Bilaga 4
Svenska kyrkans Utbildningsnämnd
Verksamhetsberättelse 1998
Utbildningsnämnden har till uppgift att ansvara för den samlade utbildningsplaneringen för Svenska kyrkan och följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning. Nämnden har vidare att främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar samt i erforderlig utsträckning bedriva utbildning och verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan. Nämnden skall samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.
Härvid har nämnden uppdraget
att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,
att följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,
att främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,
att främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,
att svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,
att inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,
att utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,
att samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag
Här ges en redovisning av de särskilda mål och uppdrag Utbildningsnämnden haft under år 1998 samt uppföljningen av dessa.
Rekrytering
Att inventera rekryteringsbehovet till kyrkliga utbildningar.
Redan föregående höst påbörjades i samarbete med Avdelningen för forskning en kartläggning av studerande i de olika utbildningarna i Svenska kyrkan. I samband med byte av kontaktperson på Avdelningen för forskning har inte något arbete bedrivits under våren 1998. Arbetet har nu återupptagits och kartläggningen fortsätter. Insamlingen av uppgifter från de olika utbildningarna beräknas pågå under en längre tidsperiod.
Att ta fram prognoser över tjänstebehovet inom Svenska kyrkan fram till och med år 2014.
Detta är ett stort och tidskrävande arbete, till vilket det under 1998 inte funnits utrymme. Ett delarbete har dock påbörjats inom den pastorala profilen. En kartläggning görs av nuläget samt en prognos avseende antal utbildningsplatser och behov av prästtjänster i stiften t.o.m. år 2005. För att få fram säkrare prognoser kommer insamling av uppgifter från stiften att pågå under flera år.
Att nytrycka broschyrserien Du behövs.
Istället för att nytrycka det gamla materialet Du behövs har ett nytt material utarbetats och tryckts. Materialet består av en broschyr som presenterar framförallt utbildningarna till präst, diakon, församlingspedagog och kyrkomusiker. Därutöver finns kompletterande faktablad som ger en mer ingående beskrivning av de fyra profilernas utbildningsvägar samt ett blad som beskriver Svenska kyrkans grundkurs.
Profilutbildning
Att tillse att utvärderingen av utbildningsreformen slutförs, följs upp och att eventuella förändringar vidtas.
Utvärderingen av utbildningsreformen har slutförts och föreligger i en skriftlig rapport, Rätt kurs?, vilken redovisades på nämndens sammanträde den 16 juni. Vidare har rapporten sänts till kyrkomötets ledamöter. Under hösten har en uppföljning av utvärderingen påbörjats.
Att tillse att den reviderade utbildningsplanen för kantorsutbildningen tillämpas fr.o.m. höstterminen 1998.
Arbetet med att revidera kantorsutbildningen har pågått under hela året. Anledningen till att arbetet inte slutförts är dels att man vill avvakta eventuella konsekvenser som den nya kyrkoordningen kan få för kantorsutbildningen. Dels vill man inordna revideringsarbetet av utbildningsplanen med den översyn som kommer att göras av samtliga profilutbildningars utbildningsplaner utifrån den genomförda utvärderingen av utbildningsreformen.
Att möta efterfrågan på fördjupad fortbildning och kompletteringsutbildning för diakoner.
Under året har den utredning som nämnden tillsatt med anledning av en motion i 1996 års ombudsmöte slutfört sitt arbete. Utredningen har undersökt om behov förelåg av kompletteringsutbildning för diakoner med annan fackutbildning än den som idag godkänns för behörighet till karitativ profilutbildning. Resultatet av utredningen visade att det inte föreligger ett sådant behov. I samband med nämndens behandling av utredningens förslag poängterades att behovet av fortbildning för diakoner (oavsett fackutbildning) är stort och att nämnden skall stödja stiften i deras arbete för detta. Detta har initierats under året och kommer att fortsätta även 1999.
Att bygga datanätverk mellan de kyrkliga institutionerna.
En datorisering av pastoralinstituten i Uppsala och Lund har påbörjats. Genom denna datorisering kommer pastoralinstituten att finnas med i Kyrkokansliets datamiljö och studenterna kommer att få tillgång till Kyrknätet.
Att se över behovet av alternativa utbildningsvägar för de kyrkliga yrkesutbildningarna.
Nämnden har bedömt att detta arbete bör göras i samband med översynen av de kyrkliga utbildningarna, utifrån vad som framkommit i utvärderingen av utbildningsreformen.
