5 Instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet

Centralstyrelsens förslag: Följande instruktioner fastställs av kyrkomötet: Instruktion för Kyrkostyrelsen, Instruktion för Kyrkofondens styrelse, Instruktion för Nämnden för Svenska kyrkans mission, Instruktion för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen, Instruktion för Nämnden för kyrkolivets utveckling och Instruktion för Nämnden för svenska kyrkan i utlandet. Instruktionerna skall vara utformade på ett likartat sätt och anpassade till den föreslagna kyrkoordningen.

Skälen för Centralstyrelsens förslag

Bakgrund

Som framgår av den tidigare redovisningen medför den av oss föreslagna kyrkoordningen (CsSkr 1999:3) att nya instruktioner behöver fastställas för vissa organ på den nationella nivån inom Svenska kyrkan. Det gäller Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse samt de fyra i kyrkoordningen reglerade nämnderna; Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen, Nämnden för kyrkolivets utveckling och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

För motsvarande organ idag finns det instruktioner som har beslutats av regeringen (för Kyrkofondens styrelse), av kyrkomötet (för Centralstyrelsen) och av ombudsmötet (Nämnden för Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet). Även för de två nämnder som föreslås ingå i den nya Nämnden för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska kyrkans utbildningsnämnd, finns idag instruktioner beslutade av ombudsmötet. Dessa instruktioner är, särskilt beträffande nämnderna, tämligen omfattande. I vissa delar behöver motsvarande bestämmelser finnas kvar även i de nya instruktionerna. En hel del förenklingar kan dock göras till följd av att vissa frågor nu regleras direkt i kyrkoordningen eller följer av lag eller särskilda avtal.

De nuvarande instruktionerna för nämnderna och Centralstyrelsen är i stort sett likalydande medan instruktionen för Kyrkofondens styrelse har en i vissa delar annan uppbyggnad. Vi anser det vara av värde att de framtida instruktionerna så långt det är möjligt utformas på ett likartat sätt, vilket underlättas av att de har fått en likartad reglering i kyrkoordningsförslaget.

I det följande kommer vi först att i korthet redogöra för de delar av vårt kyrkoordningsförslag som avser organen på den nationella nivån och övriga bestämmelser (bl.a. i form av avtal mellan de nuvarande rikskyrkliga stiftelserna) som utgör utgångspunkten för vad som kan behöva regleras i instruktionerna. Därefter redovisar vi de förändringar som vi anser nödvändiga i förhållande till de nuvarande instruktionerna, varvid det som i huvudsak är gemensamt för alla organ behandlas i ett sammanhang. När det gäller hur uppgifterna lämpligen bör beskrivas för varje organ kommer detta dock att diskuteras för sig eftersom olika synpunkter gör sig gällande för de olika organen.

Kyrkoordningen

De grundläggande förutsättningarna för de nya instruktionerna finns i kyrkoordningens fjärde avdelning som handlar om den nationella nivån inom Svenska kyrkan. Där anges i enlighet med lagen om Svenska kyrkan att Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, att Kyrkostyrelsen är det styrande och verkställande organet på nationell nivå och den som företräder trossamfundet Svenska kyrkan och att Kyrkofondens styrelse bl.a. har ansvaret för förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån. Vidare sägs att det för samordning, utveckling och planering skall finnas följande nämnder :

_ Nämnden för Svenska kyrkans mission

_ Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen

_ Nämnden för kyrkolivets utveckling

_ Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

Detta innebär, som tidigare har nämnts, att den verksamhet som bedrivs inom nuvarande Svenska kyrkans utbildningsnämnd och Svenska kyrkans församlingsnämnd i fortsättningen kommer att bedrivas i Nämnden för kyrkolivets utveckling.

Närmare bestämmelser om Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnderna finns i 12 kap. kyrkoordningsförslaget.

Av dessa framgår att Kyrkomötet väljer ledamöter och ersättare i samtliga nu nämnda organ. Ärkebiskopen är Kyrkostyrelsens ordförande medan de två vice ordförandena väljs av Kyrkomötet. För övriga organ gäller att Kyrkomötet väljer såväl ordförande som en eller två vice ordförande bland ledamöterna.

Även antalet ledamöter finns föreskrivet i kyrkoordningen: fjorton för Kyrkostyrelsen och nio för övriga organ. Vad gäller mandatperiodens längd m.m. sägs att ledamöterna och ersättarna i samtliga organ väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden och att valet gäller till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod. Dessa bestämmelser kompletteras av övergångsbestämmelser om att ledamöter och ersättare i Kyrkomötet, Centralstyrelsen, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet kvarstår i sina uppdrag till dess att en ny mandatperiod inträder enligt kyrkoordningen. De kommer då att från den 1 januari 2000 fullgöra sina uppdrag i de nya motsvarande organen. Av övergångsbestämmelserna framgår också att de första direkta valen enligt 38 kap. kyrkoordningen kommer att ske år 2001.

