Bilaga 3
Svenska kyrkans församlingsnämnd
Verksamhetsberättelse 1998
Nämnden har till uppgift att i samverkan med motsvarande stiftsorgan främja församlingslivets utveckling så att kyrkan med sitt budskap och sitt arbete bidrar till människors tro, kärlek och hopp.
Nämnden har härvid uppdraget
att främja kyrkans gudstjänstliv i förkunnelse, sakrament, bön och lovsång och därvid uppmärksamma gudstjänstens samband med musik, konst och arkitektur,
att främja utvecklingen och församlingens evangeliserande arbete och därvid dels ta till vara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och vägar för kyrkans budskap,
att främja kyrkans utbildning i alla åldrar och därvid särskilt arbeta med undervisningens mål och metoder,
att främja kyrkans diakoni och därvid särskilt ge akt på de sociala förändringarna i samhället och på ett förebyggande sätt delta i och stödja församlingars och enskildas kamp mot förtryckande och nedbrytande krafter samt främja samverkan med och mellan diakonala institutioner,
att främja Svenska kyrkans arbete för invandrare och flyktingar,
att främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete,
att främja jämställdheten i Svenska kyrkans verksamhet.
Enligt sin instruktion (4 kap. 2 §) skall Församlingsnämnden utse en delegation för det finskspråkiga arbetet. Delegationen har enligt sitt reglemente uppdraget:
att inom församlingsnämnden främja det finskspråkiga arbetet inom Svenska kyrkan,
att särskilt fungera som samarbets- och serviceorgan i finskspråkiga frågor åt stift och församlingar,
att stödja de finskspråkiga församlingsgrupperna i kyrkan,
att vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna,
att biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning av de finskspråkiga medarbetarna i Svenska kyrkan,
att vårda och utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Finlands evangelisk-lutherska kyrka.
Delegationen skall också vara beredande organ för representantskapet för finskspråkigt arbete, ett för hela kyrkan gemensamt forum för finskspråkigt arbete, förankrat i samtliga stift.
2 Redovisning av uppsatta mål och särskilda uppdrag
Att i Projektet Bibel 2000 förbereda församlingarnas mottagande av den nya bibelöversättningen till 1 Advent 1999 så att det blir till inspiration för bibelanvändandet. Projektarbetet sker i ett nätverk med framför allt stift och studieförbund.
Intresset för den nya bibeln, så som det kommer till uttryck i samhälle och kulturliv, skapar förväntningar på församlingarnas beredskap att erbjuda nya bibelanvändarmetoder. I nära samverkan med Verbum Förlag och Svenska Bibelsällskapet har en samordningsgrupp formats vid kansliet, där handläggare från avdelningarna för kyrkolivets utveckling och information och insamling tillsammans med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) leder utbildnings- och informationssamordning med stift och studieavdelningar. Stiften har utsett nyckelpersoner som utgör ett nätverk. För utbildning av stiftens och studieavdelningarnas bibelansvariga ordnades i december en arbetskonferens. Under hösten påbörjades utgivningen av Nyhetsbrev Bibel 2000, som distribueras till stift, församlingar, kyrkliga skolor och institutioner, EFS-föreningar och ekumeniska grupper. Samordningen avslutas inte med att den nya bibelöversättningen tagits emot utan beräknas pågå under år 2001 för att stimulera bibelbruket.
Att i ett projektarbete kring de kyrkliga böckerna göra en översyn av Kyrkohandboken, Evangelieboken och slutföra arbetet med Tillägg till kyrkohandboken samt att göra en revision av Lilla Bönboken. Arbetet beräknas vara klart år 2001.
Arbetsgruppen för översyn av kyrkohandboken har under året slutfört en utvärdering av hur 1986 års kyrkohandbok används i församlingarna. Arbetsgruppen för översyn av evangelieboken har genomfört en första ekumenisk överläggning med de många samfund som använder samma evangeliebok. I december 1998 utkom Gudstjänster under kyrkoåret på Verbum Förlag. Denna omfattande samling av gudstjänstmaterial är slutprodukten i det långa arbetet med att få fram ett tillägg till kyrkohandboken, i enlighet med de önskemål som framfördes av 1986 och 1987 års kyrkomöten. Efter att under åren 1989-93 ha producerat en rad häften med förslagsmaterial och därefter inhämtat stiftens och församlingarnas synpunkter på förslagen gjorde arbetsgruppen för gudstjänstliv ett slutförslag. Svenska kyrkans musikråd arbetade med bedömningen av musiken, och Biskopsmötet bereddes möjlighet att yttra sig över slutförslaget innan Församlingsnämnden slutligen i maj fattade beslutet att godkänna materialet. Revisionen av bönboken har under året gått vidare från att samla och nyskriva böner till att arbeta med bönbokens struktur och uppbyggnad.
Att göra en stor satsning på barn- och ungdomsfrågor, bl.a. riktlinjer för Svenska kyrkans arbete bland barn i åldrarna 0-14 år, projekt om barn- och ungdomsmusik, projekt för integrering av ungdomsperspektivet i den kyrkliga riksorganisationens arbete, projekt med uppgift att göra nya riktlinjer för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete.
Arbetet med riktlinjer för Svenska kyrkans arbete bland barn i åldrarna 0-14 år fortsatte under året, varvid bl.a. diskuterades församlingens kommande arbete med församlingsinstruktionen. Projektgruppen beslutade rubricera fyra kapitel som undervisning, mission, diakoni och gudstjänst. Remissarbete genomfördes bland stiftets konsulenter under hösten. Slutrapportering är planerad till ombudsmötet år 2000.
Projekt om barn- och ungdomsmusik. Följande projekt har pågått under 1998:
· Skolpsalmprojektet; CD-inspelning av psalmer med barn- och ungdomskörer.
· Musik-Bibel 2000. Ekumeniskt samarbetsprojekt för nykomponerad passions- och påskmusik där barn och ungdomar medverkat.
· Barn- och ungdomskörprojektet Livets Dans/Moder Jords drömmar.
· Kyrkomusikerutbildningen vid landets musikhögskolor avseende barnkör och ungdomskör.
· Orgelundervisning enligt suzukimetoden.
Dessa projekt fortsätter även under 1999. Skolpsalmprojektets materialframställning är klar, och kommer att användas vid barnkördagar runtom i landet. Stift och församlingar kommer att uppmärksammas på materialet. Kontakten med kyrkomusiker upprätthålls via fortbildningskurser i barnkörmetodik runt om i landet.
Samtal och planering kring en integrering av barn- och ungdomsperspektivet i den kyrkliga riksorganisationens arbete påbörjades under hösten. Kontakter togs med Svenska Kyrkans Unga, EFS, SKS, KFUK-KFUM och MOD-kansliet (Mångfald Och Dialog). Gruppen vill vidga arbetet till att inte bara fokusera på riksorganisationen utan även på stift/distrikt och församlingar. Arbetet kommer att påbörjas under 1999 och avslutas under 2000.
Revision av befintliga riktlinjer för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete påbörjades. En projektgrupp utsågs med fem personer, som är väl förankrade i skolvärlden. Pedagogiska, teologiska, metodiska och inte minst ekumeniska frågor kommer att dryftas i riktlinjerna. Inför församlingarnas arbete med församlingsinstruktionen diskuterar gruppen att rubricera fyra kapitel undervisning, mission, diakoni och gudstjänst. Under hösten arbetade projektgruppen med att ta fram material till ett nummer av Mitt i församlingen (Mif) som kommer under våren 1999 och som handlar om skolan/kyrkan. Slutrapportering är planerad till ombudsmötet 2000.
Att i samband med Stockholms kulturhuvudstadsår 1998 arrangera ett musiksymposium i samarbete mellan Församlingsnämnden, Kulturrådet och Sveriges Kyrkliga Studieförbund.
Under året genomfördes Sveriges första kyrkomusiksymposium, som lockade drygt 800 kyrkomusiker och lika många körsångare till fyra symposiedagar i september.
Att revidera materialet Undervisning för alla. Mål och riktlinjer för Svenska kyrkans undervisnigen kommer att genomföras.
