Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
Grundläggande principer
1995 års principbeslut angående nya relationer mellan kyrkan och staten innefattade att Svenska kyrkan efter reformen skall vara bevarad till sin identitet. Till identiteten hör kyrkans dubbla ansvarlinje. Utformningen av den ansvarslinje som uttrycks i kyrkans vigningstjänst (ämbete) har under utredningsarbetet varit föremål för omfattande meningsutbyte. Den andra ansvarslinjen dvs. lekmännens linje har inte på ett principiellt plan diskuterats på samma sätt. Det finns dock ett samband mellan det återkommande framhållandet av att församlingens ställning skall stärkas och hur den demokratiska organisationen skall vara utformad.
Centralstyrelsens förslag till nytt valsystem för val av ledamöter av stiftsfullmäktige och Kyrkomötet strider mot principen att stärka församlingarnas ställning. Förslaget tvärtom motverkar detta syfte genom att frånta församlingarna inflytande.
Kyrkan är stiftad av Kristus. Kyrkan kan inte förstås utan erkännandet att hon består av sina medlemmar. Därför är kyrkan inte en stiftelse bestående av endast en ändamålsbestämd egendomsmassa eller en "anstalt". Kyrkan kan heller inte ses som en förening, vars medlemmar fritt formulerar verksamhetsmålet. Alla står i evangeliets tjänst och under dess auktoritet, som det uttrycks i inledningstexten till sjunde avdelningen av förslaget till kyrkoordning. Detta bör komma till uttryck i det valsystem som har till uppgift att utse kyrkans förtroendevalda.
Evangeliet uttrycks i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Det är i församlingsgemenskapen vi nås av evangeliet och reflekterar över vad det betyder för oss och andra. I den gemenskapen får förtroendevalda förståelse för församlingslivets behov och där kan de också uppmanas att förklara och redovisa sina åtgärder. Detta är den principiella orsaken till att valet till Svenska kyrkans högsta beslutande organ - Kyrkomötet - skall genom indirekta val utgå från församlingsgemenskapen och inte på direkta individuella val utan band till församlingslivet. Det är en lokal evangelisationsuppgift att öka intresset för kyrkan och församlingen. Att ta ifrån församlingen inflytande över kyrkans högsta beslutande organ är i detta perspektiv kontraproduktivt.
Den nuvarande församlingsanknytningen bryts
Svenska kyrkans demokratiska organisation utgår från församlingarnas beslutande organ. De som betrotts med ansvar i församlingen har utsett ombud på stiftsnivå och i kyrkomötet. Så är det även i andra kyrkor i vårt och i andra länder. Man kan ha olika uppfattning om hur det demokratiska valsättet skall vara utformat. Jag framhåller värdet av personval. Andra understryker betydelsen av den proportionalitet som ett partival garanterar. Oavsett dessa olika uppfattningar kan man enas om värdet att den representativa demokratin är förankrad i församlingslivet. Vårt nuvarande kyrkomöte har den tydliga förtjänsten att sannolikt alla ledamöter har en tydlig församlings- och stiftsanknytning. Detta gäller oavsett nomineringsgrupp (parti). Trots obegränsad valbarhet har det hittills varit självklart att utse kyrkomötesombud från det egna stiftet. Närmast alla torde inneha eller innehaft lokala uppdrag. Det är oerhört viktigt att slå vakt om detta. Det sker genom att bevara de indirekta valen till kyrkomötet.
Hela detta valsystemet föreslås av Centralstyrelsen i skrivelse 1999:3 bli i grunden förändrat. Den välkända ordningen med ett indirekt valsystem med församlingarna som bas föreslås ersatt med en helt ny och obeprövad ordning byggd på direkta partival till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Ett valsystem som helt saknar förankring i vår kyrka och såvitt jag vet finns någon motsvarighet heller inte i någon annan kyrka. Det nu framlagda förslaget är inte ens förankrat i det mångåriga utredningsarbete som nedlagts. Direktval till Kyrkomötet presenterades som huvudförslag för första gången för några veckor sedan. Tvära kast har gjorts under utredningsarbetet och majoritetsförhållandena i utredningsgrupper och styrelse har växlat.