Genom ett par hänvisningsbestämmelser i kyrkoordningsförslaget kommer vissa av de bestämmelser som gäller för kyrkofullmäktige eller kyrkoråd i en församling att tillämpas också på den nationella nivåns organ. Det gäller bestämmelser om att fyllnadsval skall hållas om en vald ledamot avgår, om när sammanträdena skall hållas, om ersättarnas tjänstgöring och deras rätt att närvara vid sammanträdena. Det gäller också bestämmelser om jäv och hur beslut fattas (bl.a. omröstningsregler) och om hur protokoll skall föras och vad det skall innehålla.

När det gäller kompetensfördelningen ges i 10 kap. kyrkoordningsförslaget vissa mer allmänna beskrivningar av respektive organs funktion och uppgifter. Detta kompletteras i 12 kap. av mer preciserade uppgifter för Kyrkostyrelsen. Där sägs också att Kyrkostyrelsen får delegera ärenden till Kyrkofondens styrelse eller till någon av nämnderna (12 kap. 4 §). Vidare finns det i spridda delar av kyrkoordningen bestämmelser som ålägger Kyrkostyrelsen särskilda uppgifter, t.ex. att besluta i vissa valadministrativa frågor och i frågor om tillhörighet till icke-territoriella församlingar m.m.

Vad gäller Kyrkofondens styrelse finns det ytterligare bestämmelser i kyrkoordningens elfte avdelning om ekonomi och egendom.

Några ytterligare bestämmelser om nämndernas uppgifter finns dock inte i kyrkoordningen.

Andra bestämmelser av betydelse för instruktionerna

Vi har tidigare angett att det inte bara är kyrkordningen som bör beaktas när det är fråga om att utforma nya instruktioner. När det gäller ekonomifrågor, t.ex. om redovisning och revision, bör beaktas vad som sägs i årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:000) och lagen om revision (1999:000) till vilka det också hänvisas i kyrkoordningsförslaget. De båda sistnämnda är ännu inte beslutade men det finns goda skäl att tro att de kommer att omfatta också trossamfund (jfr lagrådsremissen Ny bokföringslag m.m. beslutad den 15 april 1999).

Vidare finns det bestämmelser avseende nämnderna i de avtal som har träffats mellan de rikskyrkliga stiftelserna (Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (SFRV), Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Lutherhjälpen och Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet) den 12 och 13 december 1996, bl.a. om vad som skall gälla när personal anställs inom nämndernas verksamhetsområden och hur budgetarbetet skall gå till. Även om SFRV föreslås upplösas som stiftelse kommer dess förpliktelser att kunna övertas av trossamfundet Svenska kyrkan och avtalen att fortsätta löpa i vart fall fram t.o.m. år 2002 som är deras nuvarande löptid. I den mån avtalen reglerar vissa förhållanden bör alltså motsvarande bestämmelser i de nuvarande instruktionerna kunna tas bort.

Gemensamma förändringar

De nuvarande nämndinstruktionerna är som tidigare har nämnts uppbyggda på samma sätt och är indelade i följande kapitel:

_ Inledande bestämmelser

_ Uppgifter

_ Sammansättning

_ Organisation

_ Tjänstetillsättning

_ Budget, redovisning och revision

_ Ärendenas handläggning

_ Nämndens beslut

För Centralstyrelsen gäller i allt väsentligt detsamma bortsett från att den instruktionen inte är kapitelindelad utan har motsvarande underrubriker i stället. Även instruktionen för Kyrkofondens styrelse har underrubriker men är betydligt mer kortfattad och hänvisar till verksförordningen (1995:1322) på vissa punkter, bl.a. i fråga om hur besluten skall se ut.

I våra förslag till nya instruktioner har vi utgått från att det sätt på vilket nuvarande nämndinstruktioner är uppbyggda i huvudsak kan behållas och att motsvarande modell i huvudsak bör gälla även för Kyrkostyrelsens och Kyrkofondens styrelses instruktion. Vi föreslår dock att rubriken "Tjänstetillsättning" utgår. Samtliga bestämmelser som idag finns under denna rubrik finns också i de tidigare nämnda avtalen mellan de rikskyrkliga stiftelserna. För att inte samma sak skall regleras flera gånger bör alltså dessa bestämmelser utgå.

På grund av att instruktionerna nu kan göras betydligt mer kortfattade har vi valt underrubriker i stället för kapitelindelning. Vi redogör i det följande för våra förslag under vardera underrubrik i den mån dessa är gemensamma för instruktionerna. Vad gäller underrubriken "Uppgifter" återkommer vi till den för respektive organ.

Inledande bestämmelser

Under denna rubrik finns i de nuvarande nämndinstruktionerna några allmänna regler som utöver att ange de olika nämndernas koppling till SFRV och dess administrativa policy, lyfter fram nämndernas självständighet, dels gentemot ombudsmötet, dels i fråga om användningen av ändamålsdestinerade resurser.

Några hänvisningar av nyss nämnt slag till trossamfundet Svenska kyrkan i stället för SFRV torde inte behövas. Att det skall finnas nämnder av detta slag är nu reglerat i kyrkoordningen som beslutas av Kyrkomötet i egenskap av högsta beslutande organ inom Svenska kyrkan. Därmed är nämnderna en del av Svenska kyrkan på nationell nivå. De skall då naturligtvis bedriva sin verksamhet inom detta trossamfund och följa den "administrativa policy" som gäller inom samfundet.

