Bilaga 9
Svenska kyrkans kulturråd
Verksamhetsberättelse 1998
Svenska kyrkans kulturråds huvuduppgift är enligt dess instruktion att verka för ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan. Det skall främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet. Kulturrådet skall hålla nära kontakt med kulturarbetare, institutioner och organ, som är intressanta för och intresserade av en utveckling av kulturarbetet i Svenska kyrkan.
Kulturrådet har härvid uppdraget
att belysa och tydliggöra teologiska utgångspunkter för kyrkans kulturarbete samt stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden,
att reflektera kring samhällets kulturpolitik och kulturklimat,
att främja deltagande i den allmänna kulturdebatten,
att utveckla strategier för kyrkans insatser, sett ur ett rikskyrkligt perspektiv.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag
Att söka en hållbar utveckling för kulturtidskriften Vår Lösen
Under 1998 har rådet fortsatt sitt arbete för att förbättra tidskriftens ekonomi samt finna en ny redaktionsledning. Rådets ordförande har ersatt kultursekreteraren i Vår lösens styrelse och därmed även i dess rekryteringsgrupp. Från 1 juli 1998 har två nya redaktörer tillträtt, som efterträdare till Anne-Marie Thunberg som varit tidskriftens redaktör i 37 år. De nya redaktörerna är Lars Andersson och Ylva Eggehorn. Det ekonomiska stödet från rådet har höjts avsevärt.
Att pröva nya former för kyrkliga kulturcentra.
Kulturrådet har fortsatt att stödja och utveckla kontakter med de stiftsgårdar och andra institutioner som har ambitionen att verka inom kulturområdet. Så har t.ex. rådet medverkat i och ekonomiskt bidragit till ett seminarium på Stjärnholms stiftsgård och bidragit till projektarbete inom EXIT (ett center som drivs av Svenska Kyrkans Unga i Stockholms Stift). Genom att delta i arbetet inom The Ecumenical Association of Evangelical Academies and Laity Centres in Europe har kontakterna med bl.a. stiftsgårdarna i Rättvik och Stjärnholm fördjupats.
Skeppsholmskyrkan har under kulturhuvudstadsåret tagits i anspråk för en rad olika kulturprojekt, däribland kulturrådets eget konstprojekt ORDET. Diskussionerna kring den långsiktiga användningen av Skeppsholmskyrkan fortsätter.
Att pröva nya former för kulturarbetarstipendier.
Kulturrådet utannonserade under hösten 1997 för första gången kulturstipendier/projektbidrag samt uppmuntransstipendier, speciellt för unga. Intresset var överväldigande: sammanlagt inkom 225 ansökningar. 200 000 kronor fanns att fördela. Arbetet med att administrera det stora antalet ansökningar och själva urvalsprocessen blev mycket tidskrävande. Rådet kunde inte besluta om utdelningen förrän i februari 1998.
Elva projekt/personer som representerade olika konstnärliga uttrycksformer och olika delar av landet fick dela på prissumman.
Inom rådet har sedan förts ingående diskussioner kring utformningen av stipendierna i fortsättningen, där erfarenheterna från den första omgången kommer att leda till vissa förändringar. Förberedelser har gjorts för nästa utannonsering, som sker i februari 1999.
Att genom en omfattande satsning under Kulturhuvudstadsåret 98 pröva nya samverkansformer, utveckla kontaktnät och tydliggöra kyrkans engagemang i kulturfrågor. Gäller även andra kulturevenemang.
Kulturrådets satsningar under Stockholm Kulturhuvudstad 98 kom att få ett tämligen stort utrymme i verksamheten. Rådet valde att gå in dels i projekt som antingen innebar en "spjutspetssatsning", tillsammans med personer och institutioner som kyrkan vanligtvis inte samarbetar med, dels i projekt där samarbetet med andra kyrkliga organ som Stockholms Stift och Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) bedömdes som speciellt angeläget. Dessutom valdes projekten både så att de involverade människor från hela landet och utifrån bedömningen att de skulle kunna vara strategiskt viktiga för det framtida arbetet med kulturfrågorna. I två av de största projekten, ORDET och Söndagsfilmen, var Kulturhuvudstad 98 samarbetspart och bidrog med större summor pengar.