Kompetensutveckling
Att erbjuda personal på stiftskanslierna en förnyad och utvecklad stiftsmedarbetareutbildning genom ett utvecklingsprogram för professionellt och organisatoriskt lärande.
Att kompetensutveckla anställd personal är ett ansvar för varje arbetsgivare. För kyrkans del finns ett avtal om kompetensutveckling i det personalpolitiska avtalet. För att undersöka vilka behov och förväntningar stiften har på den nationella nivån vad gäller t.ex. fortbildning och utbildning har Kyrkokansliet utfört en undersökning, Främjar kyrkokansliet stiftens arbete?. Undersökningen genomfördes som en följd av samtal som förts i kollegiet för cheferna för stiftskansliernas församlings- och utvecklingsenheter. Vidare har en kartläggning av de fortbildnings- och vidareutbildningsinsatser som erbjuds till kyrkans anställda initierats. Några konkreta förslag till utvecklingsprogram har inte framtagits.
Att starta en ny omgång av den vuxenpedagogiska utbildningen om 20 poäng för lärare och tjänsteinnehavare med pedagogiska uppgifter på stiftsnivå och på Kyrkokansliet.
I oktober inleddes en ny omgång av den vuxenpedagogiska 20-poängskursen, även denna gång i samarbete med Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet. Kursen har 24 deltagare och pågår t.o.m. våren 2000.
Att erbjuda kompletterande vuxenpedagogisk utbildning för dem som redan genomgått vuxenpedagogisk utbildning.
I november påbörjades en 5-poängskurs i Vuxenpedagogik med församlingspedagogisk inriktning. Kursen anordnas i samarbete med Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet och ligger på B-nivån. Syftet är att utveckla det vuxenpedagogiska arbetet i Svenska kyrkan.
Att i samarbete med utrikesnämnderna erbjuda fortbildning i frågor som rör mission och internationell diakoni för lärare och tjänsteinnehavare med pedagogiska uppgifter i stiften.
Kyrkokansliet inbjöd i samarbete med Sigtuna folkhögskola till en kvalificerad internationell utbildning under våren 1998. Utbildningen inställdes p.g.a. för få anmälningar.
I förslaget till kyrkoordning föreslås att församlingarna skall utforma instruktioner för såväl mission som diakoni. Stiftens uppgift är att främja församlingarnas arbete. En ny planering med delvis förändrad målgrupp har därför startats under senhösten, för att kunna erbjuda en kvalificerad utbildning med start hösten 1999.
Att med anledning av nämndens antagna kompetensutvecklingsplan för förtroendevalda i Svenska kyrkan och i samverkan med andra berörda organisationer bedriva pilotutbildning.
Nämnden antog kompetensutvecklingsplanen för förtroendevalda i Svenska kyrkan den 16 juni 1998. Vid samma tillfälle och i följd av planens inriktning beslutade nämnden att inte bedriva pilotutbildning, utan istället fortlöpande följa de insatser som redan pågår och verka för att kunskap om dessa sprids.
Att utveckla bibliodramaarbetet inom Svenska kyrkan.
Under våren genomfördes ett seminarium, tillsammans med Svenska Missionsförbundet, där personer som arbetar med bibliodrama samlades. I slutet av våren sändes den första informationen ut om ett höstseminarium. Målet med seminariet var att öka intresset för bibliodrama bland pedagoger inom Svenska kyrkan på de kyrkliga yrkesutbildningarna och hos församlingarnas anställda och frivilliga. Deltagarna skulle i sin tur utgöra rekryteringsunderlag för en inom projektet planerad pedagogisk utbildning av bibliodramapedagoger. Trots en omfattande marknadsföring anmälde sig endast sju personer och seminariet fick ställas in. Nämndens arbetsutskott har därför fattat beslut om att lägga utbildningen av bibliodramapedagoger på is.
Skrivelser från kyrkomötet och ombudsmötet
Kskr 1997:11 med 2KL 1997:7, Lämplighetsprövning av blivande präster.
Skrivelsen innehåller en begäran om utvärdering av ordningen för lämplighetsprövning av blivande präster. I skrivelsen påtalas nödvändigheten av att stiften har en likartad grund för sin bedömning och en likartad tillämpning av de kriterier som finns i gällande antagningsbestämmelser.
I enlighet med nämndens beslut om hur ärendet skulle beredas har kansliet under året samlat in material så att en detaljerad beskrivning av antagningskonferenserna kan ges. Vidare har uppgifter samlats in så att en utvärdering kan göras utifrån studenternas perspektiv. Nämnden räknar med att ovanstående inventering och utvärdering skall vara klara under första halvåret 1999. Parallellt med detta arbete kommer stiftens prästrekryterare och Biskopsmötet att arbeta vidare med frågan om hur man kan uppnå en mer likartad tillämpning av kriterierna för antagning till präst i Svenska kyrkan.
