Bilaga 8
Svenska kyrkans forskningsråd
Verksamhetsberättelse 1998
Svenska kyrkans forskningsråd inrättades av kyrkomötet 1989. Det skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Rådet har enligt sin instruktion, som trädde i kraft 1 januari 1990, till uppgift att främja vetenskaplig forskning inom det teologiska forskningsområdet och andra för kyrkans liv och verksamhet väsentliga områden. Forskningsrådet skall hålla en nära kontakt med de organ och institutioner i Sverige och andra länder, som bedriver en för Svenska kyrkan aktuell forskning
Forskningsrådet har uppdraget
· att inventera behovet av forskning,
· att initiera och prioritera forskningsprojekt,
· att fördela anslag till forskningsprojekt,
· att informera om forskning och forskningsresultat.
Forskningsarbetet sker som en fördjupning och tillämpning på olika temaområden till den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor eller på andra håll inom kyrka och samhälle. Forskningen skall ge möjligheter till bredd och fördjupning av frågor som är av särskilt intresse för Svenska kyrkan och skall således vara "kyrkorelevant".
2 Uppföljning av uppsatta mål och särskilda uppdrag
Redovisningen nedan lyfter fram tyngdpunkterna i de olika verksamhetsområdena med inriktning på hur dessa har fullföljt de uppdrag som angavs i Mål- och rambudgetskrivelsen 1997:501.
Bibeltolkningsfrågor
Avdelningen har under 1998 saknat tjänst med inriktning på bibeltolkningsfrågor. Ett tidigare flerårigt projekt, Om tolkning, har dock slutförts och resultatet publicerats i Tro & Tanke 1998:1. En forskargrupp främst från teologiska fakulteten vid Uppsala universitet har genomfört detta arbete under ledning av den vid avdelningen tidigare anställde Per Block.
För att i någon mån avhjälpa bristen på tjänst med inriktning på bibeltolkningsfrågor har första halvåret 1998 två halvtidsstipendier utdelats till teol.dr Peter Bexell, teologiska fakulteten i Lund, och teol.dr Mikael Winninge, religionsvetenskapliga institutionen i Umeå. Utifrån bibelteologiska och systematiskt/teologiska utgångspunkter har dessa bearbetat olika tolkningsproblem. Särskilt har frågor rörande bibelanvändningen i Biskopsmötets skrift Ord från Gud: Om den gudomliga uppenbarelsen i kyrkans tro och liv analyserats.
Det kan konstateras att forskningsavdelningen trots stipendieinsatserna inte på ett tillfredsställande sätt har kunnat bearbeta bibeltolkningsfrågorna.
Religionssociologi
Att utveckla modeller för kvantitativ utvärdering och taktisk planering av församlingsarbete.
Att utveckla kvantitativ dokumentation av kulturarbete i församlingarna.
Till de årligen återkommande uppgifterna hör insamling, bearbetning och rapportering av församlingsstatistiken. Inom ramen för detta arbete har ansträngningar gjorts för att möjliggöra kvantitativ dokumentation av församlingarnas diakonala arbete. Arbetet med församlingsstatistiken inbegriper dessutom en stor del serviceåtaganden i form av utbildning och information till såväl Kyrkokansliet, stift, församlingar som massmedia. Samtliga forskare i religionssociologi har kontinuerligt deltagit i denna verksamhet. Under året genomfördes också den sedvanliga studien av gudstjänstbesök inom kyrkor, samfund och rörelser i Storstockholm och Jönköping ett veckoslut i november samt insamling av data och redovisning av medlemsutvecklingen inom valda samfund och publicerades Perspektiv på Svenska kyrkans statistik, 1997.
Under året slutfördes och redovisades det av rådet 1995 initierade forskningsprojektet Konfirmationen i Svenska kyrkan. Bakgrunden till detta projekt var dels de förändrade reglerna om dop och kyrkotillhörighet, dels den under senare år fallande konfirmationsfrekvensen. Projektet har letts av Jørgen Straarup. Ett tiotal forskare har medverkat i samarbete med en grupp företrädare för stiftens konfirmandkonsulenter. Två enkätundersökningar genomfördes i ett femtiotal pastorat med konfirmander och konfirmandledare. Slutredovisningen har publicerats i boken Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan.
