2KL9901-original2

Tredje avdelningen: Stiften

Inledning

Svenska kyrkan framträder regionalt som ett stift. Kyrkans episkopala struktur kommer till uttryck i att det finns en biskop i ledningen för varje stift. Stiften utgör pastorala områden som tillsammans täcker hela landet.

Varje stift omfattar församlingarna inom stiftets område och bär namn efter biskopssätet. Stiftet är indelat i kontrakt, vilka vart och ett omfattar ett antal av stiftets församlingar. I varje kontrakt finns en kontraktsprost

Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Den uppgiften gäller därför främst församlingarnas gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission. Stiftet har även förvaltande uppgifter.

De som är vigda till ~~uppdragen inom kyrkans vigningstjänst~~ uppdrag i kyrkan är genom kyrkans kallelse och sändning samt avgivna vigningslöften förpliktade till Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära med ett särskilt ansvar inför stiftet med dess biskop och domkapitel.

6 kap. Stiftets uppdrag

Allmänt om stiftet

1 § Stiftet är det regionala pastorala området. Dess grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet.

Stiftet har också förvaltande uppgifter.

2 § För varje stift skall det finnas en biskop med uppgifter som anges i kyrkoordningen.

I Uppsala stift finns en ärkebiskop och en biskop. Den biskop som inte är ärkebiskop benämns biskopen i Uppsala.

I Uppsala stift finns en ärkebiskop och en biskop. Den biskop som inte är ärkebiskop benämns biskopen i Uppsala stift.

Biskoparna skall utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgöra sina uppgifter.

3 § Stiftet är indelat i kontrakt.

I varje kontrakt skall det finnas en kontraktsprost.

Stiftets uppgifter

4 § Stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta sker genom att stiftet erbjuder utbildning och fortbildning samt genom andra insatser.

Stiftet får lämna bidrag till internationell diakoni och mission.

Det finns särskilda bestämmelser i kyrkoordningen om övriga uppgifter som stiftet, biskopen, domkapitlet och stiftsstyrelsen skall fullgöra.

För sina uppgifter skall stiftet anskaffa och underhålla den egendom som behövs för stiftets verksamhet samt anställa och avlöna personal.

Den kyrkliga beredskapen

5 § Stiftet skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under kris och höjd beredskap.

Beslutanderätten i stiftet

6 § I ett stift utövas beslutanderätten av stiftsfullmäktige.

Av kyrkoordningen framgår att biskopen, stiftsstyrelsen och domkapitlet skall besluta i vissa frågor.

Förvaltningen och verkställigheten i stiftet

7 § I varje stift skall det finnas en stiftsstyrelse. Det kan också finnas nämnder.

Domkapitlet

8 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel. Domkapitlet skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen.

7 kap. Stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och nämnderna

STIFTSFULLMÄKTIGE

Stiftsfullmäktiges uppgifter

1 § Stiftsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor,

3. stiftsstyrelsens och nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4. val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelse och nämnder,

5. val av revisorer och revisorsersättare,

6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och

7. årsredovisning och ansvarsfrihet.

Stiftsfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen.

2 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller en nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden.

Sådana ärenden som avses i 1 § första stycket eller som annars enligt kyrkoordningen skall avgöras av det beslutande organet, får dock inte delegeras.

3 § Stiftsfullmäktige väljs av de röstberättigade i stiftet.

Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.

Antalet ledamöter och ersättare

4 § Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i stiftsfullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

5 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige m.m. i församlingar skall tillämpas på stiftsfullmäktige

6 § I fråga om stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 10-44 §§ om kyrkofullmäktige i en församling.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om församlingen, kyrkorådet och nämnder skall i stället avse stiftet, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftets anslagstavla.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 23 § och 3 kap. 41 § 7 om kyrkoherden skall i stället avse biskopen eller domprosten.

4. För ersättarnas tjänstgöring i stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 38 kap. 72 §.

STIFTSSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA

Stiftsstyrelsens uppdrag

7 § Stiftsstyrelsen skall främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling.

8 § Stiftsstyrelsen skall leda och samordna stiftets förvaltning och ha tillsyn över nämndernas verksamhet.

Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftets ekonomiska ställning.

Stiftsstyrelsen skall också göra de framställningar som behövs till stiftsfullmäktige och nämnder liksom till andra kyrkliga organ samt statliga och kommunala myndigheter.

