4 Arbetsordning för Kyrkomötet

Centralstyrelsens förslag: Kyrkomötets arbetsordning bör innehålla bestämmelser som kompletterar det som anges i kyrkoordningen om sammanträdena i plenum samt om ärendenas väckande, beredning och avgörande. Vidare bör finnas bestämmelser om en frågedebatt samt om arvoden för Kyrkomötets ledamöter och för ledamöterna i de organ som tillsätts av kyrkomötet.

Skälen för Centralstyrelsens förslag

I 11 kap. 23 § kyrkoordningsförslaget anges att ytterligare bestämmelser om Kyrkomötet finns i Kyrkomötets arbetsordning. Kyrkoordningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om Kyrkomötet. Liksom hittills varit fallet skall alltså de mer detaljerade bestämmelserna om Kyrkomötets arbete finnas i en särskild arbetsordning.

Det förslag till arbetsordning som vi lägger fram i denna skrivelse har utarbetats med utgångspunkt från den gällande arbetsordningen. Kyrkomötets nya ställning och kyrkoordningens bestämmelser om Kyrkomötet medför att arbetsordningen måste ändras på ett antal punkter. Härtill har det vid utarbetandet av förslaget också varit en strävan att göra förenklingar och att minska på detaljregleringen.

I det följande motiveras och kommenteras förslaget till arbetsordning. Vi följer därvid arbetsordningens disposition. Eftersom arbetsordning till stor del innehåller bestämmelser som motsvarar gällande föreskrifter kommenteras inte varje enskild bestämmelse.

1 kap. Inledande bestämmelser

I den gällande arbetsordningen föreskrivs att Kyrkomötets presidium efter samråd med Centralstyrelsen beslutar om platsen för Kyrkomötets sammanträden. Centralstyrelsen beslutar efter samråd med Kyrkomötets presidium och sekreterare om lokaler och personal. Presidiet utser dock sekreterare i utskott och valberedning.

Det är en självklar utgångspunkt att frågorna om när och var Kyrkomötet skall sammanträda löses i samverkan mellan berörda parter. Besluten om plats och om lokaler hör så nära samman att de i praktiken inte går att skilja åt. Vi föreslår därför den förändringen att det formellt endast anges att det är Kyrkostyrelsen som efter samråd med Kyrkomötets presidium beslutar om lokaler och därmed också om platsen för Kyrkomötet. I övrigt föreslår vi inga ändringar av gällande bestämmelser. Utan att det är särskilt angivet i arbetsordningen får det anses höra till Kyrkostyrelsens uppgifter att svara för de praktiska arrangemang som krävs för att ett sammanträde med Kyrkomötet skall kunna genomföras.

Vi föreslår att det i arbetsordningens inledande kapitel skall finnas bestämmelser om ordförandens uppgifter. Detta tydliggör ordförandens uppgifter och medför också att antalet detaljbestämmelser i de följande kapitlen kan minskas. I huvudsak är det fråga om samma uppgifter som enligt gällande arbetsordning vilar på ordföranden. Den grundläggande och övergripande uppgiften är att leda Kyrkomötets arbete och sammanträdena i plenum.

Gällande arbetsordning innehåller flera föreskrifter om när gudstjänster och andaktsstunder skall hållas och vidare anges där att Kyrkomötets ordförande beslutar om gudstjänster och andaktsstunder. Vi menar att det är tillräckligt med en bestämmelse om att det hör till ordförandens uppgifter att besluta om gudstjänster och andaktsstunder i samband med Kyrkomötets sammanträden. Avsikten är inte att detta skall medföra några förändringar.

Kyrkomötets ordförande brukar regelmässigt kalla företrädare för Kyrkomötets nomineringsgrupper till överläggningar. Detta är enligt vår mening viktigt eftersom det behöver finnas en bred förankring när det gäller de närmare formerna för Kyrkomötets arbete. Vi föreslår därför att det skall framgå av arbetsordningen, att ordföranden skall kalla företrädare för Kyrkomötets nomineringsgrupper till överläggningar om Kyrkomötets arbete.

2 kap. Sammanträden i plenum

I förhållande till gällande arbetsordning innebär vårt förslag en relativt kraftig minskning av antalet bestämmelser om sammanträdena i plenum. Det finns flera skäl för detta.

