Tredje avdelningen: Stiften
Inledning
Svenska kyrkan framträder regionalt som ett stift. Varje stift omfattar församlingarna inom stiftets område. Stiftet är indelat i kontrakt, vilka vart och ett omfattar ett antal av stiftets församlingar. Stiften utgör pastorala områden som tillsammans täcker hela landet. Kyrkans episkopala struktur kommer till uttryck i att det finns en biskop i ledningen för varje stift.
Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Den uppgiften gäller därför främst församlingarnas gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission. Stiftet har även förvaltande uppgifter.
De som är vigda till uppdragen inom kyrkans ämbete är genom kyrkans kallelse och sändning samt avgivna vigningslöften förpliktade till Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära med ett särskilt ansvar inför stiftet med dess biskop och domkapitel.
6 kap. Stiftets uppdrag
Allmänt om stiftet
1 § Stiftet är det regionala pastorala området. Dess grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet, vilket också framgår av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan
Stiftet har också förvaltande uppgifter.
2 § För varje stift skall det finnas en biskop med uppgifter som anges i kyrkoordningen.
I Uppsala stift finns en ärkebiskop och en biskop.
Biskopen skall utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgöra sina uppgifter.
3 § Stiftet är indelat i kontrakt.
I varje kontrakt skall det finnas en kontraktsprost.
Stiftets uppgifter
4 § Stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta sker genom att arbeta med utveckling och idéer, genom att erbjuda utbildning och fortbildning samt genom andra insatser.
Stiftet får lämna bidrag till internationell diakoni och mission.
Det finns särskilda bestämmelser i kyrkoordningen om övriga uppgifter som stiftet, biskopen, domkapitlet och stiftsstyrelsen skall fullgöra.
För sina uppgifter får stiftet anskaffa och underhålla vad som behövs för stiftets verksamhet samt anställa och avlöna personal.
5 § Stiftet skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under kris och höjd beredskap.
Planerna för verksamheten under kris och höjd beredskap skall innehålla uppgifter om vilken verksamhet som skall bedrivas, organisationen, den personal som då skall tjänstgöra och övriga uppgifter som behövs för att verksamheten skall kunna fullgöras.
Beslutanderätten i stiftet
6 § I ett stift utövas beslutanderätten av ett stiftsfullmäktige.
Av kyrkoordningen framgår att biskopen, stiftsstyrelsen och domkapitlet skall besluta i vissa frågor.
Förvaltningen och verkställigheten i stiftet
7 § I varje stift skall det finnas en stiftsstyrelse. Det kan också finnas nämnder.
Domkapitlet
8 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel. Domkapitlet skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Domkapitlet skall bara fullgöra de uppgifter som enligt kyrkoordningen skall handläggas av domkapitlet.
7 kap. Stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och nämnderna
STIFTSFULLMÄKTIGE
Stiftsfullmäktiges uppgifter
1 § Stiftsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. stiftsstyrelsens och nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelse och nämnder,
5. val av revisorer och revisorsersättare,
6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och
7. årsredovisning och ansvarsfrihet.
Stiftsfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen.
2 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller en nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden.
Sådana ärenden som avses i 1 § får dock inte delegeras.
Antalet ledamöter och ersättare
3 § Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.
För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
4 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 31 mars under valåret och tillämpas vid det kommande valet.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige m.m. i församling skall tillämpas på stiftsfullmäktige
5 § I fråga om stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 12-40 och 41-46 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Då skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om församlingen, kyrkorådet och nämnder skall i stället avse stiftet, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftets anslagstavla.
3. Bestämmelserna i 3 kap. 25 § och 43 § 7 om kyrkoherden skall i stället avse biskopen och domprosten.
4. För ersättarnas tjänstgöring i stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 65 §.
STIFTSSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA
Stiftsstyrelsens uppgifter
6 § Stiftsstyrelsen skall främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling.
7 § Stiftsstyrelsen skall leda och samordna stiftets förvaltning och ha tillsyn över nämndernas verksamhet.
Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftets ekonomiska ställning.
Stiftsstyrelsen skall också göra de framställningar som behövs till stiftsfullmäktige och nämnder liksom till andra kyrkliga organ samt statliga och kommunala myndigheter.
8 § Stiftsstyrelsen skall
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av stiftsfullmäktige,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och själv förvalta stiftets egendom om detta inte skall skötas av någon annan, och
3. verkställa stiftsfullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan.
9 § Stiftsstyrelsen skall verka för att beredskapsförberedelserna inom stiftet genomförs på ett ändamålsenligt sätt och med en enhetlig inriktning.
10 § Stiftsstyrelsen skall handlägga vissa ärenden enligt särskilda bestämmelser i kyrkoordningen.