9 § Stiftsstyrelsen skall

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av stiftsfullmäktige,

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och förvalta stiftets egendom om detta inte skall skötas av någon annan, och

3. verkställa stiftsfullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan.

10 § Stiftsstyrelsen skall verka för att beredskapsförberedelserna inom stiftet genomförs på ett ändamålsenligt sätt och med en enhetlig inriktning.

11 § Stiftsstyrelsen skall handlägga vissa ärenden enligt särskilda bestämmelser i kyrkoordningen.

När det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter får styrelsen begära in yttranden och upplysningar från stiftets nämnder och anställda och från domkapitlet samt från församlingar och samfälligheter.

Ledamöter och ersättare

12 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens ersättare.

I Uppsala stift är biskopen i Uppsala ledamot i stiftsstyrelsen.

I Uppsala stift är biskopen i Uppsala stift ledamot i stiftsstyrelsen.

13 § Stiftsfullmäktige väljer ledamöter, förutom biskopen, och ersättare, förutom domprosten, i stiftsstyrelsen. Antalet bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.

Antalet ersättare skall vara minst hälften av antalet ledamöter.

Ordförandeskapet

14 § Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen. Bland de valda ledamöterna utser stiftsfullmäktige en eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen som vice ordförande.

I Uppsala stift är biskopen i Uppsala stiftsstyrelsens ordförande.

I Uppsala stift är biskopen i Uppsala stift stiftsstyrelsens ordförande.

Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församlingar tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder

15 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder:

- 4 kap. 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m.,

- 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande,

- 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas,

- 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 4 kap. 20 § om beslutförhet,

- 4 kap. 22 § om jäv,

- 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll,

- 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och

- 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige, kyrkoråd och nämnder skall avse stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.

2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när han eller hon har förhinder, domprosten.

3. Kungörelser och tillkännagivande skall anslås på stiftets anslagstavla.

4. Stiftsstyrelsen och nämnderna får begära upplysningar från kyrkoråden, kyrkonämnderna och pastoratsnämnderna, när det behövs för att stiftsstyrelsen och nämnderna skall kunna fullgöra sina uppgifter.

8 kap. Biskopen

BISKOPENS UPPGIFTER

1 § Den som innehar en befattning som biskop skall

1. förkunna evangelium i ord och handling,

2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning,

3. svara för ledning och tillsyn,

4. vårda och värna kyrkans enhet,

5. viga präster och diakoner,

6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt

7. i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen.

Visitationer

2 § Biskopen skall visitera stiftets församlingar.

Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingarna i deras kontrakt. Uppdraget kan i särskilda fall ges till en ledamot eller till sekreteraren i domkapitlet.

Vid visitationerna skall det föras protokoll som skall lämnas till domkapitlet samt till berörd församling och samfällighet.

Fördelningen av uppgifterna mellan ärkebiskopen och biskopen i Uppsala	Fördelningen av uppgifterna mellan ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift
3 § Arbetsuppgifterna för ärkebiskopen och biskopen i Uppsala fördelas mellan dem på pastorala områden.	3 § Arbetsuppgifterna för ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift fördelas mellan dem på pastorala områden.

Ärkebiskopens pastorala område består av församlingarna inom Uppsala, Enköpings och Sigtuna kontrakt.

Biskopens pastorala område består av återstående församlingar i Uppsala stift

Inom sina pastorala områden skall ärkebiskopen respektive biskopen i Uppsala svara för uppgifterna enligt 1 § 1-4 och 2 §. De utser även kontraktsprostarna inom sina respektive områden. I övrigt skall uppgifterna enligt 1 § utföras av ärkebiskopen eller, efter uppdrag från ärkebiskopen, av biskopen.

Biskopens i Uppsala stift pastorala område består av återstående församlingar i Uppsala stift.

Inom sina pastorala områden skall ärkebiskopen respektive biskopen i Uppsala stift svara för uppgifterna enligt 1 § 1-4 och 2 §. De utser även kontraktsprostarna inom sina respektive områden. I övrigt skall uppgifterna enligt 1 § utföras av ärkebiskopen eller, efter uppdrag från ärkebiskopen, av biskopen.

Överhovpredikant

4 § Ur kretsen av biskopar utser Konungen en överhovpredikant.

