14 Sjunde avdelningen: Kyrkliga uppdrag och befattningar

Kyrkoordningens sjunde avdelning innehåller bestämmelser som avser ett brett spektrum av kyrkliga uppdrag. Det gäller uppdrag inom kyrkans vigningstjänst, som förtroendevald eller som anställd på någon befattning. Vissa bestämmelser i den sjunde avdelningen behandlas i andra delar av betänkandet. Det gäller främst frågor om prästanställningen som tas upp i ett eget avsnitt och den kyrkorättsliga regleringen av diakonatet. Primärt är det utbildningsutskottet som yttrat sig över betänkandet, KUb 1999:1y.

14.1 Villkor för att vigas till biskop

I 30 kap. 2 § kyrkoordningsförslaget finns grundläggande bestämmelser om vem som får vigas till biskop. I motion 1999:155 yrkande 2 föreslås att endast en man ska få vigas till biskop. Utbildningsutskottet avvisar i sitt yttrande med bestämdhet detta förslag.

Andra kyrkolagsutskottet föreslår att motion 1999:155 yrkande 2 avslås.

14.2 Villkor för att förklaras behörig att utöva uppdraget som präst

I 31 kap. 2 § anges vissa villkor för att kunna förklaras behörig att utöva uppdraget som präst. I motionerna 1999:126 yrkande 2 och 1999:155 yrkande 4 förelås att punkt 5 i 30 kap. 2 § skall utgå. I denna punkt anges som ett villkor för att kunna behörighetsförklaras beredskap att tjänstgöra med alla inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön. Utbildningsutskottet har i total enighet avvisat motionsförslaget.

Andra kyrkolagsutskottet föreslår att motionerna 1999:126 yrkande 2 och 1999:155 yrkande 4 avslås.

14.3 Villkor för att vigas till präst

I 31 kap. 5 § kyrkoordningsförslaget föreslås att en biskop bara får prästviga den som av domkapitlet har godkänts i prästexamen. I motion 1999:155 yrkande 3 föreslås att endast en man skall kunna prästvigas. Därtill finns förslag om vissa ytterligare villkor för att prästvigas av vilka några återfinns i 25 kap. 2 §. Som ett nytt villkor anges att leva i ett kristet äktenskap eller i celibat.

Läronämnden konstaterar i sitt yttrande LN 1999:3 att en prästkandidats personliga levnadsförhållanden ingår i det som beaktas i biskoparnas och domkapitlens lämplighetsprövning.

Andra kyrkolagsutskottet föreslår att motion 1999:155 yrkande 3 avslås.

14.4 Villkor för att prövas i prästexamen

I 31 kap. 6 § kyrkoordningsförslaget finns vissa bestämmelser om vem som får prövas i prästexamen. Därtill finns i 25 kap. 2 § bestämmelser om vem som får vigas till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.

I motion 1999:81 föreslås att det skall anges som ett villkor för prästexamen att ha förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

Andra kyrkolagsutskottet delar i sak det som sägs i motion 1999:81. Bestämmelser motsvarande dem som förelås som ett villkor för att genomgå prästexamen finns i 25 kap. 2 §. Där anges vem som får vigas till ett uppdrag. Det måste förutsättas att domkapitlet inte prövar någon i prästexamen som inte får prästvigas. Motion 1999:81 bör därmed avslås.

14.5 Tidpunkten för prästexamen

I motion 1999:174 föreslås att prästexamen skall äga rum före istället för efter pastoralteologiska utbildningen. Motionären anger att prästexamen i dess nuvarande form inte är en reell prövning. Det skulle den kunna bli om den ägde rum i ett tidigare skede. Detta särskilt som enligt kyrkoordningsförslaget är det lämpligheten och inte enbart kunskaper som skall prövas.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att formerna för lämplighetsprövning inte är närmare reglerade. Det föreslås inte heller några kyrkordningsbestämmelser om vad som skall gälla för att kunna få tillträde till den pastoralteologiska utbildningen. Den fråga som väckts genom motionen behöver beredas i särskild ordning innan det är möjligt att göra ett definitivt ställningstagande. Utskottet föreslår att motion 1999:174 avslås.

