15 Åttonde avdelningen: Församlingstillhörighet och indelning

15.1 Församlingstillhörighet

Av lagen om Svenska kyrkan framgår att territorialprincipen är grunden för församlingsindelningen. Enligt 4 § i denna lag omfattar församlingen de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Begreppet "bosatt" är dock sådant som regleras i inomkyrklig ordning.

Centralstyrelsens förslag vad gäller församlingstillhörighet bygger på anknytning till folkbokföringen. Skälen till detta är enligt skrivelsen följande:

Utredningen har mot bakgrund av att folkbokföringen på församling kommer att fortsätta till vidare funnit skäl att bibehålla anknytningen till denna. Även föreslagna bestämmelser om de kyrkliga valen bygger på denna förutsättning. Sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet betonas genom en sådan ordning. Vi finner att bestämmelserna i denna del bör utformas i enlighet med utredningens förslag.

I tre motioner aktualiseras frågan om möjligheten att tillhöra annan församling än den man är folkbokförd i. Samtliga innebär att undantag görs från territorialprincipen. Enligt motionerna 1999:181 och 210 skall man ha rätt att tillhöra annan församling än folkbokföringsförsamlingen, men först efter viss prövning av kyrkorådet alternativt kyrkoherden. Motion 1999:215 förespråkar full frihet att själv bestämma om sin församlingstillhörighet. I motionens andrahandsyrkande föreslås valfriheten bli begränsad till någon av församlingarna inom samfälligheten.

Församlingsutskottet har med anledning av motionerna anfört följande i sitt yttrande 1999:2y

Utskottet konstaterar att relationsförändringen mellan kyrkan och staten den 1 januari 2000 kommer att innebära att församlingarnas ställning tydligt stärks i Svenska kyrkan. Utskottet anser att det finns en risk för att man slår sönder församlingar om man i detta skede skulle låta de kyrkotillhöriga fritt välja vilken församling man vill tillhöra. Några anser att utvecklingen går i den riktning som motionärerna önskar men utskottet anser att tiden inte är mogen för att lämna principen med den territoriella församlingstillhörigheten. Det i motion 215 framförda alternativförslaget med en möjlighet för den kyrkotillhöriga inom en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet att välja vilken församling den vill tillhöra är inte rimligt att införa i kyrkoordningen eftersom det avgörande då skulle bli om den territoriella församling man är folkbokförd i ingår i någon form av samfällighet eller är ett enförsamlingspastorat.

Utskottet är medvetet om att det inte är möjligt att styra människors aktiva deltagande i gudstjänster och andra verksamheter till en viss församling utan det är många som idag är aktiva i en annan församling än den de är kyrkobokförda i. Det väsentligaste är att vi i varje församling blir bättre på att se och bekräfta de barn, ungdomar och vuxna som vill vara aktiva. Utskottet vill påtala att man i församlingsinstruktionen kan bli tydlig med hur man vill arbeta med detta.

Andra kyrkolagsutskottet har under avsnitt 7 Kyrkliga uppdrag och befattningar ovan behandlat fyra motioner som aktualiserar frågan om valbarhet till annan församling än den man tillhör. Den principiella ståndpunkt som utskottet där intagit gäller i motsvarande mån även vid bedömningen av de nu aktuella motionerna.

Sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet är av grundläggande betydelse för territorialprincipen. Med hänvisning till detta och på av församlingsutskottet anförda skäl föreslår andra kyrkolagsutskottet att motionerna 1999:181, 210 och 215 skall avslås.

15.2 Finska församlingen

Centralstyrelsen har i 35 kap. 5 § föreslagit att upptagningsområdet för Finska församlingen skall utökas till att omfatta hela Stockholms stift. För närvarande är det begränsat till Stockholms kommun. Församlingsutskottet har aktualiserat denna fråga i sitt yttrande 1999:2y och anfört följande:

Utskottet konstaterar att Centralstyrelsens förslag innebär en förändring i förhållande till vad som nu gäller. För närvarande är det bara möjligt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om man är folkbokförd i en församling i Stockholms kommun. Utskottet vill uppmärksamma Andra kyrkolagsutskottet på att det finns vissa problem med den föreslagna utökningen. I flera år har man arbetat med integrationen av det finskspråkiga arbetet i församlingarna och i många församlingar har man kommit långt med det arbetet. Nu riskeras det att hämmas då det bl.a. splittrar den finska gruppen.

Enligt förslaget till kyrkoordning har församlingen ansvar för de som vistas i församlingen. Utskottet vill uppmärksamma de ekonomiska konsekvenser detta kan få när kyrkoavgiften försvinner från den församling som de finskspråkiga vistas i men inte tillhör. Det är knappast troligt att exempelvis barnen eller de äldre reser in till Stockholms innerstad för att deltaga i kyrkans vardagsverksamhet utan de kommer att vara aktiva i den församling som de bor i men kan ändå tillhöra Finska församlingen.