Överhovpredikanten får, i den ordning som Konungen bestämmer, fullgöra de uppgifter beträffande hovförsamlingen som för andra församlingar ankommer på stiftsstyrelsen eller domkapitlet.

Närmare bestämmelser om vem som får tillhöra hovförsamlingen finns i 35 kap.

FÖRHINDER FÖR BISKOPEN

5 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten är ledig får domkapitlet besluta om vem som skall fullgöra biskopens uppgifter, såvida detta inte är särskilt reglerat i kyrkoordningen.

I Uppsala stift skall dock vad som sägs i första stycket gälla först när båda biskoparna är förhindrade.

Uppgiften att viga präster och diakoner får bara ges åt en annan biskop.

KONTRAKTSPROSTENS UPPGIFTER

6 § Kontraktsprosten skall i sitt kontrakt

1. biträda biskopen med ledningen och tillsynen,

2. biträda biskopen vid visitationerna i församlingarna,

3. på biskopens uppdrag visitera församlingar, samt

4. i övrigt fullgöra de uppgifter som kontraktsprosten enligt kyrkoordningen skall utföra.

HUR BISKOPAR UTSES

Allmänna bestämmelser

7 § En biskop utses av Kyrkostyrelsen efter ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses av Kyrkostyrelsen efter ett val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade. Valet skall föregås av ett provval. Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av valet.	7 § En biskop utses genom ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses genom val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade elektorer. Valet skall föregås av ett provval för nominering av kandidater. Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av provvalet och valet.
	8 § Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar skall utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Prövningen skall omfatta de kandidater som erhållit fem procent eller mera av rösterna. Om möjligt skall dock minst fem kandidater bli behörigförklarade. I valet får röster bara avges på dem som Ansvarsnämnden förklarat behöriga att biskopsvigas.
8 § Vid valet har varje röstberättigad en röst. Vid valet av ärkebiskop skall samtliga röster från prästerna, diakonerna samt från lekmannaelektorerna delas med tio, varvid decimaltal skall strykas. Därefter skall de läggas samman med övriga röster.	9 § Vid valet har varje röstberättigad en röst. Vid valet av ärkebiskop skall samtliga röster från prästerna och elektorerna i Uppsala stift delas med tio, varvid decimaler skall strykas. Därefter skall de läggas samman med övriga röster.
9 § De tre kandidater som har fått de flesta rösterna vid rösträkningen i biskops- respektive ärkebiskopsvalet skall av stiftsstyrelsen föras upp på förslag till biskops- eller ärkebiskopstjänsten. Vid lika antal röster mellan två eller flera kandidater avgörs genom lottning vem eller vilka av dem som skall föras upp på förslag.	10 § En kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald till biskop. Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna skall en andra valomgång genomföras mellan de två kandidater som i det första valet har fått flest röster. Om flera kandidater fått lika många röster avgörs genom lottning vilka av kandidaterna som skall delta i den andra valomgången.

10 § Kyrkostyrelsen skall därefter utse en av de tre att vara biskop eller ärkebiskop.	11 § Om båda kandidaterna i en andra valomgång får lika många röster avgörs valet genom lottning.

	12 § Kyrkostyrelsen bekräftar valet genom att utfärda ett bevis om utnämningen till biskop.

Röstberättigade

13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt:

1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter 2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar 3. de som är anställda som diakoner i stiftet eller i någon av dess församlingar 4. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.	1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter 2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar 3. särskilt utsedda elektorer.

12 § Vid ett val av ärkebiskop i Uppsala stift har följande personer rösträtt:	14 § Vid ett val av ärkebiskop har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift 2. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar 3. de som är anställda som diakoner i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar 4. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stifts lekmän.	1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift 2. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar 3. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stift.

13 § Stiftsstyrelsen skall upprätta en förteckning som visar vilka präster och diakoner som har rösträtt och hur många elektorer som skall väljas i varje pastorat.	15 § Stiftsstyrelsen skall upprätta en förteckning som visar vilka präster som har rösträtt och hur många elektorer som skall väljas i varje pastorat.
*Hur elektorer* för lekmännen utses**	*Hur elektorerna* utses**

16 § När det gäller val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.

15 § Inom varje pastorat skall det väljas lika många elektorer som det finns anställda präster och tjänstgörande pastorsadjunkter samt anställda diakoner i pastoratet vid tidpunkten för elektorsvalet.