I den pågående revideringen av Undervisning för alla har elever på pedagogutbildningen i Sigtuna involverats. Resultatet av detta arbete visar, att det behövs en nyskrivning av dokumentet för att det skall kunna fungera som ett arbetsredskap i stiftens och församlingarnas arbete med pastorala program inom de kommande församlingsinstruktionerna. Revisionen sker i samverkan kring riktlinjearbetet - i enlighet med nämndens beslut - så att grundsyn och form överensstämmer med varandra. Under år 1999 tillsätts en arbetsgrupp, där bl.a. SKS och stiften är representerade, med uppgift att bearbeta innehåll och form i Undervisning för alla. Ett möte planeras mellan arbetsgrupperna för de olika riktlinjedokumenten samt ett arbetsseminarium för speciellt inbjudna. Olofsdagarna kan också bli ett forum för att presentera tankarna kring riktlinjearbetet. Den beskrivna processen får sin fortsättning i "öppna" seminarier för att stimulera det pedagogiska samtalet i kyrkan under år 2000.
Att i samarbete med stiften genomföra den stora satsningen för hela Svenska kyrkans miljödiplomering "Kyrka Miljö 2000" genom Svenska Kyrkans Miljövärn.
Rapportering från detta arbete sker i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse.
Att med påverkansarbete gentemot svenska myndigheter och opinionsbildning genomföra Jubelkampanjen 2000 för avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000.
Kampanjen Jubel 2000 startade den 31 januari och har under året ökat i intensitet. Kampanjen samlar namnunderskrifter, och vid årets slut hade omkring 50 000 namn av de 300 000 som satts som mål kommit in. Information, utbildning och mobilisering har skett på alla nivåer i Svenska kyrkan, och i december 1998 har alla församlingar nåtts av information om kampanjen. Påverkansarbetet gentemot svenska myndigheter och internationella institutioner har varit mindre under 1998 än tidigare, då de få resurserna har satsats på bred opinionsbildning. Dock har den svenska regeringen i olika sammanhang uttryckt sin uppskattning av kampanjen. Församlingsnämnden är också aktiv i koalitionen Jubel 2000, som i december 1998 omfattade cirka 50 svenska folkrörelser, och i den internationella kampanjen som pågår i ett 80-tal länder. Kampanjen, som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000, ökar i styrka under 1999 och avslutas i januari 2000. Därefter kommer arbete kring skuldavskrivning att behöva bearbetning under lång tid i någon form av nätverk med de organisationer som i dag är aktiva.
Aktuella uppdrag till Församlingsnämnden från kyrkomötet/ombudsmötet
Oskr 1992:7 med OG 1992:501, Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska.
Samiskt översättningsarbete har pågått sedan 1989. Hela kyrkohandboken finns nu översatt till lulesamiska. Den kan tillsammans med delar av kyrkohandboken på syd- och nordsamiska presenteras för kyrkomötet, som föreslås besluta om provanvändning i avvaktan på att den samiska bibelöversättningen skall bli klar. Arbetet med att översätta kyrkohandboken till lulesamiska skall slutföras under 1999.
Oskr 1992:8 med OG 1992:502, Översättning av psalmboken till finska.
Arbetsgruppen räknar med att översättningsarbetet kommer att slutföras under 1999. Då kommer samtliga psalmer i Den svenska psalmboken att finnas på finska. Vid årets slut hade arbetsgruppen, som leds av biskop em. Olaus Brännström, översatt cirka 540 psalmer. Arbetsgruppen och Församlingsnämndens delegation för finskspråkig verksamhet har vid en gemensam överläggning diskuterat bl.a. formerna för implementering av den nya finskspråkiga psalmboken i Svenska kyrkan. Ett remissarbete kommer att följa sedan översättningen slutförts.
Oskr 1993:501 med OG 1993:501, Gudstjänsten
Motion 1993:516, Översyn av kyrkans böcker - Ny mässmusik.
Arbetet med ny mässmusik ingår i projektet Översyn av Den svenska kyrkohandboken och genomförs av en särskild musikgrupp. Arbetet är inte slutfört.
Motion 1993:527, Visuell gudstjänst.
Ett grundmaterial föreligger nu utifrån arbetet med att översätta utdrag ur kyrkohandboken till teckenspråk och ge ut detta på video. Anställda i teckenspråkskyrkan har lämnat synpunkter på materialet och Församlingsnämnden har godkänt slutförslaget, som innehåller ett urval gudstjänstmoment som kan användas när gudstjänst firas på teckenspråk. Nämnden överlämnade slutförslaget till Centralstyrelsen för att lämnas vidare till kyrkomötet med förslag om en provtid omfattande tre år. Under denna tid skulle remissynpunkter inhämtas från stiften. Centralstyrelsen ansåg för sin del att en behandling i kyrkomötet var överflödig, eftersom det inte finns någon teckenspråkig församling och att det därför inte firas huvudgudstjänster på enbart teckenspråk. Församlingsnämnden har beslutat att de nu översatta delarna får användas på prov fram till dess kyrkomötet år 2001 har beslutat om gudstjänstmoment på teckenspråk. Nämnden har även beslutat att inhämta remissynpunkter från stiften.
Motion 1993:529, Utvärdering av konsekvenserna av nuvarande kyrkohandbok.
Arbetsgruppen för översyn av kyrkohandboken har under året slutfört en utvärdering av hur 1986 års kyrkohandbok används i församlingarna. Ärendet är slutbehandlat.
Oskr 1993:502 med OG 1993:502, Policydokument kring kyrkorummet.
Ärendets inledande beredning sammanföll med 1994 och 1995 års översyn av Svenska kyrkans arbete med kulturfrågor, vilket resulterade i att Svenska kyrkans kulturråd nystartades den 1 januari 1996. Uppdraget har legat i träda medan bl.a. projektet Tidernas kyrka har genomförts. Uppdraget att skapa ett policydokument kring kyrkorummet skall utarbetas i samverkan mellan Kulturrådet och Församlingsnämnden, eftersom såväl liturgiska som konstnärliga och kulturvårdande aspekter måste beaktas. En projektgrupp har under året tillsatts som skall påbörja och avsluta sitt arbete under 1999. Slutprodukten skall bli ett policydokument som gör en teologisk reflektion över kyrkorummet, dess inventarier och textilier i förhållande till gudstjänstens gestaltning. Detta syftar till att klargöra vilka behov en församling kan ha i kyrkorumsligt hänseende, t.ex. vid en kyrkorenovering.
Oskr 1994:510 med OF 1994:509, Klarare kristet ställningstagande i abortfrågan.
Ombudsmötet begärde 1994 att riktlinjer utarbetas för hur kyrkan bäst kan erbjuda kristen själavård och kärlekens gemenskap till de kvinnor som genomgått abort. Utskottet betonade vikten av att frågorna kring abort kontinuerligt bearbetas i den rikskyrkliga organisationen och att riktlinjer utarbetas för pastoralt handlande och själavård på detta område. Församlingsnämnden har under de senaste åren tagit emot en rad olika uppdrag som hört samman med frågor om sexualitet. Uppdragen har lyft fram frågor kring t.ex. abort, sexuella övergrepp och barnprostitution. När Församlingsnämnden under våren fick Biskopsmötets och Centralstyrelsens uppdrag att stärka samtalen i församlingarna om homosexualitet, beslöt nämnden att vid sidan om detta inleda ett treårigt projekt om sexualitet. Genom att utgå från sexualiteten som en Guds gåva skapas en plattform för att också bearbeta de mer problematiska sidorna. En projektbeskrivning - Människan och sexualiteten - har överlämnats till Församlingsnämnden. Projektet, som genomförs i samarbete mellan Avdelningen för kyrkolivets utveckling och Ansgarsliden i Sigtuna, Svenska Kyrkans Utbildnings AB, kommer att genomföra rådslag tillsammans med andra kyrkliga institutioner omkring sexualiteten i vår tid. Projektet är planerat att slutföras i samband med Olofsdagarna år 2000.
Oskr 1995:513 med OF 1995:508, Skolkyrkoarbete.
Arbetet med revidering av befintliga riktlinjer för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete pågår. liksom av riktlinjer för Svenska kyrkans arbete bland barn i åldrarna 0-14 år.
Oskr 1996:505 med OF 1996:506, Sexuella övergrepp.