Vad som däremot bör sägas även i de nya instruktionerna är att nämnderna självständigt får besluta om användningen av ändamålsdestinerade medel. Det bör också tilläggas att nämnderna självständigt får besluta om den egna verksamheten inom ramen för de resurser som nämnderna får disponera för denna verksamhet. Vad respektive nämnd skall bedriva för verksamhet måste då preciseras i uppgiftsbeskrivningen som vi återkommer till.

När det gäller Kyrkostyrelsen finns det inte någon motsvarande reglering i de nuvarande instruktionen. Vi anser dock att även Kyrkostyrelsens instruktion bör inledas med en bestämmelse som anger att Kyrkostyrelsen självständigt skall fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen, i instruktionen eller i andra beslut av Kyrkomötet. Liknande bestämmelser finns för övrigt för andra organ på den nationella nivån, t.ex. för Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, men då direkt angivet i kyrkoordningen (se 10 kap. 8 §). Även när det gäller Kyrkofondens styrelse, bör en sådan bestämmelse inleda instruktionen. Dock är det där tillräckligt med en hänvisning till kyrkoordningen.

Sekreterare m.m.

I flertalet av de nuvarande instruktionerna finns under rubriken "Sammansättning" dels bestämmelser om hur många ledamöter och ersättare det skall finnas, om deras mandatperiod och om ordförandeskapet, dels bestämmelser om vem som är sekreterare. För Centralstyrelsen och Kyrkofondens styrelse finns sådana bestämmelser under rubriken "Organisation" i deras respektive instruktioner, där det i fråga om sammansättning görs hänvisningar till kyrkolagen. För Centralstyrelsens sekreterare finns dessutom angivet vilka behörighetsvillkor (tillhörig och döpt) som gäller för honom eller henne.

För Församlingsnämnden och Utbildningsnämnden finns också under "Sammansättning" en bestämmelse om att Biskopsmötet har rätt att utse en adjungerad ledamot i respektive nämnd.

Bestämmelser om sammansättning, ordförandeskap och mandatperiod finns numera i kyrkoordningen för samtliga organ och behöver därför inte tas in i de nya instruktionerna.

Några bestämmelser om vem som är sekreterare i respektive organ finns dock inte i kyrkoordningen även om det i 34 kap. kyrkoordningsförslaget sägs att det på den nationella nivån skall finnas en generalsekreterare och en kyrkosekreterare som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen. Vidare sägs i fråga om övriga anställda att som särskilt villkor för att få anställas på en tillsvidareanställning i Svenska kyrkan gäller att vederbörande tillhör Svenska kyrkan (eller i vissa fall ett annat samfund).

Detta innebär att det även i fortsättningen bör finnas bestämmelser i instruktionerna om vem som är sekreterare i de organ som idag har en reglering om detta (samt kyrkosekreterare i fråga om Kyrkostyrelsen). Däremot bör det inte finnas några behörighetsvillkor i instruktionerna.

Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen har i denna del anfört att det i instruktionen bör anges att nämnden får utse sekreterare. Det skulle då inte vara nödvändigt att som idag är fallet i praktiken, alltid ha avdelningschefen för en viss avdelning som sekreterare.

Vi anser dock att det av lämplighetsskäl bör sägas i instruktionen vem som är sekreterare i de olika organen i den mån en sådan skall finnas. Det är dock mindre lämpligt att som i nuvarande ordning namnge en särskild avdelning i detta sammanhang eftersom det innebär en låsning till den nuvarande organisationen inom kyrkokansliet. En mer flexibel lösning är att som nämndsekreterare ange avdelningschefen för den avdelning inom kyrkokansliet till vilken nämndens verksamhet huvudsakligen hör, men med rätt för honom eller henne att delegera denna uppgift till någon annan på samma avdelning. Vi föreslår att en sådan bestämmelse införs i nämndinstruktionerna. För Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse förslår vi samma ordning som idag, dvs. med generalsekreteraren som ordinarie sekreterare och kyrkosekreteraren som ställföreträdande i Kyrkostyrelsen och ingen reglering av sekreterarfunktionen för Kyrkofondens styrelse.

Bestämmelsen om Biskopsmötets rätt att utse en adjungerad ledamot bör finnas kvar i instruktionen för den nya Nämnden för kyrkolivets utveckling.

Organisation

Under denna rubrik finns i alla nuvarande nämndinstruktioner dels en allmän bestämmelse om att nämnden betjänas av det gemensamma kyrkokansliet och vem som är ansvarig chef för nämndens verksamhetsområde, dels bestämmelser om att utskott m.m. får tillsättas och om att reglementen skall fastställas i vissa fall och underställas SFRV.

För Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen och Nämnden för Svenska kyrkans mission sägs därutöver att det skall finnas ombud och ett representantskap som bl.a. föreslår ledamöter till nämnden och yttrar sig över ändringsförslag om instruktionen.