När det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter får styrelsen begära in yttranden och upplysningar från stiftets nämnder och anställda och från domkapitlet samt från församlingar och samfälligheter.
Ledamöter och ersättare
11 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens ersättare.
Biskopen i Uppsala är ledamot i Stiftsstyrelsen i Uppsala stift.
12 § Stiftsfullmäktige väljer ledamöter, förutom biskopen, och ersättare, förutom domprosten, i stiftsstyrelsen. Antalet bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.
Ordförandeskapet
13 § Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen. Bland de valda ledamöterna utser stiftsfullmäktige en eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen som vice ordförande.
Biskopen i Uppsala är stiftsstyrelsens ordförande i Uppsala stift.
Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församlingar tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder
14 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder
4 kap. 13-14 §§ om mandatperiodens längd m.m.,
4 kap. 16 § första stycket om tillfällig ordförande,
4 kap. 17 § om när sammanträdena skall hållas,
4 kap. 18 § om ersättarnas tjänstgöring,
4 kap. 19 § om beslutförhet,
4 kap. 21 § om jäv, ärendenas avgörande och protokoll,
4 kap. 23 § om tillsättning av nämnder,
4 kap. 24 § om närvarorätt vid sammanträden.
Då skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige, kyrkoråd och nämnder skall avse stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.
2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när han eller hon har förhinder, domprosten.
3. Kungörelser och tillkännagivande skall anslås på stiftets anslagstavla.
4. Stiftsstyrelsen och nämnderna får begära upplysningar från kyrkoråden och kyrkonämnderna, när det behövs för att stiftsstyrelsen och nämnderna skall kunna fullgöra sina uppgifter.
8 kap. Biskopen
BISKOPENS UPPGIFTER
1 § Den som innehar en befattning som biskop skall
1. förkunna evangelium i ord och handling,
2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning,
3. svara för ledning och tillsyn,
4. vårda och värna kyrkans enhet,
5. viga präster och diakoner,
6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt
7. fullgöra biskopens uppgifter enligt lag och kyrkoordningen.
Visitationer
2 § Biskopen skall visitera stiftets församlingar.
Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingarna i deras kontrakt. Uppdraget kan i särskilda fall ges till en ledamot eller sekreteraren i domkapitlet.
Vid visitationerna skall det föras protokoll som skall lämnas in till domkapitlet.
Fördelningen av uppgifterna mellan ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift
3 § Arbetsuppgifterna för ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift fördelas mellan dem på pastorala områden.
Ärkebiskopens pastorala område består av församlingarna inom Uppsala, Enköpings och Sigtuna kontrakt.
Biskopens pastorala område består av återstående församlingar i Uppsala stift.
Inom sina pastorala områden skall ärkebiskopen respektive biskopen svara för uppgifterna enligt 1 § 1-4 och 2 §. De utser även kontraktsprostarna. I övrigt skall uppgifterna enligt 1 § utföras av ärkebiskopen eller, efter uppdrag från ärkebiskopen, av biskopen.
Överhovpredikant
3a § En biskop som Konungen utser får vara överhovpredikant.
Överhovpredikanten får, i den ordning som Konungen bestämmer, fullgöra de uppgifter beträffande hovförsamlingen som för andra församlingar ankommer på stiftsstyrelsen eller domkapitlet.
FÖRHINDER FÖR BISKOPEN
4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten är ledig får domkapitlet besluta om vem som skall fullgöra biskopens uppgifter.
Uppgiften att viga präster och diakoner får bara ges åt en annan biskop.
KONTRAKTSPROSTENS UPPGIFTER
5 § Kontraktsprosten skall i sitt kontrakt
1. biträda biskopen med ledningen och tillsynen,
2. biträda biskopen vid visitationerna i församlingarna,
3. på biskopens uppdrag visitera församlingar, samt
4. i övrigt fullgöra de uppgifter som kontraktsprosten enligt kyrkoordningen skall utföra.
HUR BISKOPAR UTSES
Allmänna bestämmelser
6 § En biskop utses genom ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses genom val i alla stift. Rösträtt i valet har bara särskilt röstberättigade.
Valet skall föregås av ett provval.
Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av valet.
7 § Vid valet har varje röstberättigad en röst.
Vid valet av ärkebiskop skall rösterna från prästerna inom stiftet och från lekmannaelektorerna, innan de läggs samman med övriga röster, delas med tio, varvid decimaltal skall strykas.
8 § En kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald till biskop.
Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna skall en andra valomgång genomföras mellan de två kandidater som i det första valet har fått flest röster. Om flera kandidater fått lika många röster avgörs genom lottning vilka av kandidaterna som skall delta i den andra valomgången.