För det första menar vi att ett antal deltaljbestämmelser inte behöver finnas i arbetsordningen. Det gäller t.ex. sådant som exakta tidpunkter för när kallelsen till ett sammanträde i plenum senast skall vara utfärdad. I huvudsak bör sammanträdesplanering, liksom nu, kunna göras innan ett kyrkomötessammanträde inleds. Förutsättningarna för detta ökar också med uppdelningen på två sammanträdestillfällen av olika karaktär. Den andra sessionen motsvarar den senare delen av ett kyrkomötessammanträde enligt nuvarande modell. En viktig skillnad är att utskottsbetänkandena föreligger innan sammanträdet inleds. Till de bestämmelser som vi menar kan tas bort hör också att det skall ske ett upprop när sammanträdet inleds. En registrering kan istället ske genom en mötesbyrå eller liknande.

För det andra har vissa föreskrifter i nuvarande arbetsordning förts över till kyrkoordningen. Det gäller t.ex. bestämmelserna om kyrkomötets protokoll.

Vidare föreslår vi att det inte längre skall hållas en allmän kyrklig debatt. Istället bör utredningsförslaget om en frågedebatt genomföras. Vi återkommer till denna i det följande.

I huvudsak innebär vårt förslag att det skall finnas motsvarande bestämmelser som för närvarande i fråga om överläggningarna i plenum. Vi menar dock att möjligheten för Kyrkostyrelsens ordförande att få ordet och bryta talarordningen bör gälla enbart vid behandlingen av en skrivelse från Kyrkostyrelsen.

3 kap. Ärendenas väckande

Grundläggande bestämmelser om vilka ärenden som skall behandlas av Kyrkomötet och om hur dessa väcks finns i 11 kap. 10 § kyrkoordningsförslaget. Där sägs att Kyrkostyrelsen, ledamöter och biskopar får väcka ärenden endast till årets första sammanträde. De ledamöter som får väcka ett ärende genom en motion till det första sammanträdet under en valperiod är självfallet endast de som är valda som ledamöter för den perioden.

Vi föreslår i huvudsak samma tidsgränser som de nu gällande för när Kyrkostyrelsens skrivelser skall avges och motioner vara väckta. Det innebär att skrivelser skall sändas till alla som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar två månader innan årets första sammanträde inleds och att motioner skall lämnas till Kyrkostyrelsen inom samma tid. I fråga om en skrivelse med redovisning av verksamheten på den nationella nivån eller med förslag till budget för den nationella nivån föreslår vi dock att den skall sändas ut senast en månad innan kyrkomötessammanträdet inleds. Detta hänger samman med att årets första sammanträde åren 2000 och 2001 skall äga rum redan i maj. Det får prövas om det skall göras en ändring av denna bestämmelse när det första sammanträdet åren därefter enligt kyrkordningsförslaget äger rum i september.

4 kap. Ärendenas beredning

I gällande arbetsordning behandlas Kyrkomötets beredningsorgan i 4 kap. och övriga föreskrifter om ärendenas beredning i 5 kap. I vårt förslag har vi fört samman dessa bestämmelser i ett kapitel om ärendenas beredning. I fråga om ärendenas beredning föreslår vi relativt omfattande förändringar. Det gäller särskilt utskottsorganisationen.

Vissa grundläggande bestämmelser om beredningen av Kyrkomötets ärenden finns i kyrkoordningsförslaget. I 11 kap. 11 § sägs att Kyrkomötets ärenden skall beredas i ett utskott eller, om det gäller val, av valberedningen. Enligt nuvarande ordning kan även Centralstyrelsen bereda ärenden. Denna möjlighet har dock utnyttjats endast vid något enstaka tillfälle. I kyrkoordningsförslaget finns istället en bestämmelse som medför att Kyrkostyrelsen har rätt att yttra sig över motioner till Kyrkomötet.

I gällande arbetsordning finns föreskrifter om Läronämnden och dess uppgifter. Motsvarande bestämmelser skall enligt vårt förslag i huvudsak finnas i kyrkoordningen.

Med de nya förhållanden som gäller från den 1 januari 2000 blir det inte längre aktuellt att ha några kyrkolagsutskott. Det är en huvuduppgift för Kyrkomötet att besluta om kyrkoordningsbestämmelser. De flesta utskotten behöver därför bereda ärenden som avser olika delar av kyrkoordningen. De båda kyrkolagsutskotten kan därmed inte ersättas av ett par kyrkoordningsutskott. Utskottsorganisationen bör dock i huvudsak formas utifrån uppgiften att besluta om bestämmelser i kyrkoordningen. I vårt förslag har vi angivit vilka avdelningar i kyrkoordningen som utskottens beredningsansvar skall omfatta.

