|
av Hans-Olof Andrén m.fl. |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I denna motion föreslås den ändringen i förslaget (CsSkr 1999:3) till kyrkoordning, att biskoparna skall vara självskrivna ledamöter av Kyrkomötet.
I så gott som alla kyrkor med episkopal struktur torde biskoparna vara ledamöter av kyrkans högsta beslutande organ. Så var också fallet inom Svenska kyrkan till och med kyrkomötet 1982. Det internationellt sett unika experimentet med biskopar utan rösträtt har enligt vår mening inte fallit väl ut.
Under perioden 1983-1985 var några biskopar valda ledamöter medan de flesta enbart hade närvaroplikt och yttranderätt. Därefter har samtliga biskopar avstått från att kandidera i kyrkomötesvalet. Biskoparnas engagemang i kyrkomötesarbetet var under en period tämligen måttligt, en förståelig men olycklig reaktion på det begränsade inflytande regelsystemet gav dem. Idag är situationen klart förbättrad; den år 1991 tillkomna motionsrätten och rätten att framställa förslag i plenum spelar här säkert en roll.
Svenska kyrkan har inte råd att avstå från biskoparnas fulla engagemang i kyrkomötesarbetet och deras delaktighet i och ansvar för beslutsfattandet. De argument av demokratikaraktär som anförts mot full biskopsrepresentation bär löjets drag; inga kyrkomötesledamöter torde ha blivit föremål för ett så omfattande gransknings- och valförfarande som biskoparna.
Till de svagaste argumenten mot biskoparnas ledamotskap hör att biskoparna skulle kunna bilda en egen nomineringsgrupp i Kyrkomötet, med oöverblickbara konsekvenser för utgången av proportionella val. Det får väl ändå förutsättas, att biskoparna som grupp avstår från att agera på ett sådant sätt att balansen mellan nomineringsgrupperna rubbas i valfrågor. Att alla andra frågor kan komma att påverkas är ju själva avsikten med förslaget. Det bör samtidigt noteras, att det är utomordentligt ovanligt att samtliga ledamöter tar ställning i sakfrågor enbart utgående från sin tillhörighet till viss nomineringsgrupp.
Kyrkomötets auktoritet inom Svenska kyrkan och kyrkomötets internationella anseende talar starkt för att kyrklig normalordning nu återinförs i Svenska kyrkan.
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer vi
1. att kyrkomötet beslutar att 11 kap. 1 § får lydelsen:
Kyrkomötet består av
1. tvåhundraen valda ledamöter, och
2. stiftens biskopar,
2. att kyrkomötet beslutar att 11 kap. 9 § första stycket i förslaget inte antas,
3. att kyrkomötet beslutar att i 11 kap. 10 § punkt 2 antas inte "eller en biskop",
4. att kyrkomötet beslutar att i 11 kap. 10 § andra stycket ersätts "ledamöter och biskopar" i förslaget med "och ledamöterna", samt
5. att kyrkomötet beslutar att i 33 kap. 8 § antas inte "1. har anställning som biskop, 2.".
Göteborg, Götene och Nyhamnsläge den 26 april 1999
Hans-Olof Andrén Eva Forssell Aronsson Tomas Forsner
Britta Olinder Hans-Olof Hansson Fredrik Nilsson