Svenska kyrkan förblir densamma?
Efter relationsändringen mellan kyrkan och staten befarar många att banden mellan kyrkan och folket skall försvagas. Om så inträffar eller ej beror på hur folket uppfattar relationsändringen. Det är sålunda i grunden en attitydfråga. Avgörande är vilka signaler kyrkan sänder ut. Om kyrkan uppfattas som densamma torde förtroendet och viljan till medlemskap (tillhörighet) bestå. Om Svenska kyrkan uppfattas som ett nytt och annorlunda samfund kan antalet utträden komma att öka. Om kyrkan förvandlas från en folkkyrka, som är uppbyggd nedifrån med församlingen som grundsten, till en toppstyrd och genompolitiserad kyrka har identiteten gått förlorad. En sådan förändring leder med säkerhet till ett ökande antal utträden ur kyrkan.
Förtroendet för kyrkopolitikerna
Den viktigaste relationen mellan kyrka och folk uttrycks i gudstjänst och bön. För flertalet är förrättningsgudstjänsterna, gudstjänsten på enstaka högtidsdagar samt andakts- och bönelivet knutet till kyrkorummen det viktigaste. Delaktigheten i kyrkovalen är lågt i vår kyrka som i andra motsvarande kyrkor. Vi vet att tillfälliga kampanjer inte kan ändra detta. Orsaken är svårigheten att väcka intresse för församlingslivet. Kyrkopolitiker har dock ett gott anseende. Ledamöter av t.ex. kyrkoråd åtnjuter förtroende. Ingen tror att de som kandiderar i kyrkoval eftersträvar egen vinning. De förtroendevaldas arbete på "gräsrotsnivå" förknippas inte med tecken på maktutövning. Valen är organisatoriskt enkla och för väljarna lättförståeliga. Detta är värt att slå vakt om.
Risk för konflikter mellan nivåerna
Ett direkt partival till kyrkomötet innebär en uppenbar risk för en kategoriklyvning mellan församlingarnas förtroendevalda och Kyrkomötet. Uppdraget i Kyrkomötet kan felaktigt förknippas med status och makt till skillnad från det vardagliga församlingsarbetet. Kyrkomötet kan uppfattas som ett elitorgan eller en överhet. Kyrkomötesombuden skulle kunna bli utan förankring i kyrkans liv och istället söka sitt stöd i samhällsorgan utanför kyrkan. Denna fara skall ses i ljuset av det allt större intresse som olika intressentgrupper i samhället visar för kyrkan som opinionsbildare. En motsättning mellan kyrkomöte och församlingar och stift vore katastrofal och kan ytterst leda till splittring - en folkkyrkas fiende. Ur sådana tendenser skulle följa att kraftigt "medlemsras". I ett indirekt valsystem kan däremot sambandet mellan Kyrkomötet och församlingarna inte brytas. Därmed vinner Kyrkomötet församlingarnas acceptans.
De skäl som åberopas mot direktval av Kyrkomötet kan även anföras mot val av stiftsfullmäktige. Ett indirekt valt stiftsfullmäktige stärker däremot relationen mellan stift och församlingar. Även här skulle en kategoriklyvning mellan förtroendevalda på stiftsnivå och församlingsnivå vara ödesdiger. Det går alls inte att ha landsting och primärkommuner som förebilder. Landsting och primärkommuner har skilda uppgifter. Stiften och församlingarna samverkar i mycket med samma uppgifter. Stiftssamfälligheten är uttryck för att denna del av stiftets roll är att se som en samfällighet dvs. förbund av församlingar/samfälligheter. Att stiftet är en pastoral nivå har enligt min uppfattning inte relevans i detta sammanhang. Det hör samman med biskopens och domkapitlets uppgifter. Dessa skall inte vara underordnade stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktiges anknytning till tillsynsuppgiften består endast i rätten att välja lekmännen i domkapitlet. Församlingarnas acceptans av domkapitlets tillsynsfunktion torde dock främjas av att församlingarna själva indirekt väljer lekmannaledamöterna av domkapitlet. Man kan jämföra med biskopsvalet.
