Bilaga 2. Yttrande över betänkandet (SOU 1998.113) I God Tro

YTTRANDE

1999-03-11

Dnr C 1998:177

Socialdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Yttrande över betänkandet (SOU 1998:113) I God Tro

Svenska Kyrkans Centralstyrelse har genom remiss beretts tillfälle att avge yttrande över av Utredningens om samhällets stöd till människor som av särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd avgivet betänkande " I God Tro, Samhället och nyandligheten", SOU 1998:113. Centralstyrelsen får i anledning härav anföra följande.

SAMMANFATTNING

Centralstyrelsen ifrågasätter utredningens slutsatser att tillgodoseende av enskilda människors stödbehov, forskning och inhämtande av kunskap samt kompetenshöjande åtgärder för berörda personalkategorier bäst sker genom inrättande av ett särskilt kunskapscentrum. Centralstyrelsen avstyrker därför detta förslag liksom den av utredningen föreslagna finansieringen av erforderliga åtgärder.

Övriga förslag lämnas i huvudsak utan erinran.

SKÄL

Inledande synpunkter

Enligt utredningsdirektiven skulle utredningen"undersöka hur samhället på ett bättre sätt än idag kan stödja människor som utträtt ur nyandliga rörelser och som därvid hamnat i psykiska kristillstånd". Man skulle utreda vilken kompetens som finns i samhället, vilka behov som finns av stödinsatser samt på vilket sätt man kan förebygga att människor hamnar i sådana psykiska kristillstånd. Dessutom skulle man bedöma behovet av särskilda behandlingsformer och göra en översikt över nuvarande forskningsläge.

En grundläggande fråga som borde ha analyserats närmare är förhållandet mellan religionsfrihet och andra fri- och rättigheter. En ytterligare belysning av hur rätten till religionsfrihet förhåller sig till yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet etc bör ske. Frågan om upphovsrätt och föräldrars rätt att välja undervisning för sina barn bör också ytterligare uppmärksammas i detta sammanhang.

Centralstyrelsen vill också betona att det samhällsfenomen som kriser orsakade av nyandliga rörelser utgör har mycket gemensamt med kriser orsakade av utträde ur extrema politiska eller andra rörelser med starkt påverkande effekt. Problembilden är många gånger densamma och det stöd som bör erbjudas från samhällets sida tämligen likartat.

Öppenhet

Som utredningen funnit är det angeläget att värna om öppenhet, kunskap och dialog. Ett demokratiskt samhälle förutsätter öppenhet. Ett betydande problem, som utredningen enligt Centralstyrelsens mening inte tillräckligt beaktar, är därför att många nyandliga rörelser enligt sina grundläggande principer är slutna och innehåller moment som inte är öppna för andra än de invigda.

Exempel på sådana rörelser är Scientologikyrkan, som förser en stor del av sitt skriftliga material med copyrightstämpel, och Familjen/Guds barn vars ledare försåg de sk MObreven med olika beteckningar som GP (general public, för allmänheten), DO (disciples only, bara för lärjungar) och LO (leaders only, bara för det högre ledarskapet).

Det är särskilt utträde ur (och i viss mån tillhörighet till) rörelser av denna art som skapar sådana kristillstånd som utredningen behandlar.

Kunskapscentrum

Mot denna bakgrund är det inte realistiskt att som utredningen föreslår inrätta en särskild "myndighet" som genom insamlande av kunskap och förmedlande härav förutsätts kunna utgöra det stöd till människor i kristillstånd som efterfrågats. Ett insamlande av kunskap är i sig inte tillräckligt för att hjälpa de människor som far illa. Det kan också ifrågasättas hur man ska hantera den kunskap som bara är till för de invigda och om man över huvud taget får tillgång till den. Dessutom kan det inte anses lämpligt att inom samma organ sammanföra såväl forskning som dialog och krisförebyggande åtgärder .

Behovet av forskning om nyandliga rörelser bör i stället tillgodoses vid befintliga universitet och högskolor. Denna forskning bör ha en tvärvetenskaplig inriktning och bedrivas i projektform med en från början planerad utvärdering.