För fem av utskotten anges att de bereder ärenden som avser olika delar av kyrkoordningen. Detta gäller gudstjänstutskottet, organisationsutskottet, utskottet för uppdrag och tillsyn, val- och indelningsutskottet samt ekonomi- och egendomsutskottet. Utskotten avses i huvudsak bereda ärenden som gäller kyrkoordningen men även andra ärenden inom sina respektive ansvarsområden. Redan av förslaget till arbetsordning framgår att gudstjänstutskottet skall bereda ärenden om Svenska kyrkans böcker. Det kan finnas ärenden om Svenska kyrkans - alltså inte primärt den nationella nivåns - ekonomi, vilka inte avser ändringar i kyrkoordningen. Sådana ärenden hör till ekonomi- och egendomsutskottets ansvarsområde. Utbildningsfrågor bör i stor utsträckning höra hemma hos utskottet för uppdrag och tillsyn.

Den nationella nivån har enligt kyrkoordningen uppdraget att stödja stiftens arbete med församlingslivets utveckling. Kyrkomötets beslut om denna del av den nationella nivåns verksamhet ske genom fastställandet av en mål- och rambudget, vilket är en andra huvuduppgift för Kyrkomötet. Det är nödvändigt att behandla frågorna om verksamhetens mål och inriktning som en del av budgetbeslutet. Besluten om vad som skall göras måste korrespondera vilka resurser som ställs till förfogande för olika delar av organisationen på den nationella nivån. Vi föreslår att det skall finnas ett utskott för mål, verksamhet och budget med uppgift att bereda Kyrkomötets beslut om verksamhetsinriktning och budget. I vårt förslag till arbetsordning finns inte några direkta motsvarigheter till de utskott som hittills - främst inom ramen för Ombudsmötets arbete - har berett frågor om olika delar av den kyrkliga verksamheten i Sverige. Detta hänger samman med att den nationella nivåns arbete på dessa områden bör hanteras inom ramen för den samlade mål- och rambudgeten. Det finns ett nära samband mellan budgeten och redovisningen av föregående års verksamhet inklusive den ekonomiska förvaltning. Vi föreslår därför att utskottet för mål, verksamhet och budget även skall bereda ärenden som gäller Kyrkostyrelsens redovisning av föregående års verksamhet.

I fråga om utrikesarbetet har den nationella nivån ett direkt verksamhetsansvar. Här gäller det alltså inte främst att stödja stiftens arbete. Vi föreslår att ärenden om Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder samt om internationell mission och internationell diakoni bereds i ett särskilt utskott. Detta utskott bör även bereda ärenden om mellankyrkliga och ekumeniska frågor. Enligt vårt förslag bör detta utskott benämnas Ekumenik- och utrikesutskottet.

Liksom hittills bör Kyrkomötet för beredning av ett visst ärende eller vissa slag av ärenden tillsätta ett eller flera tillfälliga utskott. Denna möjlighet kan användas om ett visst utskott något år blir särskilt arbetsbelastat. En sådan situation förelåg t.ex. när 1986 års kyrkomöte hade att ta ställning till både ett kyrkohandboksförslag och ett psalmboksförslag. Ett särskilt utskott kan också tillsättas om det föreligger ett större ärende, som inte på ett självklart sätt kan hanteras inom ramen för den ordinarie utskottsorganisationen.

Vi föreslår att det liksom nu skall finnas femton ledamöter i varje utskott. Kyrkomötet skall enligt kyrkoordningsförslaget ha 201 ledamöter. Var och en av Kyrkomötets ledamöter kan därmed väljas till antingen ledamot eller ersättare i minst ett utskott. Vi förslår att även valberedningen skall ha femton ledamöter. Det innebär en minskning med en ledamot i förhållande till vad som nu gäller. I förslaget till arbetsordning sägs inget om hur ledamöterna i valberedningen bör utses.

I fråga om biskoparnas deltagande i utskottsarbetet föreslår vi ingen förändring. Vi menar att biskopar och ersättare i utskotten skall få anteckna en särskild mening som skall fogas till utskottsbetänkandet. När ett ärende kommer upp i plenum har alla ledmöter i Kyrkomötet möjlighet att framställa ett yrkande. Det är enligt vår mening en fördel om en ersättare som vid behandlingen av ett ärende i ett utskott gett uttryck för en särskild ståndpunkt, och som avser att framställa ett motsvarande yrkande i plenum, har möjlighet att anteckna en särskild mening. Detta innebär inte att den som avser att framställa ett yrkande måste anteckna en särskild mening. Avsikten är inte heller att en ersättare får anteckna en särskild mening bara om han eller hon ämnar framställa ett yrkande när ärendet skall avgöras.