Oskr 1989:8 med OUb 1989:59, Ang. kyrkomusikerutbildning.
Den grundläggande kantorsutbildningen behandlas i pågående diskussioner om den komponent i utbildningsreformen som rör profilutbildning inom kyrkomusikerutbildningen. Arbetet kommer att leda till en reviderad utbildningsplan för kantorsutbildningen.
Ärendet förbereds av en av Svenska kyrkans musikråd tillsatt arbetsgrupp, vilken har i uppgift att lägga fram förslag på hur den kyrkomusikaliska utbildningen bör se ut framöver. I arbetet används såväl den år 1997 avslutade utvärderingen av kantorsutbildningen som den under året avslutade utvärderingen av utbildningsreformen.
Oskr 1993:505 med OUb 1993:501, Om prästutbildningen.
Skrivelsen innehåller två uppdrag varav endast ett återstår, en utredning av möjligheterna till introduktion i övriga profiler som motsvarar pastorsadjunkternas introduktionsår. Någon sådan utredning har inte tillsatts av nämnden, som däremot i samverkan med Pastoratsförbundet har beslutat om att utveckla kollegial handledning för de andra profilerna. Den kollegiala handledningen vänder sig till den som är nyutexaminerad och innebär hjälp med att utveckla yrkesprofessionalism och yrkesidentitet under det första året i tjänst efter avslutad utbildning.
Ärendet är därmed avslutat.
Oskr 1994:503 med OUb 1994:503, Ang. vidareutbildning - magisterexamen.
Skrivelsen innehåller ett uppdrag att inom befintlig ekonomi utreda hur vidareutbildningar inom Svenska kyrkan kan utvecklas. I skrivelsen påtalas att fortbildning av anställda bör hanteras på stiftsnivå, men att vidareutbildning däremot kan ske på nationell nivå. Det nämns även i skrivelsen att en eventuell magisterexamen bör betraktas som en möjlig vidareutbildning. Nämnden har utarbetat direktiv den 13 juni 1995 och gett kansliet i uppdrag att utreda frågan. Ärendet har vilat fram till slutet av november 1998. Nämndens arbetsutskott gav då kansliet i uppdrag att genomföra en kartläggning av de vidareutbildningsmöjligheter som finns för personer som genomgått karitativ-, pastoral-, pedagogisk profilutbildning eller kyrkomusikalisk utbildning.
Oskr 1995:504 med OUb 1995:502, Utbildning av förtroendevalda.
Skrivelsen innehåller ett uppdrag att utarbeta en långsiktig kompetensutvecklingsplan för Svenska kyrkans förtroendevalda. En av nämnden tillsatt arbetsgrupp, med representanter för Utbildningsnämnden, Pastoratsförbundet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS), Församlingsnämnden, någon stiftssamfällighet samt lokalt förtroendevalda, har arbetat fram en plan som inrymmer övergripande mål för kompetensutvecklingen samt ger förslag på lämpliga ansvarsnivåer för insatsernas genomförande. Planen fastställdes av nämnden den 16 juni.
Ärendet är därmed avslutat.
Oskr 1996:507 med OUb 1996:502, Kompletterande utbildning för diakoner.
Skrivelsen innehåller en begäran om utarbetande av en kompletteringsutbildning för diakoner, om en inventering visar att behov föreligger. Kyrkokansliet har tillsammans med företrädare för den karitativa profilutbildningen och för stiftsdiakonerna undersökt om det föreligger behov av en speciell kompletteringsutbildning för diakoner som inte har godkänd fackutbildning för att vara behöriga att antas till karitativ profilutbildning. Av den redovisning som arbetsgruppen lämnat nämnden framgår det att de behov och de motiv som motionären pekar på inte föreligger idag. Nämnden beslöt därför den 16 juni att inte utarbeta någon kompletteringsutbildning för diakoner. Ärendet är därmed avslutat.
Oskr 1996:508 med OUb 1996:503, En diakonihögskola.
Skrivelsen innehåller ett uppdrag att i anslutning till utvärderingen av utbildningsreformen undersöka möjligheten till högskoleanknuten utbildning och forskning inom kunskapsområdet diakonalt arbete. I avvaktan på uppföljningen av utvärderingen av utbildningsreformen har inte någon åtgärd skett under året.
Oskr 1996:510 med OUb 1996:505, Utbildning för blivande präster om församlingens uppgifter och organisation.