17 § Inom varje pastorat skall det väljas lika många elektorer som det finns anställda präster och tjänstgörande pastorsadjunkter i pastoratet vid tidpunkten för elektorsvalet.

18 § För elektorerna skall det väljas lika många ersättare.

19 § Valet av elektorerna och deras ersättare skall äga rum senast den dag som stiftsstyrelsen bestämmer.

20 § Om ett pastorat består av en församling, skall elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller, om det inte finns något kyrkofullmäktige, av kyrkorådet.

21 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorerna och deras ersättare väljas av samfällda kyrkofullmäktige.

Om det inte finns samfällda kyrkofullmäktige i pastoratet skall elektorerna och deras ersättare i stället väljas av kyrkoråden gemensamt i pastoratets församlingar.

22 § Vid valet av elektorerna och deras ersättare får inte de personer rösta som redan har rösträtt vid biskopsvalet.

23 § Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i en församling inom pastoratet.

Den som redan har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.

	*Hur provvalet går till*
	24 § Provvalet skall ske på betryggande sätt enligt anvisningar som stiftsstyrelsen utfärdar. Rösträtt i provvalet har de som har rösträtt i biskopsvalet.

	25 § Stiftsstyrelsen skall omedelbart efter det att rösterna räknats anslå resultatet av provvalet på stiftets anslagstavla. Så snart provvalet inte längre kan överklagas skall resultatet överlämnas till Svenska kyrkans ansvarsnämnd för prövning enligt 8 § av kandidaternas behörighet.

Hur biskopsvalet går till

26 § Stiftsstyrelsen bestämmer tidpunkten för biskopsvalet.

27 § För att avge sina röster samlas de röstberättigade enligt följande:

1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare

2. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.

Om kontraktsprosten är förhindrad att vara valförrättare utser stiftsstyrelsen en annan av prästerna i kontraktet att fullgöra uppgiften.

24 § Prästerna och diakonerna inom ett kontrakt samt elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat röstar i sitt kontrakt.

28 § Prästerna inom ett kontrakt samt elektorerna för kontraktets pastorat röstar i sitt kontrakt.

Stiftsadjunkter och tjänstlediga pastorsadjunkter röstar i det kontrakt där stiftets domkyrka är belägen.

29 § Den som har rösträtt under flera av punkterna i 13 § eller 14 § skall meddela valförrättarna på vilket ställe han eller hon kommer att lämna sin röst.

30 § Valförrättningen är offentlig.

31 § Valet skall ske med slutna sedlar. Dessa skall vara lika till storlek, material och färg och vara utan kännetecken.

Varje röstande skall på sin valsedel ange namnet på de två personer som han eller hon anser vara lämpligast att bli biskop i stiftet. De föreslagnas titel och hemort får också anges på valsedeln.	Varje röstande skall på sin valsedel ange namnet på den person som han eller hon anser vara lämpligast att bli biskop i stiftet. Den föreslagnas titel och hemort får också anges på valsedeln.
För varje godkänd valsedel räknas vardera namnet som en hel röst.

32 § Omedelbart efter det att röstningen har förklarats avslutad skall valförrättaren räkna rösterna tillsammans med två av dem som röstat. Dessa två utses av de röstberättigade. Rösträkningen skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.

Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen har avslutats skall valförrättaren till stiftsstyrelsen överlämna en förteckning över de röstande, protokollet samt valsedlar i förseglade omslag.

Stiftsstyrelsen skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in.

33 § Stiftsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Vid valet av ärkebiskop skall stiftsstyrelsen vid denna sammanräkning iaktta bestämmelsen i 9 § andra och tredje styckena.

34 § En valsedel är ogiltig om den har kännetecken som uppenbarligen har gjorts med avsikt.

Att en valsedel även i andra fall kan anses ogiltig framgår av 31 § andra stycket.

31 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. Om valsedeln upptar flera eller färre namn än två, skall den anses ogiltig.	35 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om namnet avser en kandidat som inte behörigförklarats av ansvarsnämnden, är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. Om valsedeln upptar flera namn, skall alla namn utom det första anses obefintliga.

32 § När valet har genomförts och tre kandidater har förts upp på förslag till biskop eller ärkebiskop, skall stiftsstyrelsen kungöra förslaget på stiftets anslagstavla.	36 § Om det behövs en andra valomgång skall stiftsstyrelsen genast kungöra det på stiftets anslagstavla samt meddela dem som berörs. Den andra valomgången genomförs på samma sätt som det första valet.