Enligt 11 kap. 12 § är huvudregeln att utskottsbehandlingen av Kyrkomötets ärenden skall ske inom ramen för årets första kyrkomötessammanträde. Efter beslut av Kyrkomötet skall dock ett utskott kunna sammanträda mellan årets båda kyrkomötessammanträden. Det är nödvändigt att ett ärende som inte hinner beredas under det första kyrkomötessammanträdet bereds för det andra sammanträdet. I 11 kap. 13 § kyrkoordningsförslaget sägs nämligen att alla ärenden som väckts till årets första sammanträde skall avgöras vid det andra sammanträdet. Enda undantaget från detta är om en lärofråga skall behandlas en andra gång av Läronämnden och av ett utskott därför att Kyrkomötet har beslutat bifalla ett förslag som har avstyrkts av Läronämnden. I arbetsordningen bör finnas bestämmelser om att ett utskott så snart som möjligt skall anmäla till Kyrkomötets ordförande om det finner att ett ärende inte hinner beredas under det första kyrkomötessammanträdet. Detta för att Kyrkomötet så snart som möjligt skall hinna ta ställning till om utskottet skall få sammanträda i tiden mellan Kyrkomötets båda sammanträden.

Ett viktig skäl för att övergå till att ha två kyrkomötessammanträden varje år har varit att ledamöterna skall få tid att ta del av utskottsbetänkandena i god tid innan ett ärende skall avgöras. Därför bör betänkandena vara ledamöterna tillhanda senast en vecka innan det andra sammanträdet inleds. Detta måste beaktas om ett utskott skall sammanträda i tiden mellan de båda kyrkomötessammanträdena.

5 kap. Ärendenas avgörande

I gällande arbetsordning finns ett kapitel om ärendenas avgörande och ett annat om val inom Kyrkomötet. Vi har fört samman dessa båda kapitel till ett enda. Vårt förslag till arbetsordning skall inte medföra några principiella förändringar i ordningen för hur ett ärende avgörs.

Vissa grundläggande bestämmelser om ärendenas avgörande finns 11 kap. 14 § kyrkoordningsförslaget. Kompletterande bestämmelser bör finnas i arbetsordningen. Även i detta fall kan dock detaljregleringen minskas, utan att det blir till men för det demokratiska beslutsfattandet.

Till en del ändras förutsättningarna för bestämmelserna om ärendenas avgörande med uppdelningen på två kyrkomötessammanträden. Bl.a. blir det inte längre nödvändigt att bordlägga utskottsbetänkandena innan de tas upp till beslut.

När det gäller genomförande av ett val med slutna sedlar föreslår vi i huvudsak samma bestämmelser som i den gällande arbetsordningen. Vi menar dock att sammanräkningen av valresultatet inte behöver ske i plenum utan kan äga rum i en särskild, offentlig förrättning.

6 kap. Frågedebatt

Som vi tidigare redovisat föreslår vi att det inte längre skall hållas en allmän kyrklig debatt. Nuvarande ordning med en allmän kyrklig debatt och en frågestund medför påtagliga risker för att samma frågor tas upp vid flera tillfällen. Den allmänna kyrkliga debatten och frågestunden bör föras samman till något som kan sägas få karaktären av en interpellationsdebatt. Det bör fortfarande kunna ställas "enkla frågor" riktade till Kyrkostyrelsen eller till en nämnd. Den nuvarande begränsningen att endast den som ställt frågan och den som har utsetts att svara skall dock tas bort. En utgångspunkt i direkta frågor bör kunna stimulera ett levande meningsutbyte bättre än nuvarande ordning med en genomgång av i förväg skrivna anföranden - som i den allmänna kyrkliga debatten.

Vi ansluter oss till förslaget från utredningsarbetet att detta nya inslag i Kyrkomötets arbete skall benämnas frågedebatt. Frågedebatten bör inleda Kyrkomötets andra sammanträde under ett år. I princip bör utgångspunkten för frågedebatten liksom för den allmänna kyrkliga debatten vara den redovisningen av verksamheten som Kyrkostyrelsen lämnat, vilken inkluderar verksamheten hos Kyrkofondens styrelse och hos nämnderna. Med hänsyn till att frågor skall kunna ställas beträffande kyrkofondsstyrelsens och nämndernas verksamhet är det naturligt att ordförandena i dessa organ får delta i frågedebatten utan att vara ledamöter i Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen.

Frågedebatten skall inte ersätta den reguljära granskningen av verksamhetsberättelser och ekonomisk redovisning. I det fallet finns som grund en revisionsberättelse och ett utskottsutlåtande. Frågedebatten får, även om den anknyter till verksamheten hos organen på den nationella nivån, en annan och mer allmän karaktär än den direkta granskningen av verksamheten.