14.6 Vem som utöver tillsyn över vissa präster

I motion 1999:119 redovisas att en överenskommelse har slutits mellan Svenska kyrkan och Försvarsmakten angående ledning av militär själavård på regional och nationell nivå i Sverige. För detta inrättades fyra tjänster, en fältprost och tre milopastorer. Dessa tjänster besattes under 1997 av fyra präster från Svenska kyrkan. Motionären föreslår att det i kyrkoordningen skall finnas en särskild förteckning över prästerliga uppdrag där en överenskommelse upprättats. Vidare föreslås att fältprosten, milopastorerna och stabspastor skall stå under biskopsansvar och att ämbetsansvar kopplas till tjänstgöringsort, tjänstgöringsområde eller nationell karaktär.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att om en särskild förteckning skall tas in i kyrkoordningen borde Kyrkomötet principiellt sett pröva de överenskommelser som kan bli aktuella. Detta synes dock vara en mindre lämplig ordning. Vidare bör framhållas att alla präster oavsett anställning står under tillsyn av biskop och domkapitel såvitt gäller efterlevanden av givna vigningslöften. Av bestämmelserna i 31 kap. 16 § framgår vilket domkapitel och därmed också vilken biskop som svarar för ämbetstillsynen. Utskottet ser ingen anledning att föreslå en ändring i dessa bestämmelser. Motion 1999:119 i de delar som här behandlas bör avslås.

14.7 Rösträttsålder

I 33 kap. 2 § kyrkoordningsförslaget anges att rösträttsåldern vid kyrkliga val är 18 år. I motionerna 1999:64, 1999:70, 1999:161 och 1999:180 föreslås att rösträttsåldern skall vara 16 år.

Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande olika argument i fråga om en lämplig rösträttsålder. Utbildningsutskottets majoritet anser att rösträttsåldern ska vara 18 år.

Andra kyrkolagsutskottet vill peka på att förslaget om sänkt rösträttsålder var det som mötte flest invändningar i remissbehandlingen av utredningsförslaget till kyrkoordning. En förändring av rösträttsåldern måste ha en bred förankring inom kyrkan. Då detta inte är fallet föreslår utskottet att motionerna 1999:64, 1999:70, 1999:161 och 1999:180 avslås.

14.8 Valbarhet som förtroendevald i en församling som ingår i en samfällighet

I 33 kap. 4 § kyrkoordningsförslaget finns bestämmelser som innebär att den som ska väljas till ett uppdrag som förtroendevald i en församling måste vara folkbokförd i den församlingen.

I motionerna 1999:68, 1999:129 och 1999:131 föreslås att de som bor i en samfällighet skall vara valbara i alla församlingar i samfälligheten. Majoriteten i utbildningsutskottet avstyrker detta förslag.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att Kyrkomötet upprepade gånger sagt nej till förslag som innebär ett avsteg från mot territorialförsamlingsprincipen. Utskottet ansluter sig till utbildningsutskottets majoritet och föreslår att motionerna 1999:68, 1999:129 och 1999:131 avslås. Utskottet har noterat att formuleringen i skrivelsens 33 kap. 5 § 2 inte riktigt överensstämmer med det remitterade förslaget. Det torde röra sig om en felskrivning, vilken utskottet har rättat.

14.9 Valbarhet till kyrkoråd och kyrkogårdsnämnd

I 33 kap. 9 § kyrkoordningsförslaget sägs att den som är anställd i en församling inte är valbar till ett direkt eller ett indirekt valt kyrkoråd eller till en nämnd i den församlingen.