	37 § När valet har genomförts så att en kandidat blivit vald till ny biskop skall stiftsstyrelsen på stiftets anslagstavla kungöra vem som valts.

Överklagande

33 § Elektorsvalet och biskopsvalet får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Elektorsvalet får dock bara överklagas i samband med att biskopsvalet och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.

Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att biskopsförslaget har anslagits på stiftets anslagstavla.

38 § Elektorsvalet, provvalet och biskopsvalet får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Elektorsvalet får dock bara överklagas i samband med att provvalet överklagas.

Skrivelse med överklagandet över elektorsvalet eller provvalet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att resultatet av provvalet har anslagits på stiftets anslagstavla.

Skrivelse med överklagandet över biskopsvalet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att resultatet av biskopsvalet har anslagits på stiftets anslagstavla.

Vem som får överklaga

34 § Den som har varit röstberättigad vid biskopsvalet har rätt att överklaga biskopsvalet.	39 § Den som har varit röstberättigad vid biskopsvalet har rätt att överklaga provvalet och biskopsvalet.
Även den som har varit röstberättigad vid elektorsvalet får överklaga biskopsvalet, om grunden för överklagandet är att fel har förekommit vid elektorsvalet.	Även den som har varit röstberättigad vid elektorsvalet får överklaga provvalet, om grunden för överklagandet är att fel har förekommit vid elektorsvalet.

HUR KONTRAKTSPROSTAR UTSES

40 § Kontraktsprosten utses av biskopen efter det att kontraktets präster har hörts.

Vid behov får biskopen utse en vikarie för kontraktsprosten.

Om biskopen är förhindrad att utse en kontraktsprost eller vikarie för kontraktsprosten får domkapitlet göra det. Domkapitlets förordnande får bara vara till dess att biskopen har utsett en ny kontraktsprost.

9 kap. Domkapitlet

Domkapitlets sammansättning

1 § Domkapitlet skall bestå av följande ledamöter:

1. biskopen, som är ordförande, 2. domprosten, som är vice ordförande,	1. biskopen, som är ordförande, 2. domprosten, som är vice ordförande,
3. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst,	3. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,
4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd diakon,
5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och	4. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. tre övriga ledamöter.	5. tre övriga ledamöter.
Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.	Ledamöterna som avses i första stycket 5 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.
Ersättarna för biskopen och domprosten som ledamot skall vara präst. För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot.	För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.

2 § I Uppsala stift skall domkapitlet bestå av följande ledamöter:

1. ärkebiskopen, som är ordförande,	1. ärkebiskopen, som är ordförande,
2. biskopen, som är förste vice ordförande,	2. biskopen i Uppsala stift, som är förste vice ordförande,
3. domprosten, som är andre vice ordförande 4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon, 5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och	3. domprosten, som är andre vice ordförande 4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon, 5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. tre övriga ledamöter.	6. fyra övriga ledamöter.
Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.	Ledamöterna som avses i första stycket 6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.
Ersättarna för ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot skall vara präst. För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot.	För ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot utses två gemensamma ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.

	2a § Ledamoten som är eller har varit ordinarie domare deltar i domkapitlets överläggningar i alla ärenden men har rösträtt endast vid handläggningen av ärenden enligt 5 § andra stycket. Ersättarna får delta vid överläggningarna och har därvid rätt att yttra sig.

Sekreterare och föredragande

3 § Sekreterare i domkapitlet är en i stiftet anställd stiftsjurist.

I frågor som rör den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet är domkyrkoorganisten föredragande. I andra frågor är en ledamot, sekreteraren eller någon annan i stiftet anställd person föredragande.

I frågor som rör den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet är domkyrkoorganisten eller annan musiksakkunnig föredragande. I andra frågor är en ledamot, sekreteraren eller någon annan i stiftet anställd person föredragande.

4 § Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara sekreterare eller föredragande i domkapitlet.

Beslutförhet och delegation

5 § Domkapitlet är beslutfört när minst sex eller, om samtliga är ense om beslutet, minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Ordföranden eller vice ordföranden måste dock vara närvarande för att domkapitlet skall vara beslutfört.