Ett annan viktigt argument för indirekt val är att stiften förvaltar pastoratens prästlönetillgångar. När först skogs- och senare jordbruksfastigheterna överfördes till stiftsförvaltning var det ett väsentligt faktum att pastoraten indirekt valde egendomsnämndernas ledamöter. Har detta redan nu fallit i glömska? Pastoraten är alltfort destinatärer med rätt till avkastningen av denna stiftelseliknande förmögenhetsmassa. Är det verkligen rimligt att frånta pastoraten rätten att i indirekta val utse förvaltarna?
Jag saknar den grundläggande analysen av relationen mellan Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och församlingarna. Direktval motiveras schablonmässigt med att det är mest demokratiskt. Det är mycket anmärkningsvärt att det inte finns en teologisk eller konstitutionell/kyrkorättslig motivering till förslaget. Demokrati är ett vitt begrepp som alltid måste närmare analyseras. Såväl stater som kyrkor har skilda valsystem. Det går inte att enkelt utpeka ett som mest demokratiskt. Demokrati kräver delaktighet. Ett teoretiskt och matematiskt system utan verklig delaktighet är förödande för demokratin.
Stiftsfullmäktige bör som hittills väljas av församlingarna genom av dessa utsedda elektorer kontraktsvis. För att främja proportionalitet mellan olika meningsriktningar bör dock ett kontrakt, som är så till befolkningstalet litet att det inte ensamt erhåller fem mandat i fullmäktige, utgöra valkrets tillsamman med grannkontrakt så att valkretsen får minst fem mandat.
Folkstyrelseutredningen varnar
Folkstyrelseutredningen (SOU 1987:6) varnade i sitt betänkande Folkstyrelsens villkor för negativa effekter av direktval och ifrågasatte möjligheten att bedriva valrörelser på ett lämpligt sätt. Vad centralstyrelsen anför häremot övertygar inte.
Internationell jämförelse
I den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som ju kan ses som en del av den kyrka som en gång var gemensam för Sverige och Finland, har förslag framförts om införande av direktval till kyrkomötet. Dessa förslag har inte vunnit någon bred anslutning. Trots att den finska kyrkolagen nyligen varit föremål för översyn togs frågan om direktval till det finska kyrkomötet inte upp som något tänkbart alternativ.
Ett nytt valsystem skulle beslutas i stor oenighet
Av reservationer framgår att Centralstyrelsen inte var enig i vad avser valsystemet. Det är inte möjligt att uppnå bred enighet om att avskaffa nuvarande valsystem och införa direkta partival. I vart fall en stor minoritet kommer att reservera sig mot förslaget. Det kommer att få betydande kritik i massmedia och vålla stor splittring. Det finns risk att det direktvalda Kyrkomötet uppfattas som ett partipolitiskt organ utan verklig kyrklig auktoritet. Att en genomgripande ändring av ett valsystem bör stödjas av en bred majoritet är uppenbart.
En radikal förändring bör i vart fall avvakta tills erfarenheter vunnits av den nya Svenska kyrkans nya organisatoriska förhållanden.
Direktval till församling och samfällighet
Jag delar Centralstyrelsens mening att direktval skall som nu ske av kyrkofullmäktige i samfälligheter. Därmed behåller de lokala valen sin karaktär. Om man vill tydliggöra församlingarnas betydelse kan det ske genom införande av begränsad valbarhet. Centralstyrelsens förslag medger detta.
Ett av församlingarna valt stiftsfullmäktige väljer kyrkomötesombud
Den nuvarande ordningen med två indirekta val till stiftsfullmäktige respektive Kyrkomötet kan förenklas. Kyrkomötesvalet är ännu utformat på sätt som beslöts före införande av stiftssamfälligheter. Ett indirekt valt stiftsfullmäktige är liksom elektorsförsamlingen för val av kyrkomötesledamöter förankrat i församlingarna. Stiftsfullmäktige kan ges uppgiften att utse stiftets kyrkomötesombud. En sådan ordning skulle förenkla valsystemet och göra den kyrkliga organisationen mer lättförklarad. Det skulle därtill förbilliga själva valförfarandet. Genom att varje valkrets i valet till stiftsfullmäktige skall ha minst fem mandat ges ett rimligt minoritetsskydd. Förändringen torde föga påverka kyrkomötets sammansättning. Stiftsfullmäktiges uppgifter är få. Att utöka dem med uppgiften att välja kyrkomötesombud ger stiftsfullmäktige en betydelsefullare ställning och betonar bandet såväl till den lokala som till den nationella nivån. Därmed stärks stiften samtidigt som kyrkans enhet betonas.