Ombudsmötet uppdrog åt SFRV:s styrelse att initiera överläggningar med biskoparna, personalvårds- och personalsjälavårdsansvariga i stiftssamfälligheterna samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i denna fråga. Församlingsnämnden har under året mottagit en rapport med förslag till riktlinjer, "Arbetsgruppens slutsatser och rekommendationer".
Oskr 1996:509 med OUb 1996:504, Utbildning för teckenspråkig tjänst m.m.
Sedan den 1 juli 1997 har Strängnäs stift Svenska kyrkans uppdrag att samordna och i samarbete med andra stift driva det teckenspråkiga arbetet. I uppdraget ingår att bidra till att en jämn och hög kompetensnivå upprättas och upprätthålls för Svenska kyrkans medarbetare med teckenspråkig tjänst. Efter kartläggning av stiftens behov har ett arbete påbörjats med att forma ett utbildnings- och fortbildningsprogram utifrån uppdraget. En av Strängnäs stift upprättad PM visar det teckenspråkiga arbetets utveckling under de senaste åren utifrån ett utbildningsperspektiv. Promemorian syftar till att ge underlag för beslut beträffande ekonomin kring utbildning och fortbildning. Församlingsnämnden har remitterat promemorian till stiftsstyrelserna. Arbetet pågår.
Oskr 1996:516 med OG 1996:501, En liten bönbok.
Revision av bönboken pågår.
Oskr 1997:507 med OK 1997:503, Information om begravningsväsendet för nyinflyttade i Sverige.
Ärendet är överlämnat till en med Pastoratsförbundet gemensam arbetsgrupp som utarbetar förslag till begravningspastoral. Arbetet pågår.
Oskr 1997:504 med OF 1997:504, Totalförbud av all hantering av pornografiska alster med barn.
Genom organisationen ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography And Trafficking in children for sexual purposes) bevakas frågan för Kyrkokansliet. Arbetet för ett totalförbud av all hantering av pornografiska alster med barn blev klart under året. Efter den sista omröstningen i riksdagen inbjöd ECPAT-Sverige Svenska kyrkan att skriva under en appell för vidare befordran till samtliga partikanslier, med uppmaningen att rösta för införandet av ett fullgott skydd för barnen. Propositionen antogs i riksdagen, vilket betyder att det tidigare förbudet - mot publicering och spridning - nu även gäller innehav av barnpornografiska bilder. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1999.
Oskr 1997:501 med OF 1997:502, Kyrkan och de socialetiska frågorna.
SFRV/Församlingsnämnden har tecknat avtal med utbildande diakoniinstitutioner för bestämda arbetsområden i avsikt att tillförsäkra en del områden en större ekonomisk satsning, framför allt långsiktig. Svenska kyrkans Arbetslivscentrum drivs av Stiftelsen Bräcke Diakonigård som ett nationellt uppdrag för Svenska kyrkan. Uppgiften är att följa och utveckla området kyrka-arbetsliv och stiftelsen vill skapa mötesplatser för dem som på olika sätt är engagerade i arbetslivsfrågor. Det kan gälla församlingars arbetslöshetsprojekt, forskning kring människosyn och arbetets roll i vårt moderna samhälle eller kyrkoarbetare som är engagerade på olika arbetsplatser. Ärendet är för Församlingsnämndens del slutbehandlat.
Oskr 1998:505 med OF 504, En humanitär politik för avvisningshotade barn och barnfamiljer.
Ombudsmötets beslut avser att ge stiftelsestyrelsen i uppdrag att verka för sådana lagändringar som ger ett större utrymme för humanitet och ett agerande i enlighet med Barnkonventionen samt att verka för amnesti eller moratorium för gömda barn och/eller barnfamiljer. Kontinuerlig uppföljning av lagstiftningen och portalparagrafens tillämpning sker i samarbete med andra organisationer, bland annat Rädda Barnen, och med stöd av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Inom ramen för Sveriges Kristna Råd har ett ekumeniskt initiativ tagits angående asylsökande som efter slutligt avslag på sin asylansökan stannat kvar i landet. Ett förslag håller på att förankras inom kyrkor och frivilliga organisationer.
Oskr 1998:506 med OF 506, Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka.
Ombudsmötets beslut att ta emot folkkyrkostudiens slutrapport är inte förenat med några uppdrag utan det får anses stå Församlingsnämnden fritt att efter egen bedömning gå vidare med de olika förslag och idéer som framkommit under studiens lopp. De erfarenheter som vunnits genom folkkyrkostudiens processinriktade arbetsmetod och den fokusering som studien gjort på områden som Myndigblivande, Frivilligkraften, Kvinnoerfarenhet och Kyrkorum förs nu vidare i nämndens kontinuerliga reflektion och verksamhet. Ärendet är därmed avslutat.
Oskr 1998:508 med OF 508, Svenska kyrkans abortpolicy.
Ombudsmötets beslut innebär att inom ramen för det planerade arbetet kring abortfrågan finna lämpliga former för att samla in och redovisa erfarenheter som kan tjäna stift och församlingar. De lokala insatserna i församlingarna sker oftast inom ramen för det diakonala arbetet och det är, enligt utskottet, rimligt att anta att många diakoner besitter en kompetens inom området. Däremot saknas ett forum för mer samlad kunskap, som kan spridas till bredare grupper inom församlingarna. Att skapa ett sådant är en angelägen uppgift. Särskilt viktigt är det att tillvarata erfarenheter från samhällsinstitutioner och frivilliga stödgrupper. Utskottet föreslår att ett sådant forum för kunskaper och erfarenheter kan tillskapas inom ramen för det arbete kring abortfrågan som Församlingsnämnden planerar (se Oskr 1994:510 ovan). Arbete pågår.
Oskr 1998:509 med OF 511, Den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan.
Ombudsmötet ansåg motionen besvarad med vad utskottet anfört om det arbete som Bräcke diakonigård bedriver inom arbetsområdet kyrka-arbetsliv som ett nationellt uppdrag för Svenska kyrkan. Under 1998-1999 arbetar en projektgrupp inom Svenska kyrkans Arbetslivcentrum med fördjupningstemat Kyrkan som arbetsplats - om arbetsmiljön och goda utvecklingsmodeller. Inom ramen för detta projekt kommer debatt och förändringsarbete som pågår inom Svenska kyrkan att uppmärksammas, och de kyrkliga arbetsgivarna kommer att få möjlighet att öka sin kompetens inom arbetsmiljöområdet.
Oskr 1998:510 med OF 512, Förnyelse av inomkyrklig demokrati.
Ärendet grundar sig på en motion med begäran om en grundläggande utredning av inomkyrkliga demokratifrågor, med direktiv att ge förslag för att öka delaktigheten. Utskottet understryker att församlingens verksamhet inte får vara en angelägenhet bara för förtroendevalda och anställda. Det måste bli möjligt för alltfler människor - särskilt de som är beredda att ställa tid och krafter till förfogande - att få känna delaktighet i församlingens verksamhet och få utöva inflytande på dess utformning. Istället för ett utredningsarbete föreslås initiativ till exempelvis seminarier, där frågor behandlas om hur samverkan mellan förtroendevalda och anställda kan vidareutvecklas och om hur man kan stimulera till ökade frivilliga insatser i verksamheten.
Kskr 1990:4 med KG 1990:2, Ändringar i evangelieboken m.m.
Översynsgruppen för evangelieboken har genomfört en första ekumenisk överläggning med de många samfund som använder samma evangeliebok. En överläggning med Vatikanens gudstjänstkongregation hölls i november. Bland de huvudfrågor som togs upp var förhållandet mellan Gamla och Nya testamentet i gudstjänstens läsningar samt frågan om inklusivt språk i gudstjänstens läsningar. Arbetsgruppen har tagit del av de teologiska överväganden som gjorts under utarbetandet av Revised Common Lectionary. Förslag överlämnas till Församlingsnämnden och Centralstyrelsen i början av år 2000 och sänds därefter ut på remiss.
Kskr 1994:6 med KG 1994:5, Evangelieboken - Användning av liturgiska böcker och bibelöversättningar.
Ärendet ingår i uppdraget för projektgruppen som gör en översyn av evangelieboken och är därmed slutbehandlat.
Kskr 1996:13 med KG 1996:3, Församlingens gudstjänstliv.