Även i instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet finns bestämmelser om ombud och vidare en bestämmelse om att Ärkebiskopen skall visitera utlandsförsamlingarna.

När det gäller Församlingsnämnden sägs i dess instruktion att nämnden skall utse en delegation för det finskspråkiga församlingsarbetet och i fråga om Utbildningsnämnden att den skall utse särskilda institutsstyrelser för Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund och Uppsala.

I instruktionen för Kyrkofondens styrelse sägs att Kammarkollegiet utför kansligöromål åt styrelsen enligt avtal mellan styrelsen och kollegiet.

I huvudsak kan motsvarande bestämmelser som de nu nämnda tas in i de nya instruktionerna. Någon bestämmelse om att nämnderna betjänas av kyrkokansliet torde dock inte vara nödvändig. Dels framgår detta av de tidigare nämnda avtalen som har träffats om kansliorganisationen. Dels är det en självklar och naturlig följd av att nämnderna nu blir organ på den nationella nivån inom trossamfundet Svenska kyrkan och därmed också har tillgång till de för denna nivå gemensamma kansliresurserna. I detta avseende finns ingen skillnad mellan nämnderna och exempelvis Kyrkostyrelsen. Även Kyrkofondens styrelse kommer att ha kyrkokansliet att tillgå när den nuvarande kopplingen till Kammarkollegiet faller bort.

Det är inte heller nödvändigt att i de nya instruktionerna ange vem (dvs. vilken "funktion") inom kyrkokansliet som är ansvarig chef för en nämnds verksamhetsområde. Detta får anses följa av hur kyrkokansliets organisation utformas.

Eventuella reglementen bör underställas Kyrkostyrelsen i stället för SFRV:s styrelse. De yttranden som nu skall ske till ombudsmötet får i fortsättningen överlämnas till Kyrkomötet.

Vad särskilt gäller Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet och ärkebiskopens visitationer kan det noteras att det i kyrkoordningsförslaget finns bestämmelser om vem som skall visitera församlingarna. Där sägs (8 kap. 2 och 3 §§) att ärkebiskopen och biskopen skall visitera församlingarna inom sina respektive pastorala områden och vilka dessa är definieras i kyrkoordningen (8 kap. 3). Utlandsförsamlingarna omfattas dock inte av kyrkoordningens regler. Det bör därför tas in en motsvarande bestämmelse i den nya instruktionen som bör gälla övergångsvis. Dock föreslår vi, i enlighet med önskemål som har framförts av nämnden, att det skall öppnas en möjlighet för ärkebiskopen att delegera denna uppgift till någon annan biskop. En mer permanent lösning av frågan kan lämpligen ske i samband med den nu pågående utredningen om nämnden som bl.a. diskuterar frågan om en stiftsanknytning skall ske av utlandsförsamlingarna.

Några ytterligare ändringar i den här delen torde inte behövas. Detta medför att bl.a. bestämmelserna om representantskapet och dess förslags- och yttranderätt kommer att kvarstå. Vi har dock valt att samla dessa bestämmelser under en egen rubrik, "Ombud och representantskap", i de nya instruktionerna för Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen och i fråga om Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet under rubriken "Ombud".

Budget och verksamhetsberättelse

I den nuvarande instruktionen för Centralstyrelsen sägs dels att Kyrkomötet fastställer budget för Centralstyrelsens verksamhet, dels att Centralstyrelsen ger in förslag till budget till Kyrkomötet.

Instruktionen för Kyrkofondens styrelse innehåller dock inga bestämmelser om budget eller redovisning och liknande. Däremot sägs i 4 § förordningen (1996:1230) om kyrkofonden att Kyrkofondens styrelse till regeringen skall ge in förslag till budget för kyrkofonden före ett visst datum.

I nuvarande nämndinstruktioner finns diverse bestämmelser bl.a. om att nämnderna skall utarbeta förslag till mål- och rambudget och detaljbudget, att nämnderna varje år skall lämna en verksamhetsberättelse, att denna skall lämnas till SFRV som får yttra sig över den och som sedan lämnar den till ombudsmötet och att nämndernas verksamhetsberättelse skall granskas av SFRV:s revisorer. Det finns också, i instruktionerna för Nämnden för Svenska kyrkans mission respektive Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen, bestämmelser om att representantskapet skall beredas tillfälle att yttra sig över olika delar i budgetprocessen.

I den föreslagna kyrkoordningen finns det närmare reglerat vad som gäller om ekonomisk förvaltning och revision för de olika nivåerna inom Svenska kyrkan. För den nationella nivån anges således i 51 kap. kyrkoordningen att Kyrkostyrelsen skall upprätta ett förslag till budget för den nationella nivån och att Kyrkomötet skall fastställa densamma (6 §). Det finns också närmare bestämmelser om vad budgeten skall innehålla och val av revisorer m.m. När det gäller revision hänvisas till den tidigare nämnda lagen om revision och i fråga om räkenskaper och redovisning görs hänvisningar till bokföringslagen och årsredovisningslagen.

Även i avtalen mellan de rikskyrkliga stiftelserna finns det bestämmelser om budgetprocessen.