Utredningens förslag (Svenska kyrkans utredningar 1998:1) kan i huvudsak läggas till grund för stiftsfullmäktiges val av ledamöter av kyrkomötet.
Lokala valnämnder och domkapitlen svarar för valets rätta genomförande
Det nuvarande valsystemet uttryckt i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval och i kyrkolagen (1992:300) kan utan större svårighet förenklas och infogas i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen övertar Riksskatteverkets roll.
Stiftet bör övertaga länsstyrelsen uppgift. Denna uppgift är av myndighetsnatur. Huruvida uppgiften då bör ankomma på stiftsstyrelsen eller domkapitlet kan diskuteras. Enligt kyrkolagen ansvarar stiftsstyrelsen för val till stiftsfullmäktige och domkapitlet för val till Kyrkomötet. Enligt min uppfattning talar övervägande skäl för att domkapitlet ges uppgiften att ansvara för alla val i stiftet. Till dessa hör även biskopsvalen.
Centralstyrelsen anser liksom utredningsgruppen att demokratiskt valda valnämnder är något onödigt. Jag tror att det är en missbedömning. Dessa organ är de som lokalt garanterar förtroendet för valets lagliga genomförande. Det strider mot svensk tradition att göra valet "tjänstemannaadministrerat". Det vore knappast ägnat att öka förtroende och intresse. Det är förvånande att kyrkan skall överge vår tradition när denna i vad avser de borgerliga valen väcker allt större respekt i utlandet. Valnämnderna bör svara för beslut om vallokal, utseende av valförrättare samt preliminär röstsammanräkning. Valnämndernas uppgift är dock inte endast att genomföra administrativa uppgifter utan främst att vara den lokala garanten för den demokratiska självstyrelsen. En förtroendevald lokal valnämnd erfar de kyrkotillhörigas önskemål långt mer effektivt än stift och kyrkoförvaltning. Valnämnderna sammansätts av tradition av personer som inte själva samtidigt innehar styrande positioner.
Valsedlar m.m.
Valsedlarna bör utformas som hittills dock att möjligheten att personrösta bör finnas liksom i de allmänna valen. Valsedlar med kandidatnamn bör därför förses med rutor för markering. På blanka valsedlar kan personröstning ske genom att väljaren utöver namnet på nomineringsgrupp anger namnet på den kandidat som personröst ges. På längre sikt kan eventuella ändringar av valsedelutformning m.m. göras. Att nu i förskott införa nya valsedlar grundade på tankar i pågående statligt utredningsarbete vad avser de allmänna valen är olämpligt. Vi vet ännu inte hur dessa blir utformade.
Det finns emellertid ytterligare ett skäl mot förslaget att stiftet skall åläggas att som en tjänsteförsändelse sända ut förteckningar på alla nomineringsgrupper (partier) och kandidater som ställer upp i valet. Kravet på namnunderskrifter är mycket lågt. Detta innebär att i stort sett alla grupper kan få sitt namn redovisat i stiftets utskick till kyrkans alla medlemmar. Sålunda kommer stiftet att tvingas sända ut nomineringsgruppsnamn och kandidatförteckning grundade på uppenbart oseriösa anmälningar. Även nomineringsgruppnamn som är hädiska eller anstötliga måste redovisas i kyrkans eget informationsmaterial. Partier med fascistisk, rasistisk eller annan uppenbart kyrkofientlig mening kan tänkas kandidera i något val. Både de stiftsansvariga och väljarna kommer att uppfatta det som obehagligt och t.o.m. orimligt att deras information skall spridas av kyrkan. Att diskriminera vore likväl lika orimligt. Det är naturligtvis väljarna som ensamma utför valhandlingen. Den nuvarande ordningen är bättre. Varje grupp får nu själv redovisa sin kandidatur och trycka sitt material. Valsedlarna delas ut av kandidaterna själva eller företag dessa anlitat.