Liksom under tidigare år har ett antal större enkätundersökningar med olika tematiska inriktningar genomförts. Särskilt kan nämnas attitydundersökningen om församlingsliv bland Svenska kyrkans medlemmar i Västerås stift, som gjordes i samband med prästmöte där 1998. Jørgen Straarups undersökning publicerades i prästmötesavhandlingen Folkkyrkans mötesplatser. En annan undersökning gäller Kantorsutbildningen och kantorn i församlingen, som genomfördes av Ingrid Persenius och Jørgen Straarup och publicerades i Tro & Tanke/Supplement. I samarbete med Kyrkomusikernas riksförbund genomfördes också undersökningen I takt med framtiden och i samarbete med Svenska kyrkans musikråd och Sveriges kyrkosångsförbund studien om kyrkobesökarnas attityd till musiklivet inom Svenska kyrkan. Delar av studien presenterades vid symposiet Kyrkomusik 98.
Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka (Folkkyrkostudien) hade som målsättning av genomföra en "kulturanalys". Detta uppdrag gick till Svenska kyrkans kulturråd, som inriktade en undersökning på att kvalificera den debatt om kyrkorummets funktioner som återkommande förs på många håll. Som ett led i detta arbete genomförde Jonas Bromander en kvalitativ studie om olika attityder till kyrkorummet. Undersökningen genomfördes i samarbete med en referensgrupp inom Kyrkokansliet och utformades som kvalitativa intervjuer där de intervjuades egna berättelser står i centrum. Resultatet av undersökningen har publicerats med titeln Rör inte vår kyrka! Några kyrkliga traditionsbärares berättelser om kyrkorummet (Tro & Tanke).
På uppdrag av Avdelningen för information och insamling har Jonas Alwall medverkat i det så kallade Tidningsutvärderingspojektet. En serie läsarundersökningar har genomförts om ett antal av de publikationer som utges av Kyrkokansliet.
För Socialdepartementets Utredning om särskilt krisstöd gemomförde Margareta Skog en sammanställning över utbredningen och storleken av kyrkor, samfund och religiösa rörelser i Sverige. Den publicerades i I God Tro - samhället och nyandligheten (SOU 1998:113).
Avdelningens forskare har också arbetat på uppdrag av andra forskningsinstitut. Detta gäller till exempel Jonas Alwalls arbete på Stiftelsen Stora Sköndal i Stockholm rörande Frivilligt arbete i Svenska kyrkan och Jonas Bromanders på Diakonistiftelsen Samariterhemmet i Uppsala forskningsavdelning om Frivilligt ledarskap inom Svenska kyrkans/EFS barn och ungdomsverksamhet.
Inom det religionssociologiska området har arbetet också inriktats på metodisk utveckling av begreppen kvalitet och kompetens inom Svenska kyrkans arbete. I oktober stod avdelningen för ett större tvärvetenskapligt seminarium om Förbättringsarbete i Svenska kyrkan. Ett samarbete har på olika sätt inletts med Svenska kyrkans Församlings- och pastoratsförbund i Svenska kyrkans nätverk för kvalitets- och kompetensutveckling. Under en del av året har teol.kand. Ingrid Persenius varit projektanställd för genomförande av en religionssociologisk studie om Kvalitetsutveckling inom Svenska kyrkans församling. Undersökning med Täby församling som en fallstudie.
De uppsatta målen har uppfyllts.
Teologi och etik
Utifrån ett teologiskt etiskt perspektiv kommer tendenser i den aktuella debatten inom kyrkan, samhället och vetenskapssamhället att följas, studeras och analyseras. Arbetet kommer att bedrivas i samverkan med Svenska kyrkans stift och församlingar, internationella samarbetsparter och vetenskapliga institutioner. Särskilt kommer djuretik, bioetik, förkunnelse, socialetik, diakoni och samlevnadsetik att prioriteras.
Projektet Äktenskap och familj inför 2000-talet genomförs delvis tillsammans med familjerådgivare och präster i Lunds, Växjö och Göteborgs stift och i samverkan med Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS). Syftet är att belysa och analysera samlevnadens villkor och utformning i nutid och framtid, främst från ett teologiskt etiskt perspektiv. Särskilt studeras aktuella samlevnadsformer och deras relation till kristen tro. Inom projektet formuleras och granskas kritiskt de strukturer och andra faktorer som försvårar människors samlevnad. Under året har seminarier hållits som avslutning på den del av projektet som genomförts tillsammans med de nämnda stiften. Ett studiematerial har färdigställts tillsammans med SKS och kommer att publiceras under 1999. I förlängningen ligger en fördjupningsbok avsedd för familjerådgivare, präster och andra kyrkoarbetare.