Regleringen i kyrkoordningen innebär att det är Kyrkostyrelsen som har ansvaret för den samlade verksamheten på den nationella nivån och därför skall lämna ett förslag till budget till Kyrkomötet som har att besluta om den. I denna budget skall även de verksamheter som bedrivs av Kyrkofondens styrelse och nämnderna finnas med. Det är också Kyrkostyrelsen som vid revision skall svara för den samlade verksamheten, således även den som bedrivs av Kyrkofondens styrelse och nämnderna.

I vår skrivelse till Kyrkomötet om ny kyrkoordning m.m. finns det i motiven till reglerna om ekonomisk förvaltning för den nationella nivån några uttalanden som det kan finnas skäl att återge här. Dels anges, som en allmänt vedertagen princip, att nämnderna skall beredas tillfälle att inkomma med äskanden avseende det kommande budgetåret, vilka sedan skall sammanvägas av Kyrkostyrelsen (s. 2-291). Vidare sägs att det är självklart att även andra rikskyrkliga organ än Kyrkofondens styrelse, för vilken detta är särskilt reglerat, skall ha ett inflytande i budgetarbetet (se kommentaren till 51 kap. 5 § s. 2-433). Slutligen anges att bl.a. nämnderna skall avge sina egna verksamhetsberättelser via Kyrkostyrelsen till Kyrkomötet, detta för att Kyrkomötet skall få insyn i verksamheterna (s. 2-157).

Mot bakgrund av detta måste justeringar göras i de nu aktuella reglerna. Flera av bestämmelserna kan strykas helt. För att nämnderna skall kunna göra de nyss nämnda äskandena torde det krävas att nämnderna upprättar någon form av mål- och rambudget för sina delar av verksamheten. Likaså bör nämnderna utarbeta förslag till detaljbudget för sina delar inom de av Kyrkomötet fastställda ramarna. Även om detta till viss del framgår av avtalen föreslår vi att det för tydlighets skull tas in bestämmelser om detta också i de nya instruktionerna.

Vad som också bör stå kvar är att nämnderna skall upprätta en verksamhetsberättelse som via Kyrkostyrelsen skall lämnas till Kyrkomötet.

Det är som vi ser det inget som hindrar att de representantskap som idag finns enligt instruktionerna för Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen bereds tillfälle att yttra sig över såväl verksamhetsberättelsen som över förslaget till mål- och rambudget på samma sätt som idag och att yttrandet över verksamhetsberättelsen bifogas densamma. Vi föreslår därför bestämmelser om detta i deras instruktioner.

Ärendenas handläggning, närvarorätt och avvikande mening

I de nuvarande instruktionerna finns under rubriken "Ärendenas handläggning" bestämmelser om beslutförhet, om brådskande ärenden, om hur beslut fattas (omröstningsregler), om delegation och arbetsordning, om reservationsrätt, om ersättares närvarorätt m.m. Instruktionen för Centralstyrelsen säger dessutom att ärendena som huvudregel avgörs efter föredragning, men är i övrigt något enklare utformad eftersom det i dessa avseenden blir fråga om att tillämpa förvaltningslagen som bl.a. innehåller regler om omröstning och reservation. Detsamma gäller instruktionen för Kyrkofondens styrelse. För de båda sistnämnda sägs vidare att det i arbetsordningen eller i särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar och yttranden i ärenden.

Som tidigare har nämnts finns det i kyrkoordningen hänvisningsbestämmelser för samtliga nu aktuella organ till vad som gäller för kyrkorådets eller kyrkofullmäktiges hantering av ärenden. Det handlar bl.a. om regler för hur beslut skall fattas och hur omröstning skall gå till. Vidare finns det i 33 kap. kyrkoordningsförslaget en bestämmelse om reservationsrätt för den som har deltagit i avgörandet av ett ärende och hur en sådan reservation skall göras. Bestämmelsen gäller för alla kyrkans förtroendevalda. Att en sådan reservation skall antecknas till protokollet framgår av de nyss nämnda hänvisningarna. I dessa avseenden behövs alltså inga motsvarigheter i de nya instruktionerna. Inte heller behöver det sägas att ersättarna har närvarorätt eftersom också detta följer av en av hänvisningarna.

Däremot bör det också i de nya instruktionerna finnas bestämmelser om beslutförhet och om möjligheten att i en arbetsordning meddela bestämmelser om delegation och liknande. Vidare bör närvarorätt för andra än ersättare anges på samma sätt som idag. Vi föreslår dock i fråga om nämndinstruktionerna den ändringen att närvarorätt - förutom för föredragande eller sakkunniga - skall finnas för sekreteraren eller den han eller hon har satt i sitt ställe. Har ingen delegation skett blir det alltså som idag, chefen för den avdelning till vilken nämndens verksamhet hör som har rätt att närvara vi nämndens sammanträden. Det bör framhållas att bestämmelsen inte hindrar att nämnderna själva kan besluta att också andra får vara närvarande vid sammanträdena.