Valen är en lokal angelägenhet. De få väljare som har intresse för valet men som inte har möjlighet att rösta på hemorten har säkerligen möjlighet att informera sig om vilka nomineringsgrupper som ställer upp och deras kandidaters namn. Väljaren kan då lätt på blank valsedel ange nomineringsgrupp och om hon så vill namn på kandidat, för vilken personröst avges.
Det finns inte skäl att införa ett oerhört arbetskrävande och kostsamt obligatoriskt registreringsförfarande. Nomineringsgrupper kan tillhandahålla information på t.ex. hemsida tillgänglig på internet, på sedvanliga affischer och i broschyrer. De omfattande listor på kandidater, som Centralstyrelsen föreslår bli distribuerade i upp till miljonupplagor ökar inte väljarens information nämnvärt. Intresset väcks av en tidningsdebatt och samtal mellan människor. Valsystemet skall förenklas inte kompliceras ytterligare!
Fria nomineringsrätten och strykningsrätten
Centralstyrelsen föreslår att den fria nomineringsrätten tas bort. Trots dess begränsade praktiska betydelse utgör den fria nomineringsrätten bevis för respekten för väljaren och valfriheten. Enligt min uppfattning bör därför den fria nomineringsrätten bestå. Av samma skäl bör strykningar respekteras. Att tillgodoräkna en kandidat en röst från den väljare som medvetet strukit kandidaten är sakligt orimligt. Väljaren har ju på ett otvetydigt sätt motsatt sig att vederbörande väljes. Även från en rättslig utgångspunkt måste en klar viljeyttring respekteras. Därför skall ett struket namn anses obefintligt.
Ej legitimationstvång
Centralstyrelsen föreslår att väljare som röstar i sin vallokal men som inte medför sitt röstkort skall kunna legitimera sig. Något sådant krav ställs inte idag och bör ej införas. Sverige saknar krav på att medborgarna skall bära legitimation. Endast om väljarens identitet med fog kan ifrågasättas skall legitimation kunna krävas. Ett införande av generellt legitimationstvång i vallokal skulle innebära att många röstande skulle avvisas från vallokalen. Så får inte ske.
Ej brevröstning
Förslaget att väljare skall kunna brevrösta är tveksamt. Idag tillåts brevröstning endast i "nödfall" nämligen för svenska medborgare bosatta i länder som förbjuder utländsk valverksamhet (Schweiz och Tyskland). Brevröstning innebär ett avsteg från den solennitet som av hävd präglat valhandlingen. Risken för otillbörlig påverkan ökar om valet kan ske under vilka former som helst. Däremot bör budröstning finnas kvar som en möjlighet för väljare som p.g.a. sjukdom eller handikapp är hindrade att rösta såväl i vallokal som på pastorsexpedition eller motsvarande. Detta tillgodoser alla rimliga krav på tillgänglighet.
Besparingar
Det av mig föreslagna valsättet torde innebära betydande besparingar. Antalet direkta val minskas från fyra till två. Kandidatregistrering, tryckning och distribution av kandidatförteckningar behövs inte. Arbetet med allmän information förenklas. Uppgiften att göra kandidater och program kända blir en lokal angelägenhet som överlämnas till kandidater och nomineringsgrupper på frivillighetens grund. Elektorsvalet till kyrkomötet avskaffas.
Jag yrkar
att kyrkomötet beslutar att kyrkoordningen erhåller följande jämfört med Centralstyrelsens förslag ändrade lydelse.
7 kap. 3 §
Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer genom indirekta val på sätt föreskrivs i 39 kap.
7 kap. § 4 andra och tredje stycket i Centralstyrelsens förslag antas inte.
8 kap. enligt Centralstyrelsens förslag med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet" i 7, 13, 17, 22, 23 andra stycket, 28, 29, 32, och 33 §§.
11 kap. 2 §
Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa väljs av stiftsfullmäktige på sätt föreskrivs i 39 kap.
11 kap. 3 och 5 §§ i Centralstyrelsens förslag antas inte.
38 kap. Direkta val
1 § Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen.