Det är särskilt viktigt att, såsom utredningen föreslår, genomföra såväl kort- som långsiktiga forskningsinsatser om barns situation i slutna samfund.

Att kalla det föreslagna kunskapscentret för Kunskapscentrum för Livsåskådnings- och Trosfrågor är enligt Centralstyrelsens uppfattning missvisande. I detta sammanhang vill styrelsen dessutom påpeka att Tros och livsåskådningsvetenskap är ett särskilt akademiskt ämne inom området religionsvetenskap.

Krishantering

Centralstyrelsen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att genom forskning öka kunskapen om de nyandliga rörelserna. Detta gäller också de psykosociala effekter som kan uppkomma särskilt för dem som utträder och för barn och unga som lever i miljöer som starkt präglas av de särskilda värderingar som råder i dessa sammanhang. Kunskapen i sig är dock inte tillräcklig för att lösa drabbade människors problem. För att kunna hjälpa människor som hamnat i kristillstånd av detta slag krävs också en öppenhet för samt kunskap om och/eller erfarenhet av religiös verklighetsuppfattning.

Behovet av utbildning omfattar som utredningen konstaterat många olika personalkategorier. Förmedlande av särskild kunskap i dessa frågor bör därför ingå i såväl ordinarie utbildning som fortbildning av exempelvis läkare och annan sjukvårdspersonal, av socialarbetare, kuratorer och psykologer samt av präster och andra med själavårdande funktioner.

Centralstyrelsen tillstyrker förslaget om utarbetande av råd och anvisningar till olika personalkategorier inom skola, barnomsorg, socialtjänst och sjukvård. När det gäller tillsyn över friskolor förutsätter styrelsen att sådan sker genom Skolverkets försorg utan att särskilda anvisningar behöver ges i detta sammanhang.

Tillägg till Brottsbalken 4:4

Centralstyrelsen har ingen erinran mot att behovet av en lagregel om otillbörlig påverkan utreds i vederbörlig ordning.

Finansiering

Centralstyrelsen avstyrker utredningens förslag till finansiering av föreslagna åtgärder.

I förslaget till Lag om trossamfund definieras trossamfund som "en gemenskap för religös verksamhet där det ingår att anordna gudstjänst". Många av de nyandliga rörelserna omfattas inte av denna definition. Andra faller utanför eftersom de är registrerade som stiftelser. En finansiering genom ianspråktagande av bidrag till trossamfund eller avgifter i samband med registrering av trossamfund kommer därför enbart att drabba andra samfund än de som de finansierade åtgärderna ska avse. Det måste dessutom anses vara ett samhällsintresse att erhålla erforderlig kunskap om samt skapa dialog med de nyandliga rörelserna och genomföra stödåtgärder och utbildningsinsatser på detta område. De medel som behövs bör därför inte enbart belasta de samfund som erhåller verksamhetsbidrag eller registreras som trossamfund enligt den särskilda lagstiftning som träder i kraft år 2000.

Övrigt

Centralstyrelsen ifrågasätter utredningens ställningstagande att skyddet för religionsfriheten kräver en klar definition och att detta bör beaktas "i samband med den lagstiftning som följer kyrkans skiljande från staten".

I sitt förslag om kursplaner för lärar- och socionomutbildningar anser utredningen att man "bör inkludera frågor om religiösa minoriteter". Det är uppenbart att man därvid sammanblandar nyandliga rörelser med religiösa minoriteter av annat slag.

Detta yttrande har beslutats av Svenska kyrkans centralstyrelse med ärkebiskop KG Hammar, ordförande, och ledamöterna Levi Bergström, Stina Eliasson, Sven-E. Kragh, Birgitta Ericsson Löfgren, Ulla Carlson, Gunvor Hagelberg, Curt Forsbring, Christina Hjertén, Britt-Louise Agrell, Birgith Wiklund Molberg, Bengt Linvall, Margarethe Isberg, Marianne Kronberg och Britas Lennart Eriksson. Föredragande har varit förre direktorn Lester Wikström.

SVENSKA KYRKANS CENTRALSTYRELSE

KG Hammar

Lester Wikström