Söndagsfilmen
Redan hösten 1997 inleddes ett samarbete med Folkets Bio/ZITA, Stockholms Stift och SKS, som innebar att det ungefär en gång per månad (sammanlagt elva tillfällen samt ett längre seminarium på Ansgarsliden, Sigtuna) inbjöds till seminarier kring film och livsfrågor på biografen ZITA. Filmerna valdes ut bland aktuella kvalitetsfilmer och en panel medverkade i de samtal som följde efter filmvisningarna, där också publiken fick tillfälle att delta. Som teman för de tre terminerna valdes Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?, Älska din nästa..., ...och störst av dem är kärleken... Seminarierna var mycket välbesökta och samtalen livliga.
SKS kommer att producera en handledning som stöd för dem som vill inbjuda till film och samtal kring livsfrågor. På flera orter i landet prövas nu denna modell.
ORDET, 25 mars-19 april
Den mest omfattande av rådets satsningar under året var konstprojektet ORDET, som genomfördes i samarbete med Stockholm Kulturhuvudstad 98. ORDET - bebådat, nedbrutet, återfött - startade på Marie Bebådelsedag och pågick över påsken. Projektet bestod dels av utställningar på offentliga platser och i kyrkor, dels av en långfredagsandakt, en påskdagshögmässa och en dramatisering - de sistnämnda samtliga TV-sända.
Utgångspunkten för projektet var det gudomliga Ordet - "och Ordet blev kött" - och ett stort antal konstnärer och regissörer fick därmed till uppgift att på nytt gestalta några av kristenhetens och konsthistoriens mest skildrade teman.
I Bebådelsen fick de i uppgift att överföra detta tema till vår tid och till de platser de valt eller tilldelats - platser som i sig bär en speciell symbolik (Skeppsholmskyrkan, Universitetet, Stadsbiblioteket, Kungliga biblioteket, Riksdagshuset, Södersjukhuset). I utställningen Nedbruten, i Storkyrkan, var utgångspunkten långfredagens tema. Projektet avslutades med de tre TV-sända gudstjänsterna/dramatiseringarna med Nedbruten (från Storkyrkan), Förvandlingen med utgångspunkt i påsknatten samt påskdagens Uppståndelse (från Engelbrektskyrkan) som teman.
Föredrag och seminarier ingick i projektet. Så genomfördes ett seminarium på temat Ohelig allians - kring konst och kyrka i samverkan, där de flesta av de medverkande konstnärerna och kuratorerna deltog tillsammans med ärkebiskop KG Hammar och dåvarande domprosten Caroline Krook.
Projektet karaktäriserades av att konstnärer, regissörer och övriga medverkande gavs frihet att i så stor utsträckning som möjligt själva tolka projektets olika teman. Därmed var det en öppen inbjudan till utbyte kring de mest centrala trosfrågorna.
Mediabevakningen var omfattande, både i press, i radions kultur- och religionsprogram och i TV. En utförlig rapport från projektet har sammanställts av Eva Asp, projektledare och konstnärlig ledare.
Kyrkomusiksymposiet, 25-27 september
Kulturrådet var medarrangör vid det första svenska kyrkomusiksymposiet i Stockholm. Rådet medverkade bl.a. genom att tillsammans med SKS beställa en ny mässa, med text av Bengt Pohjanen och musik av Johannes Johansson. Guds ljus - här och i himmelen, firades i Gustaf Vasa kyrka.
Kittla dina sinnen, 25 september-18 oktober
SKS och Kulturrådet inbjöd SKS-medarbetare, församlingsanställda och förtroendevalda samt kulturarbetare från hela landet till inspirationsdagar och fortbildning i Stockholm. Tanken var att var och en skulle kunna plocka ihop sitt eget paket av metodseminarier och workshops, hel- eller halvdag, möta intressanta författare och andra kulturarbetare, samtidigt som man kunde ta del av kulturhuvudstadsårets utbud. Sammanlagt anordnades 20 seminarier och sammankomster och ca 450 personer deltog. En rapport finns sammanställd av Ingrid Back, producent.
Släpp Psaltaren loss
Tillsammans med bl.a. musikansvariga inom Kyrkokansliet hade Kulturrådet inbjudit folkhögskolor, vissa konstnärliga utbildningsinstitutioner samt Lunds Stifts kyrkospelsgrupp att i t.ex. musik-drama-bild-ljud tolka några psaltarpsalmer. Deras arbeten presenterades vid ett heldagsevenemang den 9 maj i Immanuelskyrkan i Stockholm.