9 § Om båda kandidaterna i en andra valomgång får lika många röster avgörs valet genom lottning.
10 § Kyrkostyrelsen bekräftar valet genom att utfärda ett bevis om utnämningen till biskop.
Röstberättigade
11 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter
2. de som är anställda som präster inom stiftet
3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän
12 § Vid ett val av ärkebiskop i Uppsala stift har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift
2. ledamöterna i Kyrkostyrelsen
3. de som är anställda som präster inom Uppsala stift
4. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän
13 § Stiftsstyrelsen skall upprätta en röstlängd som visar vilka präster som har rösträtt och hur många elektorer som skall väljas i varje pastorat.
Hur elektorer för lekmännen utses
14 § När det gäller val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.
15 § Inom varje pastorat skall det väljas lika många elektorer som det finns anställda präster och tjänstgörande pastorsadjunkter i pastoratet.
16 § För elektorerna skall det väljas lika många ersättare.
17 § Valet av elektorerna och deras ersättare skall äga rum senast den dag som stiftsstyrelsen bestämmer.
18 § Om ett pastorat består av en församling, skall elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av det direktvalda kyrkorådet.
19 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorerna och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade, eller av pastoratsnämnden om det inte finns något församlingsdelegerade.
20 § Vid valet av elektorerna och deras ersättare får inte de personer rösta som redan har rösträtt vid biskopsvalet.
22 § Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i en församling inom pastoratet.
Den som redan har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.
Hur biskopsvalet går till
23 § Stiftsstyrelsen bestämmer tidpunkten för biskopsvalet.
Om det behövs en andra valomgång skall den äga rum inom en månad efter det första valet.
24 § För att avge sina röster samlas de röstberättigade enligt följande:
1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare
2. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.
I valet av ärkebiskop i Uppsala stift deltar Kyrkostyrelsens ledamöter tillsammans med stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter.
Om kontraktsprosten är förhindrad att vara valförrättare utser stiftsstyrelsen en annan av prästerna i kontraktet att fullgöra uppgiften.
25 § Prästerna inom ett kontrakt samt elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat röstar i sitt kontrakt.
Stiftsadjunkter och tjänstlediga pastorsadjunkter röstar i det kontrakt där stiftets domkyrka är belägen.
26 § Den som har rösträtt under flera av punkterna i 11 § eller 12 § skall meddela valförrättarna på vilket ställe han eller hon kommer att lämna sin röst.
27 § Valförrättningen är offentlig.
28 § Valet skall ske med slutna sedlar. Dessa skall vara lika till storlek, material och färg och vara utan kännetecken.
Varje röstande skall på sin valsedel ange namnet på den person som han eller hon önskar skall bli biskop i stiftet. Vederbörandes titel och hemort får också anges på valsedeln.
30 § Omedelbart efter det att röstningen har förklarats avslutad skall valförrättaren räkna rösterna tillsammans med två av dem som röstat. Dessa två utses av de röstberättigade. Rösträkningen skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.
Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen har avslutats skall valförrättaren till stiftsstyrelsen överlämna röstlängden, protokollet samt valsedlar i förseglade omslag.
Stiftsstyrelsen skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in.
30a § Stiftsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Vid valet av ärkebiskop skall stiftsstyrelsen vid denna sammanräkning iaktta bestämmelsen i 7 § andra stycket.
31 § En valsedel är ogiltig om den har kännetecken som uppenbarligen har gjorts med avsikt.
31a § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. Om valsedeln upptar flera namn, skall alla namn utom det första anses obefintliga.
Ett namn på en valsedel i den andra valomgången skall dessutom anses obefintligt om namnet är ett annat än något av namnen på de två personer mellan vilka valet står.
35 § Om det behövs en andra valomgång skall stiftsstyrelsen genast kungöra detta på stiftets anslagstavla samt meddela dem som berörs.
Den andra valomgången genomförs på samma sätt som det första valet.
36 § När valet har genomförts så att en kandidat blivit vald till ny biskop skall stiftsstyrelsen på stiftets anslagstavla kungöra vem som valts.
Överklagande
37 § Elektorsvalet och biskopsvalet får överklagas till Kyrkans valprövningsnämnd. Elektorsvalet får dock bara överklagas i samband med att biskopsvalet överklagas.
Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att resultatet av biskopsvalet anslagits på stiftets anslagstavla.
Den som har varit röstberättigad vid biskopsvalet har klagorätt. Elektorsvalet får dessutom överklagas av den som varit röstberättigad vid det valet.
38 § När valet vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen genast meddela Kyrkostyrelsen vem som valts till biskop.
HUR KONTRAKTSPROSTAR UTSES
39 § Kontraktsprosten utses av biskopen efter det att kontraktets präster har hörts.