Skrivelsen framhåller det angelägna i att de blivande prästerna får kunskap om församlingens uppgifter och organisation samt om samspelet mellan ämbetsbärarna och de förtroendevalda. Uppgifter har inhämtats från de skolor som bedriver Svenska kyrkans grundkurs, de kyrkliga profilutbildningarna och de stiftshandläggare som svarar för de stiftsanknutna delarna av de kyrkliga yrkesutbildningarna, om hur dessa frågor tas upp. Den genomförda inventeringen visar att de blivande kyrkoarbetarna redan får utbildning om församlingens uppgifter och organisation, inkluderande samspelet mellan förtroendevalda och anställda. Nämnden har därför konstaterat att det inte föreligger något behov av att initiera ytterligare utbildning i detta ämne. Nämnden har vidare konstaterat att det i den föreslagna kyrkoordningen ges ett tydligt helhetsperspektiv på Svenska kyrkans teologiska innehåll och organisation. Denna nyansats kan på sikt komma att stärka utbildningen i detta ämne.
Ärendet är därmed avslutat.
Oskr 1997:505 med OUb 1997:502, Stipendiefonder för kompetensutveckling.
Skrivelsen har överlämnats dels till Utbildningsnämnden för beaktande vid utvärderingen av utbildningsreformen, dels till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation (personalutredningen). Skrivelsen innehåller en begäran om utredning av frågan om kompetensutveckling för kyrkans anställda.
Någon åtgärd har ännu inte skett.
Oskr 1998:513 med OO 1998:501, Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1997, m.m.
Skrivelsen innehåller en begäran om en utredning som klargör ansvarsfördelningen mellan utbildningarna på nationell och regional/lokal nivå. I skrivelsen påtalas att det framför allt är ansvarsfördelningen mellan de centrala och regionala utbildningsanordnarna som behöver utredas och att en samordning behöver komma till stånd.
Rekrytering
Förutom brev- och telefonkontakter med studerande och annonsering har informationsmaterial om Svenska kyrkans utbildningar, i samarbete med handläggaren för Volontär i Svenska kyrkan, skickats ut till landets studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Deltagande i Arbetsmarknadsdag anordnad av Uppsala universitet och i SACO:s utbildningsmässa för gymnasieelever har skett.
Genom att nå ungdomar med adekvat information om möjliga utbildningsvägar inom Svenska kyrkan så tidigt som möjligt, genom samarbete med Volontär i Svenska kyrkan och genom att engagera ungdomar, som redan finns i någon av de kyrkliga profilutbildningarna, vid mässor o.dyl. är målet att på sikt få yngre sökande till utbildningarna framför allt till den karitativa profilen.
Studievägledarna vid Umeå, Uppsala, Linköpings och Lunds universitet samt Teologiska högskolan i Stockholm har varit inbjudna till en överläggning. Dagarna innehöll information om Svenska kyrkans grundkurs, pastoral profilutbildning samt information om varandras verksamhet.
För att stödja stiftens rekryteringsarbete har informationsmaterial tillhandahållits. Bl.a. har under året två gemensamma överläggningar hållits med folkhögskolornas kursansvariga och stiftens ansvariga för Svenska kyrkans grundkurs. Beslut har fattats om att samtliga kyrkliga folkhögskolor med Svenska kyrkans grundkurs skall besökas. Detta arbete inleddes under hösten och handläggaren för rekrytering har tillsammans med någon av handläggarna för profilutbildningarna hunnit besöka fyra av folkhögskolorna. Vid skolbesöken deltar även ansvarig handläggare från stiftet. Arbetet kommer att slutföras under år 1999.
Vidare har stiftens rekryteringsadjunkter, som ansvarar för prästrekryteringen, samlats till en konferens. Huvudtemat för dagarna var lämplighetsfrågor.
Svenska kyrkans grundkurs har bedrivits vid 13 av landets kyrkliga folkhögskolor, med 158 studerande under vårterminen och 233 under höstterminen.
Profilutbildning
Profilvisa överläggningar mellan utbildningsledare och lärare från olika utbildningsinstitutioner har genomförts. Överläggningarna har innehållit utbildningsutveckling, samordning, uppföljning och utvärdering. Den mellanliggande kontakten har också stärkts genom tillgången till elektronisk posthantering.
En satsning på lärarsamverkan mellan de olika utbildningsprofilerna har intensifierats och lärardagar med temat Församlingssyn har hållits. Detta arbete ingår som ett led i att stärka samverkan mellan profilutbildningarna, utöver det som redan sker i form av studenternas praktik i samverkan och bilateral samverkan mellan skolorna.