I anslutning till detta projekt har ett antal samlevnadsetiska frågor bearbetats i samband med temadagar, kontraktskonvent, församlings- och utbildningsdagar. I samarbete med Folkuniversitetet i Göteborg anordnades seminarium om samlevnadsfrågor med temat Forskning om man och kvinna i det svenska samhället och i kyrkan. Vid de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala, samt vid socialhögskolorna, har i samarbete med avdelningens forskare skrivits ett antal studentuppsatser som rör kyrklig sexualetik.
Inom samarbetsprojektet med Verbum om Modern teologi har färdigställts manus till boken Modern svensk teologi - strömningar och perspektivskiften under 1900-talet. Författare är Håkan Eilert, Anne-Louise Eriksson, Anders Jeffner, Lars Lindberg, Gert Nilsson, Folke T Olofsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Krister Stendahl och Maria Södling. Redaktörer har varit Gert Nilsson och Lars Lindberg.
De bioetiska frågorna har behandlats främst inom ramen för nordiskt nätverk för bioetik. Temat för årets workshop var kloning. Detta nätverk har hittills finansierats genom externa forskningsmedel som dock upphör med årets utgång. Nätverket kommer trots detta att fortsätta i någon form. I samverkan med Sveriges Kristna Råd har seminarier hållits om bioetik och eutanasi.
Tillsammans med stiftelsen Voksenåsen i Oslo har ett norsk-svenskt seminarium hållits om djuretik. En slutrapport från detta seminarium har sammanställts. Inom detta forskningsområde har samarbetet fortsatt med Sveriges lantbruksuniversitet i Skara. De djuretiska frågorna fortsätter att tilldra sig ett allt större intresse och kräver en fortlöpande bevakning.
Inom Socialetiken hade 1998 den nordiska socialetiska konferensen, som hålls vartannat år, som tema Förkunnelse, socialetik och diakoni i ett samhälle i förändring. En sammanfattning av konferensen har getts i Nordisk Ekumenisk Orientering 1998:4. På uppdrag av Teologiska kommittén har planering genomförts för seminarium om Kyrkans ansvar för ekonomisk och social rättvisa med forskningsavdelningen som huvudansvarig. Det sker som en vidareutveckling av seminariet om Prioritering och etik som redovisades i tidskriften Vår Lösen 1997:8 samt till Nordiska socialetiska konferensen 1998.
Som forskningsinformation har forskarna Gert Nisson och Axel W Karlsson publicerat ett antal bidrag i svenska och internationella böcker och tidskrifter.
Internationella frågor, missiologi, religionsteologi och ekumenik
Att stärka ekumenikforskningen i Sverige. - Att höja den religionsteologiska kompetensen bland Svenska kyrkans präster. - Att inom Svenska kyrkan öka medvetenheten om kulturell mångfald i det svenska samhället.
Stift, kontrakt och kyrkliga utbildningar har under året efterfrågat teologisk bearbetning av mötet mellan New Age och kristen tro. Denna aspekt av religionsteologiskt arbete har genomförts dels i form av halvdagsföreläsningar vid prästfortbildningar, kontraktskonvent, kyrkliga utbildningar och medarbetardagar, dels som en tredagarskurs i samarbete med Stiftelsen Fjellstedtska skolan. En artikel i ämnet har publicerats i Aktuellt för konfirmandarbetare (2/1998), liksom deltagande i pressdebatt i ämnet.
På ekumenikforskningens område bör särkilt nämnas det europeiska ekumenikforskningssällskapets (Societas Oecumenica) tionde vetenskapliga konsultation som hölls i augusti i Kyrkans hus i Uppsala med ett femtiotal deltagare från forskningsinstitut, universitet och ekumeniska organisationer i Europa. Kajsa Ahlstrand, som är sekreterare i sällskapet, var huvudansvarig för uppläggning och genomförande av konsultationen. Temat var Modernitetens ambivalens och den ekumeniska forskningen. Materialet som presenterades under konsultationen kommer att ges ut i Tro & Tanke i samarbete med Otto Lembeck Verlag under 1999. Konsultationen genomfördes i forskningsavdelningens regi.