Vid 1996 och 1997 års kyrkomöten framkom önskemål om att stimulera ett ökat ansvarstagande bland lekmän för gudstjänstlivet. I samarbete med Pastoratsförbundet publicerades i augusti en bilaga till Kyrkans Tidning om Framtidens gudstjänst, med inriktning på lekmännens större ansvar för gudstjänstlivet. Bilagan kan användas i utbildning av förtroendevalda och i samtalsgrupper med aktiva lekmän. Ärendet är slutbehandlat.
Kskr 1997:12 med KF 1997:2, Konfirmandböcker för vuxna.
Bakgrunden är en hemställan om ett initiativ för att lämplig litteratur tas fram för vuxenkonfirmander. Bland vuxna personer som söker sig till konfirmandarbetet finns de som är döpta men inte konfirmerade, de som inte är döpta och de som är både döpta och konfirmerade. Ett konfirmandmaterial kan därför inte täcka samtliga vuxnas behov, och åtskillig litteratur finns redan. Det ökande antalet vuxna som efterfrågar konfirmation aktualiserar dock behovet av metodutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte. De nya kyrkotillhörighetsreglerna aktualiserar också behovet av material och metoder för att nå 18-20-åringarna. Arbete pågår.
Kskr 1997:6 med KG 1997:2, Psalmboken.
Bakgrunden är en hemställan till Svenska kyrkans musikråd att ta fram psalmer inom områdena arbetsliv, dop- och ungdomspsalmer. Den typ av psalmer som motionen berör gäller områden där kyrkan har kontakt med en stor grupp människor, då psalmer som människor kan identifiera sig med och som har kända melodier behövs. Det finns också behov av psalmer för vuxendop, för katekumenatet och för perspektivet att leva i sitt dop. I betänkandet påminns om möjligheten att i huvudgudstjänsten använda psalm eller sång som inte finns i Den svenska psalmboken. Detta är särskilt viktigt för att tillgodose ungdomens skiftande musikspråk. Svenska kyrkans musikråd har under året arbetat med frågor rörande församlingssången och ett nätverk har bildats för att söka nya vägar att stimulera den allmänna sången i kyrkan. Musikrådet har också i skrivelse till Församlingsnämnden föreslagit en översyn av Den svenska psalmboken. Arbete pågår.
Kskr 1998:1 med KG 1, Svenska kyrkans gudstjänstböcker.
Kyrkomötets beslut avser medgivande att i Svenska kyrkans gudstjänster använda den inom Sveriges Kristna Råd utarbetade alternativa lydelsen av Herrens bön, som skiljer sig från NT81-versionen endast i fråga om brödbönen. Församlingsnämnden har överlämnat ärendet till direktor för handläggning av de informationsåtgärder som kan behövas.
Att samla alla goda krafter
En mycket stor del av Församlingsnämndens verksamhet handlar om att skapa och utveckla nätverk och att bereda mötesplatser för erfarenhetsutbyte och reflektion. Detta arbete sker både inom landet och utomlands. Det är ett arbete som kräver uthållighet och omsorg och som lätt blir osynliggjort, men som är förutsättningen för att Församlingsnämndens verksamhet skall kunna utgöra ett stöd för framför allt stiften.
Årets Olofsdagar genomfördes i oktober under temat Med gemensamma krafter och samlade 250 personer till intensiva dagar med ett brett utbud av seminarier och möjligheter till möten och samtal.
Mitt i församlingen, som har 1 300 prenumeranter, är en viktig kontaktyta för Församlingsnämnden. Under året har i tidskriftsserien följande nummer publicerats:
1. Kultur 98. Kyrkans liv levs i den kulturella samtiden, inte i en museal eller virtuell värld. Skönhet, sanning och kreativitet är teologiska ord även när kulturlivet sekulariserats. Ett djärvare möte mellan kulturlivets yttringar och kyrkan är mycket önskvärt.
2. Internationella grupper - tillsammans kan vi mer. Ett nummer om fotfolket i Svenska kyrkans internationella arbete. Om människor som tillsammans bygger upp och inspirerar varandra, som vill göra något roligt av det uppdrag de fått.
3. Agenda - sociala prioriteringar. "Att utrota fattigdomen, att skapa produktiv sysselsättning, att främja social integration och förhindra utslagning." Hur skall sådana fina formuleringar i internationella dokument tolkas, hur skall de få konsekvenser lokalt, hur skall en församling göra?
4. Hela världen ber - gudstjänstmaterial från den världsvida kyrkan. Böner och texter, bekännelser och välsignelser från många olika traditioner och delar av den världsvida kyrkan. Det är viktigt att både vara medveten om sina egna rötter och vara öppen för nya impulser.
5. Bibelbruk i brokig blandning. Hur ska Bibeln läsas och förstås? På vilket sätt skall den ge näring åt tron? Det finns inga entydiga och generella svar. Därför blir bibelbruket också brokigt. Så har det varit. Så bör det fortsätta att vara. Här erbjuds ett antal annorlunda exempel.
6. Vägval nu! Alla vägval handlar om vart man är på väg. Utan mål blir vägvalen ointressanta. De stora frågorna om kyrkan, folket och framtiden är svåra och mångfasetterade.
7. Åtta röster om New age. Välkommen till livsåskådningarnas torg! Vad tror du själv? Vilken livstolkning bekänner du dig till? Vart är du på väg? Även den som är fast rotad i en bestämd tradition kan ständigt finna nya fält och vinna nya insikter.
8. Jubel 2000. Skuldkrisen i världen handlar förvisso om pengar. Men också om mänsklig värdighet. Vi måste göra något för världens utveckling. Intryck, synsätt och aktiviteter kring skuldkrisen och Jubel 2000.
En annan viktig mötesplats utgör Chefskollegiet, som varje termin samlar cheferna för stiftens församlingsenheter. Under året har inletts en ledarskapsutbildning i kollegiet i samarbete med Fjellstedtska stiftelsen. Utbildningen kommer att pågå också under 1999.
Målarbete och utveckling av samarbetet mellan nämnd och kansli
Under 1998 har Församlingsnämnden bedrivit ett aktivt målarbete som givit anledning till många samtal, både inom nämnden och i mötet med kansliets anställda. Processen, som inleddes redan under planeringsdagarna 1997, har präglat året på ett positivt sätt. Utvecklingen av målen är en viktig del av den nya organisationens arbetssätt. Den nya nämnden har under hösten erbjudits en utbildning i målarbete, med stort deltagande.
I målarbetet har också legat att utveckla nämndens och kansliets olika roller och samarbetet dem emellan. Arbetet pågår, men kommer alltmer att innebära att målfrågor och rapporter från verksamheten får mer utrymme, medan besluten kring aktivitetsmålen alltmer fastställs inom kansliet.
Samarbetet med diakoniinstitutionerna
Samarbetet mellan Församlingsnämnden och de olika diakoniinstitutionerna har varit intensivt och bedrivits på flera områden. De avtal, som tecknades för tiden 1997-1999 och som syftar till att diakoniinstitutionerna tar ansvar för att bedriva nationellt arbete inom olika områden, har inneburit ett nära samarbete. Erfarenheten efter två års verksamhet är att det går mycket bra att bedriva nationellt arbete utlokaliserat i landet. Mottagandet från stift och andra institutioner har varit positivt. Under våren 1998 inleddes en utvärdering, som skall redovisas våren 1999. Direktorer och verksamhetsansvariga för den utlokaliserade verksamheten mötte Församlingsnämnden under planeringsdagarna i december för presentation och samtal.
Rådet för diakoniinstitutioner och stadsmissioner har under 1998 upplösts för att arbeta i andra former. Dels kommer man att arbeta som ett självständigt nätverk, dels kommer nämnden att en gång per termin sammankalla ett direktorskollegium för att dryfta gemensamma frågor. Detta kollegium kommer också t.ex att anordna Diakoniforum. Utöver detta har en strategigrupp beslutats där ledamöter från nätverket, av nämnden utsedda förtroendevalda och diakonistrategen gemensamt under ett år arbetar med en central diakonal fråga.