För att ge en ökad möjlighet till utveckling av pastoral, pedagogisk, karitativ och kyrkomusikalisk profilutbildning och samverkan mellan utbildningarna har besök vid samtliga profilskolor genomförts. Vid besöken har från Kyrkokansliet alltid deltagit två handläggare, vilket förstärkt ett integrerat arbetssätt mellan handläggarna av profilutbildningarna och rekrytering.
Pastoralinstitutet i Lund flyttade under våren till ombyggda lokaler i f.d. församlingshemmet Ugglan. Rektorn för pastoralinstitutet har under hösten varit ledig från sin ordinarie tjänstgöring för att bedriva studier och forskning.
Pastoralinstituten har tillsammans under året inlett ett pedagogiskt utvecklingsarbete av den pastorala profilutbildningen. En av lärarna vid pastoralinstitutet i Uppsala har på heltid ägnat sig åt detta arbete. En slutrapport kommer att föreligga till sommaren 1999.
Den pastorala profilutbildningen har bedrivits på nämndens två pastoralinstitut. I Uppsala har sammanlagt 79 prästkandidater studerat och i Lund 72.
Den karitativa profilutbildningen har bedrivits på tre diakoniinstitutioner: Bräcke diakonigård, Ersta diakonisällskap och Vårsta diakonigård. Under året har 42 studenter avslutat sin utbildning. Totalt har det under året funnits 60 studieplatser.
Den pedagogiska profilutbildningen har bedrivits på två folkhögskolor: Jämshög och Sigtuna. Under året har 27 studerande avslutat sin utbildning.
Den tvååriga kyrkomusikerutbildningen har bedrivits på fem folkhögskolor: Oskarshamn, Sjövik, Geijerskolan, Mellansel och Skara stifts folkhögskola samt på Ersta Sköndal högskola och på musikhögskolan i Malmö. Antalet studerande på båda årskurserna var på folkhögskolorna 77, på Ersta Sköndal högskola 26 och på musikhögskolan 4.
Kompetensutveckling
Arbete har bedrivits för pedagogiska utvecklingsfrågor med avseende på anställdas, förtroendevaldas och frivilligarbetares kompetensutveckling. Ett sådant arbete är exempelvis det med Församlingsnämnden gemensamma projektet att revidera dokumentet Undervisning för alla.
Under året har nämnden beslutat att lägga ned Markusinstitutet. Detta beslut fattades i samråd med institutets andra huvudman SKS. Det vuxenpedagogiska arbetet skall istället främjas genom deltagande i andra nätverk och fora, som t.ex. Arbetsgemenskapen för religionspedagogik (RPI), det församlingspedagogiska nätverket och genom aktivt deltagande i europeiskt arbete i organisationen Ecumenical Association for Adult Education in Europé (EAEE).
Nämnden har, i enlighet med uppdrag från kyrkomötet att anordna kurser för kyrkomötets ledamöter, planerat och inbjudit till fyra kurstillfällen. En kurs, Med kvinnors ögon, har genomförts med få deltagare. De tre andra kurserna med rubriken Med egna ögon fick ställas in då alltför få anmälningar inkommit. Kurserna var planerade och arrangerade i samverkan med Ansgarsliden, Sigtuna.
Utifrån resultatet av den under året slutförda utvärderingen av utbildningsreformen kommer nämnden att initiera en översyn av de nuvarande utbildningarna. Detta blir en uppgift som kommer att innebära en koncentration i nämndens arbete kring dessa frågor under de närmast kommande verksamhetsåren. Arbetet kommer endast att kunna påbörjas under år 1999, då det inte är möjligt att omfördela de personella och ekonomiska resurserna som står till buds.
I syfte att främja samverkan mellan handläggarna för de olika profilutbildningarna och handläggaren för rekrytering, och för att ytterligare förbättra samverkan mellan Kyrkokansliet och de folkhögskolor som ger Svenska kyrkans grundkurs, kommer de skolbesök som inleddes hösten 1998 att slutföras under 1999.
För att bereda ansvariga för Svenska kyrkans grundkurs och ansvariga vid profilutbildningarna möjlighet att lära känna varandra, att diskutera innehållet i de olika utbildningarna, att samtala om studieplaner osv. planeras en konferens under våren 1999.
En översyn av prästutbildningens fackutbildning kommer att ske under det kommande året. Arbetet bedrivs i samverkan med representanter från Biskopsmötet. Det utvecklingsarbete som nu bedrivs på pastoralinstituten avseende den pastorala profilutbildningen kommer också att vara till gagn för denna översyn.