Den kulturella mångfalden i det svenska samhället, eller kanske hellre den kulturella mångfalden i det senmoderna samhället, har funnits som bärande tema både i behandlingen av New Age och vid ekumenikforskningskonsultationen. Detta har också tematiserats i form av föredrag vid symposium vid teologiska fakulteten vid Lunds universitet om Gender, Sexuality & Christian Spirituality, och i artikelform Mission till konfirmander (Tro & Tanke 1998:3) och Religionernas inre mångfald (under utgivning på Verbum Förlag).
Verksamheten har bedrivits utifrån den uppställda målsättningen.
Under perioden kommer forskningen kring identitet och självförståelse att fortsätta. Förvaltarskapsprojektet kommer att förlängas och till stor del förläggas till ett antal församlingar i Sverige.
Under 1998 fortsatte samarbetet med Lutherska världsförbundet och projektet Förvaltarskap. Arbetsgruppen som utsetts av forskningsrådet består av professor Sven-Erik Brodd, teol.dr Anders Ruuth, teol.kand. Rickard Marklund och forskaren vid avdelningen teol.dr Dag Hedin. Denne är också samordnare av den internationella arbetsgrupp från Centralamerika som utsetts av den Centralamerikanska lutherska kyrkokonferensen. Under våren hölls en planeringskonferens i Managua, Nicaragua, där projektets avslutande seminarier planerades. Projektet skulle enligt planerna då avslutas genom en internationell konsultation i Managua i november 1998. Denna konferens fick emellertid flyttas till våren 1999 efter orkanen Mitch´s ödeläggande framfart i regionen dagarna innan konferensen skulle inledas. Anders Ruuth har under året genomfört ett antal intervjuer med företrädare för kyrkor och samfund runt om i Sverige som ett led inom projektet, där frågor om bilden av kyrkan och kristen tro behandlats. Dessa intervjuer kommer efter bearbetning att publiceras.
De fastställda målen har således uppfyllts, med undantag av att tiden för slutförande av projektet har fått flyttas framåt, då den avslutande internationella konsultationen fick uppskjutas.
Kyrko- och teologihistoria
Ett uppdrag är att till år 2002 i åtta band utge en skildring av Sveriges kyrkohistoria. Detta projekt finansieras genom ett forskningsanslag från Samfundet Pro Fide & Christianismo. För bokutgivningen svarar Verbum Förlag. För varje band svarar en huvudförfattare. Därtill medverkar i varje volym cirka tio specialartikelsförfattare. I målskrivningen för hela verket markeras, att ett kvinnovetenskapligt perspektiv skall genomföras konsekvent genom alla volymerna. Forskningsavdelningen leder genom en redaktionsgrupp arbetet. Ledamöter i denna är docent Oloph Bexell, forskningschefen Ingmar Brohed, professor Harry Lenhammar, redaktionssekr. fil.kand. Gun Lindberg, docent Lennart Tegborg, redaktör. Två av forskarna vid avdelningen, Ingmar Brohed och Lennart Tegborg, är därtill huvudförfattare för var sin volym.
Vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg i oktober 1998 presenterades den första volymen, Missionstid och tidig medeltid, med docent Bertil Nilsson, Göteborg, som huvudförfattare. Åtta andra forskare har författat fördjupningsartiklar. Recensionerna hittills har varit mycket positiva.
Under 1998 har också det redaktionella arbetet med volym två, Hög- och senmedeltid, slutförts. Huvudförfattare är docent Sven-Erik Pernler och sex andra forskare bidrar med specialartiklar. Denna volym föreligger i korrektur.
Därtill har arbetet med volym tre pågått. Den rör Reformationstid, med professor Åke Andrén som huvudförfattare. Åtta specialartikelsförfattare medverkar. Ett antal seminarier har hållits under året och text till hela boken föreligger.
Volym fyra rör Enhetskyrkans tid (1600-talet) med professor Ingun Montgomery som huvudförfattare och med ytterligare nio medverkande forskare. En synops föreligger för denna volym.
Arbetet med Sveriges kyrkohistoria följer helt planläggningen, med målet att komma ut med två volymer årligen från och med 1999. När halva projektet nu kan överblickas, har hittills över trettio mycket högt kvalificerade forskare inom teologi, arkeologi, historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap, musikvetenskap och nordiska språk medverkat som författare.