Församlingsinstruktioner
Församlingsnämnden beslutade under våren att tillstyrka ett projekt för att ta fram arbetsredskap för församlingsinstruktioner vad gäller pastorala program för undervisning, mission och diakoni. En projektgrupp tillsattes med representation från Församlingsnämnden och Utbildningsnämnden, SKM, församlingspedagogiska nätverket, samordnare för diakonistrategiskt arbete samt olika enheter inom Kyrkokansliet. Arbetet påbörjades i september, och i november inbjöds stiftssekreterare och enhetschefer till en överläggning i januari 1999 om arbetet med församlingsinstruktionerna.
Sveriges Kristna Råd
I ett tidigare skede har vissa tjänster överflyttats från Församlingsnämnden till Sveriges Kristna Råd (SKR) På grund av en ohållbar budgetsituation har SKR tvingats till en omorganisation och från årskiftet 1998/99 kommer SKR inte längre att bedriva operativ verksamhet utan främst vara ett forum för samtal mellan de fyra olika kyrkofamiljerna. Olika samfund kan inom SKR gå samman och driva ett projekt, men SKR har starkt beskurit sin egen operativa verksamhet. De tjänster som dragits in från och med årsskiftet är handläggartjänsterna för skolkyrka, högskolearbete, sjukhuskyrkan och invandrar- och flyktingverksamheten. Nämnden känner stor oro inför hur arbetet inom dessa verksamheter skall lösas på nationell nivå.
Vid 1998 års utgång råder den meningen att sjukhuskyrkoarbetet behöver en kyrklig handläggare på nationell nivå. Diakonistiftelsen Samariterhemmet har beredskap att bedriva detta arbete utifrån avtal med Församlingsnämnden. För arbetet med skolkyrko- och högskolefrågor behöver nämnden inrätta arbetsgrupper. Invandrar- och flyktingarbetet bedrivs i ett aktivt nätverk som bedöms kunna fortsätta sitt arbete.
Islamprojektet
Islamprojektet har avslutats och en utomstående uppdragstagare påbörjat en utvärdering. För att tillmötesgå efterfrågan från stiften om fortsatt stöd i arbetet har projektledaren anställts ytterligare ett år för implementering av projektet.
Islamprojektet har synliggjort en dimension i kyrkligt arbete som har funnits under många år. De som i sitt arbete har kontakt med muslimer har fått en bekräftelse på att deras arbete är viktigt och står inordnat i ett betydelsefullt sammanhang.
Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka
Ledningsgruppen för Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka avslutade under våren sitt arbete och överlämnade en rapport till ombudsmötet. Under året uppmärksammades betydelsefulla områden för en folkkyrka förankrad i sin lutherskt evangeliska identitet och i relation till folk och samhälle genom utgivning av rapporter och publikationer: Under ett enda valv - Folkkyrka i den moderna staden, av Carl Axel Aurelius (Mif 1997:8), Folkkyrka - i solidaritet med kvinnor? Det ekumeniska årtiondet Kyrkor i solidaritet med kvinnor 1988-98 avspeglat i Svenska kyrkan, av Ninna Edgardh Beckman (Tro & Tanke 1998:2), Vägval nu!, skriven av Folkkyrkostudiens ledningsgrupp (Mif 1998:6) och Rör inte vår kyrka! Några kyrkliga traditionsbärares berättelser om kyrkorummet, av Jonas Bromander (Tro & Tanke 1998:7).
Kontakt med stiften
Under året har alla stiftskanslier besökts för samtal om deras förväntningar på den nationella nivån och behov av insatser. Kartläggningen har redovisats i en sammanställning som ligger till grund för arbetet med att utveckla stiftskontakterna. Av kartläggningen framgår bland annat önskemål om att Kyrkokansliet bevakar framtidsfrågorna, besitter olika slags kompetens som inte finns på stiftskanslierna och att Kyrkokansliet intar ett mer konsultativt förhållningssätt. Ett tydligt önskemål från stiftens håll är att få stöd i arbetet med församlingsinstruktionen. Ett sådant arbete har inletts under hösten.
Stipendieverksamhet
Genom SFRV:s stipendieverksamhet har ett 20-tal medarbetare eller blivande medarbetare i Svenska kyrkan beretts möjlighet att genom olika studieuppehåll i bl.a. Bossey och Strasbourg öka sin kompetens och erfarenhet vad gäller ekumenik i teori och praktik. En svensk diakon sändes till byn Penhrys i Wales för att under ett halvår arbeta som Svenska kyrkans volontär där, ett pilotprojekt inom Borgågemenskapen som förhoppningsvis får efterföljare direkt knutna till diakoniinstitutionerna.
Under hösten påbörjades sexmånadersprojektet Samordning av stipendieprogram, som syftar till en kartläggning av samordningsbehov och resurstilldelning av stipendieprogrammen inom Kyrkokansliet.
Finskspråkigt arbete
Ett viktigt arbete är översättningen av Den svenska psalmboken till finska. En motion till finska representantskapet angående bruket av olika finska psalmböcker intensifierade diskussionen kring psalmboksöversättningen. Översättningsarbetet har väckt stort intresse i Finland, och Sällskapet för liturgik och hymnologi anordnade i november ett seminarium i Helsingfors. Ett huvudtema var just psalmboksöversättningen av Den svenska psalmboken till finska.
Förnyelsen av Svenska kyrkans gudstjänstböcker kommer att påverka även det finskspråkiga gudstjänstarbetet och -livet. Något konkret har dock inte skett under 1998. Den finska delegationen har tillsatt en arbetsgrupp för att bearbeta och översätta materialet Gudstjänster under kyrkoåret. Arbetet inleds i januari 1999.
Mycket tid har ägnats åt kyrkoordningsförslaget. Både för nationella nivån och stiftsnivån finns redan vissa bestämmelser som styr det finskspråkiga arbetet.
Reglering av minoritetsspråkens ställning i samhället pågår. Den parlamentariska utredningen (Steg mot en minoritetspolitik, Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk, SOU 1997:192 och Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter, SOU 1997:193) har kommit fram till att samiska, finska och romani chib är historiska landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige som omfattas av Europarådets definition om språkminoriteterna i konventionen. Regeringen väntas framlägga en proposition om ärendet under 1999. Delegationen har getts möjlighet att framföra sina synpunkter.
Frågan om de finskspråkigas i Sverige kyrkotillhörighet har lyfts fram. En första undersökning visar på en hög anslutningsprocent. Sverigefinländarnas kyrkotillhörighet tycks inte avvika mycket från majoritetsbefolkningens.
Ankkuri, tidningen för Svenska kyrkans finskspråkiga arbete, har kommit ut med sju utgåvor. Tidningen har speglat det sverigefinska kyrkolivet och särskilt uppmärksammat debatten om finska psalmbokens kommande ställning samt översättningen av Den svenska psalmboken. Utrymme har lämnats både för presentationen av nya psalmer och översättningsarbetet och för den oro som finns om finska psalmbokens ställning. Tidningen har också uppmärksammat kyrka-statfrågan och dess konsekvenser för sverigefinländare, minoritetsutredningen och Sveriges radios finska P7-kanal. Lutherhjälpen och SKM har använt Ankkuri som insamlingskanal för att nå den sverige-finska befolkningen.
I november firade Ankkuri 25 årsjubileum. Läsarna uttrycker intresse för Svenska kyrkan och framför allt för lokalt sverigefinskt arbete som bedrivs i stift och församling. Tidningen kommer att utöka bevakningen av evenemang i församlingar.
FinnInfo-projektets målsättning var att förbättra kommunikationen mellan kyrkans språkliga minoritet respektive majoritet. En viktig målgrupp är kyrkoherdar och förtroendevalda. För att åstadkomma detta och för att på ett bra sätt kunna kommunicera med denna målgrupp gjordes materialet Del av helheten. 53 medarbetare och lekmän genomgick en utbildning för att i sina stift och församlingar kunna presentera det finskspåkiga arbetet i allmänhet och det lokala i synnerhet. Häftet Del av helheten - om finskspråkigt arbete i Svenska kyrkan ger en kortfattad presentation av Svenska kyrkans finskspråkiga arbete: dess historia, omfattning, inriktning och särdrag.
Basen för samarbete med stiften utgörs av stiftens enheter för församlingsutveckling och stiftsadjunkt/konsulentkollegium för finskspråkigt arbete. Kollegiet har sammanträtt två gånger. Medarbetare för finskspråkigt arbete i hela kyrkan har samlats till fortbildningsdagar kring temat solidaritet med Svenska kyrkan - vad innebär det? Nya medarbetare i det finskspråkiga arbetet har samlats till en introduktionsutbildning i januari.