I motion 1999:15 föreslås att en anställd i församlingsverksamheten ska kunna vara förtroendevald i kyrkogårdsstyrelse/-nämnd och att en kyrkogårdsvaktmästare som enbart har hand om arbete inom begravningsverksamheten ska kunna vara förtroendevald i ett kyrkoråd som inte handhar begravningsfrågor.

Majoriteten i utbildningsutskottet stöder Centralstyrelsens förslag.

Andra kyrkolagsutskottet menar att det är fel att göra den uppdelning av församlingens verksamhet som förslaget i motion 1999:15 bygger på. Även om begravningsverksamheten är en lagstadgad uppgift är den åtminstone såvitt gäller dem som tillhör Svenska kyrkan också en församlingsverksamhet. När riksdagen beslutat att begravningsavgiften för de kyrkotillhöriga skall ingå i kyrkoavgiften och beslutas enbart av kyrkliga organ innebär det ett erkännande av att begravningsverksamheten inte kan ses som en rent borgerlig verksamhet. Utskottet föreslår att motion 1999:15 avslås.

14.10 Anställning av organist eller kantor som kyrkomusiker

I 34 kap. 2 § kyrkoordningsförslaget sägs att domkapitlet beslutar om den kyrkomusiker som enligt 34 kap. 1 § måste finnas för varje församling skall vara organist eller kantor.

I motionerna 1999:79 och 1999:205 yrkande 1 föreslås att det inte skall finnas någon bestämmelse som medför att domkapitlet bestämmer om en kyrkomusiker skall vara organist eller kantor. Detta skall avgöras lokalt. I motion 1999:125 yrkande 2 föreslås följande tillägg i 34 kap. 2 §:

När en församling behöver anställa mer än en musiker, måste denna vara behörig organist eller kantor, om tjänstgöringen avser kyrkomusikalisk verksamhet.

I motion 1999:169 föreslås en ändring av 34 kap. 2 § med innebörden att domkapitlet skall yttra sig över de sökande till en befattning som kyrkomusiker. I motion 1999:186 föreslås att minst en kyrkomusiker inom kyrkoherdens ansvarsområde skall vara organist, övriga kyrkomusiker kan vara organister eller kantorer. En bestämmelse om detta bör enligt motionen införas i 34 kap. 1 §. I motion 1999:196 föreslås en ny bestämmelse i 34 kap. av följande lydelse:

Vid tillsättande av kyrkomusiker sker behörighetsprövning av de sökande genom domkapitlet som även rangordnar de sökande efter merit och färdighet.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att förslagen om ändrade bestämmelser om kyrkomusikerbefattningarna går i helt olika riktning. Det finns önskemål om att det skall stå helt fritt för församlingen att välja om man skall ha en organist eller kantor. Mot detta står förslag att det i varje pastorat skall finnas minst en organist. Det finns förslag om att endast en organist eller kantor, så som är fallet idag, skall få svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. Församlingen blir då bunden av vissa kyrkoordningsbestämmelser även när man inrättar befattningar utöver minimibemanningen. Det finns också förslag om ett ökat inflytande från domkapitlets sida i tillsättningsförfarandet. Utskottet ser det som viktigt att bibehålla en hög musikalisk kompetens. Centralstyrelsens förslag innebär en god avvägning mellan olika intressen. Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motionerna 1999:79, 1999:125, 1999:169, 1999:186, 1999:196 och 1999:205 yrkande 1.

14.11 Tidsbegränsad anställning som pastorsadjunkt

I motion 1999:116 föreslås att en punkt med följande lydelse införs i kyrkoordningens 34 kap. 4 §.

Anställningen som pastorsadjunkt är en tidsbegränsad utbildningsanställning hos stiftet. Stiftsstyrelsen beslutar om hur lång anställningstiden skall vara, dock lägst 12 månader och högst 18 månader.

Andra kyrkolagsutskottet ser frågan om tidsbegränsad anställning som en avtalsfråga som inte ska regleras i kyrkoordningen. Motion 1999:116 bör därför avslås. Samtidigt vill utskottet framhålla att det är angeläget att det finns en bortre gräns där anställningen som pastorsadjunkt upphör eftersom det är en utbildningstjänst.