Ett större kyrkohistoriskt projekt är det nordiska forskningsprojektet Folkkyrka - nationell identitet - internationell nyorientering. Hösten 1998 genomförde avdelningen den planerade internationella forskarkonferensen med temat Europabilder der Kirchen in der Nachkriegszeit. Den anordnades i samarbete med den tyska forskningsorganisationen Kirchliche Zeitgeschichte och samlade femtiofem forskare från Norden, Tyskland, Tjeckien, Polen, England, USA och Kanada. Föreläsningarna publiceras i den tyska specialtidskriften Kirchliche Zeitgeschichte. Konferensen finansierades genom externa forskningsanslag från Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien, Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet vid Lunds universitet, Krookska fonden inom teologiska fakulteten vid Lunds universitet, Lutherska världsförbundet, Nordiska Ministerrådet och EU-anslag (sammanlagt drygt 300 000 kronor).
I övrigt har de tre forskarna från forskningsavdelningen arbetat vidare enligt planerna med följande delteman: Ingmar Brohed, Kyrka-statreligionsfrihetsfrågor i det framväxande välfärdssamhället, Björn Ryman, Framväxten av kyrkliga hjälporganisationer och samarbete i internationella frågor, Lennart Tegborg, Kyrka och skola i sekulariseringsprocessen. Detta arbete skall avslutas år 2000.
Tro & Tanke samt Tro & Tanke/Supplement
Att utarbeta en metod för pedagogisering av forsknings- och studiematerial. - Att bredda och fördjupa spridningen av forskningsinformation via Tro & Tanke.
Publikationen startade 1991 som ett viktigt medel att svara mot rådets uppdrag att informera om forskning och forskningsresultat. Rådet har beslutat att åtta nummer skall utkomma årligen om i genomsnitt cirka etthundrafemtio sidor per nummer. Prenumerantantalet har varit ungefär åttahundrafemtio. Försäljningen av enstaka böcker är ca 1 500 böcker 1998. Information om publikationen har givits vid olika rikskyrkliga möten, seminarietillfällen, kontraktsdagar, samlingar och konferenser. I Kyrkans Tidning införs regelbunden information om nya böcker. Under året har trettiofem personer medverkat som författare.
Redaktören för T&T lägger ned alltmer arbete för att göra stoffet lättillgängligare vad gäller språket. Den grafiska layouten har gjorts om och tabellmaterialet gjorts tydligare. Vad gäller pedagogiseringen av Sveriges kyrkohistoria bearbetas författarnas texter mycket kraftigt ur dessa synpunkter. Texten och det högkvalitativa bildmaterialet (merparten i färg) är väl integrerat och läsningen av framställningen underlättas genom klargörande faktarutor.
Tro & Tanke
1998:1 Om tolkning V. Bibeln som auktoritet, red. Per Block.
1998:2 Folkkyrka - i solidaritet med kvinnor? Det ekumeniska årtiondet. Kyrkor i solidaritet med kvinnor 1988-98 avspeglat i Svenska kyrkan, red. Ninna Edgardh Beckman.
1998:3 Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, red. Jørgen Straarup och Gunhild Winquist Hollman.
1998:4 Helgon. Historik och kalendarium i svensk-evangelisk tradition, av Kjell O Lejon.
1998:5 De mänskliga rättigheterna och Kyrkornas världsråd, av Alf Tergel.
1998:6 Begravning (Svenskt Gudstjänstliv årg 73).
1998:7 Rör inte vår kyrka! Några kyrkliga traditionsbärares berättelser om kyrkorummet, av Jonas Bromander.
1998:8 Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1997, red. Jørgen Straarup.
Tro & Tanke/Supplement
1/1998 Kantorsutbildning och kantorn i församlingen, av Ingrid Persenius och Jørgen Straarup.
2/1998 Kvinnligt, manligt, mänskligt. En offentlig utfrågning kring människosyn och gudstjänstuppfattning 27-31 oktober 1997 (Svenska kyrkans teologiska kommitté).
Målen är uppfyllda.
Som framgått har verksamheten i stort följt de uppsatta målen. Rådet uttrycker sin uppskattning av avdelningens arbetet. Avsaknaden av tjänst i bibeltolkningsfrågor har dock varit en påtaglig brist. Från andra halvåret 1998 flyttades också en forskningstjänst med inriktning på tolkningsteorier från avdelningen till en ny tjänst med annan inriktning på annan avdelning.