Samarbete med myndigheter som handlägger språk- och minoritetsfrågor samt med sverigefinska riksorganisationer har varit intensivt. Nära samarbete med Finlands kyrka och dess utrikesavdelning har berikat verksamheten.
Gudstjänstfrågor
Verksamhetsåret har haft sin tyngdpunkt i arbetet med de kyrkliga böckerna och i slutförandet av ett tillägg till kyrkohandboken, Gudstjänster under kyrkoåret. En hearing om genderfrågor i kyrkohandboksarbetet genomfördes under våren och en arbetskonferens om inklusivt språk i gudstjänstarbetet samlade närmare 100 deltagare i december. Ett seminarium om beredelsen i gudstjänsten, om synd och förlåtelse, har också genomförts.
Under året producerades bl.a. Hela världen ber, med böner och mindre gudstjänster från olika delar av den världsvida kyrkan, och Alla tiders sång, ett material kring psalmboken för låg- och mellanstadium som utkom på Verbum i december 1998. I anslutning till boken kommer dessutom en dubbel-CD (med CD-ROM) med materialets 50 psalmer, inspelade av barnkörer runtom i landet. En av SKR tillsatt grupp har under året arbetar med Ett ekumeniskt gudstjänstmaterial inför millennieskiftet, som beräknas komma ut sommaren 1999. Ytterligare en liten arbetsgrupp tillsatt av SKR har utarbetat Gudstjänstmaterial inför L99 (Allkristna riksmötet i Linköping 1999). Kansliets handläggare har ett huvudansvar för materialframställningen. Arbetet med en Borgåpsalmbok, Together in song, har fortsatt under arbetsåret 1998.
En sångbok med översättningar av sånger från den världsvida kyrkan, Hela världen sjunger, har producerats av Verbum. Därtill har kansliets handläggare varit ansvarig för fyra TV-program kring samma ämne som kommer att sändas i mars 1999. För dessa program gjordes tillsammans med ett TV-team besök i Sydafrika, Argentina, England och Finland. Projektet har fått stöd från bl.a. Internationella avdelningen. En CD med 25 sånger ur sångboken producerades under året. Kansliets handläggare har lämnat bidrag till ett ekumeniskt metodmaterial för Bibel 2000, som kommer att föreligga under 1999.
Tidernas kyrka
Projektet har under året slutförts och utvärderats.
Internationella barndagen
För uppmärksamma Internationella barndagen den 5 oktober och barns och ungas situation, såväl nationellt som internationellt, bildades en projektgrupp med representation från Kyrkokansliet och två stift. Samtliga pastorat har fått två material, det ena riktat till barn och ledare med tips och idéer hur man kunde arbeta med ämnet, det andra med förslag till andakt och gudstjänst med nyskrivna böner och sånger.
Vägkyrkan
Under året upplöstes Arbetsgruppen för fritidskyrka och gudstjänstrum. Kansliet har tillsammans med Kyrkans Tidning samlat stiftsansvariga för vägkyrka/fritidskyrka för att utvärdera årets sommarkyrkokarta. En tidplan är framtagen för produktion av 1999 års sommarkyrkokarta.
Kyrkomusik
Svenska kyrkans musikråd, som genomfört en omorganisation och funnit sina arbetsformer, har särskilt arbetat med utbildningsfrågor och gudstjänstmusiken i kyrkohandboken. Ett omfattande ekumeniskt projekt har inletts under rubriken Musik-Bibel 2000 i avsikt att beställa nya kompositioner med anledning av nyöversättningen av Bibeln. Tonsättningarna skall präglas av delaktighet och angelägenhet och vara möjliga att använda för skilda församlingsstrukturer. Svenska kyrkans musikråd har haft en arbetsgrupp som bedömt allt musikmaterial för Gudstjänster i kyrkoåret. Med Forskningsavdelningens hjälp och i samarbete med Kyrkomusikernas riksförbund har Musikrådet genomfört en enkät med anledning av studiematerialet I takt med framtiden.
Undervisning
Under hösten bildades en grupp med representanter från Avdelningen för kyrkolivets utveckling, Avdelningen för forskning, Svenska Kyrkans Unga samt två representanter från stiften för att se över församlingsstatistiken. I huvudsak gäller det statistik över barn- och ungdomsgrupper. En översyn behöver ske vad gäller gruppindelning och skolverksamhet.
Under Svenska Kyrkans Ungas riksmöte var Kyrkokansliet representerat och hade ansvar för en av lunchmanifestationerna som tog upp sexuella övergrepp på barn.
Tillsammans med Svenska Kyrkans Unga inbjöd Kyrkokansliet under hösten stiftens barn- och ungdomskonsulenter/stiftsadjunkter till fortbildningsdagar på temat Att våga vara på spelplanen! Eller varför vågar vi inte slå in matchbollen? Platsen var Fryshuset i Stockholm.
Den Estniska kyrkan inbjöd under hösten Svenska kyrkan, Norska kyrkan, Finska kyrkan, Danska kyrkan och Isländska kyrkan till ett nordiskt samarbete för erfarenhets- och kunskapsutbyte om pedagogiskt arbete med barn och ungdomar. Temat var frivilligarbete. Nästa samling blir i Sverige år 1999.
Konfirmandseden är vikande men fortfarande stark med nästan 50 000 konfirmander. Det förtroende som härmed visas kyrkan behöver mötas med fördjupad pedagogisk och teologisk reflektion. I nära samverkan med stiftens konfirmandkonsulenter fortsätter därför utvecklingen av det konfirmandpedagogiska arbetet och uppföljningen av Riktlinjerna för konfirmandarbetet. Som ett hjälpmedel i konfirmandarbetet bland förståndshandikappade har under året undervisningsmaterialet Jag och Gud utgivits i samverkan med SKS, FS, Svenska Missionsförbundet och Verbum. Utgivningen av tidningen Aktuellt i konfirmandarbetet fortsätter. Upplagan har stigit med drygt 100 prenumeranter.
Diakoni
En nationell ekumenisk introduktionsbok i diakoni är under produktion. I oktober genomfördes ett ekumeniskt diakoniforum, som kommer att följas upp med artiklar och skrivelser som belyser samhällsutvecklingen och församlingarnas utveckling och konsekvenser för det diakonala arbetet. Kansliet har varit i kontakt med olika myndigheter och organisationer för att uppmärksamma människors utsatthet i syfte att tillsammans med stift och församlingar arbeta med olika utvecklingsinsatser. I det internationella samarbetet fortsätter reflektions- och forskningsarbete rörande diakoni, teologi och diakonala arbetsmodeller. I de fortsatta kontakterna mellan internationell (Lutherhjälpen) och nationell diakoni kommer samtalen att fokuseras kring frågor om hållbar samhällsutveckling och kyrkornas roll, globalt och lokalt.
Den finskspråkiga diakonin har etablerat samarbete med Kyrkans central för diakoni och samhällsfrågor i Finland, för utveckling av modeller och metoder för arbetet inom sverigefinska diakoniverksamheten. Samarbete sker också med Sverigefinska riksförbundet i åldringsfrågor. Svenska kyrkans finska telefonjour har uppmärksammats för sin tioåriga verksamhet.
När det gäller invandrar- och flyktingfrågor har olika seminarier genomförts, bl.a. Kyrkans framtida roll i flyktingpolitiken och Om mångfaldens möjligheter. Båda arrangemangen vände sig till kyrkopolitiker, anställda och andra intresserade. Ett seminarium om Dublinkonventionen samarrangerades med andra organisationer. Under året har rapporten från samtal med romer färdigställts och överlämnats till Församlingsnämnden.
