang, främst inom Sveriges Kristna Råd, men även i andra sammanhang. Dessutom pågår mycket ekumeniskt arbete på lokalplan. Detta borde uppmärksammas mera.
Därför ger utskottet sitt stöd till förslagen i motionerna om att synliggöra i Mål och rambudgetskrivelsen att ekumenik äger rum även i Sverige, på nationellt, regionalt och lokalt plan.
Uppsala den 28 september 2005
På Ekumenikutskottets vägnar
Kerstin Bergman
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Bengt-Åke Gustafsson, Rune Entelius, Inger Svensson, Elisabeth Olén, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Ragnhild Johansson, Börje Gustafsson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson och Vivianne Wetterling.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Carl Axel Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2005:1y
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008
|
Till Budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006-2008 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har granskat mål och rambudgeten för Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli, Informationsavdelningen samt Avdelningen för utbildning, forskning och kultur. Till underlag har utskottet förutom Kyrkostyrelsens skrivelse haft det planeringsunderlag från dessa avdelningar som ligger till grund för skrivelsen.
Utskottet har ett positivt helhetsintryck av årets mål och rambudgetskrivelse. Många av de frågor som utskottet berört vid tidigare kyrkomöten ingår nu i den planering som görs för den kommande treårsperioden med den inriktning som utskottet har eftersträvat i sin bedömning.
Utskottet önskar lyfta fram två delar av mål och rambudgetskrivelsen som tidigare varit föremål för behandling i utskottet som exempel på detta.
Vid upprepade tillfällen har kyrkolivsutskottet understrukit vikten av att Kyrkostyrelsen tar ett tydligt ansvar för integrationsarbetet och för invandrar- och flyktingfrågor i övrigt. Det är nu tillfredställande att kunna konstatera att en rekrytering skett av en handläggare till Avdelningen för utbildning, forskning och kultur, och att ett arbete sedan våren 2005 nu pågår med dessa frågor.
När det gäller kommunikation och information bedömer utskottet informationsavdelningens arbete med den nya kommunikationsplattformen positivt. Utskottet noterar dock att skillnaderna i hur arbetet med kommunikation och information bedrivs på det lokala planet är påfallande stora. Stödet från nationell nivå till stift och församlingar är betydelsefullt även om dessa frågor varken skall skötas eller lösas centralt.
Uppsala den 28 september 2005
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Birgitta Lindén, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskoparna Caroline Krook och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