Rådet vill också kommentera ytterligare ett av de särskilda målen: att bredda förankring till stift och församlingar via ett kyrkligt nätverk. En av bakgrunderna till denna målformulering var den nätverkskonferens som rådet tidigare anordnat om Kyrkorelevant forskning och som senare utvärderats av rådet och där konsekvenserna nu dragits. Rådet har valt att inte bygga upp formella nätverk. I stället har avdelningens forskare medvetet fortsatt att bygga upp mer informella och personliga nätverk kring den programforskning som pågår kortsiktigt och i många fall långsiktigt. Som framgår av redovisningen ovan är detta en modell som också fungerat bra i praktiken under det gångna året. Det skall nämnas att rådets ledamöter även som forskare medverkar i avdelningens olika projekt.
Rådet har också under året fortsatt den pågående självreflektionen över sin och avdelningens uppgifter och därtill diskuterat hur forskningens resultat förs ut i Svenska kyrkan och där mottas. Frågorna gäller här också förankringen av verksamheten i kyrkans liv och stödet till verksamheten.
Under året har arbetet med planering av Verksamhetsområdet forskning slutförts. Redan tidigare hade rådet beslutat att detta verksamhetsområde, som i stort sammanfaller med Avdelningen för forskning, skall innehålla två huvudprogram: Kyrkan i samhället: traditionstolkning; Kyrkan i samhället: nutidstolkning. Den dubbla utgångspunkten i såväl samhälle som kyrka vid analyserna inom de olika programmen är central. Den övergripande principen är att kyrkan alltid ses i relation till sin samhällssituation. Traditionstolkning och nutidstolkning kan också utgöra kritiska instanser gentemot varandra. Genom att avdelningens forskare arbetar både med traditionstolkning och nutidstolkning finns alltid en koppling mellan de två huvudprogrammen.
För det kommande året har nu också fastställts delprogram. Dessa är: Kyrkosociologi, Svenska kyrkans församlingsstatistik, Sverigeräkningen år 2000, Teologi och etik, Missiologi, Religionsmöten och ekumenik, Sveriges kyrkohistoria, De nordiska folkkyrkorna, Publiceringsverksamhet samt Stipendieprogram. Inom avdelningens verksamhet finns också ansvaret för Kyrkokansliets gemensamma bibliotek och arkiv.
Som framgått ovan har verksamheten följt de uppställda målen, med ett undantag. De för Svenska kyrkan viktiga bibeltolkningsfrågorna har inte kunnat bearbetas på ett rimligt och önskvärt sätt. Under året har två halvtidsstipendier varit i funktion, men denna möjlighet föreligger inte det kommande året. Någon tjänst med denna inriktning finns inte heller inom avdelningen. Rådet måste därför återkomma med lösningsförslag inför framtiden.
Rådet avser också att fortsätta diskussionen av "kyrkorelevant forskning" och förankringen av denna i Svenska kyrkans arbete.
Svenska kyrkans forskningsråd är ett beslutande och rådgivande organ tillsatt av SFRV:s styrelse. Rådet beslutar om verksamhetens övergripande mål, strategier och policy för forskningsverksamheten. Enligt instruktionen skall rådet också fördela anslag till forskningsprojekt.
Rådet har sammanträtt tre gånger under 1998: den 23 februari i Uppsala, den 7 maj i Ramsele och den 8 december i Uppsala. Rådet har under året avgett remiss över Förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan.
Ledamöter
I Forskningsrådet ingick fram till mandatperiodens slut den 31 december 1998 följande ledamöter: Biskop, teol.dr docent Martin Lind, ordförande, direktor, fil.dr Birgitta Larsson, vice ordförande, professor, teol. och fil.dr Göran Gustafsson, docent, teol.dr. Catharina Stenqvist, professor, teol. och fil.dr Egil Johansson, kontraktsprost, teol.dr docent Dag Sandahl, professor, teol.dr Sven-Erik Brodd, professor, fil.dr Eva Haettner Aurelius, VD Akademiska Hus, pol.mag. Christina Rogestam.
Vid sitt sammanträde den 17 december 1998 utsåg SFRV:s styrelse följande ledamöter i Forskningsrådet för mandatperioden 1999-2002: Biskop, teol.dr docent Martin Lind, ordförande, professor, fil.dr Eva Haettner Aurelius, vice ordförande, universitetslektor Göran Agrell, professor, teol.dr Sven-Erik Brodd, fil.dr Gunnel Cederlöf, professor, teol. och fil.dr Göran Gustafsson, professor, teol. och fil.dr Egil Johansson, docent, teol.dr Catharina Stenqvist, kontraktsprost, teol.dr docent Dag Sandahl.