Samrådsgruppen för könsrollsfrågor har haft fokus på summering av kvinnoårtiondet, arbetet med de kyrkliga böckerna och strategier för ett framtida könsrollsarbete i Svenska kyrkan. Under 1998 färdigställdes riktlinjerna för hur kyrkan skall handlägga anmälningar om sexuella övergrepp där förövare är kyrklig personal. För de utsatta har i varje stift utsetts två kontaktpersoner, vilka fick den första fortbildningen i december. I en skrivelse från EKHO (Riksförbundet Ekumeniska grupperna för Kristna Homosexuella) togs många angelägna frågor upp om homosexuellas liv och erfarenheter i Svenska kyrkan. I samråd med SKS och EKHO förbereds ett samtalsmaterial för församlingar om homosexualitet. Ett anhörighäfte har producerats där föräldrar, barn och syskon till kristna homosexuella berättar sin historia. Ett tredje projekt är färdigställande av ett MOD-material (Mångfald Och Dialog), Älska lika, som testats i olika grupper.
Rättvisemärkt, som är konsumenternas möjligheter att handla för större global rättvisa, har främjats på nationell, stifts- och församlingsnivå. Inom ekonomi och etik har ett material utarbetats för diskussion om Svenska kyrkans etiska placeringar. En stor del av arbetet inom Global ekonomi handlar om opinionsbildning, som genomförs i form av föredrag om globalisering och global rättvisa, främst på stiftsnivå och i andra kyrkliga sammanhang men även i det övriga samhället.
I ECPAT-Sverige finns Svenska kyrkan representerad med en ledamot i styrelsen. ECPAT-Sverige har som uppgift att under en fyraårsperiod följa upp deklarationen och aktionsplanen som antogs under Världskongressen i Stockholm 1996. Under året inbjöds Svenska kyrkan att vara med i den uppförandekod för researrangörer som håller på att ta form. Det finns fem kriterier för koden; en policy mot barnsexhandel, utbildning av personal, information till resenärer, klausul i hotellkontrakt och information till lokala nyckelaktörer. Svenska kyrkan lämnade ett ekonomiskt bidrag till arbetet med uppförandekoden.
I samarbete med Svenska Kyrkans Unga genomfördes en seminarieserie, Blunda eller se, som handlade om barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Syftet var att få en bredare kompetens om vad sexuella övergrepp på barn är och att få diskutera vägar för samarbete med andra grupper som finns i en församlings närhet. Seminarier hölls i Östersund, Skövde, Åkersberg och Västerås.
Arbetet med översyn och revision av kyrkans böcker fortsätter. Förslag överlämnas till Församlingsnämnden och Centralstyrelsen i början av år 2000 och sänds därefter ut på remiss. Arbetet med att översätta kyrkohandboken till lulesamiska skall slutföras under 1999. Översättningen till teckenspråk kommer att fortsätta, och de moment på teckenspråk som redan godkänts får användas på prov. Ett arbete med att översätta Gudstjänster under kyrkoåret skall påbörjas under 1999.
Församlingsinstruktionen är en uppgift som kommer att pågå under lång tid framöver och som kan betyda mycket för att fördjupa samarbetet mellan nationell nivå och stiftsnivå, men även stärka samverkan mellan den nationella nivåns olika organ och organisationer. Hela arbetet bygger på en stor omsorg om församlingarna och en tydlig vilja att församlingspastoralerna skall få växa underifrån.
Mottagandet av den nya bibelöversättningen är ett förberedelsearbete som kommer att prägla de närmaste åren. Önskan är att bibeln skall erövra sin plats i det offentliga rummet, men också att det goda bibelsamtalet skall upptäckas i församlingarna. Församlingsnämndens roll i arbetet är att samla alla goda krafter, d.v.s. att bygga och hålla samman nätverket mellan de aktörer som delar den visionen.
Utgivning av ett ekumeniskt gudstjänstmaterial inför millennieskiftet, en bok om det inklusiva språket i gudstjänsten, en samling artiklar om beredelsen samt ett idématerial för gudstjänster i själavården vid livets olika skeden planeras.
På musiksidan skall ett arbete utföras med en handbok för församlingarnas musikverksamhet samt med projektet Musik-Bibel 2000, ett ekumeniskt samarbetsprojekt för nykomponerad passions- och påskmusik. Inom Borgågemenskapen fortsätter arbetet med en psalmbok, Together in Song. I samarbete med SKR fortsätter förberedelserna inför det kristna riksmötet i Linköping, L99. Ett stort ansvar för gudstjänstförberedelserna inför L99 har kommit att ligga på kansliet.
Svenska kyrkans musikråd planerar att under 1999 genomföra Ceciliadagar, seminarier om kyrkomusikens teologi och psalmsångens funktion. Vidare arbetar Musikrådet med kontakter för att stimulera ungdomars musicerande i kyrkan. Orgelns funktion i det liturgiska sammanhanget är ämnet för ett samtal som Musikrådet just inlett med Göteborgs universitets orgelinstitution.
Delegationen för finskspråkigt arbete vill fortsätta att verka för att det liv och ansvarstagande som idag finns i Svenska kyrkans finskspråkiga arbete skall tydliggöras i kyrkans kommande regelverk och struktur. Särskilt viktigt är det att göra församlingsinstruktionen till ett fungerande redskap för att gå vidare med integreringen av det finskspråkiga arbetet i församlingarna. Viktigt är också att arbeta vidare teologiskt. Rekrytering av medarbetare med sverigefinsk kulturkompetens är en utmaning inför framtiden.
5 Nämndens ledamöter och ersättare
Ordinarie ledamöter t.o.m. den 27 augusti 1998
Kontraktsprost Margarethe Isberg, ordförande, adjunkt Inga Mårtensson, kyrkoherde Karin Burstrand, diakon Sune Holgersson, 2:e vice ordförande, föreståndare Ulla Göransson, komminister Daniel Tisell, konsult Margareta Holmberg, 1:a vice ordförande, kontraktsprost em. Glenn Håkansson, diakon Kerstin Wikman.
Ersättare
Socialkonsulent Per-Olof Fristorp, diakon Britt Andersson, kanslichef Magnus Dahlberg, kontraktsprost Börje Finnstedt, företagare Irene Eriksson, lärare Christina Holmgren, lågstadielärare Lena Herbst, chefspsykolog Johan Lothigius, komminister Ann-Katrin Bosbach.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet
Biskop Lars-Göran Lönnermark, ordinarie, biskop Biörn Fjärstedt, ersättare.
Arbetsutskott
Margarethe Isberg, ordförande, Margareta Holmberg, Sune Holgersson.
Ordinarie ledamöter fr.o.m. val i kyrkomötet den 28 augusti 1998
Socionom Catarina Agrell, ordförande, enhetschef Lars Johnsson, diakon Britt Andersson, konsult Margareta Holmberg, 1:a vice ordförande, kontraktsprost em. Glenn Håkansson, komminister Per-Åke Axelsson, 2:e vice ordförande, företagare Irene Eriksson, diakon Kerstin Kedvall, lärare Christina Holmgren.
Ersättare
Socialkonsulent Per-Olof Fristorp, doktorand Christina Mårtensson, f.d. studierektor Rune Entelius, lågstadielärare Lena Herbst, tandläkare Ingrid Johansson Fjelkman, diakon Gunilla Persson, fältprost Sten Elmberg, kontraktsprost Tony Guldbrandzén, resebyråtjänsteman Fredrik Sandström.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet
Biskop Lars-Göran Lönnermark, ordinarie, biskop Biörn Fjärstedt, ersättare.
Arbetsutskott
Catarina Agrell, ordförande, Margareta Holmberg, Per-Åke Axelsson.
Församlingsnämnden har sammanträtt den 16 februari, 23 mars, 14 maj, 27 juli, 28 augusti, 9 oktober, 3-4 december.
Delegationen för finskspråkigt arbete, ledamöter och ersättare under 1996-1998:
Ordinarie ledamöter
Enhetschef Kjell Wiklund, ordförande, diakon Eila Svensson, vice ordförande, kyrkoherde Berith Öhrnberg, komminister Helge Stålnacke, psykolog Leena Arokivi, byråassistent Eeva Tammi, sjuksköterska Eija Pirttinen.
Ersättare
Komminister Daniel Tisell, folkhögskollärare Helmi Odelberg, Ritva Huosianmaa, pastor Risto Rantanen, föreståndare Kirsti Honkasalo, byråassistent Eeva Helin.
Delegationen har sammanträtt den 26-27 februari, 17 april, 11 september och 4-5 december. Representantskapet för finskspråkigt arbete höll sitt möte 18-19 april i Växjö.