Inom de närmaste åren kommer omfattande fortbildningsinsatser att handla om den nya kyrkoordningen. Nämnden räknar här med att arbeta konsultativt.
Medvetenheten om pedagogiska frågor har ökat markant i Svenska kyrkan på hennes väg mot en livskraftig folkkyrka, byggd på folkrörelse- och folkbildningstradition i ett samhälle präglat av kulturell mångfald. Traditionen behöver konfronteras med det nya årtusendet och med nätverkstankarna snarare än hierarkier. För att möta den framtiden bygger nämnden broar och bryter gamla mönster. Samverkan sker kontinuerligt med SKS och Pastoratsförbundet, med stiften och de olika utbildningsanordnarna i kyrkan, med Ideell arena och andra idéburna organisationer, med myndigheter, folkhögskolor, universitet och högskolor.
5 Nämndens ledamöter och ersättare
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie ledamöter t.o.m. 27 augusti 1998
Fil.lic. Sigvard Härnring, ordförande, fil.dr Kjell Söderberg, prosten Britas Lennart Eriksson, 1:e vice ordförande, fil.lic. Monica Reichenberg Carlström, prefekt Olof Lönneborg, rektor Evert Josefsson, församlingspedagog Anna-Lena Forsdahl, prosten Einar Malmström, 2:e vice ordförande, rektor Birgitta Reimer.
Ersättare
Diakonissan Margaretha Wachtmeister, sekreterare Göran Petterson, avdelningsdirektör Bengt Nilsson, universitetslektor Ingrid Emanuelson, socialdirektör Birgith Wiklund Molberg, komminister Berit Bergman, lärare Asta Andersson, kyrkoherde Lars-Erik Sundin, komminister Lena Petersson.
Arbetsutskott
Ordinarie: Sigvard Härnring, ordförande, Britas Lennart Eriksson och Einar Malmström. Ersättare: Monica Reichenberg Carlström och Anna-Lena Forsdahl.
Ordinarie ledamöter fr.o.m. val i kyrkomötet den 28 augusti 1998
Fil.lic. Sigvard Härnring, ordförande, lektor Kerstin Bergman, 1:a vice ordförande, prefekt Olof Lönneborg, universitetslektor Ingrid Emanuelson, fil.dr Kjell Söderberg, församlingspedagog Anna-Lena Forsdahl, 2:a vice ordförande, rektor Göran Wahlström, komminister Lena Petersson, prosten Einar Malmström.
Ersättare
Avdelningsdirektör Bengt Nilsson, kyrkokamrer Ann-Marie Hallin, adjunkt Börje Henriksson, förskollärare Marija Kogler-Johnsson, sekreterare Göran Petterson, komminister Berit Bergman, kyrkoherde Tomas Lång, stud. Tanja Järvinen, studierektor Michael Martinson.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet.
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordinarie, biskop Anders Wejryd, ersättare t.o.m. 27/8. Biskop Caroline Krook, ersättare fr.o.m. 28/8.
Arbetsutskott
Ordinarie: Sigvard Härnring, ordförande, Kerstin Bergman och Anna-Lena Forsdahl. Ersättare: Olof Lönneborg och Kjell Söderberg.
Nämnden har sammanträtt den 24 mars, 16 juni, 28 augusti och 7-8 december.
Arbetsutskottet har sammanträtt den 29 januari, 6 mars, 18 mars (telefonsammanträde), 5 maj, 23 september och 20 november.
Styrelsen för pastoralinstitutet i Uppsala
Svenska kyrkans Utbildningsnämnd
Ordinarie: prosten Britas Lennart Eriksson, ordförande. Ersättare: socialdirektör Birgith Wiklund Molberg.
Biskopsmötet
Ordinarie: biskop Claes-Bertil Ytterberg. Ersättare: biskop Tord Harlin.
Domkapitlet i Uppsala
Ordinarie: lektor Curt Forsbring. Ersättare: personalkonsulent Hélèn Jonzon.
Teologiska fakultetsnämnden
Ordinarie: professor Owe Wikström. Ersättare: prefekt Birgitta Brodd .
Kyrkans Akademikerförbund
Ordinarie: komminister Göran Bohman. Ersättare: komminister Agneta Stojkovic.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
Ordinarie: kyrkoherde Mats Selén. Ersättare: personalsekreterare Anita Jansson.
Pastoralinstitutets studentkår
Ordinarie: teol. kand. Ola Linderoth, termin 2 (vt). Ersättare: teol. kand. Peter Lööv, termin 2 (vt).
Ordinarie: teol. kand. Mikael Nordin, termin 1 (vt). Ersättare: teol. kand. Sandra Kinley, termin 1 (vt).