14.12 Ledarutbildning som behörighetsvillkor för vissa prästtjänster

I motion 118 föreslås dels att "kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen efter relationsändringen utarbetar ett totalkoncept för ledarrollen, särskilt kyrkoherdeuppgiften inom Svenska kyrkans församlingar", dels att följande tillägg skall göras i 34 kap. 8 §.

Präst i Svenska kyrkan som avser att bli kyrkoherde eller ha en annan ledande uppgift måste följa den ledarutbildning som gäller för Svenska kyrkan.

Utbildningsutskottet instämmer i intentionerna i motion 1999:118 men avstyrker ändå förslagen med hänvisning till att ledarutbildning och ledarutveckling redan pågår i stiften, både med avseende på nu tjänstgörande kyrkoherdar och på komministrar som står i avsikt att söka kyrkoherdetjänst. Utbildningsutskottet pekar på att i vissa stift har också ledarutvecklingen ställts i ett genderperspektiv med syfte att stimulera en jämnare könsfördelning bland kyrkoherdar.

Andra kyrkolagsutskottet ansluter sig till utbildningsutskottets bedömning av förslagen i motion 1999:118. Det är inte möjligt att nu ställa upp krav på viss ledarutbildning som gäller för Svenska kyrkan. Utskottet föreslår att motion 1999:118 avslås.

14.13 Behörighet att anställas om diakon

Utbildningsutskottet anger i sitt yttrande att det är oklart hur man skall förstå innebörden av bestämningen "en befattning med liknande benämning" [som en diakon]. Uttrycket används i 34 kap. 8 och 14 §§. Det är också av betydelse när man skall avgränsa vilka diakoner som blir röstberättigade i val av en ledamot och ersättare i domkapitlet

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att det inte finns vissa bestämda och etablerade benämningar på olika befattningar för diakoner på det sätt som det finna för präster. Detta kan medföra problem när det gäller att avgöra för vilka befattningar kravet på att vara behörig att utöva uppdraget egentligen gäller. Det kan också vålla problem om man i andra sammanhang särskilt vill fånga in kategorin diakoner. Utskottet menar att det kan bidra till klarheten om man istället för att tala om en liknande benämning talar om en befattning med benämning där ordet diakon ingår. Exempel på detta är sjukhusdiakon eller citydiakon. Utskottet föreslår att det görs en sådan justering i 34 kap. 8 och 14 §§.

14.14 Villkor för att anställas som kyrkoherde eller domprost

I 34 kap. 9 § kyrkoordningsförslaget finns vissa särskilda villkor för att anställas som kyrkoherde eller domprost. I motion 1999:126 yrkande 4 föreslås att punkten 4 i den nämnda paragrafen utgår. Där anges som ett villkor att samverka med andra i vigningstjänsten oavsett deras kön. I motion 1999:214 föreslås att det inte skall ställas krav på att man tjänstgjort som pastorsadjunkt för att vara behörig att anställas som kyrkoherde eller domprost.

Utbildningsutskottet tillstyrker motion 1999:214.

Andra kyrkolagsutskottet ser inga skäl att ompröva Kyrkomötets tidigare ställningstagande att en kyrkoherde måste kunna samverka i alla uppgifter med andra präster oavsett deras kön. Motion 1999:126 yrkande 4 bör därmed avslås. Utskottet delar utbildningsutskottets syn på förslagen i motion 1999:214 såvitt avser villkoren för att anställas som kyrkoherde eller domprost och föreslår att Kyrkomötet bifaller motionen i denna del.

14.15 Villkor för att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt

I 34 kap. 10 § kyrkoordningsförslaget finns vissa särskilda villkor för att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt. I motion 1999:214 föreslås att det inte skall ställas krav på att man tjänstgjort som pastorsadjunkt i ett år. Det bör i stället sägas att man skall ha tjänstgjort som präst i ett år.

