Bilaga 10
Svenska kyrkans samiska råd
Verksamhetsberättelse 1998
Enligt instruktionen har Svenska kyrkans samiska råd (SKSR) till uppgift
att främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet och därvid särskilt uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv,
att med beaktande av samernas ställning som urbefolkning bevaka frågor rörande samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle, främst sådana som berör samernas likaberättigande inom Svenska kyrkan, något som också bör ske i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv,
att vara remissorgan vid behandling av samefrågor på riks- och stiftsnivå inom Svenska kyrkan,
att inom ramen för de ekonomiska förutsättningar som finns på riks- och stiftsnivå främja utbildning och rekrytering för kyrkligt arbete bland samer samt vid behov ta initiativ till inrättande av prästerliga och diakonala befattningar för samebefolkningen,
att främja och samordna arbetet med önskvärda översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel liksom utgivning av lämplig andaktslitteratur och behövligt undervisningsmaterial och därvid samverka med berörda riks- och stiftskyrkliga organ,
att eftersträva bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland.
2 Redovisning av uppsatta mål och särskilda uppdrag
Bland de särskilda mål som uppställdes i mål- och rambudgeten för 1998-2000 nämndes i första rummet
Att fullfölja arbetet med översättning av kyrkliga böcker till samiska. - Att arbeta fram samisk andaktslitteratur.
Rådet har särskilt velat uppmärksamma att det samiska språket skall få en stark ställning i gudstjänstlivet. Ett intensivt arbete med översättning av kyrkliga böcker till samiska har därför inletts, förmodligen det mest omfattande på hundra år. Arbetet sker i samarbete och samråd med andra organ. Översättningen av Den svenska kyrkohandboken till lulesamiska inleddes 1992 inom Församlingsnämnden. Det inom Svenska Bibelsällskapet pågående arbetet med översättning av Nya testamentet till lulesamiska bidrar till att handbokstexten nu är i det närmaste färdigställd.
Nya testamentet på nordsamiska utkom i början av året och togs emot vid en gudstjänst i Gällivare den 15 mars i samband med Samiska rådets sammanträde. En översättning av kyrkohandboken till nordsamiska har inletts. Delar av kyrkohandboken har också översatts till sydsamiska. De översättningar som görs prövas under hand i församlingarna.
I mindre skala pågår översättningar av psalmer och sånger till samiska.
Rådet stödjer ett projekt att översätta centrala bibeltexter och psalmer till umesamiska, som talas eller talades i Arvidsjaur, Sorsele, Malå, norra Tärna och sydligaste spetsen av Arjeplogs församling.
Att utveckla samiskt undervisningsmaterial för barn-, konfirmand- och ungdomsarbete.
Ett material för konfirmandarbetet bland samer har nu tagits fram och prövas för närvarande.
Att genomföra informationsinsatser riktade till samisk ungdom om tjänster i Svenska kyrkan.
För att inspirera samer till tjänster i Svenska kyrkan har under året utgetts en 16-sidig folder, Samer behövs i Svenska kyrkan, tryckt på nord-, lule- och sydsamiska samt svenska.
Att fördjupa de samnordiska och internationella kontakterna.
När det gäller svenska samers deltagande i internationella sammanhang har under året skett ett genombrott. Vid urfolkens möte i Karasjokk i februari, anordnat av Kyrkornas världsråd och Norska kyrkans samiska råd, deltog två representanter. Rådets vice ordförande har varit inbjuden till ainufolket i Japan och rådets ordförande blev utsedd till officiell delegat vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i Harare 1999.
I sitt yttrande över förslaget till kyrkoordning för Svenska kyrkan understryker SKSR vikten av att församlingsinstruktionen också skall innehålla ett pastoralt program för verksamheten bland samer och på samiska. Samers rätt att få använda sitt språk hos myndigheter, så som minoritetsspråkutredningen föreslår, får konsekvenser också för Svenska kyrkan. Särskilt måste detta beaktas vid begravningar, när staten efter år 2000 överlämnar ansvaret för begravningsväsendet till Svenska kyrkan.
Samiska rådet har yttrat sig över SOU-betänkandena Jaktens villkor och Steg mot en minoritetspolitik.
För att främja kyrklig samekonst sker ett samarbete med Sámi Duodji (Sameslöjdstiftelsen). Styrelseledamoten Birgitta Kuoljok har deltagit i en nordisk textutställning i Trondheim och visade där exempel på samisk textilkonst från Sápmi.
Samiska rådets kulturstipendium 1998 tilldelades prosten Johan Märak för bestående insatser på den samiska kulturens område, särskilt det samiska språkets ställning och uttrycksformer i gudstjänstlivet.
Arbetet med att främja uppförandet av kyrkkåtor har stött på två problem: frågan om huvudmannaskapet och frågan om finansiering.
Rådet har inte kunnat förverkliga planerna på att ge ut de föredrag som hölls 1997 vid ett seminarium i Kiruna om Samerna som urbefolkning.
Samiska rådet ser fram mot att Den svenska kyrkohandboken och Nya testamentet kan föreligga på lulesamiska under år 1999 och att delar av kyrkohandboken ges ut på nord- och sydsamiska.
Rådet avvaktar propositionen på minoritetsspråkutredningens betänkande (SOU 1997:192) liksom betänkandet om ILO-konventionen 169 samt att frågan om sedvanerätt och miljöcertifiering klarläggs.
Försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket går in i en avgörande fas. Ett dokument läggs fram till kyrkomötet i maj år 2000. Frågan får en central plats vid riksmötet i Göteborg samma år.
Svenska kyrkans samiska råd blir från den 1 januari 2000 Samiska rådet inom Svenska kyrkan.
5 Nämndens ledamöter och ersättare
Ordinarie ledamöter i Samiska rådet t.o.m. den 31 december 1998 har varit: Renägare Ellen Kristina Sara Kuorak, förskollärare Anna-Sara Baer, kanslichef Birgitta Nilsson-Kuoljok, renägare Anne-Marie Åhrén, adjunkt Johannes Marainen, vice ordförande, biskop Rune Backlund, fd kontraktsprost Johan Märak, språkkonsulent Karin Rensberg Ripa, ordförande, fd riksdagsledamot Stina Eliasson.
Ersättare har varit: Rektor Nils Wasara-Hammare, studerande Elisabeth Blind, undersköterska Gunilla Eriksson, adjunkt Tomas Rydberg, studerande Catharina Nilsson, biskop Karl-Johan Tyrberg, renägare Aina Jonsson, kyrkoherde Bo Lundmark, fd direktor Lester Wikström.
Vid sammanträde den 28-29 oktober 1998 utsåg SFRV:s styrelse följande ledamöter i Samiska rådet: Renägare Ellen Kristina Sara Kuorak, predikant Per Gustav Vasara, kanslichef Birgitta Nilsson Kuoljok, renägare Anne-Marie Åhrén, adjunkt Johannes Marainen, vice ordförande, språkkonsulent Karin Rensberg Ripa, ordförande, fd kontraktsprost Johan Märak, biskop Rune Backlund, fd riksdagsledamot Stina Eliasson.
Följande ersättare utsågs: Studerande Sylvia Simma, renägare Sara Eugenia Blind, slöjdare Anna Lisa Pirtsi-Sandberg, evangelist Gösta Bergkvist, handläggare Laila Svedjebratt, kyrkoherde Bo Lundmark, renägare Aina Jonsson, biskop Karl-Johan Tyrberg, fd direktor Lester Wikström.
Rådet har sammanträtt den 14 mars, 31 augusti och 25 november.