Att utveckla arbetsformer för kyrkans fortsatta verksamhet inom området konst - kyrkorum.
Kulturrådet medverkade vid ett kyrka-konstseminarium på Stjärnholm 14-15 oktober, Tecken på liv. I seminariet deltog konstnärer, konstvetare, församlingsmedarbetare och förtroendevalda.
Under året tog Konstnärernas Riksorganisation (KRO) kontakt med Kulturrådet för att få rådet att medverka till att ett avtal upprättas mellan Svenska kyrkan och KRO, gällande ersättning till konstnärer som utför arbete åt församlingar m.fl. i samband med tillfälliga utställningar och installationer. Rådet kontaktade Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som förklarat sig beredda att i början av 1999 teckna ett sådant avtal med KRO.
Statens Konstråd tog kontakt med rådet för att diskutera former för samarbete med Svenska kyrkans församlingar kring konstnärlig utsmyckning av kyrkorum och andra kyrkliga miljöer. Konstrådet har numera ett s.k. vidgat uppdrag, vilket möjliggör stöd, ekonomiskt och konsultativt, även till offentliga miljöer som kyrkobyggnader. Rådet kontaktade samtliga biskopar för att informera om möjligheten och efterfråga intresse för att delta i en första pilotomgång. Flera svar kom under senhösten och samarbetet beräknas komma igång i början av 1999.
Att utveckla arbetsformer för kyrkans fortsatta verksamhet inom områden som film-teater-media.
Kontakterna med det internationella, ekumeniska organet Interfilm har fortsatt och har bl.a. inneburit medverkan i förberedelserna inför ett europeiskt filmseminarium i Riga, våren 1999.
Redan under 1997 inleddes ett samarbete med bl.a. Mellby Scenkonst, Skåne, med syfte att skapa mötesplatser för samtal kring religionteater. Projektet Livets frågor i heliga rum, som fick ekonomiskt stöd från Kultur i hela landet, resulterade i ett seminarium i Kivik 2-3 juni. Deltog gjorde skådespelare, teatervetare, författare, pedagoger, teologer och präster. Seminariet finns dokumenterat i en rapport. Under hösten har fortsatta samtal förts inför ett nytt seminarium våren 1999.
Kulturrådet har även under 1998 stött fortbildning för journalister kring religionsmöten. I juni genomfördes i regi av Fortbildning för journalister (FOJO) en kurs på Teologiska institutet i Jerusalem. Kursen finns dokumenterad i en rapport.
Planeringen av projektet Ung - media - våld, till vilket rådet och Svenska Kyrkans Unga fått en rikskollekt 1997, fortsatte under året. Samarbetspartner är även SKS och Kristna Fredsrörelsen.
Att i olika former lyfta fram frågor och analysera vad förändringen av relationerna kyrka-stat kan innebära för kyrkans kulturarbete, t.ex. på kyrkomusikens område.
I de olika kontakter som rådet haft med myndigheter, organisationer och andra aktörer inom kulturområdet har frågor ofta aktualiserats kring innebörden i förändrade relationer. Frågorna har bl.a. handlat om möjligheter att i framtiden söka ekonomiskt stöd för församlingarnas kulturarbete, men framför allt har de avspeglat ett stort intresse från institutioner och organisationer för att gå in i nya former av samverkan.
Beträffande frågor kring kyrkomusikens ställning i framtiden har förslaget om en speciell utredning på nytt aktualiserats och kommer att tas upp i överläggningar med Centralstyrelsen våren 1999.
Att genom att bidra till Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka lyfta fram bl.a. vissa frågor kring kyrkobyggnadens framtida funktioner och betydelse i ett lokalt perspektiv.
Kulturrådet och Framtidsstudien har under året samverkat kring en studie som resulterat i rapporten Rör inte min kyrka! Några kyrkliga traditionsbärares berättelser om kyrkorummet (TRO & TANKE 1998:7, författare Jonas Bromander). Bakgrunden var bl.a. de senare årens kyrkosociologiska forskning, som med stor tydlighet visat att kyrkobyggnadens roll i det svenska samhället är betydande. De frågor studien försökte belysa kan sammanfattas så: Varför är kyrkobyggnaden så värdefull för människor, trots att den besöks så sällan? I rapporten redovisas drygt tjugo intervjuer, d.v.s. drygt tjugo människors berättelser. Under 1999 kommer ett uppföljande seminarium att anordnas kring rapporten Rör inte min kyrka!