Likaså bör bestämmelserna om rätt att få avvikande mening antecknad finnas kvar. För nämnderna anser vi dock att det är tillräckligt att sekreteraren har en sådan rätt och föreslår därför att "föredraganden" som idag har denna rätt stryks. För Kyrkostyrelsen bör såväl generalsekreteraren som kyrkosekreteraren ha rätt att anteckna avvikande mening.

Vad härefter gäller rätten att begära in upplysningar m.m. framgår av 12 kap. 3 § tredje stycket att Kyrkostyrelsen får begära in yttranden och upplysningar från bl.a. församlingarna men det är inte detaljreglerat vem i Kyrkostyrelsen som skall ha den befogenheten. En sådan bestämmelse kan därför tas med också i den nya instruktionen. Däremot finns ingen motsvarighet i kyrkoordningen för Kyrkofondens styrelse varför någon sådan reglering inte föreslås för den.

Nämndens beslut

I samtliga nuvarande instruktioner finns en bestämmelse om vad respektive organs beslut skall innehålla. För Kyrkofondens styrelse anges detta genom en hänvisning till verksförordningen, i övriga instruktioner sägs detta uttryckligen.

Vi anser det lämpligt att ta in motsvarande regler även i de nya instruktionerna. Vad särskilt gäller Kyrkostyrelsen anser vi dock att det bör ske med tillägget att det i förekommande fall också skall anges besvärshänvisning i beslutet. Kyrkostyrelsen har enligt kyrkoordningsförslaget till uppgift att fatta vissa beslut som kan överklagas till exempelvis Svenska kyrkans överklagandenämnd (jfr 35 kap. 10 § som bl.a. avser Kyrkostyrelsen prövning av tillhörighet till någon av de båda tyska församlingarna). Av handlingen som utvisar ett sådant beslut bör alltså också framgå hur och till vem beslutet får överklagas.

Uppgifter

I den hittills gjorda genomgången har vi redovisat hur vi ser på de nya instruktionerna utifrån vad som till stora delar är gemensamt för samtliga organ. I det följande anger vi hur vi ser på beskrivningen av respektive organs uppgifter med utgångspunkt från det förslag till kyrkordning som vi har lämnat. Vi vill dock än en gång framhålla att avsikten är att en noggrannare översyn skall göras efter det att Kyrkomötet har beslutat om den nya kyrkoordningen, med möjlighet för de berörda organen att på ett mer aktivt sätt bidra till ett sådant arbete.

Det är alltså endast mindre förändringar som vi nu föreslår i förhållande till de nuvarande uppgiftsbestämmelserna och som anges i det följande.

Kyrkostyrelsen

Den nuvarande instruktionen inleds med en bestämmelse om att Centralstyrelsen fullgör de uppgifter som enligt lag eller annan författning ankommer på den. Förutom denna hänvisningsbestämmelse finns det direkt i instruktionen angivet några tillkommande uppgifter som samtliga avser Kyrkomötets arbete. Centralstyrelsen skall således förbereda kyrkomötets sammanträden samt anställa personal till dessa (frånsett sekreterare i utskott och valberedning), betala ut ersättningar till kyrkomötets ledamöter, upprätta anslagsframställning och årsbokslut för kyrkomötet och sköta kyrkomötets diarium, tryck och arkiv.

I kyrkoordningsförslaget finns som redan har nämnts ett antal bestämmelser om Kyrkostyrelsens uppgifter bl.a. vad gäller den ekonomiska förvaltningen och redovisningen på den nationella nivån. Till den del det handlar om budgetfrågor behövs därför inga motsvarande bestämmelser i den nya instruktionen. Även bestämmelserna om tryck kan utgå eftersom det i 11 kap. 21 § kyrkoordningsförslaget finns en bestämmelse som säger detta. När det gäller diarier och arkiv finns det bestämmelser i 55 kap. kyrkoordningsförslaget som avser även den nationella nivån. Några särbestämmelser i instruktionen för Kyrkomötets handlingar behövs därför inte.

Vidare kommer det att finnas vissa uppgifter för Kyrkostyrelsen i den av oss föreslagna arbetsordningen för Kyrkomötet (jfr avsnitt 4). För att även i dessa avseenden undvika dubbelregleringar och för att samla bestämmelser om Kyrkostyrelsen som är relaterade till Kyrkomötet på ett ställe, föreslår vi att sådana bestämmelser enbart tas in i arbetsordningen.

Vad som däremot lämpligen kan anges i den nya instruktionen är en motsvarighet till vad som sägs i 2 kap. 1 § andra stycket i instruktionen för SFRV:s styrelse. Där sägs att SFRV:s styrelse i sitt arbete skall främja jämställdheten inom Svenska kyrkans riksorganisation. Vi föreslår att bestämmelsen tas in i Kyrkostyrelsens instruktion med den justeringen att det i stället hänvisas till Svenska kyrkan på den nationella nivån. På så sätt anknyter den närmare till kyrkoordningsförslagets formuleringar samtidigt som det kan bli lättare med gränsdragningen gentemot den blivande Nämnden för kyrkolivets utveckling som också den har främjande av jämställdhet bland sina uppgifter (se mer om detta i det följande).