Utskottet vill också påtala att det har fått ta del av en skrivelse från Finska församlingen i Stockholm. I den påtalas att Finska församlingens kyrkostämma med stor majoritet förespråkar att den nuvarande gränsen med Stockholms kommun som upptagningsområde bibehålles. Församlingsutskottet vill även betona vikten av att det sker en belysning av vilka konsekvenserna blir för de invandrartäta församlingarna utanför Stockholms kommun, som redan har en låg procent kyrkotillhöriga och där Sverigefinländarna utgör en stor del av församlingen, om många av Sverigefinländarna väljer att byta församlingstillhörighet.

Andra kyrkolagsutskottet delar församlingsutskottets uppfattning och föreslår därför en ändring i 35 kap. 5 §, som innebär att finska församlingens upptagningsområde som hittills skall vara begränsat till Stockholms kommun.

15.3 Överklagande av indelningsbeslut

I det föreslagna kapitlet om ändringar i indelningen, 37 kap., saknas bestämmelser om överklagande. En följd av detta är att beslut som stiftsstyrelsen fattar i indelningsfrågor inte kommer att kunna överklagas och få en materiell prövning i högre instans. Detta framgår av den föreslagna bestämmelsen i 58 kap. 1 §.

Centralstyrelsen har i denna fråga anslutit sig till utredningens uppfattning vad gäller överklagandemöjligheten. Centralstyrelsen motiverar sitt ställningstagande enligt följande:

Utifrån vår syn på stiftens roll i indelningsarbetet finner vi det naturligt att stiftsstyrelsens ansvar inte skall begränsas genom att Kyrkostyrelsen förbehåller sig rätten att formulera andra strategier för det lokala indelningsarbetet än de som stiftet utarbetat. Som utredningen anfört bör en utvärdering göras inom en 10-årsperiod för att klarlägga om en sådan ordning ger anledning att ompröva detta förhållningssätt. Rättssäkerheten anser vi vara tryggad genom den möjlighet till överprövning av stiftsstyrelsens beslut som följer av bestämmelserna i 57 kap. 8 § om beslutsprövning. Vi föreslår inte någon bestämmelse om att beslut i indelningsärenden skall kunna överklagas (för materiell överprövning). Det följer då av bestämmelserna i 58 kap. 1 § att sådant överklagande inte kan ske.

I motion 1999:142 framställs önskemål om att beslut i indelningsfrågor även borde kunna bli föremål för en materiell prövning genom att införa en särskild bestämmelse om detta i 37 kap. Församlingsutskottet delar denna uppfattning i sitt yttrande 1999:2y, men vill inte uttala sig om i vilken instans ett sådant överklagande skulle kunna prövas.

Andra kyrkolagsutskottet gör samma bedömning som Centralstyrelsen. Principen måste vara att den lokala församlingsindelningen är en exklusiv angelägenhet för stiftet. En möjlighet till materiell överprövning skulle kullkasta denna princip. Motionen skall därför avslås.

15.4 Ikraftträdande av indelningsändring

I varje flerförsamlingspastorat som ingår i en flerpastoratssamfällighet skall det enligt förslaget finnas en pastoratsnämnd. Detta är bakgrunden till att det i två motioner, 1999:173 och 219, framställs önskemål om övergångsvisa undantag från bestämmelserna om tidpunkt för och ikraftträdande av beslut om ändring i pastoratsindelningen enligt bestämmelserna i 37 kap. 28 och 29 §§.

Andra kyrkolagsutskottet delar inte den kritik mot de föreslagna pastoratsnämnderna som framskymtar i motionerna. Det finns mot den bakgrunden inget skäl att införa övergångsbestämmelser som primärt syftar till att församlingarna skall slippa detta. Det vore enligt utskottet att sända ut fel signaler. Vidare torde det av tidsskäl bli svårt för många stiftsstyrelser att genomföra den nödvändiga utredningen och fatta beslut i frågan före årsskiftet. Utskottet anser därför att motionerna bör avslås.

15.5 Namn på kyrkliga enheter

I 37 kap. 56 § i förslaget finns bestämmelser om namn på pastorat och samfälligheter. I två motioner, 1999:69 och 167, finns förslag om vissa ändringar av bestämmelserna. Syftet med den sistnämnda är att göra bestämmelserna mer flexibla. Motionären yrkar att namnfrågan skall avgöras efter samråd mellan de ingående församlingarna respektive pastoraten och stiftsstyrelsen.

Församlingsutskottet delar denna uppfattning i sitt yttrande 1999:2y.

Enligt andra kyrkolagsutskottet kan de av Centralstyrelsen föreslagna bestämmelserna i vissa fall leda till onödigt långa och svårhanterliga namn. En ökad flexibilitet och hänsynstagande till lokala önskemål skulle enligt utskottet måhända också kunna underlätta stiftets uppgifter med det nödvändiga strukturarbetet. Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna 1999:69 och 167 en ändring av 56 § i linje med det som yrkas i motion 167. Av bestämmelsen skall framgå att stiftsstyrelsen skall fatta beslut i namnfrågan efter samråd med berörda församlingar och pastorat.