Att bidra till att skapa en diskussion kring IT-utvecklingen och vad den kan komma att betyda för kommunikation, utbildning och arbetsformer i Svenska kyrkan.
Under året har utrymme inte funnits för att arbeta med denna fråga.
Att utveckla samarbetsformer för att stödja kulturarbete via stift och församlingar.
Kontakterna med stift och församlingar har skett dels i samband med speciella samarbetsprojekt, såsom Kulturhuvudstadsåret och seminariesamverkan t.ex. med Stjärnholm. Dels har kontakterna skett genom det stora antal samtal som kommer till kultursekreteraren från församlingar, stift och från kulturarbetare, med frågor om samarbetsformer med församlingar och stift. Rådgivning kring ekonomiska frågor - var kan man söka pengar och vem skall man kontakta? - har kommit att bli en allt mer omfattande del av arbetet.
Under hösten har olika ansträngningar gjorts för att rådet skulle få resurser för att informera och stödja församlingar och stift, när det gäller att söka pengar ur det s.k. Miljardprogrammet, för att via kyrkofondsmedel och statliga sysselsättningsbidrag finansiera kulturprojekt av olika slag. Vissa extraresurser har tilldelats från Kyrkofonden för detta ändamål och informationssatsningarna bör därför kunna intensifieras från början av 1999. Detta arbete innebär också att rådets kontaktytor gentemot stift och församlingar kommer att systematiseras och intensifieras.
Att följa utvecklingen inom det kulturpolitiska området.
Här kan nämnas de tidigare beskrivna kontakterna med KRO och med Statens Konstråd, som syftar dels till att avtalsmässigt söka underlätta kontakterna mellan konstnärer och församlingar, dels till att pröva samverkansformer mellan konstrådet och stift och församlingar i samband med beställning av ny konst.
I samband med det ovan beskrivna projektet ORDET utvecklades kontakterna bl.a. med kulturdepartementet, Statens Kulturråd, Riksutställningar och andra organ verksamma på det kulturpolitiska området.
Intresset för samarbete mellan dem som arbetar med kultur i olika sammanhang och Svenska kyrkan är fortsatt stort, speciellt från kulturarbetarnas och kulturinstitutionernas sida. Det konsultativa arbetet har tagit alltmer tid. Intresset är långt större än rådet har möjligheter att hantera.
Ett återkommande problem, och för många kulturarbetare allt överskuggande, är de krympande resurserna på kulturområdet. Allt fler måste ägna allt mer tid åt att söka pengar och många vänder sig till kyrkan.
En händelse som i högsta grad påverkat klimatet även för kulturrådets arbete när det gäller nutida konst i kyrkorummet är självklart den debatt som uppstod kring Ecce Homo-utställningen i Uppsala domkyrka i september 1998. Debatten har tydliggjort en mängd frågor kring konstens roll och kulturrådet kommer bl.a. att under 1999 inbjuda till ett seminarium där dessa frågor får bearbetas ytterligare.
Samarbetet inom Kyrkokansliet har under året utvecklats, t.ex. med Folkkyrkostudien, inom projektet Bibel 2000 och inför Bok- och Biblioteksmässan september 1999, som kommer att ha Bibeln som ett av sina teman.
Kulturrådet ansvarade för ett nummer av Mitt i församlingen, som utkom i början av 1998. Tema var Kultur 98 och syftet var att spegla vad som händer på kulturområdet runt om i landet samt lyfta fram aktuella teologiska frågor kring kyrka-kyrkorum-kultur.
Kulturrådet hade i uppgift att föreslå Centralstyrelsen vem som skulle tilldelas kyrkomötets kulturpris i augusti 1998 och att ombesörja kringaktiviteter av olika slag. En mindre utställning gjordes kring pristagaren Elisabeth Hermodssons verk.
Kulturrådets eget arbete har varit intensivt och dynamiskt. Många ledamöter har ägnat mycket tid och energi åt rådets arbete och har också tagit ansvar i olika projekt som rådet drivit. En summering av mandatperiodens erfarenheter håller på att färdigställas och kommer att presenteras för Centralstyrelsen under våren 1999.