2 § Domkapitlet har ansvar för alla direkta val i stiftet.
I varje kyrklig samfällighet och i församling som inte tillhör någon samfällighet skall utses en valnämnd, som har ansvar för valet inom samfälligheten respektive församlingen.
3-9 §§ enligt Centralstyrelsens förslag med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet".
10 § enligt Centralstyrelsens förslag till 17 § med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet."
11 § Valnämnden skall utse minst fyra valförrättare för valdistrikt inom dess ansvarsområdet. Av valförrättarna skall en utses till ordförande och en till ersättare för ordföranden.
Röstlängder och röstkort
12 § enligt Centralstyrelsens förslag till 32 § med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet".
13 § enligt Centralstyrelsens förslag till 33 § med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet".
14 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt. Det skall dock ske senast i så god tid att de kan beräknas vara väljarna tillhanda 18 dagar före valdagen.
15-17 §§ enligt Centralstyrelsens förslag till 35-37 §§ med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet."
Kuvert
18 § enligt Centralstyrelsens förslag till 38 § med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "Kyrkostyrelsen", av "ytterkuvert" mot "fönsterkuvert", samt av omslagskuvert till "ytterkuvert för budröst".
19 § enligt Centralstyrelsens förslag till 39 §.
Valsedlar
20 § Till valsedlar skall användas särskilt papper som tillhandahålls genom Kyrkostyrelsens försorg.
21 § Valsedlarna skall vara i format 105x148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.
På valsedel skall finnas nomineringsgruppsbeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla
1. namn på en eller flera kandidater,
2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning), samt
3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).
Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn.
Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering.
Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra.
Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för namnet. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel, skall väljaren anses ha lämnat en personröst för det första namnet. Om ett förtryckt kandidatnamn strukits skall namnet anses som obefintligt.
22 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.
Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare.
23 § Efter beställning av en nomineringsgrupp som är representerat i en sådan fullmäktigförsamling eller sådant kyrkoråd som valet gäller tillhandahåller kyrkostyrelsen nomineringsgruppen papper till valsedlar för detta val i den mängd nomineringsgruppen önskar.
Görs beställning av annan nomineringsgrupp än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för nomineringsgruppen, får kyrkostyrelsen besluta att papper till valsedlar skall tillhandahållas endast om beställaren betalar papperet i förskott.
24 § Församling och samfällighet får besluta att nomineringsgrupp som är eller genom valet blir representerat i kyrkofullmäktige i församlingen eller samfälligheten eller direktvalt kyrkoråd skall erhålla bidrag av församlingen eller samfälligheten till nomineringsgruppens kostnader för valsedlar. Beslutet skall innehålla att ersättning utgår till varje sådan nomineringsgrupp efter enhetliga grunder.
25 § I vallokal och pastorsexpedition, församlingsexpedition och särskilt röstmottagningsställe där röstning äger rum skall väljarna ha tillgång till blanka valsedlar.
Blanka valsedlar tillhandahålls genom kyrkostyrelsens försorg.
26 § Om någon har angetts som kandidat på en valsedelsblankett som tillhandahålls av någon vid ett val utan att han har samtyckt till det, kan han anmäla detta till domkapitlet. Till anmälningen, som skall göras skriftligen, skall fogas ett exemplar av valsedeln. Domkapitlet skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.
Allmän information
27 § Kyrkostyrelsen bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för valet.
Allmänna bestämmelser om röstningen
28-29 §§ enligt Centralstyrelsens förslag till 40-41 §§.
30 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på ett särskilt röstmottagningsställe eller på en pastorsexpedition inom tid som anges i 40 §.
Om val av kyrkofullmäktige för församling eller val för direktvalt kyrkoråd och för kyrklig samfällighet äger rum samtidigt, skall väljare som röstar före valdagen vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill deltaga i.
31 § Väjare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. För att få rösta på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande eller på ett särskilt röstmottagningsställe måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna detta till röstmottagaren.
32 § Vallokal skall hållas öppen för röstning minst två timmar mellan klockan 8 och 15 under tid då allmän gudstjänst inte firas, samt därjämte mellan klockan 18 och 20. Domkapitlet får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt.