Kyrkofondens styrelse

Även denna instruktion inleds med en uppgiftsbestämmelse som i sin tur hänvisar till förordningen om kyrkofonden, kyrkolagen och övriga regeringsföreskrifter.

Som exempel på uppgifter som finns i den förstnämnda förordningen kan nämnas att Kyrkofondens styrelse skall:

_ utföra förvaltningsuppgifter i fråga om kyrkofonden, förvaltningen av kyrklig jord m.m.

_ senast en viss tid lämna budgetförslag för kyrkofonden till regeringen

_ besluta om skattesats enligt kyrkolagen

_ besluta om diverse kostnader för Kyrkomötet, SFRV m.m.

_ bevilja extra utjämningsbidrag

_ besluta om anslag till kyrkobyggnadsbidrag

De grundläggande bestämmelserna om kyrkofonden finns i 42 kap. kyrkolagen.

I kyrkoordningsförslaget anges dels några grundläggande uppgifter för Kyrkofondens styrelse i kapitlet om den nationella nivåns uppdrag, dels ett antal särskilda uppgifter i ekonomikapitlen som i allt väsentligt har sina motsvarigheter i förordningen om kyrkofonden. Som exempel på grundläggande uppgifter kan nämnas att Kyrkofondens styrelse skall ansvara för det kyrkliga utjämningssystemet och för de övergripande frågorna om avgiftsbetalning. Som exempel på mer preciserade uppgifter kan nämnas att Kyrkofondens styrelse senast den 31 maj varje år skall lämna ett förslag till budget till Kyrkostyrelsen för de medel som den har att förvalta (däremot är det Kyrkostyrelsen som lämnar den samlade budgeten till Kyrkomötet). Vidare skall Kyrkofondens styrelse även i fortsättningen besluta om anslag till kyrkobyggnadsbidrag och om extra utjämningsbidrag.

Det kommer därför inte att behövas några regler av detta slag i den nya instruktionen. Några andra uppgifter som Kyrkofondens styrelse bör ha utöver de som anges i kyrkordningen har vi inte kunnat se och någon uppgiftsbestämmelse föreslås alltså inte i denna instruktion.

Nämnden för Svenska kyrkans mission

I den nuvarande instruktionen finns en uppräkning av nämndens uppgifter i 2 kap. 1 § genom ett antal att-satser.

I kyrkoordningsförslaget anges att nämnden skall ha ett "särskilt ansvar för missionsinsatserna" (10 kap. 6 §). Mot bakgrund av denna mycket allmänt hållna beskrivning bör det i den nya instruktionen förtydligas vad som avses med detta.

Vid en genomgång av de nuvarande uppgifterna tycks de i allt väsentligt kunna stå kvar även i den nya instruktionen. På ett par punkter kan det dock finnas skäl att göra justeringar. Vi föreslår att det i den första att-satsen förtydligas att nämndens ansvar för missionsinsatser särskilt avser just internationella sådana. En antydan om detta görs visserligen redan i första stycket till den nuvarande bestämmelsen där det talas om att "delta i Guds mission i världen", men detta förtjänar att ytterligare betonas, inte minst mot bakgrund av att det i kyrkordningsförslaget nu på flera punkter talas om just internationell mission. I samma stycke finns det också skäl att - utöver att nämnden skall samordna den där angivna verksamheten - ange att nämnden också skall "planera och utveckla" verksamheten. Detta stämmer bättre överens med hur nämndens uppgifter beskrivs i kyrkoordningen.

Vidare bör det med hänsyn till den föreslagna organisationen på den nationella nivån inte anges att nämnden skall "förvalta" medel; däremot bör "insamla" och "fördela" medel kvarstå. Detta innebär dock ingen förändring mot hur det i praktiken fungerar idag. Inte heller innebär ändringen något hinder för nämnden att i framtiden fullgöra de förvaltande uppgifter som den kan ha i egenskap av stiftelsestyrelse eller motsvarande i Stiftelsen Svenska kyrkans mission.

Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen

I den nuvarande instruktionen finns en uppräkning av nämndens uppgifter i 2 kap. 1 § genom ett antal att-satser.

I kyrkoordningsförslaget anges att nämnden skall ha ett "särskilt ansvar för insatserna rörande internationella diakoni" (10 kap. 6 §). Mot bakgrund av denna mycket allmänt hållna beskrivning bör det i den nya instruktionen förtydligas vad som avses med detta.

Vid en genomgång av de nuvarande uppgifterna tycks de i allt väsentligt kunna stå kvar även i den nya instruktionen. På ett par punkter kan det dock finnas skäl att redan nu göra justeringar.