Kulturrådets huvuduppgifter beskrivs för 1999 på likartat sätt som tidigare. Vad som dock kommer att skilja sig gentemot verksamhetsåret 1998 är att rådet inte kommer att driva egna stora kulturprojekt i samma utsträckning. Tyngdpunkten kommer snarare att ligga på uppföljning av tidigare projekt, rådgivning och kontaktarbete, analys av vissa specifika områden samt visst utredningsarbete.
Rådet kommer att fortsätta att följa vad som händer inom de olika konstformerna, stödja och stimulera utvecklingen t.ex. genom utökad rådgivning i anslutning till det s.k. Miljardprogrammet, söka nya samarbetspartner samt söka skapa former för dialog och samtal. På musiksidan kommer rådet att föreslå en utredning kring kyrkomusikens framtidsfrågor i Svenska kyrkan.
Rådet kommer att följa utvecklingen främst inom livsåskådnings- och kulturjournalistikens område och - om än i begränsad omfattning - medverka till att fortbildning och mötesplatser för reflektion och fördjupning erbjuds. Rådet räknar med fortsatt stöd till kulturtidskriften Vår Lösen samt fortsatt medverkan i projektet Ung-media-våld, tillsammans med Svenska Kyrkans Unga.
Kontakterna med de institutioner, som är intresserade av att utveckla kulturarbetet i Svenska kyrkan kommer att utvecklas och rådet kommer att pröva olika sätt att stödja deras arbete. Det innebär olika former av seminariesamverkan, inbjudan till diskussioner kring frågor om framtida behov av mötesplatser/kulturcentra. Hit hör också deltagande i de fortsatta diskussionerna kring Skeppsholmskyrkan.
Genom rådets kulturstipendieverksamhet fortsätter arbetet med stöd till kulturarbetare och till speciellt intressanta kulturprojekt i församlingar.
För att bevaka de kulturpolitiska frågorna fortsätter kontakterna med olika organ, som är av speciell betydelse för kulturarbetet i Svenska kyrkan. Under året kommer frågorna om ekonomisk ersättning till kulturarbetare av olika slag, konstnärer, musiker, författare o.s.v. som utför uppdrag åt kyrkan att speciellt uppmärksammas.
Rådet kommer att ta ett stort ansvar för de planerade aktiviteterna under Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Detta sker i samarbete med Kultursamverkan i Göteborgs stift, SKS och Svenska Bibelsällskapet. Rådet är också involverat i förberedelsearbetet inför Riksmötet i Göteborg 2000.
I det testamente som rådet sammanställer efter sin första mandatperiod, betonas behovet av att ett arbete påbörjas, som innebär att Svenska kyrkan utarbetar en teologisk plattform för sitt kulturarbete. En viktig diskussion, som bör föras under året, handlar också om att inför år 2000 finna organisatoriska lösningar inom Kyrkokansliet, som stämmer överens med de intentioner som finns beskrivna i rådets instruktion och övriga dokument.
5 Rådets ledamöter och ersättare
Rådets ledamöter har under 1998 varit universitetslektor Björn Skogar, ordförande, fil.kand. Kerstin Kyhlberg Engvall, vice ordförande, konstnär Eva Asp, professor Bengt Gustafsson, musikdirektör Johannes Johansson, kaplan Sven Milltoft, kulturvetare Britta Netterfors, författare Marie Louise Ramnefalk, biskop Claes-Bertil Ytterberg.
Vid sitt sammanträde den 17 december 1988 utsåg SFRV:s styrelse följande ledamöter i kulturrådet för mandatperioden 1999 - 2002: Björn Skogar, Eva Asp, Johannes Johansson, Anders Lindström, Sven Milltoft, Britta Netterfors, Marie Louise Ramnefalk, Claes-Bertil Ytterberg, Irja Åsling.
Rådet har sammanträtt den 2 februari i Kyrkans Hus i Uppsala, den 23-24 april i Karlstad och i samband därmed gjort en studieresa i Värmland, för att få en inblick i landsortens situation vad gäller kyrka - kultur samt inblick i framstående lokalt konsthantverksarbete och möta lokala konstnärer och kulturpersonligheter, den 25 september på Ersta i Stockholm; den 6 november på Astronomiska institutionen i Uppsala, den 21 december på Stiftskansliet i Stockholm.