Valtider för varje valdistrikt bestämmes med tillämpning av första stycket av valnämnden efter hörande av kyrkorådet.
33 § Röstningen i vallokal går till på följande sätt.
När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedeln får inte vikas.
Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sitt hemvist inom valdistriktet. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.
34 § enligt Centralstyrelsens förslag till 44 §.
35 § Valnämnden beslutar vilken lokal som skall vara vallokal i valdistrikt. Beslutet skall meddelas domkapitlet sex månader före valdagen för att kunna anges på röstkorten.
36 § Röstning på pastorsexpedition församlingsexpedition och särskilt röstmottagningsställe går till på följande sätt.
När väljaren har visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedeln får inte vikas. Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast fönsterkuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken fönsterkuvertet skall sändas. På fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.
Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke rösta.
37 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller makes eller sambos barn. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud. Budet skall ha fyllt 18 år. Ett ytterkuvert för budröst får vara anordnad tidigast 10 dagar före valdagen.
Väljare som vill rösta genom bud skall för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert, i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst, klistra igen ytterkuvertet, försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal, intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet och skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet. På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet. Ytterkuvert för budröst lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd.
Ett bud som inte är känt för valförrättaren skall legitimera sig. Budet måste medföra väljarens röstkort eller kunna lämna sådan uppgifter om väljaren att denne kan återfinnas i röstlängden. Ett sådant ytterkuvert för budröst får också på pastorsexpedition där röstning äger rum. Väljarens röstkort måste då överlämnas till röstmottagaren.
38 § enligt Centralstyrelsens förslag till 48 § med ändring av "stiftsstyrelsen" till "domkapitlet".
39 § enligt Centralstyrelsens förslag till 49 § med ändring av "stiftsstyrelsen" till "domkapitlet".
40 § enligt Centralstyrelsens förslag till 50 § med ändring av "stiftsstyrelsen" till "domkapitlet" och att försändelser överlämnas eller skickas som värdepost till valnämnden i den församling eller samfällighet, som anges på väljarens röstkort.
41 § Försändelser, som kommer in till valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall behållas av valnämnden som därefter förfar med dem på det sätt som anges i 50 §.
42 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av samfällighet eller i församling som inte tillhör samfällighet av församlingen.
43 § Församling skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de nomineringsgrupper som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blanka valsedlar.
44 § Församlingen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.
Preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning
45 § enligt Centralstyrelsens förslag till 54 § med ändring av "stiftsstyrelsen" till "valnämnden".
46 § Valnämnden vidarebefordrar omgående röstlängder och övrigt material till domkapitlet. Sker översändandet med post, skall försändelsen anordnas som värdepost.
47 § Den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen verkställes av domkapitlet vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Domkapitlet skall kungöra tid och plats för sammanräkningen.
48 § Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något obehörigt med dem.
49 § En valsedel är ogiltig om den
1. saknar nomineringsgruppsbeteckning eller har mer än en sådan beteckning, eller
2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på sedlarna anses obefintliga.
50 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses,
2. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat utrymme för personröstning,
3. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem personrösten avser,
4. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt,
5. ordninge mellan namnen inte framgår klart,
6. namnet strukits från en valsedel som upptar namn.
51 § Valet avslutas genom att domkapitlet framlägger protokoll för granskning.
Mandatfördelning mellan nomineringsgrupper, beräkningsgrunder och utseende av ledamöter och ersättare
52-53 §§ enligt Centralstyrelsens förslag till 57-58 §§ varvid i 52 § hänvisas till 54 §.
54 § enligt Centralstyrelsens förslag till 75 §.
55 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall domkapitlet utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.
I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 30 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.
55 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 55 §, skall domkapitlet bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden.
Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.
56 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt beräkningssätt angivet i andra stycket. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.
I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras personliga röstetal enligt 57 §. Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt andra stycket skall de ordnas på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det fick plats i ordningen enligt 57 och 58 §§. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namnet på den som redan fått plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.
Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 55 §.
57 § Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje namn i gruppen. För namn som fått personröster motsvarande det antal som anges i de nämnda lagrummen fastställs ett personligt röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet under samma partibeteckning. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.