Verksamheten har under året bedrivits väl och i hög utsträckning i enlighet med planerna. Vissa uppgifter har längs vägen ändrat sin tidplanering för att låta processen i arbetsgrupperna och förankringsarbetet i stiften få mer utrymme. Detta syns på vissa punkter som överskott men den utsträckta tiden har bara gagnat arbetet. I den kartläggning som gjorts under året av stiftens behov och förväntning gentemot den nationella nivån framgår en tydlig önskan att man från kansliet ska vara mindre operativ och mer följsamt processintriktad med en konsultativ hållning.
De svårigheter som förra årets bokslut gjorde tydligt i form av stora överskott har inte alls funnits på samma sätt under det här året. Föregående år fanns många vakanser och byten av anställda och själva den förändrade organisationen krävde kraft. 1998 har varit ett bra verksamhetsår där frukterna av målarbetet, integrationen, satsningen på relationen till stiften redan kan börja anas.
Årets budget innebar nedskärningar jämfört med tidigare ram. Dessa har dock varit av måttlig omfattning och mer inneburit stimulans till ökad ekonomisk medvetenhet.
Intäkter
De huvudsakliga intäkterna är det allmänna kyrkofondsanslaget om 16,9 miljoner kronor och anslaget från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet (stödfonden) om 4,1 miljoner kronor.
Anslaget ur stödfonden relaterar till kostnader i verksamheten inriktade mot barn och ungdomar. Under året har det beviljade anslaget blivit mindre än det budgeterade, bland annat eftersom kostnaderna varit lägre. En handläggartjänst för barn och ungdomar har under året varit vakantsatt och utan verksamhetsmedel på grund av nedskärningar. Detta avspeglas också i att Svenska kyrkans utbildningsnämnd kunnat ansöka om relativt sett betydligt mer från stödfonden än budgeterat och därmed avstått från kyrkofondsanslag till Församlingsnämndens förmån. Detta avspeglas i avvikelserna mellan utfall och budget för såväl kyrkofondsanslag som övriga anslag under vilket stödfondsanslaget redovisas.
En ansökan om anslag ur Kyrkliga arbetsfonden för satsningar i anslutning till millennieskiftet har inte beviljats, vilket innebär minskade intäkter på 2 miljoner.
Nämndens fyra tidskrifter, Mitt i församlingen, Barn och Familj, Aktuellt för konfirmandarbetet och Ankkuri ger sammantaget ett gott tillskott till verksamheten. Rikskollekten till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, församlingskollekter under midsommarhelgen till Miljövärnet och ett testamente har sammanlagt inbringat 0,8 miljoner kronor.
Möjligheten att finna andra intäktsvägar är inte stora. Alltmer av verksamheten sker dock i samarbete med andra organisationer, vilket fördelar kostnaderna. Under 1999 kommer Miljövärnets hela verksamhet, förutom handläggarens lön, att bäras av en rikskollekt på Midsommardagen. Tidskrifterna gör förnyade ansträngningar att öka sitt prenumerantantal. Den läsarundersökning som gjorts visar att samtliga tidskrifter är uppskattade.
Lämnade anslag
Lämnade anslag till verksamhet utanför SFRV har uppgått till 4,3 miljoner kronor. Framförallt utgör detta anslag till diakoniinstitutioner som bedriver nationell verksamhet för nämndens räkning. Här finns också anslaget till Svenska Kyrkans Unga och Jubel 2000, skuldavskrivningskampanjen. Anslag som inte budgeterats är kollektmedlen för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och kyrkofondens anslag till uppföljning av projektet Tidernas kyrka. I båda dessa fall har medlen bara förmedlats genom nämnden.
Utvärderingen av den utlokaliserade verksamheten har påbörjats under 1998. Hittills tycks erfarenheterna vara goda. Det förändrade arbetssättet har tagits emot väl. Genom avtalen kommer det nationella arbetet närmare stift och församlingar och den erfarenhet som finns där. Avtalen gäller till millennieskiftet, vilket innebär att nämnden under det kommande året skall fatta beslut om hur det här sättet att arbeta genom anslag ska utvecklas.
Övriga verksamhetskostnader
Den mångskiftande verksamheten har bedrivits framgångsrikt. Två stora fleråriga projekt har avslutats under året, Folkkyrkostudien och Islamprojektet. Uppföljningsarbetet pågår för att ta vara på det som projektet skapat. Ett annat stort och kostsamt projekt befinner sig i sin mest verksamma fas, projektet Kyrkliga böcker. Flera omfattande och långvariga processinriktade arbeten pågår, t.ex. arbetsgrupper kring församlingsinstruktion, diakonipastoral, riktlinjer för 0-14 år, skolkyrkan och övergripande riktlinjer för undervisning. Arbetet befinner sig i ett skede där kostnaderna fortfarande är ganska små, vilket visar sig i vissa överskott.
Gudstjänster under kyrkoåret gavs ut senare än beräknat under året vilket t.ex. skapat fördröjning i arbetet med översättning till finska. Därmed har ett överskott uppstått.Inom ett par områden, t.ex. Global ekonomi och Diakoni, har vakans respektive byte av tjänsteinnehavare medfört vissa förändringar i planerna och därmed ett visst överskott.
Personalkostnader
Den budgeterade kostnaden för anställningar utöver de fasta anställningarna har överskridits. Projektanställningarna omfattar främst tider på mer än ett år. Två av anställningarna handlar om reguljärt arbete.
I samband med budgetarbetet för 1998 lämnades en av tjänsterna som handläggare för barn och ungdom inom kansliet vakant som en sparåtgärd. Denna tjänst finns fortfarande kvar och kommer att tillsättas så snart ekonomiskt utrymme för detta uppstår. Den andel av det gemensamma kansliet som fördelas ut till Församlingsnämnden motsvarar 12,2 miljoner kronor och omfattar samtliga de tjänster inom SFRV:s kansli som nämnden tar i anspråk för sin verksamhet. Kostnaderna omfattar såväl löner och kostnader förknippade med detta som kontorsomkostnader i form av datorstöd, lokaler, kopiering, porto och telefoni m.m.
Finansiella intäkter och kostnader
Förändring av ändamålsdestinerade medel avser ianspråktaganden av medel från Amerikadonationen.
Margareta Hemström
Direktor Församlingsnämnden
Resultatrapport verksamhetsåret 1998
Svenska kyrkans församlingsnämnd
(Alla belopp i tkr) |
Utfall |
Budget |
Utfall | ||||
1998 |
1998 |
1997 | |||||
INTÄKTER |
|||||||
Kollekter, gåvor och bidrag |
235 |
0 |
20 | ||||
Rikskollekter |
528 |
0 |
516 | ||||
Testamenten |
37 |
0 |
0 | ||||
Kyrkofondsmedel |
16 905 |
15 142 |
9 765 | ||||
Departementsanslag |
50 |
0 |
0 | ||||
Övriga anslag |
5 605 |
8 490 |
7 744 | ||||
Försäljning |
2 142 |
1 670 |
3 002 | ||||
Övriga intäkter |
28 |
0 |
233 | ||||
Summa intäkter |
25 530 |
25 302 |
21 281 | ||||
KOSTNADER |
|||||||
Verksamhet i Sverige |
|||||||
Anslag |
4 349 |
3 335 |
3 306 | ||||
Övriga verksamhetskostnader |
6 309 |
7 704 |
6 716 | ||||
Personalkostnader |
2 646 |
2 047 |
398 | ||||
Summa kostnader i Sverige |
13 304 |
13 086 |
10 420 | ||||
Kanslikostnader |
12 216 |
12 216 |
11 860 | ||||
Summa kostnader |
25 520 |
25 302 |
22 280 | ||||
Verksamhetens resultat |
9 |
0 |
-999 | ||||
Ianspråktaganden inom SFRV |
32 |
||||||
Resultat efter interna ianspråktaganden |
-22 |
0 |
-999 | ||||
Förändring av bundna ändamålsdestinerade medel |
-22 |
0 |
-999 | ||||
Resultat efter dispositioner |
0 |
0 |
0 | ||||
|
Eget kapital | |||||||
1998 |
1997 | ||||||
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel |
3 281 |
3 304 | |||||
Summa eget kapital |
3 281 |
3 304 | |||||