I likhet med Nämnden för Svenska kyrkans mission bör det även för denna nämnd tilläggas att nämnden inte bara skall "samordna" utan också "planera och utveckla" där angiven verksamhet. Vidare bör det i den fjärde att-satsen klargöras vad som menas med att "stödja insatser inom kyrkosamverkan" så att det får en tydligare koppling till nämndens verksamhetsområde. Vårt förslag, som också har accepterats av den nuvarande nämnden, är att det görs ett tillägg så att lydelsen blir "...insatser inom kyrkosamverkan som rör internationell diakoni". Ett annat förtydligande, som också det har accepterats av nämnden, är att det i den näst sista att-satsen där det talas om att nämnden skall rekrytera och utbilda utlandsplacerad personal, görs ett tillägg om att det är fråga om personal "inom nämndens verksamhetsområde".

Vidare bör det här, i likhet med vad som har sagt beträffande Nämnden för Svenska kyrkans mission, med hänsyn till den nya organisationen inte anges att nämnden skall "förvalta" medel; däremot kvarstår att "insamla" och "fördela". Inte heller för denna nämnd innebär ändringen något hinder för nämnden att i framtiden fullgöra de förvaltande uppgifter som den kan ha i egenskap av stiftelsestyrelse eller motsvarande i Stiftelsen Lutherhjälpen.

Nämnden för kyrkolivets utveckling

Som vi tidigare har redovisat kommer det i denna nämnd att ingå dels Församlingsnämnden, dels Utbildningsnämnden. De uppgifter som blir aktuella är alltså de som förekommer i respektive nämnds uppgiftsbestämmelse (2 kap. 1 § nuvarande instruktioner).

I kyrkoordningsförslaget anges att Nämnden för kyrkolivets utveckling skall ha ett "särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete" (10 kap. 6 §). Det är alltså även för denna nämnd nödvändigt att förtydliga uppgifterna i instruktionen.

Vid en genomgång av nuvarande uppgifter tycks de i allt väsentligt kunna stå kvar även i den nya instruktionen. På en punkt bör dock redan nu en justering göras som en konsekvens av kyrkoordningsförslaget. I kyrkoordningsförslaget sägs att domkapitlet i prästexamen får pröva den som har genomgått den utbildning och praktiska tjänstgöring som har "fastställts av Kyrkostyrelsen" (31 kap. 6 §). Med hänsyn till detta bör det i nämndens instruktion sägas att nämnden skall "utarbeta förslag till" utbildningsplaner i stället för som det nu står, "fastställa" sådana.

Vad gäller nämndens uppgifter i övrigt föreslår vi inga ändringar i nuläget. Här är dock behovet av en mer noggrann analys som störst eftersom det blir en tämligen omfattande uppräkning när de båda nuvarande bestämmelserna sammanfogas utan redigering. Den mer omfattande analys som krävs för ett sådan genomarbetning får dock, som tidigare har sagts, anstå till dess att en ny kyrkoordning har beslutats och den slutliga nationella organisationen har fastställts.

Redan nu kan sägas att vad som bör lyftas fram från Församlingsnämndens nuvarande instruktion i det kommande arbetet, är sådan verksamhet som är relaterad till stödjande av stiftens arbete vilket är det som anges uttryckligen i kyrkoordningen. I fråga om Utbildningsnämndens nuvarande instruktion uppkommer inte riktigt samma behov av förtydligande eftersom den redan idag talar om just utbildningsfrågor som mer direkt kan kopplas till kyrkordningens beskrivning.

Det kan också finnas skäl att förtydliga att den nya nämndens ansvar för diakoni i första hand tar sikte på diakoni inom Sverige, detta för att klargöra gränsdragningen gentemot Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Det kanske också bör förtydligas att främjandet av jämställdheten avser att främja övriga organs arbete med sådana frågor (alla kan här sägas ha ett eget ansvar) och särskilt på andra nivåer än den nationella, detta eftersom vi föreslår att Kyrkostyrelsen skall ha ett särskilt främjandeansvar för just den nationella nivån.

I övrigt kan förtydliganden behöva ske utifrån eventuella praktiska problem som har uppmärksammats av de nuvarande nämnderna och där det har visats ett behov av preciseringar.

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

Även för denna nämnd finns det en uppräkning av uppgifterna i 2 kap. 1 § i dess nuvarande instruktion.

I kyrkoordningen anges att nämnden skall ha ett "särskilt ansvar för arbetet bland svenskar i andra länder". Även i fråga om Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet bör därför uppgifterna förtydligas i den nya instruktionen.

Vid en genomgång av de nuvarande uppgifterna tycks de i allt väsentligt kunna stå kvar även i den nya instruktionen. På ett par punkter kan det dock finnas skäl att redan nu göra ändringar. Till en början bör första stycket justeras så att det sägs att nämndens verksamhet är "bland svenskar i andra länder" i likhet med vad som sägs i kyrkoordningen. Vad gäller anställning av utlandsbaserad personal framgår det redan av de tidigare träffade avtalen mellan de rikskyrkliga stiftelserna att sådan personal skall anställas i SFRV genom beslut av den nämnd för vilken personalen skall tjänstgöra. Vem som skall sköta anställningen behöver alltså inte upprepas här. Vad gäller rekrytering och utbildning av den personalen kan detta dock stå kvar. Vidare bör det för denna nämnd som för de övriga nämnderna anges att man inte bara får "samla in" medel utan också "fördela" dem.