Ordinarie: teol. kand. Mikael Nordin, termin 2 (ht). Ersättare: teol. kand. Sandra Kinley, termin 2 (ht).
Ordinarie: teol. kand. Mattias Johansson, termin 1 (ht). Ersättare: teol. kand. Maria Stålnacke Burman, termin 1 (ht).
Uppsala teologers samarbetsutskott
Ordinarie: teol. stud. Benjamin Lundqvist (vt). Ersättare: teol. stud. Agnes Bohman (vt).
Ordinarie: teol. stud. Agnes Bohman (ht). Ersättare: teol. stud. Martin Andersson (ht).
Styrelsen för pastoralinstitutet i Lund
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie: prosten Einar Malmström. Ersättare: rektor Birgitta Reimer.
Biskopsmötet
Ordinarie: biskop Lars Eckerdal. Ersättare: biskop Lars-Göran Lönnermark.
Lunds domkapitel
Ordinarie: byrådirektör Ingegerd Göransson, ordförande. Ersättare: domprost Anders W. Svenningsen.
Teologiska fakultetsrådet
Ordinarie: professor Sven-Åke Selander. Ersättare: docent Catharina Stenqvist.
Kyrkans Akademikerförbund
Ordinarie: komminister Anna Wramby-Nihlgård. Ersättare: kyrkoherde Stig Alenäs.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
Ordinarie: kontraktsprosten Johan Svanbom. Ersättare: nämndsekreterare Helena Tengstrand.
Pastoralinstitutets studentkår
Ordinarie: teol. kand. Jenny Rogestedt, termin 2 (vt). Ersättare: teol. kand. Johanna Friäng, termin 2 (vt).
Ordinarie: teol. kand. Urban Hagberg, termin 1 (vt). Ersättare: teol. kand. Maria Wallin, termin 1 (vt).
Ordinarie: teol. kand. Urban Hagberg, termin 2 (ht). Ersättare: teol. kand. Maria Wallin, termin 2 (ht).
Ordinarie: teol. kand. Daniel Karlsson, termin 1 (ht). Ersättare: teol. kand. Christel Sandberg, termin 1 (ht).
Lunds teologers samarbetsutskott (LTS)
Ordinarie: teol. stud. Patrik Johansson (vt). Ersättare: teol. stud. Josefine Callenberg (vt).
Ordinarie: teol. stud. Patrik Johansson (ht). Ersättare: teol. stud. Ann-Sofi Johansson (ht).
Dispenskommittén
Ordinarie
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordförande, kontraktsprosten Sten Johansson, docent Göran Åberg, diakon Mona Bäckbro.
Ersättare
Biskop Anders Wejryd, utvecklingssekreterare Mary Nordfors Sedin, domprosten Harry Nyberg, utbildningskonsulent Ulla Brobäck.
Dispenskommittén har sammanträtt den 8 januari (telefonsammanträde), 1 april, 11 maj (telefonsammanträde) och 1 december.
Besvärsutskottet
Ordinarie
Sigvard Härnring, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Anna-Lena Forsdahl.
Ersättare
Monica Reichenberg Carlström, Berit Bergman.
Besvärsutskottet har sammanträtt den 29 januari och 4 juni (telefonsammanträde).
Verksamheten har bedrivits i enlighet med planerna. Utvärderingen av utbildningsreformen är en viktig händelse och investering under året som kommer att följas upp med ett omfattande översynsprojekt. Den stora satsningen på profillärarnas samverkan mellan utbildningarna har genomfört sitt andra år med goda resultat.
Pastoralinstituten har under året utrustats med datorer och uppkoppling till en kostnad som kommer att ligga kring 300 000 kronor sammanlagt per år. Detta är ett led i nämndens arbete med IT-utveckling överhuvudtaget.
Intäkter
De huvudsakliga intäkterna är det allmänna kyrkofondsanslaget om 36,2 miljoner kronor och anslaget från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet (stödfonden) om 9,3 miljoner kronor. Det senare anslaget ges till verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar och därmed kan en stor del av nämndens arbete finansieras genom fonden. Under tidigare år har den ansökan som SFRV lämnat till stödfonden fördelat sig så att Svenska kyrkans församlingsnämnd erhållit den större delen. I samband med budgetarbetet för 1998 fanns samma intentioner vilket förklarar avvikelsen för såväl denna intäkt som för kyrkofondsanslaget. Den större andel av anslag från stödfonden som erhållits motsvaras av en minskning av kyrkofondsanslag till förmån för Svenska kyrkans församlingsnämnd där förhållandet är det motsatta.