Andra kyrkolagsutskottet anser att bestämmelserna om att man skall ha tjänstgjort som pastorsadjunkt i ett år för att söka en tjänst som komminister har en avgörande betydelse för ordningen med pastorsadjunkttjänster som utbildningstjänster. Dessa bestämmelser utgör grunden för att prästen efter sin vigning skall tjänstgöra ett år som pastorsadjunkt. Vad avser de präster som var präster när ordningen med pastorsadjunkter infördes bör finnas en övergångsbestämmelse till kyrkoordningen. En sådan bestämmelse bör motsvara övergångsbestämmelsen till förordningen (1992:997) om biskops- och prästtjänster. Motion 1999:214 i denna del bör avslås.

14.16 Tillsättning av domprost

I 34 kap. 12 § kyrkoordningsförslaget sägs att en tjänst som domprost skall tillsättas av stiftsstyrelsen. Domkapitlet skall yttra sig över de sökande efter det att församlingarna fått tillfälle att yttra sig.

I motionerna 1999:26, 1999:78 och 1999:220 föreslås att även domprostar skall tillsättas lokalt liksom övriga kyrkoherdar. I motion 1999:220 föreslås att domkapitlet skall besluta om särskilda villkor för att någon skall kunna anställas som domprost. För övriga befattningar som präst får domkapitlet enligt motionen och såsom föreslagits av Centralstyrelsen besluta om särskilda villkor. Genom yrkande 2 i motion 1999:176 föreslås den ändring i förhållande till Centralstyrelsens förslag att det inte skall anges när domkapitlet skall yttra sig över sökande till domprosttjänster.

Utbildningsutskottet konstaterar att domprosten är kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen men också har stiftsuppdrag såsom att vara vice ordförande i domkapitlet och biskopens ersättare i stiftsstyrelsen. Utbildningsutskottet tillstyrker Centralstyrelsens förslag i fråga om sättet att tillsätta domprost.

Andra kyrkolagsutskottet har också i avvägningen mellan olika intressen funnit att en befattning som domprost bör tillsättas av stiftsstyrelsen på det sätt som Centralstyrelsen har föreslagit. Därmed bör motionerna 1999:26, 1999:78 och 1999:220 avslås. Det anförs inga särskilda skäl i motion 1999:176 som motiv för den föreslagna ändringen i 34 kap. 12 §. Utskottet menar att det bör framgå att domkapitlet skall yttra sig efter det att församlingen yttrat sig. Motion 1999:176 yrkande 2 bör därmed avslås.

14.17 Domkapitlets yttrande vid anställning av diakoner

I 34 kap. 14 § kyrkoordningsförslaget sägs att domkapitlet skall yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer innan någon anställs som diakon.

I motion 1999:66 föreslås att domkapitlets behörighetsprövning vad avser diakoner inför tillsättning av tjänst i församling/pastorat skall begränsas. 34 kap. 14 § skulle då erhålla följande lydelse:

Behörig att anställas som diakon är den som har vigts till diakon eller behörighetsförklarats av ett domkapitel jml 32 kap. 2 §.

Andra kyrkolagsutskottet vill först påpeka att det inte är en behörighetsprövning av diakoner som skall göras enligt 34 kap 14 §. Det är fråga om ett yttrande från domkapitlet över de behöriga sökande. Detta skall ses som en del av domkapitlets tillsyn och då främst i betydelsen råd och stöd. Yttrandet skall vara en hjälp för församlingen och ge ett underlag för att man skall kunna fatta ett så bra tillsättningsbeslut som möjligt. Bestämmelsen i 34 kap. 14 § är att se som en del av den samlade kyrkorättsliga regleringen av diakonatet. Den regleringen bör inte vara begränsad till vissa bestämmelser om diakonens uppdrag inom vigningstjänsten i en snäv mening. Andra kyrkolagsutskottet föreslår att motion 1999:66 avslås.