58 § Ordningen inom varje nomineringsgrupp skall fastställas med tillämpning av heltalsmetoden genom särskilda uträkningar på följande sätt.
Vid varje uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först på sedeln varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i den ordningen.
Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn som deltar i uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.
Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte den grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av en förut utdelad plats. Om detta är fallet, får man namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal som uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får inte höjas.
Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.
59 § Ersättare utses på följande sätt.
I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal.
I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Med iakttagande av att namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Får flera kandidater lika röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.
Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som är bestämt enligt 3 kap. 9 § och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt görs på sätt som anges i andra och tredje stycket.
Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som är bestämt och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter.
Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.
60 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 58 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det fall partiet har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet röster för partiet i valkretsen och därefter för den som har störst jämförelsetal.
61-63 §§ enligt Centralstyrelsens förslag till 61-63 §§ med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet" samt med hänvisning i 62 § till 59 och 60 §§.
Ytterligare regler
64 § enligt Centralstyrelsens förslag till 78 § punkterna 3, 4, 6, 9-14.
Överklagande
65-67 §§ enligt Centralstyrelsens förslag till 79-81 §§ med utbyte av "stiftsstyrelsen" mot "domkapitlet" samt såvitt avser överklagande till Svenska kyrkans valprövningsnämnd med uteslutande av punkterna 4-6, 8-9.
39 kap Indirekta val
Val till stiftsfullmäktige
Valmetod
1 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte något annat beslutas av domkapitlet. Om kontraktet med tillämpning av 3 § erhåller färre än fem mandat skall domkapitlet besluta att valkretsen skall bestå av ytterligare kontrakt så att valkretsen därigenom erhåller minst fem mandat.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet ledamöter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade kyrkotillhöriga.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.
För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst två i varje valkrets. Om valet sker proportionellt skall antalet ersättare för varje ledamot vara minst tre.
4 § Domkapitlet skall, före september månads utgång det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse samt det antal elektorer som församlingarna skall utse.
Valdistrikt
6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Antalet elektorer m.m.
8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor.
I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.
9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.
Valbarhet
10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten eller uppdraget upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas föreskrifterna i 33 kap. om val till församlingen.
Tidpunkt för valet
11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till domkapitlet.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde m.m.
13 § För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall domkapitlet utse en person i varje valkrets att vara valförrättare.
Efter framställning av valförrättaren skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför denne.
Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.
Förfarandet vid valet
14 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
15 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrättaren.
Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är därmed av slutat.
Förvaring av valmaterial m.m.
16 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren genast sändas in till domkapitlet, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Val till Kyrkomötet
Valkretsar och valkretsmandat
17-22 §§ enligt utredningens kyrkoordningsförslag 38 kap. 12-17 §§ med den ändringen som följer av att antalet mandat minskas till 201.
Valsätt vid indirekta val
23-24 §§ enligt utredningens kyrkoordningsförslag 38 kap. 18-19 §§.
25 § enligt Centralstyrelsens förslag 39 kap. 3 § med tillägg av en punkt som skall lyda: 10. elektorer som skall välja ledamöter och ersättare av stiftsfullmäktige.
26-40 §§ enligt utredningens kyrkoordningsförslag 38 kap. 21-35 §§.
41 § enligt utredningens kyrkoordningsförslag 38 kap. 36 § med ändringen att ordet "församlingsdelegerade" byts mot "stiftsfullmäktige".
Överklagande
42 § Följande beslut av Kyrkostyrelsen och domkapitlet enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd:
1. beslut enligt 2 § om valkretsar vid val till stiftsfullmäktige,
2. beslut enligt 4 § om hur många mandat som varje valkrets skall ha vid val till stiftsfullmäktige.
3. beslut enligt 4 § om hur många elektorer som varje församling skall utse, och
4. beslut enligt 4 § om hur många mandat som varje valkrets skall ha vid val till kyrkomötet.
Att andra beslut enligt detta kapitel kan prövas genom beslutsprövning framgår av 57 kap.
43 § enligt utredningens kyrkoordningsförslag 38 § med den ändringen att ordet "samfällighet" utgår.
Lund den 26 april 1999
Nils Gårder