Lämnade anslag
Lämnade anslag till verksamhet utanför SFRV har totalt uppgått till 23,9 miljoner kronor. En stor del av nämndens verksamhet är anslagsverksamhet. Av de fyra olika profilutbildningarna är det bara en, den pastorala, som bedrivs i egen regi. De övriga tre bedrivs av folkhögskolor och diakoniinstitutioner. Sammanlagt har anslagen till profilutbildningarna uppgått till drygt 11 miljoner kronor.
Utbildningsstipendierna till studenter under kyrkans grundkurs och profilåret har under året uppgått till närmare 12 miljoner kronor. Dessutom har 900 000 kronor anslagits till Diakonistiftelsen Ersta för arbete med bl.a. kyrkans familjerådgivning i enlighet med ett treårigt avtal.
I den kraftiga skärning som gjorts i budgetramen för år 1999 har utbildningsstipendierna för profilåret tagits bort fr.o.m. hösten 1999. Konsekvenserna av detta går ännu inte att överblicka men vi har fått många reaktioner från studerande som anser att förändringen genomförts med alltför kort varsel. På grund av den under flera år i rad krympande budgetramen har utbildningsanslagen antingen stått stilla i flera år eller krympts. Det går inte att fortsätta så med bevarad kvalitet på utbildningen.
Övriga verksamhetskostnader
Verksamheten har genomförts i enlighet med mål och planering. Utvärderingen av utbildningsreformen har varit en viktig investering under året som dock blev mindre kostsam än väntat, därav ett överskott på drygt 200 000 kronor.
Utbildningsstipendierna utnyttjas inte av alla studenter, eftersom en del får del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I vanliga fall har överskottet handlat om flera miljoner. Årets överskott stannar vid 785 000 kronor vilket visar på den nedbantade budgeten. Överskottet i anslaget för karitativ profilutbildning beror på att alla utbildningsplatser inte utnyttjades under våren 1998.
Den inställda utbildningen i bibliodrama har skapat ett överskott inom arbetet med konfirmand och vuxenpedagogik.
Det enda stora underskottet i förhållande till budgeten finns i verksamheten på pastoralinstitutet i Lund. Underskottet är i bokslutet sammanlagt 500 000 kronor. Orsaken är framför allt den flyttning till andra lokaler som institutet gjorde i februari. Förutom de rena flyttkostnaderna härrör kostnaderna från inköp av möbler och utrustning till de nya lokalerna.
Personalkostnader
Under rubriken kanslikostnader ryms kostnaderna för de fast anställda i Kyrkokansliet som bedriver nämndens verksamhet och de till dessa kopplade omkostnaderna.
Personalkostnader under huvudrubriken "verksamhet i Sverige" visar kostnaderna för de anställda på pastoralinstituten i Lund och Uppsala.
Finansiella intäkter och kostnader
Förändringen av bundna ändamålsdestinerade medel, 87 900 kronor, avser reserverade medel för kvalificerad internationell fortbildning för lärare som ianspråktagits under året. Fortbildningen sker i samverkan med Sigtuna folkhögskola.
Margareta Hemström
Direktor Utbildningsnämnden
Resultatrapport verksamhetsåret 1998
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
(Alla belopp i tkr) |
Utfall |
Budget |
Utfall | |
1998 |
1998 |
1997 | ||
INTÄKTER |
||||
Kyrkofondsmedel |
36 230 |
42 868 |
40 613 | |
Övriga anslag |
9 333 |
3 600 |
4 900 | |
Försäljning |
0 |
82 |
1 | |
Övriga intäkter |
46 |
0 |
51 | |
Summa intäkter |
45 609 |
46 550 |
45 565 | |
KOSTNADER |
||||
Verksamhet i Sverige |
||||
Anslag |
23 981 |
24 875 |
25 399 | |
Övriga verksamhetskostnader |
7 583 |
7 714 |
6 946 | |
Personalkostnader |
6 622 |
6 450 |
5 929 | |
Summa kostnader i Sverige |
38 186 |
39 039 |
38 273 | |
Kanslikostnader |
7 511 |
7 511 |
7 292 | |
Summa kostnader |
45 697 |
46 550 |
45 565 | |
Verksamhetens resultat |
-88 |
0 |
0 | |
Förändring av bundna ändamålsdestinerade medel |
-88 |
0 |
0 | |
Resultat efter dispositioner |
0 |
0 |
0 | |
|
Eget kapital | ||||
1998 |
1997 | |||
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel |
93 |
181 | ||
Summa eget kapital |
93 |
181 | ||