Vid behov får biskopen utse en vikarie för kontraktsprosten.
Om biskopen är förhindrad att utse en kontraktsprost eller vikarie för kontraktsprosten får domkapitlet göra det. Domkapitlets förordnande får bara vara till dess att biskopen har utsett en ny kontraktsprost.
9 kap. Domkapitlet
Domkapitlets sammansättning
1 § Domkapitlet skall bestå av följande ledamöter:
1. biskopen, som är ordförande,
2. domprosten, som är vice ordförande,
3. en ledamot som är en i stiftet anställd präst,
4. en ledamot som är en i stiftet anställd diakon,
5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. tre övriga ledamöter.
Ledamöterna som avses i första stycket 5-6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.
För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. Ersättarna för biskopen och domprosten som ledamot skall dock vara präst eller diakon.
2 § I Uppsala stift skall domkapitlet bestå av följande ledamöter:
1. ärkebiskopen, som är ordförande,
2. biskopen, som är förste vice ordförande,
3. domprosten, som är andre vice ordförande
4. en ledamot som är en i stiftet anställd präst eller diakon,
5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. tre övriga ledamöter.
Ledamöterna som avses i första stycket 5-6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.
För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. Ersättarna för ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot skall vara präst eller diakon.
Sekreterare och föredragande
3 § Sekreterare i domkapitlet är en i stiftet anställd stiftsjurist. I frågor som rör den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet är domkyrkoorganisten föredragande. I andra frågor är sekreteraren eller någon annan i stiftet anställd person föredragande.
4 § Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara sekreterare eller föredragande i domkapitlet.
Beslutförhet och delegation
6 § Domkapitlet är beslutfört när minst sex eller, om samtliga är ense om beslutet, minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Ordföranden eller vice ordföranden måste dock vara närvarande för att domkapitlet skall vara beslutfört.
I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt
1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet innebär att ärendet inte skall prövas i sak,
2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,
3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 56 kap. 18 § och 57 kap. 14 §, och
4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.
Omröstningsregler
7 § Om det vid en överläggning framkommer skilda meningar, skall gällande regler om omröstning i tvistemål i allmän domstol tillämpas på motsvarande sätt. När det är fråga om prövning av behörigheten att utöva kyrkans ämbete skall i stället reglerna om omröstning i brottmål tillämpas på motsvarande sätt.
Domkapitelsed
9 § Innan en ledamot första gången deltar i domkapitlets överläggningar skall han eller hon avlägga denna ed:
"Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete att jag i trohet mot kyrkans lära och ordning efter bästa förstånd skall fullgöra det uppdrag som ledamot av domkapitlet vilket har anförtrotts mig och inte yppa något som förekommit vid domkapitlets överläggningar."
VAL AV DE LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE SOM SKALL VARA PRÄST ELLER DIAKON
11 § Valet av ledamöter och ersättare som skall vara präst eller diakon äger rum vid ett möte med stiftets präster och diakoner med biskopen som valförrättare.
Kallelse till valet
12 § Biskopen utfärdar kallelse till valet.
Kallelsen skall god tid före valet sändas till de röstberättigade.
Rösträtt vid valet
13 § Rösträtt vid valet har den som innehar en anställning som präst eller diakon inom stiftet och som är behörig att utöva uppdraget som präst eller diakon i Svenska kyrkan.
Mandatperiodens längd
14 § Valet av ledamoten som är präst eller diakon och hans eller hennes ersättare skall gälla för en tid av fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.
15 § Om en ledamot eller en ersättare avgår under valperioden får fyllnadsval förrättas om biskopen bestämmer det.
Förfarandet vid valet
16 § Valet skall ske med slutna sedlar.
Först hålls och sammanräknas valet av ordinarie ledamöter. Därefter hålls valen av ersättare var för sig. Vid lika antal röster avgörs utgången av valet genom lottning.
Valen av ersättare får ske genom acklamation. Begärs därefter omröstning skall den ske med slutna sedlar.
Protokoll
17 § Protokoll skall föras över valet.
Det skrivs under av biskopen och justeras av minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.
18 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt till dess tiden för överklagande gått ut.
Överklagande
19 § Valet får överklagas till Kyrkans valprövningsnämnd.
Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att valet hölls.
Den som var röstberättigad vid valet har klagorätt.
VAL AV LEKMANNALEDAMÖTERNA
Tidpunkt för valet
20 § De ledamöter som avses i 1 § första stycket 5-6 och 2 § första stycket 5-6 och deras ersättare väljs av det nyvalda stiftsfullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval ägt rum.
21 § Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden, skall fyllnadsval hållas för den tid som återstår.
Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val inträder i stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas tjänstgöring.