7 kap. Arvoden

För Kyrkomötet och dess myndigheter finns bestämmelser om arvoden i förordningen (1983:30) om ersättning till ledamöter av kyrkomötet och dess myndigheter. Dessa bestämmelser innebär att arvode utgår till kyrkomötets ledamöter per dag som kyrkomötet är samlat med ett belopp som motsvarar vad som utgår till riksdagsledamöter. Till Kyrkomötets ordförande och vice ordförande utgår särskilda årsarvoden. Till ledamöter i Centralstyrelsen och Kyrkomötets besvärsnämnd utgår arvode motsvarande vad som gäller för ledamöter i statliga kommittéer.

För SFRV har ombudsmötet fastställt bestämmelser om ersättning till förtroendevalda. Dessa bestämmelser tillämpas i praktiken också av Centralstyrelsen och organ som denna har tillsatt. Centralstyrelsens ledamöter avstår således regelmässigt från de förmåner som följer av 1983 års förordning och får i stället arvode och andra förmåner enligt SFRV:s föreskrifter.

Som vi tidigare noterat kommer den nuvarande förordningen att upphävas när relationerna mellan staten och Svenska kyrkan förändras. De nuvarande bestämmelserna - som anknyter ersättningen till kyrkomötesledamöter m.fl. till vad som gäller för riksdagsledamöter respektive ledamöter i statliga kommittéer - kan givetvis användas sedan relationerna till staten har ändrats, men det ter sig lämpligare att kyrkan använder egna normer. Det är inte osannolikt att andra organ inom kyrkan kan komma att följa de ersättningsnormer som kyrkomötet bestämmer för sina ledamöter.

Vad gäller Kyrkomötets ledamöter föreslår vi i princip motsvarande ersättningsregler som för närvarande. Det innebär ett och samma belopp per sammanträdesdag till alla ledamöter och ingen ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Arvodet bör knytas till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring så att beslut om beloppets storlek inte behöver fattas årligen. Arvodet bör vara 5 % av basbeloppet. Det innebär för närvarande 1 820 kronor och motsvarar i stort sett det nuvarande arvodet. Samma arvode bör utgå när ett utskott sammanträder mellan två kyrkomötessammanträden. De ledamöter av Kyrkostyrelsen som inte är ledamöter av Kyrkomötet har enligt 11 kap. 6 § kyrkoordningsförslaget rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De bör därför ha rätt till samma arvode som Kyrkomötets ledamöter. Detsamma bör även gälla de valda ledamöter i Läronämnden som inte är ledamöter av Kyrkomötet.

Vi föreslår att det skall utgå ett årligt arvode till Kyrkomötets ordförande och vice ordförande.

Det får anses höra till Kyrkostyrelsens uppgifter som Kyrkomötets verkställande organ att ansvara för utbetalningen av arvode till Kyrkomötets ledamöter.

För övriga uppdrag som förtroendevald på den nationella nivån föreslår vi att en ersättning skall utgå med ett enhetligt arvode samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Arvodet och ersättningen bör enligt vår mening utgå för dag som tas i anspråk för sammanträde. Utgångspunkten för arvodets storlek bör därvid vara en genomsnittlig månadslön och antalet arbetsdagar per månad. Arvodet bör knytas till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring så att beslut om beloppets storlek inte behöver fattas årligen. En sådan anknytning kan lämpligen utformas så att arvode utgår med 2,5 procent av basbeloppet, vilket för närvarande skulle göra 910 kr per dag. Denna ersättning bör avse alla uppdrag som förtroendevald i styrelser och nämnder tillsatta av Kyrkomötet samt till Kyrkomötets presidium. Ordförandearvodena bör vara desamma som gäller för Kyrkomötet.

Reseförmånerna för Kyrkomötets ledamöter och för förtroendevalda i organ tillsatta av Kyrkomötet föreslås anknutna till vad som enligt kollektivavtal kommer att gälla för anställda hos Kyrkostyrelsen. De förtroendevalda bör anses ha sitt tjänsteställe i bostaden. Reseförmånerna bör avse alla resor som en förtroendevald som omfattas av bestämmelserna företar med anledning av sitt uppdrag. Som hittills skall fordras att resan påkallas av kallelse, utfärdad av behörigt organ, för att ersättning för resa skall utgå enligt bestämmelserna.

Med hänsyn till uppdelningen i två kortare kyrkomötessammanträden per år föreligger fortsättningsvis inget behov av fria hemresor under pågående Kyrkomöte.

Bestämmelserna om reseförmåner avses inte medföra någon ändring av möjligheten att på nattåg utnyttja enbäddskupé.