Vid handläggningen av ärenden enligt 31 kap. 11-14§§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ och 58 kap. skall också den ledamot som är eller har varit ordinarie domare vara närvarande.

I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt

1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet innebär att ärendet inte skall prövas i sak,

2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,

3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §, och

4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 eller 18 kap. eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak,

2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,

3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §, och

4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

Jäv

6 § I fråga om jäv skall bestämmelserna i 4 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas.

Omröstningsregler m.m.

7 § Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra stycket framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.

Därvid skall vid överläggningar som avser ärenden om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, reglerna om omröstning i brottmål i allmän domstol tillämpas. Vid överläggningar i övriga ärenden enligt samma stycke skall i stället reglerna om omröstning i tvistemål tillämpas.

I domkapitlets ärenden i övrigt skall bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

Protokoll

8 § I fråga om protokoll skall bestämmelserna i 3 kap. 39-43 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

Domkapitelsförsäkran

9 § Innan en ledamot första gången deltar i domkapitlets överläggningar skall han eller hon avlägga denna försäkran:

"Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete att jag i trohet mot kyrkans lära och ordning efter bästa förstånd skall fullgöra det uppdrag som ledamot av domkapitlet vilket har anförtrotts mig och inte yppa något som förekommit vid domkapitlets överläggningar."

VAL AV DE LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE SOM SKALL VARA PRÄST ELLER DIAKON

10 § Valet av ledamöter och ersättare som skall vara präst eller diakon äger rum vid ett gemensamt möte med stiftets präster och diakoner med biskopen som valförrättare. Därvid röstar såväl prästerna som diakonerna på prästledamoten och diakonledamoten samt deras ersättare.

10 § Valet av den ledamot och de ersättare som skall vara präst eller diakon äger rum vid ett gemensamt möte med stiftets präster och diakoner med biskopen som valförrättare. Därvid röstar prästerna och diakonerna gemensamt fram ledamoten och ersättarna.

Kallelse till valet

11 § Biskopen utfärdar kallelse till valet.

Kallelsen skall i god tid före valet sändas till de röstberättigade.

Rösträtt vid valet

12 § Rösträtt vid valet har den som innehar en anställning som präst eller diakon i stiftet eller i någon av dess församlingar och som är behörig att utöva uppdraget som präst eller diakon i Svenska kyrkan.

Mandatperiodens längd

13 § Valet av ledamoten som är präst eller diakon och hans eller hennes ersättare skall gälla för en tid av fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

Detsamma gäller valet av de präster som skall vara personliga ersättare för biskopen respektive domprosten.

Detsamma gäller valet av de präster som skall vara ersättare för biskopen och domprosten.

14 § Om en ledamot eller en ersättare avgår under valperioden får fyllnadsval förrättas om biskopen bestämmer det.

Förfarandet vid valet

15 § Valet skall ske med slutna sedlar.

Först hålls och sammanräknas valet av ordinarie ledamöter. Därefter hålls valen av ersättare var för sig. Vid lika antal röster avgörs utgången av valet genom lottning.

Först hålls och sammanräknas valet av den ordinarie ledamoten. Därefter hålls valen av ersättare var för sig. Vid lika antal röster avgörs utgången av valet genom lottning.

Valen av ersättare får ske genom acklamation. Begärs omröstning skall den ske med slutna sedlar.

Vid valet av de två ersättarna för ärkebiskopen, biskopen i Uppsala stift och domprosten i Uppsala stift skall bestämmas i vilken ordning ersättarna skall inträda i tjänst.

Protokoll

16 § Protokoll skall föras över valet.

Det skrivs under av biskopen och justeras av minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.

17 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt till dess tiden för överklagande har gått ut.

Överklagande

18 § Valet får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att valet hölls.

Den som var röstberättigad vid valet har rätt att överklaga.

VAL AV LEKMANNALEDAMÖTERNA

Tidpunkt för valet

19 § De ledamöter som avses i 1 § första stycket 5 och 6 och 2 § första stycket 5 och 6 och deras ersättare väljs av det nyvalda stiftsfullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

19 § De ledamöter som avses i 1 § första stycket 4 och 5 och 2 § första stycket 5 och 6 och deras ersättare väljs av det nyvalda stiftsfullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

20 § Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden, skall fyllnadsval hållas för den tid som återstår.

Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val inträder i stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas tjänstgöring.